Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Bedömargruppen menar att det framgår av självvärderingen att graden av vetenskaplig kompetens hos personalen är adekvat i relation till uppdraget. Närmare hälften av lärarna är disputerade och fyra professorer är knutna till utbildningen. Den pedagogiska och didaktiska kompetensen är adekvat. Dessutom är 17 doktorander involverade i forskarutbildning i huvudområdet didaktik. Utbildningen har gjort en stor satsning de senaste åren på att höja den vetenskapliga kompetensen inom utbildningens olika områden. I självvärderingen exemplifieras detta med att man har knutit professorer till kursen Självständigt arbete 2. Fem adjunkter genomgår för närvarande forskarutbildning. Det framgår även av lärartabellen att utbildningen erbjuder en stark professionsanknytning eftersom 64 av 88 lärare har lärarexamen. Av lärarna är 40 adjungerade, vilket betyder att de arbetar mellan 20 och 49 procent i utbildningen. Förtjänstfullt är att de adjungerade adjunkterna är tydligt knutna till lärosätet, vilket framgår av självvärderingen. Detta medger en god organisation för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), där studenterna får besök minst två gånger per VFU-period. Intervjuerna klargjorde att såväl adjungerade adjunkter som adjunkter genomför trepartssamtal. Lärosätet bedömer att VFU-handledarnas kompetens är hög. För att ytterligare stärka denna kompetens genomför lärosätet för närvarande en stor satsning på att utbilda lokala lärarutbildare som handleder studenter under deras VFU. Från intervjuerna framgår att 700 lärare ska genomgå handledarutbildning under det närmaste året. Utbildningen ges endera lokalt på skolorna eller via videolänk. Denna satsning anser bedömargruppen vara kvalitetshöjande för utbildningen.

Av lärartabellen framgår att 40 lärare (adjungerade adjunkter, lektorer, forskare och doktorander) har tidsbegränsade anställningar, vilket är en utmaning. Det framgick av intervjuerna att kontinuiteten för lärargruppen säkras med en tydlig organisation; möten i grundlärarkollegiet sker månatligen för att säkra kvaliteten och garantera balans mellan profession och vetenskap samt kontinuitet och progression i utbildningen. Vid intervjuerna framgick också med tydlighet att det inte är någon skillnad på kompetens mellan Campus Gotland och Campus Blåsenhus i Uppsala i detta hänseende, eftersom lärare från båda campus samverkar och undervisar i samma kurser, såväl fysiskt som via länk. Av intervjuerna framgår även att lärosätets satsning på såväl vetenskaplig som starkt professionsanknuten kompetens de senaste åren resulterat i en stabil lärarbesättning för utbildningen.

Självvärderingen pekar på utvecklingsområden som identifierats i externa utvärderingar på utbildningen och som lärosätets satsningar bidragit till att utveckla. På personalsidan handlar det om att säkerställa vetenskaplig kompetens och att involvera fler forskare i utbildningen. Lärare och forskare undervisar på kurser och inom moment som är relevanta för deras kompetens. Detta innebär att till exempel självständiga arbeten handleds av forskarstudenter medan adjungerade adjunkter ansvarar för professionsnära moment. Av självvärderingen framgår att enheten för universitetspedagogik erbjuder kompetensutveckling för universitetslärare genom en kurs som handlar om att stärka det kollegiala lärandet hos lärarna och att stimulera studentaktiverande undervisning. Vidare framhåller lärosätet vikten av att utöka de egna internationella erfarenheterna genom att förstärka internationella utbyten för lärare, eftersom universitetet utbildar lärarstudenter som i framtiden kommer att arbeta i ett mångkulturellt samhälle. Detta ser bedömargruppen som positivt.

Det samlade bedömningsunderlaget visar att lärosätet har en personalgrupp med hög kompetens som i tillfredsställande utsträckning representerar relevanta områden för utbildningen. Lärosätet visar rutiner för att skapa och behålla kontinuitet för lärarresurser i programmet. Bedömargruppen anser dock att det är en utmaning med en så hög andel visstidsanställda lärare som lärosätet har.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Såväl självvärderingen som intervjuerna beskriver en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som är relevant för utbildningen. Med exempel visar lärosätet ett gott samarbete mellan forskning och utbildning och hänvisar till den översyn som lärosätet gjort för att integrera forskningen i utbildningen. Flera av forskningsgrupperna vid institutionen för pedagogik (EDU), didaktik och utbildningsstudier har tydlig koppling till kurserna i utbildningen. Forskare undervisar även i kurserna vilket gör utbildningen mer dynamisk. Lärosätet arbetar aktivt för att få in fler undervisande forskare på utbildningen. Heltidsanställda universitetslektorer har rätt till 20 procent så kallad kompetensutvecklingstid. En utmaning för lärosätet är dock att flera av grundlärarutbildningens universitetslektorer har betydligt större andel forskningstid än 20 procent i tjänsten. I syfte att försöka motverka att viktig kompetens försvinner från utbildningen har varje forskare minst 20 procent undervisning i tjänsten. Detta anser bedömargruppen vara en god kvalitetsaspekt.

Utbildningen har enligt självvärderingen en adekvat professionsinriktad miljö, bland annat genom de adjungerade adjunkterna som har till huvudsaklig uppgift att binda samman teoretiska och vetenskapliga perspektiv med den praktiska vardagen i skolan. Intervjuerna visar att denna koppling är stark inom många kurser. De adjungerade adjunkterna har en avgörande roll inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) med sin aktuella och långa erfarenhet av arbete som grundskollärare; de framhålls såväl i självvärderingen som i intervjuerna som en stark resurs för utbildningen. Exempel ges på detta i relation till praktiknära moment som ledarskap och bedömning.

Ett annat exempel på professionsanknytning är studenternas möjligheter till samverkan med så kallade partnerskolor. Vid intervjuerna framkom att partnerskolesamarbetet är under uppbyggnad, särskilt på Campus Blåsenhus i Uppsala där än så länge endast studenter knutna till ett visst område omfattas. Syftet med partnerskolesamarbetet är att ge studenterna möjlighet att delta i olika aktiviteter, ibland hela dagar, utanför VFU-perioderna för att få insyn i skolans dagliga verksamhet. Bedömargruppen anser att denna satsning på professionsanknytning är ett gott exempel. Dock visar exemplet att det är lättare att genomföra denna typ av aktivitet på ett mindre campus med färre studenter. På Campus Gotland har studenterna en schemafri dag per vecka där de får möjlighet att delta i verksamheten på partnerskolan. Detta är inte möjligt rent schematekniskt att genomföra i Uppsala.

Lärosätet visar i självvärderingen på en stark forskningsmiljö inom pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, med forskning nära anknuten till grundskolan. Beskrivningen av hur forskningen inlemmats i professionsutbildningen visar exempel på forskningens relevans för utbildningen. Inom flertalet forskningsområden undervisar forskare i utbildningen, vilket möjliggör en nära koppling till relevant forskning. Av intervjuerna framgick att studenter på båda campus har likvärdiga möjligheter att ta del av den forskning som bedrivs, oavsett var de är lokaliserade - och att det uppmuntras. Bedömargruppen anser att organisationen har förutsättningar att skapa en god utbildningsmiljö för grundlärarstudenterna.

Ett gott exempel är den seminarieserie som är särskilt inriktad mot EDU:s adjunkter, adjungerade adjunkter och VFU-handledare. Den fokuserar på kopplingen mellan aktuell forskning och undervisning i lärarutbildning och i skolan. Dessa seminarier sker månatligen och gästas av forskare från såväl det egna lärosätet som från andra lärosäten. Det finns även en ambition att öka andelen examensarbeten som har anknytning till pågående forskningsprojekt. Detta är intressant för professionsutbildningens uppdrag och en central fråga att utveckla nationellt anser bedömargruppen.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärartabellen, självvärderingen och intervjuerna ger en samstämmig bild som visar på att den sammanlagda kompetensen överensstämmer väl med utbildningens syfte och mål. En hög andel lärare har både forskarutbildning och lärarutbildning, vilket möjliggör en stark koppling mellan forskning och utbildning. Intervjuerna klargjorde att utbildningen på Campus Gotland och Campus Blåsenhus är likvärdig genom att studenterna läser samma kurser och har samma lärare. Av intervjuerna framgår även att lärosätets satsning på såväl vetenskaplig som starkt professionsanknuten kompetens de senaste åren resulterat i en stabil lärarbesättning för utbildningen. Självvärderingen pekar dock på utmaningen att finna en balans mellan utbildningens vetenskapliga och professionsnära inslag, men också på att man har arbetat målinriktat de senaste åren för att stärka kopplingen mellan dessa inslag. Lärosätet satsar på kompetensutveckling för lärare genom såväl kurser som internationella utbyten. En stark professionsanknytning möjliggörs genom en hög andel adjungerade lärare samt genom samverkan med partnerskolor.

Bedömargruppen menar sammanfattningsvis att lärosätet har en god vetenskaplig och professionsutvecklande utbildningsmiljö med flera forskningsprojekt som har hög relevans för utbildningen. Som ett gott exempel vill bedömargruppen peka på den nära kontakten med fältet som självvärderingen beskriver för studenterna på Campus Gotland genom att de har schemafria dagar så studenterna kan delta i skolans vardagliga verksamhet.