Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Ett vetenskapligt förhållningssätt genomsyrar utbildningen från första terminen enligt självvärderingen. Intervjuerna förtydligade också att aktuell och relevant forskning för grundlärare behandlas kontinuerligt. Studenterna tränas tidigt i ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt till kurslitteraturen. Studenterna får tydliga läshänvisningar och förväntas kunna diskutera böckers och artiklars innehåll utifrån bland annat syfte, källmaterial och metod. Detta vetenskapliga förhållningssätt för att ta sig an kurslitteratur följer med studenterna under hela utbildningen och beskrivs som en vetenskaplig "strimma". I matematikämnet inkluderas vetenskapliga sammanhang exempelvis genom läromedelsanalyser och analyser av internationella kunskapsmätningar. Bedömargruppen anser att lärosätet med tydliga exempel i självvärderingen visar på progression och examinerande uppgifter för ämnesinnehåll som är relevant för undervisning i avsedd åldersgrupp. Det handlar i svenska bland annat om att få kunskaper om elevers språkliga erfarenheter, deras språkutveckling, språkriktighet och skrivande samt läs- och talforskning. Inom matematiken satsar lärosätet inledningsvis på att stärka studenternas egna matematikkunskaper för att de lättare ska kunna tillägna sig kursinnehållet.

Litteraturen i ämneskurserna för svenska relateras till undervisning för elever i förskoleklass och i årskurs 1-3 (F-3). Även inom matematiken bedömer bedömargruppen ämnesinnehållet vara relevant för målgruppen och lärosätet beskriver hur ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper integreras under utbildningen. Intervjuerna klargjorde på ett trovärdigt sätt hur de två inriktningarna F-3 och årskurs 4-6 profilerar sig när det gäller ämnesinnehåll och ämnesdidaktik. I F-3 svenska 1 arbetar man till exempel med tidig språkutveckling och bokstavsigenkänning, medan 4-6 exempelvis fokuserar på mötet med minoritetsspråk och variationer i det svenska språket. Inom matematiken fokuseras exempelvis på grundläggande begrepps- och taluppfattning för F-3 och djupare begrepps- och talförståelse för 4-6. Kopplingen mellan examensmål - aktiviteter - examination är tydligt beskriven och exemplifierad. Progressionen är tydlig när det gäller fördjupad ämnesteoretisk och begreppslig kunskap, vilket intervjuerna tydliggjorde. Intervjun gav även exempel på hur tentamensuppgifter kan utformas för att studenterna ska visa ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper i matematik. Bedömargruppen anser att dessa klargöranden ger en trovärdig bild av respektive inriktning i utbildningen.

Urvalet av självständiga arbeten visar att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå målet, eftersom en majoritet av arbetena bedöms hålla hög kvalitet avseende att visa kunskap och förståelse för ämneskunskaper, inbegripet forsknings- och utvecklingsarbete.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att lärosätet, i utformningen av utbildningen, behandlar och examinerar vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa metoder, samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Självvärderingen ger också exempel på hur kopplingen mellan examensmål - aktiviteter - examination ser ut och visar på ett trovärdigt sätt en god progression inom utbildningen.

Dessutom visar självvärderingen att vetenskapsteori och forskningsmetoder genomsyrar ett flertal ämnen och kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) som en strimma i utbildningen. Detta arbetssätt skapar en progression för studenterna och möjliggör att de successivt och kontinuerligt utvecklar sitt vetenskapliga förhållningssätt och kan genom erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) koppla det till beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt exemplifieras som innehåll inom UVK och i ämneskurser. Exempel ges också på hur vetenskapsteori och metod kommer in i olika kurser och med ökad progression.

Självvärderingen visar tydligt hur forskningsmetoder behandlas i flera kurser, bland annat relaterade till stora kvantitativa studier som TIMSS (Trends in International Mathematics and Science) och PISA (Programme for International Student Assessment). Särskilda exempel ges från matematikkurserna. Några få exempel visar på hur kvalitativa metoder behandlas, men självvärderingen visar exempel på läromedelsanalys. I självvärderingen framgår också att studenterna inte känt sig tillräckligt förberedda för det självständiga arbetet och att en intern utvärdering har resulterat i en omstrukturering av kurser i utbildningen. Intervjuerna klargjorde att motivet med den nya kursen Vetenskapsteori och metod är att stärka måluppfyllelsen och tydliggöra progressionen. Lärosätet har genomfört en omorganisation för att stärka vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa metoder i kursen. Denna förändring som lärosätet genomförde inför höstterminen 2018 ser bedömargruppen som en del i lärosätets kontinuerliga kvalitetsarbete. Senare utvärderingar får visa om den nya strukturen ökar studenternas möjlighet att tillägna sig kunskaper för att uppnå målet.

Urvalet av självständiga arbeten visar att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå målet, eftersom en majoritet av de självständiga arbetena visar hög kvalitet avseende kunskap och förståelse om vetenskapsteori, och kvantitativa och kvalitativa metoder används på ett relevant och adekvat sätt.

Lärosätet framhåller i självvärderingen de självständiga arbetena som en direkt koppling mellan vetenskapliga perspektiv och beprövad erfarenhet, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Det vetenskapliga förhållningssättet och skrivandet tar utgångspunkt i en vetenskapligt relevant frågeställning och utgår från didaktiska perspektiv med relevans för läraryrket. Ytterligare en styrka som självvärderingen visar på är att de adjungerade adjunkterna ska fungera som en brygga mellan teori och praktik i seminarier, föreläsningar och under VFU-besök. Deras perspektiv sätter forskningen i relation till skolvardagens didaktiska utmaningar och problematiserar på så vis förhållandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Lärosätet har enligt självvärderingen en genomtänkt strategi för att säkra att studenterna uppnår examensmålet. Urvalet av självständiga arbeten visar att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå målet, eftersom en majoritet av de utvalda arbetena bedöms visa hög kvalitet avseende förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna erfarenheter och forskningsresultat. Självvärderingen kommenterar dock inte det självständiga arbetet på denna punkt mer än som en avstämningspunkt för att nå examensmålet, samt att studenterna förväntas ha utvecklat fördjupad och kritisk reflektion när kraven höjs under utbildningens gång. Dock redogör lärosätet på ett trovärdigt sätt för hur studenterna tränas i ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Lärosätet visar med flera exempel, bland annat inom kurser i svenska och utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), på studentens möjligheter att reflektera över egna och andras erfarenheter från första terminen i utbildningen. Detta ser bedömargruppen som en styrka.

I denna del fokuserar självvärderingen på seminarier relaterade till den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), samt partnerskolesamarbetet där studenterna får möjlighet att diskutera och utmanas i lärarrollen kopplat till forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Detta framhåller lärosätet som viktigt att utveckla. En progression finns beskriven utifrån UVK-, VFU- och svenskkurser där kraven på självständighet i kritisk reflektion ökar. Studenterna tränas även i att bedöma andras arbeten och att kommunicera bedömningen. Denna förmåga ser lärosätet som viktig såväl för utvecklingen av yrkesverksamheten som för kunskapsutvecklingen inom läraryrket. Det är något oklart hur detta examineras på utbildningen, men övningar och redovisningar i grupp nämns i självvärderingen. Intervjuerna förtydligade hur variationen av examinerande uppgifter ser ut inom framförallt svenska och matematik för respektive inriktning, och hur dessa kopplas till förväntade studieresultat och examensmål. Självvärderingen framhåller VFU-kurser som verktyg för att ytterligare stärka studenternas förmåga att reflektera kring utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Lärosätet menar att studenterna stimuleras till kritisk reflektion genom att de får sina teoretiska kunskaper om skolan och läraryrket antingen ifrågasatta eller bekräftade i mötet med skolans vardag. Av det samlade underlaget framgår att lärosätet genomgående i utbildningen möjliggör för studenterna att uppnå målet och att flera olika inslag kan bidra till ett gemensamt lärande för lärosäten i Sverige. Ett exempel är hur lärosätet prioriterar internationaliseringsarbetet.

Lärosätet framhåller internationella utbyten under kortare eller längre perioder som en viktig del i utbildningen för att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter. Här erbjuder utbildningen "fönster" för studenterna när det är möjligt att resa ut på kortare eller längre tid. En styrka är även andra former av internationellt utbyte som studenterna har tillgång till i utbildningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet, genom exempel från flera terminer, olika kurser och arbetssätt, bedriver ett strategiskt arbete med att binda samman ämnesdidaktik med teori och metodik. Bedömargruppen menar att utbildningen är väl planerad; personaltillsättningen och samverkan mellan olika lärargrupper stärker intrycket att studenterna får möjlighet att uppnå målet. Bedömargruppen menar att en styrka i relation till examensmålet är att trepartssamtal genomförs under alla VFU-perioder, ibland får studenten flera besök. I självvärderingen framgår att det i huvudsak är adjungerade lärare som genomför trepartssamtalen, vilket även bekräftas i intervjun.

Bedömargruppen menar vidare att självvärderingen visar att progressionen av examensmålet säkerställs genom att studenterna redan under den första terminen möter övergripande didaktik och ämnesdidaktik, som sedermera blir mer detaljerad och med högre krav. Exempel från UVK, svenska, matematik, specialpedagogik, självständiga arbeten och VFU visar på hur didaktik introduceras på en övergripande nivå i början av utbildningen, för att senare bli mer avancerad och inriktad på ämnesdidaktik. Examinationerna i att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik är varierande och fokuserar på att utveckla studentens förmåga att planera och genomföra undervisning. Lärosätet visar i självvärderingen exempel på god progression genom ämnesdidaktiska kurser i svenska, matematik och VFU för att utveckla förmåga att tillämpa ämnesdidaktik och metodik. Under VFU:n får studenterna praktiskt omsätta sina didaktiska färdigheter och använda metodiska verktyg. Digitala verktyg framhålls också som ett viktigt inslag i den didaktiska undervisningen. Studenterna får där använda bland annat video för att skapa instruktionsfilmer i matematik och "flipped classroom".

Bedömargruppen menar att ett gott exempel på en uppgift i utbildningen är att studenterna ska genomföra en "mini-lektion" om cirka 5-10 minuter. Studenterna förväntas självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Studenten iscensätter en undervisningssituation, som även spelas in, inför kurskamrater. Studenten får återkoppling från andra studenter. Ansvarig lärare och ska utifrån denna återkoppling utveckla och förbättra undervisningen och genomföra den på nytt. Uppgiften att genomföra en "mini-lektion" med syfte att utveckla den tyder på att studenten på så vis får möjlighet att både ta emot och att ge formativ respons, samt att studenten också får möjlighet att reflektera kring de didaktiska val som hen har gjort.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Lärosätet möjliggör enligt självvärderingen för studenterna att uppnå examensmålet. Relevanta didaktiska teorier, som senare utgör grunden för val av verktyg och metod för undervisning, behandlas och examineras i didaktik- och ämnesdidaktikkurser. Ett exempel som visar på detta är en röd tråd genom kurserna Lärande och utveckling, som lägger en didaktisk teoretisk grund, och Matematik I, där studenterna med denna kunskap i ryggen samt matematik-didaktisk teori konstruerar en film som ska kunna användas under en matematiklektion under VFU. I såväl självvärderingen som i intervjun framhålls kursen Ledarskap för grundlärare samt VFU i relation till studentens möjlighet att utveckla färdighet och förmåga att planera och genomföra undervisning. Bedömargruppen ser en styrka i det sätt kurser kopplas samman. Ett flertal kurser inom UVK, svenska, matematik och VFU ges som goda exempel när det gäller progression av didaktiska val och undervisningsmetoder. Examinationerna varierar och innehåller både praktiska och teoretiska moment. VFU har en särställning här eftersom hela kedjan av planering, genomförande och utvärdering genomförs i praktiken med fokus framförallt på studentens egen förmåga att genomföra och utvärdera undervisning för att stimulera alla elevers lärande. Studenterna förväntas i trepartssamtalet reflektera över undervisningen och eventuella utvecklingsmöjligheter.

Trots att lärosätet arbetar medvetet med undervisning och utvärdering är utvärderingskunskap något som lärosätet önskar utveckla ytterligare. Bedömargruppen menar att det vore intressant att föra en nationell diskussion kring detta område och om hur lärosäten arbetar på olika sätt för att studenterna ska uppnå målet. Lärosätet önskar utveckla konkretionen och progressionen inom VFU. Även detta anser bedömargruppen vore intressant att diskutera och exemplifiera tillsammans med andra lärosäten.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet anser enligt självvärderingen att det är viktigt att vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter ingår i olika kurser så att de blir belysta utifrån olika perspektiv, eftersom de i så hög grad genomsyrar såväl lärarutbildningen som skolan. Målet täcks in utifrån olika aspekter för alla studenter i utbildningen, vilket är en styrka. Med exempel i självvärderingen beskriver lärosätet hur målets olika delar behandlas inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och inom kurser i samhällsorienterande ämnen och naturvetenskap. Detta innebär att alla studenter får möjlighet att värdera och förhålla sig till aktuella samhällsfrågor, etiska aspekter och hållbar utveckling. För utbildningen ingår såväl samhällsorienterande ämnen som naturvetenskap för grundlärare, vilket betyder att studenterna får olika perspektiv på hållbar utveckling beroende på vilken inriktning de läser. Dessutom ingår hållbar utveckling som ett centralt innehåll i kursen Bild och musik. Målet examineras genom att studenterna gör en film där hållbar utveckling, värdegrundsarbete och global samlevnad problematiseras. Vidare säkerställs målet i ledarskapskursen genom att studenterna exempelvis ska kunna redogöra för och problematisera begrepp och teorier om diskriminering och kränkande behandling samt redogöra för lärares rättigheter och skyldigheter i juridiska frågor.

Bedömargruppen anser att det samlade underlaget styrker hur lärosätet i ett flertal kurser och utifrån olika aspekter både möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta samhälleliga och etiska aspekter. Trots att vetenskapliga aspekter är otydligt beskrivet är den sammanvägda bedömningen att målet uppfylls.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet har enligt självvärderingen en medvetenhet om jämställdhet på ett övergripande plan när det gäller exempelvis rekryteringsfrågor, kursbemanning, kursplaner och kurslitteratur. Arbetet utgår från en jämställdhetsplan som gäller såväl personal som studenter. Lärosätet beaktar ojämn könsfördelning, bland både personal och studenter, och försöker rekrytera fler manliga lärare och locka fler manliga studenter. Jämställdhet bör dock ses i en vidare kontext och det framgår inte lika klart hur lärosätet på utbildningsnivån rent konkret verkar för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor bland personalen, vilket kan ses som ett utvecklingsbehov.

Självvärderingen beskriver att jämställdhetsperspektivet ingår i flera kurser och att ett likavillkorsperspektiv ska vara integrerat i undervisningens utformning. I bedömargruppens utvärdering är det dock endast jämställdhet som ska bedömas. Exempel ges på kursmål, innehåll och problematiseringar utifrån exempelvis ett historiskt perspektiv på utbildningsval/-möjligheter, på lärande i matematik, utifrån diskrimineringsgrunderna etcetera. I flertalet exempel relateras även jämlikhetsfrågor, etnicitet, sexuell läggning och klass. Sammantaget visar underlagen att utbildningens utformning gör det troligt att studenterna uppnår jämställdhetsmålet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljningen av utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination fungerar väl enligt självvärderingen. I självvärderingen beskrivs inledningsvis hur utbildningen använt externa utvärderingar för att genomlysa verksamheten och peka på utvecklingsområden. Lärosätet genomför kontinuerligt kursutvärderingar, egna granskningar av fakulteten och omfattande externa utvärderingar. Detta ses som en styrka. Efter varje avslutad kurs fyller studenterna i individuella kursutvärderingar som sedan sammanställs till kursrapporter. Dessa kursrapporter presenteras vid nästa kurstillfälle när ansvarig lärare informerar studenterna om responsen och vilka åtgärder som vidtagits. Då det inte har vidtagits åtgärder motiveras detta tydligt för studenterna. Numera schemaläggs alla kursutvärderingar för att öka svarsfrekvensen. Utifrån självvärderingen framgår att lärosätet årligen genomför en grundlärarkonferens där kurs- och utbildningsutvärderingar diskuteras. Dessa rutiner synliggjordes ytterligare i intervjun och detta stärkte bilden av det kollegiala samarbetet mellan Campus Gotland och Campus Blåsenhus. Särskilda handlingsplaner utarbetas av utbildningen därefter för att åtgärda de brister som upptäcks. En programkommitté har till uppgift att se till att utbildningen följer examensordningen. Utredningar som görs av programkommittén kommuniceras via seminarier och rapporter som visar på behov av förändringar.

Bedömargruppen anser att lärosätet har väl beskrivna och genomarbetade rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling, samt för att öka deltagandegraden vid kursutvärderingar. Bedömargruppen anser även att lärosätets interna och externa granskningar tyder på en ambition att hålla hög kvalitet i utbildningen, samt att genomföra förändringar när det finns motiv för det.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingen innehåller ingen analys av kvarvaro år två. Kvarvaron år två på utbildningen visar enligt statistiken att den ligger strax under riksgenomsnittet (72 procent). Under intervjun framkom att Campus Gotland har tappat fler studenter än väntat och att lärosätet genomför uppföljningsintervjuer vid avhopp. För att skapa social gemenskap och få nya studenter att trivas och stanna kvar, även om de möter lite motgångar i början, anlitar lärosätet studentcoacher som arbetar med nya studentgrupper under den första terminen. EDU har även ett studenttorg där nya studenter kan få handledning och stöd inför sina kommande studier. Genom detta vill lärosätet öka studentstödet för att kunna ge nya studenter bästa möjliga förutsättningar att genomföra sina studier. Lärosätet vill i så stor utsträckning som möjligt verka för att studenterna inte hoppar av sina studier på grund av osäkerhet och rädsla inför universitetsstudier. I intervjuerna framkom vidare att studenterna behöver stöttning i sitt skrivande. Lärosätet erbjuder därför en "skrivstrimma" genom utbildningen för att förbereda studenterna för det självständiga arbetet. I matematikkurserna är närvaron inte tillräckligt hög så utbildningen har infört diagnoser och obligatoriska moment för att öka godkännandegraden. Lärosätet erbjuder även preparandkurser inför universitetsstudierna och sommarkurser för dem som inte kommer längre i utbildningen.

Utifrån det sammantagna underlaget anser bedömargruppen att lärosätet har strategier för att stötta studenterna och verka för att de genomför studierna inom planerad studietid. Ett behov av uppföljning och analys av kvarvaro har belysts i självvärderingen och bedömargruppen anser att en sådan genomlysning ytterligare kan stärka kvaliteten i utbildningen och öka studentens möjlighet till delaktighet och engagemang under studietiden. Detta är således ett utvecklingsbehov.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

För kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att utbildningen både möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen. Underlagen visar att ett vetenskapligt förhållningssätt genomsyrar utbildningen från första terminen; intervjuerna förtydligade att aktuell och relevant forskning för grundlärare behandlas kontinuerligt. Studenterna tränas tidigt i ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt till kurslitteraturen. Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse. Vetenskapsteori och forskningsmetoder avseende kvalitativa och kvantitativa data behandlas adekvat, såväl i metodundervisningen och dess examinationer som i de självständiga arbetena. Kopplingen mellan examensmål - aktiviteter - examination är tydligt beskriven och exemplifierad.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att studenterna genom utbildningens upplägg och genomförande får färdigheter att kritiskt argumentera och reflektera över erfarenheter och forskningsresultat, vilket även framgår i urvalet av de självständiga arbetena.

Utbildningen bedriver genom olika kurser och arbetssätt ett strategiskt arbete med att binda samman ämnesdidaktik med teori och metodik. En styrka i relation till examensmålet är att trepartssamtal genomförs under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), och ibland får studenten flera besök. Ett gott exempel är uppgiften att genomföra en "mini-lektion". Underlagen visar att studenterna både på egen hand och tillsammans med andra får adekvata möjligheter att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Bedömargruppen ser en styrka i det sätt kurser kopplas samman. Ett flertal kurser inom UVK, svenska, matematik och VFU ges som goda exempel när det gäller progressionen av didaktiska val och undervisningsmetoder.

För kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar underlagen att lärosätet i ett flertal kurser och utifrån olika aspekter både möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta aspekter.

Lärosätet har enligt självvärderingen en medvetenhet om jämställdhet på ett övergripande plan när det gäller exempelvis rekryteringsfrågor, kursbemanning, kursplaner och kurslitteratur, men jämställdhetsarbetet på utbildningsnivån bör stärkas. Underlagen gör det dock troligt att studenterna uppnår jämställdhetsmålet.

Bedömargruppen anser att lärosätet har väl beskrivna och genomarbetade rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling, samt för att öka deltagandegraden vid kursutvärderingar. Lärosätet genomför kontinuerligt kursutvärderingar, egna granskningar av fakulteten och omfattande externa granskningar. Detta ses som en styrka.

Bedömargruppen anser vidare att lärosätet har strategier för att stötta studenterna och verka för att de genomför studierna inom planerad studietid. Det finns dock ett behov av att utveckla uppföljning och analys av kvarvaro i syfte att ytterligare stärka kvaliteten i utbildningen och öka studenternas möjlighet till delaktighet och engagemang under studietiden.