Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande. Bedömargruppen bedömer att personalen vid utbildningen har tillfredsställande vetenskaplig, yrkesinriktad och pedagogisk kompetens. Goda exempel på kompetensutveckling är att lärosätet ger högskolepedagogiska kurser och en specifik examinatorkurs varje år. Ett identifierat utvecklingsområde är rekryteringen av lektorer med både vetenskaplig kompetens och professionskompetens. De egna forskarnas och andra forskares forskningsaktiviteter och resultat synliggörs inom ramen för utbildningen. Många lärare är forskningsaktiva och deltar i så många som sju externfinansierade forskningsprojekt med koppling till grundskolan. Forskningsprojekten rör såväl allmänpedagogik som didaktik och ämnesdidaktik inom exempelvis matematik.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande. När det gäller kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att studenterna uppnår examensmålet om ämneskunskaper och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns betydande brister inom examensmålet för vetenskapsteori och forskningsmetoder i fråga om kvalitativa och kvantitativa data. Det gäller såväl i metodundervisningen och dess examinationer som i de självständiga arbetena. Ett utvecklingsområde är att stärka studenternas kunskaper om vetenskapsteoretiska ställningstaganden, metodologiska utgångpunkter samt om datainsamlings- och analysmetoder. För kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att det finns brister som gäller examensmålet att självständigt och kritiskt systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter och forskningsresultat. Utbildningen behöver se över kravnivåerna och följa upp hur examinatorerna efterlever kravnivån för godkänt betyg. Det behöver utbildningen göra både för examinationsuppgifterna i olika kurser som berör och examinerar examensmålet och för det självständiga arbetet. När det gäller examensmålet att ha förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik visar utbildningen flera goda exempel som gör det troligt att studenterna uppnår målet. Utbildningens specifika bedömningsmatris som används i verksamhetsförlagda kurser är ett annat gott exempel på hur utbildningen har operationaliserat de didaktiska och metodiska examens- och kursmålen. Vidare visar underlagen att studenterna genom olika uppgifter i utbildningen och genom examination troligtvis uppnår målet att både självständigt och med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen.

Underlagen visar att studenterna troligtvis uppnår målet inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt. Det finns goda möjligheter för studenterna att nå målet genom de kurser som finns och utifrån redogörelsen av hur olika moment tränas i utbildningens utformning och genomförande samt examination.Enligt bedömargruppen finns det vid utbildningen en tydlig strategi för jämställdhetsarbetet på utbildningsnivå. Vidare utvecklar lärosätet en vägledning för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer när de planerar och utformar kurser, vilket är ett gott exempel på jämställdhetsintegrering. Vägledningen ska utveckla användningen av ett normkritiskt arbetssätt och öka förståelsen för vilka hinder för jämställdhet som finns, och därmed öka förståelsen för vilka upplägg som kan vara verkningsfulla i kursens utformande. Utbildningens upplägg gör det troligt att studenterna uppnår jämställdhetsmålet.

Utbildningen följs upp på ett systematiskt sätt. En specifik utvärdering görs av verksamhetsförlagda (VFU) kurser var tredje termin som såväl studenter som VFU-handledare besvarar, vilket är ett bra exempel på en kvalitetssäkringsstrategi. Ett utvecklingsområde är dock hur utbildningen ska få en ökad svarsfrekvens för alla de webbaserade skriftliga formella kurs- och terminsutvärderingarna som kontinuerligt görs på utbildningen. En relevant åtgärd som lärosätet vidtagit för att öka deltagandet är att utse en studeranderepresentant vid varje kurs som ska bidra med synpunkter muntligt som komplement till de skriftliga.

Bedömningsområdet Studentperspektivet bedöms som tillfredsställande. Det finns formella kanaler för studentinflytande i utbildningen, men trots detta finns det flera identifierade utvecklingsområden. Bedömargruppen bedömer att utbildningen har tillfredsställande intentioner och planer för att exempelvis öka studentrepresentationen i formella råd och beslutsorgan. Utbildningen har också strategier för att öka deltagandet i kursvärderingsprocesser där svarsfrekvensen i dag är låg.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande. Samverkan med arbetslivet är god och utbildningen ger studenterna en beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Ett exempel är den samverkansstrategi utbildningen har för VFU:n, där studenterna knyts till samma skolenhet under alla sina VFU-perioder. Det borgar för kontinuitet, kvalitet och framför allt för progression i studenternas lärande. Försöksverksamheten kring praktiknära forskning är ett annat exempel på hur lärosätet samverkar nära med skolhuvudmännen.