Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen har en god struktur och ett gott innehåll för ämneskunskaper (svenska och matematik) i kurserna. Lärosätet beskriver detta med stöd av kurserna Svenska för grundlärare i årskurs 4-6, Texthantering för skolans yngre åldrar, Grundläggande algebra med ämnesdidaktik med inriktning årskurs 4-6" samt Matematikdidaktik i undervisning och forskning. Beskrivningarna visar på en god undervisningskvalitet och den beskrivs väl i både svenskämnet och i matematik. Kurserna fokuserar på att studenterna ska anamma ett forskande arbetssätt och ett vetenskapligt förhållningssätt, och det finns en tydlig koppling till både ämnenas kunskapsbas och till forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för både svenska och matematik. Exempel på sådant forskningsarbete är litteraturanalys, variationsteori och Learning studies.

Progressionen för undervisningen är svagt beskriven i självvärderingen, men vid intervjuerna gav lärare, utifrån matematikämnet som exempel, trovärdiga beskrivningar av att kurserna erbjuder kontinuerlig fördjupning av ämneskunskaper. Lärarna beskrev också att detta prövas i olika examinationer. Bedömargruppen bedömer därmed att utbildningen säkerställer examensmålet för ämneskunskaper och forsknings- och utvecklingsarbete. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta fram är examinationerna. Lärosätet ger flera exempel på gruppexaminationer där det finns risk för att enskilda studenters kunskaper inte bedöms rättssäkert. Bedömargruppen menar att utbildningen bör säkerställa varje students kunskaper. Här bedömer bedömargruppen att den kurs för examinatorer som flera lärare har gått borde kunna stötta utvecklingen.

Det framkommer i självvärderingen att lärarutbildarna i matematik har identifierat bristande förkunskaper från gymnasiet hos vissa studenter, vilket har lett till att utbildningen sedan höstterminen 2018 erbjuder ett diagnostiskt test samt övningar och uppgifter innan kurserna startar. Det ska förhoppningsvis höja kvaliteten i kurserna. De flesta självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat håller hög kvalitet i relation till examensmålet inom såväl ämneskunskaper som inom aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att examensmålet täcks in utifrån exempelvis följande kurser:

Matematikdidaktik i undervisning och forskning för årskurs 4-6, Läraren och lärandet och Examensarbete för grundlärare med inriktning mot årskurs 4-6: Svenska med didaktisk inriktning. Det innehåll som lärosätet beskriver för kursmål, undervisning och examination ser adekvat ut i fråga om vetenskapsteoretiska utgångspunkter, metoder för att samla in och analysera kvalitativa och kvantitativa data samt kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ämneskurserna innehåller vetenskapsteoretiska och metodologiska inslag så att studenterna successivt får möjlighet att träna på att bearbeta och använda sig av vetenskapligt innehåll. Dock kan undervisningen och examinationen i metoder för att samla in och analysera kvantitativa data ifrågasättas. Det är oklart om studenterna når tillräckliga kunskaper när de enligt självvärderingens beskrivning ska tolka statistiska tabeller och göra enklare analyser av kvantitativa data. Undervisningen om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är svagt beskriven i självvärderingen. Det beskrivs att man i kursen Läraren och lärandet försöker utveckla studenters professionella omdöme med utgångspunkt i såväl vetenskaplig grund som beprövad erfarenhet. Studenterna beskrivs få, med exempel från den tredje VFU-kursen, fördjupa sin förståelse av komplexiteten i den pedagogiska verksamheten samt hur den kan utvecklas. Mer konkret hur är dock inte beskrivet.

De självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat visar att flera arbeten har brister som rör examensmålet avseende forskningsmetodik. Bedömargruppen ställer sig därför frågande till det beskrivna undervisningsinnehållet. De brister i arbetenas kvalitet som framkommer syns i vetenskapsteoretiska ställningstaganden, metodologiska utgångpunkter, datainsamlingsmetoder, analysmetoder och i systematisk presentation av resultaten. Eftersom det framkommer såväl reliabilitets- som validitetsbrister i arbetena menar bedömargruppen att även arbetenas yrkesrelevans brister eftersom de har en ämnesdidaktisk eller utbildningsvetenskapligt yrkesmässig inriktning. Vid intervjun med lärargruppen framkom inte någon ytterligare information som kan sägas stärka självvärderingens beskrivningar av måluppfyllelsen för detta examensmål, exempelvis om progression eller skarpa betygskriterier i relation till kursmålen. Vid intervjuerna medgav lärarna att det finns brister i hur studenterna hanterar insamlings- och analysmetoder för kvantitativa data, men lärarna framhöll också att de har identifierat bristerna och gjort vissa förstärkningar av undervisningsinnehållet. Hur de har förstärkt undervisningsinnehållet är dock oklart. Lärarna uttryckte också i intervjun att utbildningen håller på att söka en lektor med kompetens i forskningsmetoder för att hantera kvantitativa data.

Eftersom bristerna för detta examensmål visar sig tydligt i så många som hälften av de granskade arbetena menar bedömargruppen att kvaliteten i studenternas kunskaper inom vetenskapsteori och forskningsmetodologiska frågor inte är tillfredsställande. Det handlar exempelvis om brister i att hantera kvantitativa data inom ramen för metodkurserna, men också om brister i mer generella kunskaper om att inta ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt. Utbildningen behöver se över kravnivåerna och följa upp hur examinatorerna efterlever kravnivån för godkänt betyg. Detta bör utbildningen göra både för examinationsuppgifterna i olika kurser som delvis berör och examinerar examensmålet och för det självständiga arbetet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Det framgår av självvärderingen att examensmålet i första hand troligtvis uppnås utifrån följande kurser: Kunskap och lärande ur ett historiskt och nutida perspektiv, Demokratins grunder och hållbar utveckling, Grupprocesser och pedagogiskt ledarskap, Läraren och lärandet och Examensarbete för grundlärare 4-6: matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Utifrån innehållsbeskrivningen bedömer bedömargruppen att kursmål och kursinnehåll är relevanta och att examinationsuppgifterna är rimliga. Innehållet beskrivs som utspritt från termin ett och vidare till termin sju och åtta, vilket betyder att det finns en progression för innehållet i examensmålet. Som exempel på innehåll finns en uppgift i kursen Läraren och lärandet där studenterna ska välja ett ämnesdidaktiskt innehåll som sedan kan utvecklas under den sista kursen i utbildningen som innehåller det självständiga arbetet. I uppgiften ska studenterna granska forskningsresultat, jämföra dem och reflektera över egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen, för att därigenom utveckla yrkesrelevant kunskap för grundskolans årskurs 4-6. Uppgiften examineras genom ett skriftligt PM. Bedömargruppen bedömer att projektplanen i kursen Examensarbete är ett gott exempel på hur studenterna får chansen att träna på att tillvarata, systematisera och reflektera över exempelvis forskningsresultat och andra erfarenheter. Studenterna skriver projektplanen i början av utbildningen och följer sedan kontinuerligt upp den.

Urvalet av självständiga arbeten visar dock att det finns stora brister i studenternas färdighet och förmåga. Hälften av arbetena visar brister i förmågan att kritiskt och självständigt systematisera. Det som brister är förmågan att systematiskt analysera och presentera empiriskt material samt att relatera till relevanta forskningsresultat och föra en kritisk metod- och resultatdiskussion. Bedömargruppen bedömer därmed att utbildningen inte lever upp till en tillfredsställande kvalitet när det gäller att uppfylla examensmålet. Utbildningen behöver se över kravnivåerna och följa upp hur examinatorerna efterlever kravnivån för godkänt betyg. Detta bör utbildningen göra både för examinationsuppgifterna i olika kurser som delvis berör och examinerar examensmålet och för det självständiga arbetet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen att examensmålet berörs under följande kurser: Svenska för grundlärare i årskurs 4-6 (inklusive verksamhetsförlagd utbildning), Texthantering för skolans yngre åldrar, Matematikinlärning med inriktning mot årskurs 4-6, aritmetik samt Matematikinlärning med inriktning mot årskurs 4-6, geometri. Dessa kurser innehåller flera exempel på hur studenterna får träna didaktiskt och metodiskt samt argumentera utifrån didaktiska och ämnesdidaktiska teorier och strategier inom såväl den högskoleförlagda som den verksamhetsförlagda utbildningen. Exemplen för didaktisk färdighetsträning gäller främst ämnet svenska. När det gäller färdighetsmål för didaktik är de inte beskrivna i matematikämnet, men däremot tränas studenterna i att resonera och argumentera didaktiskt. Vid nästa examensmål beskriver dock självvärderingen kurserna Verksamhetsförlagd utbildning i matematik med inriktning mot år 4-6 och Verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare 4-6, och där finns såväl detta färdighetsinnehåll som examinationsmoment mot didaktisk och metodisk kompetens. Enligt beskrivningen innehåller kurserna viktiga och adekvata moment om bedömning för lärande, särskilt i ämnet svenska. De innehåller också praxisrelevanta didaktiska metoder såsom Lesson och Learning studies i ämnet matematik. Bedömargruppen bedömer därmed att det finns ett adekvat didaktiskt innehåll i relation till ämnena svenska och matematik, och innehållet examineras på högskolan med seminarier, uppgifter och tentamina. Innehållet examineras också i den verksamhetsförlagda utbildningen med stöd av universitetslärares lektionsbesök och trepartssamtal.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen berör examensmålet i första hand inom ramen för kurserna Svenska för grundlärare med inriktning mot år 4-6 (inklusive verksamhetsförlagd utbildning 7), Verksamhetsförlagd utbildning i matematik med inriktning mot år 4-6, Specialpedagogik med inriktning mot årskurs 4-6 och Verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare 4-6. Det finns gott om exempel på undervisningsinnehåll om att såväl planera som genomföra och utvärdera pedagogiskt arbete i både de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kurserna ovan. Utbildningen säkerställer progression och bedömning i den verksamhetsförlagda utbildningen genom att kurserna anpassas till en övergripande matris som kallas Verksamhetsförlagd utbildning - fokus och progression. Den syftar till att säkerställa examensmålen och fokusera på progression. Matrisen är förmodligen mycket användbar i flera av kursmålen som relaterar till detta examensmål. I relation till den del av examensmålet som handlar om att stimulera varje elevs lärande och utveckling redovisar lärosätet i självvärderingen att studenterna tillsammans ska arbeta med en vald fallbeskrivning som utgår från ett autentiskt fall. Detta gör studenterna under kursen Specialpedagogik för grundlärare i årskurs 4-6. Studenterna arbetar med och redogör för hur de tillsammans kan planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten för att stödja en elevs lärande. Ett annat exempel från samma kurs är att studenterna utför undervisningsplanering i grupp. Utifrån en annan fallbeskrivning kartlägger de en elev och upprättar en nulägesbeskrivning, som sedan ligger till grund för planeringen av undervisningen. Studenterna formulerar mål som eleven ska uppnå och beskriver åtgärder som ska gynna elevens utveckling mot målen.

Bedömargruppen bedömer att det finns ett adekvat innehåll som rör att planera, genomföra och utvärdera undervisning i relation till ämnena svenska och matematik. Innehållet examineras dels på högskolan med seminarier, uppgifter och tentamina, dels under den verksamhetsförlagda utbildningen med stöd av universitetslärares lektionsbesök och trepartssamtal. Som ett gott undervisningsexempel vill bedömargruppen lyfta casemetodiken, som innebär att studenterna vid sidan av den verksamhetsförlagda utbildningen (där de har tillgång till en undervisningsmiljö) får träna på att planera och utvärdera undervisning genom autentiska fallbeskrivningar.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen att följande kurser vid utbildningen sätter fokus på detta examensmål: Demokratins villkor och hållbar utveckling, Grupprocesser och pedagogiskt ledarskap, Specialpedagogik med inriktning mot årskurs 4-6, Verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare och Läraren och lärandet. Med denna blandning av kurser, såväl på lärosätet som i den verksamhetsförlagda utbildningen, bedömer bedömargruppen att det finns goda möjligheter för studenterna att nå målet. Innehållet och examinationerna berör exempelvis mobbning och kränkande behandling, hur en hållbar demokrati skapas, diskrimineringslagen inklusive inkluderings- och exkluderingsperspektiv, hur man kommunicerar och förankrar skolans värdegrund samt hur egna värderingar kan gynna eller missgynna elevers lärande. I specialpedagogikkursen examineras studenterna med kursmålet att kritiskt granska och diskutera diskrimineringslagen utifrån teorier om normalitet, marginalisering, inkludering och exkludering i nutid och i ett historiskt perspektiv. Barnkonventionens intentioner behandlas utifrån begrepp som trygghet, delaktighet, inflytande och inkludering samt barns perspektiv och barnperspektiv. I kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen examineras studenterna utifrån kursmålet att självständigt analysera och värdera undervisningspraktiker och lärandesammanhang utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Det styrker bedömargruppens bedömning.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att kursen Verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare 4-6 och den första kursen på avancerad nivå (Läraren och lärandet) återupptar innehåll från kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurserna syftar till att utveckla studenternas professionella omdöme med utgångspunkt i både vetenskaplig grund och i beprövad erfarenhet. I kurserna ingår också att reflektera över det pedagogiska ledarskapets betydelse för lärande. Sammantaget menar därför bedömargruppen att utbildningen på ett tillfredsställande sätt säkerställer måluppfyllelse för examensmålet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att det vid lärosätet finns en uppdaterad plan för jämställdhetsintegrering under 2017-2019. Den ger riktlinjer för jämställdhetsarbetet inom utbildningen. Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del av verksamheten och ingå i den årliga verksamhetsplaneringen vid varje akademi eller avdelning. I planen ingår bland annat att samtliga chefer ska gå kursen Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen.

Utbildningens kurser är utformade så att de ska kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv samt bidra till en medvetenhet om de olika diskrimineringsgrunder som ingår i diskrimineringslagen. Enligt självvärderingen ska det alltid finnas en genusmedvetenhet i kursinnehållet och när man upprättar litteraturlistor. Lärosätet har påbörjat ett arbete med att öka medvetenheten om genus och jämställdhet, och arbetet går ur på att utveckla en vägledning för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer när de planerar och utformar kurser. Innehållet i kurserna ska bland annat utveckla användningen av ett normkritiskt arbetssätt och öka förståelsen för vilka hinder för jämställdhet som finns, och därmed öka förståelsen för vilka upplägg som kan vara verkningsfulla i kursens utformande. Som exempel på måluppfyllelse beskriver lärosätet i självvärderingen innehåll och examination från kursen Barnkultur och medier. Ett kursmål är att problematisera användningen av barnkulturprodukter, barnaktiviteter samt debatten om dessa utifrån köns- och åldersaspekter. Det tydliggör jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att det finns en tydlig systematisk strategi för att arbeta med kurs- och programvärderingar inom utbildningen. Varje kurs utvärderas när den avslutas, och när studenterna läser sin sista termin görs en programvärdering. Var tredje termin utvärderar man specifikt den verksamhetsförlagda utbildningen och såväl studenter som handledare deltar i utvärderingen. Utbildningsledarna och utbildningsledarkollegiet ansvarar för att sammanställa, analysera och återkoppla utvärderingarnas resultat. För att öka svarsfrekvensen i kursvärderingarna har lärosätet nyligen implementerat en ny strategi där en studentrepresentant utses vid kursstarterna och muntligt för fram kursdeltagarnas synpunkter på kursen. Strategin används vid sidan av det formella webbutvärderingsverktyget. Lärarna framhöll vid intervjuerna att förhoppningen är att en kombination av muntliga och skriftliga synpunkter från studenterna kan öka deras motivation att delta. Strategin för kursvärdering är implementerad sedan höstterminen 2018, och den nya kursvärderingsprocessen ska också spridas via programhandboken och i kursernas studiehandledningar.

I självvärderingen ger lärosätet ett exempel på vidtagna åtgärder utifrån studenternas synpunkter. Efter önskemål om inspelade föreläsningar som studenterna kan ha tillgång till oberoende av tid har utbildningen streamat föreläsningar och inspelning sker numera i större utsträckning. Bedömargruppen ser ett utvecklingsbehov i uppföljningen av studenternas utvärderingar. En snabb och konkret återkoppling till studenterna är troligen en av de viktigaste faktorerna för att få studenter att vilja delta i kursvärderingsprocedurer.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utbildningen, som enbart ges som distansutbildning, har samma eller högre kvarvaro än riksgenomsnittet. Enligt bedömargruppen talar det för att studenterna har en fullt acceptabel genomströmning. Det finns dock ingen analys av kvarvaron i självvärderingen, vilket bedömargruppen ser som en brist. Däremot initierade lärosätet ett genomströmningsprojekt 2017 som förmodligen grundar sig i att lärosätet önskar öka genomströmningen. Projektet fokuserade särskilt på studenter med otillräckliga studieresultat från termin ett Det framgår av självvärderingen att utbildningsledarna arbetar med en systematisk uppföljning av studenter som har svårt att klara kurserna. Den individuella studiegången (ISG) upprättas i form av ett dokument som sedan regelbundet följs upp genom utbildningen. Studenterna informerades via ett e-postutskick om lärosätets stödfunktioner. Dessa stödfunktioner är studievägledning, studentombud, skrivarverkstad, våga tala-kurser, studenthälsan och samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

När det gäller kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att studenterna uppnår examensmålet om ämneskunskaper och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Utbildningen innehåller viktiga och adekvata moment om bedömning för lärande samt praxisrelevanta undervisningsmetoder såsom Lesson och Learning studies. Bedömargruppen bedömer att det finns betydande brister i utbildningen för examensmålet om vetenskapsteori och forskningsmetoder när det gäller kvalitativa och kvantitativa data, och bristerna finns i såväl metodundervisningen och dess examinationer som i de självständiga arbetena. De framträder dock tydligast i de granskade självständiga arbetena eftersom hälften av dem uppvisar brister. Därmed anser bedömargruppen att ett utvecklingsområde är att stärka studenternas kunskaper om vetenskapsteoretiska ställningstaganden, metodologiska utgångpunkter samt om datainsamlingsmetoder och analysmetoder.

För kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att det finns brister inom examensmålet att självständigt och kritiskt systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter och forskningsresultat. Hälften av de självständiga arbetena uppvisar bristande måluppfyllelse i förmågan att systematiskt analysera och presentera empiriskt material. De visar också brister i att kritiskt relatera till relevanta forskningsresultat och föra en självständig metod- och resultatdiskussion. I undervisningen finns visserligen några exempel på innehåll där studenterna får träna på det som rör detta mål, men utbildningen behöver se över kravnivåerna och följa upp hur examinatorerna efterlever kravnivån för godkänt betyg. Det behöver utbildningen göra för både examinationsuppgifterna i olika kurser som berör och examinerar examensmålet och för det självständiga arbetet.

När det gäller examensmålet att ha förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik visar utbildningen flera goda exempel som gör det troligt att studenterna uppnår målet. Utbildningen innehåller moment som är viktiga och adekvata i relation till examensmålet, till exempel bedömning för lärande och praxisrelevanta undervisningsmetoder såsom Lesson och Learning studies. Bedömargruppen menar att dessa exempel sätter starkt fokus på studenternas allmändidaktiska, ämnesdidaktiska och metodiska kompetens. Den specifika bedömningsmatris som utbildningen använder i verksamhetsförlagda kurser är ett annat gott exempel på hur utbildningen har operationaliserat de didaktiska och metodiska examens- och kursmålen. Tillsammans med starka underlag som observationsbesök och trepartssamtal mellan universitetslärare, handledare och student menar bedömargruppen att matrisen borgar för att målet kan säkerställas. Vidare visar underlagen att studenterna genom olika uppgifter i utbildningen och genom examination troligtvis uppnår målet att både självständigt och med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen.

Underlagen visar att studenterna troligtvis uppnår målet inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt. Det finns goda möjligheter för studenterna att nå målet genom de kurser som finns och utifrån redogörelsen av hur olika moment tränas i utbildningens utformning och genomförande samt examination.

Enligt bedömargruppen finns det vid utbildningen en tydlig strategi för jämställdhetsarbetet på utbildningsnivå. Vidare utvecklar lärosätet en vägledning för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer när de planerar och utformar kurser, vilket är ett gott exempel på jämställdhetsintegrering. Vägledningen ska utveckla användningen av ett normkritiskt arbetssätt och öka förståelsen för vilka hinder för jämställdhet som finns, och därmed öka förståelsen för vilka upplägg som kan vara verkningsfulla i kursens utformande. Utbildningens upplägg gör det troligt att studenterna uppnår jämställdhetsmålet.

Utbildningen följs upp på ett systematiskt sätt. En specifik utvärdering görs av verksamhetsförlagda (VFU) kurser var tredje termin som såväl studenter som VFU-handledare besvarar, vilket är ett bra exempel på en kvalitetssäkringsstrategi. Ett utvecklingsområde är dock hur utbildningen ska få en ökad svarsfrekvens för alla de webbaserade skriftliga formella kurs- och terminsutvärderingarna som kontinuerligt görs på utbildningen. En relevant åtgärd som lärosätet vidtagit för att öka deltagandet är att utse en studeranderepresentant vid varje kurs som ska bidra med synpunkter muntligt som komplement till de skriftliga.