Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Det framgår av självvärderingen och lärartabellen att lärosätet har en god sammansättning av personal med adekvat vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. Detta bekräftas också vid intervjuerna. En tredjedel av lärarna är disputerade och det finns två professorer och sex docenter, vilket visar på en god vetenskaplig kompetens inom fritidspedagogik. Ett gott exempel är att lärarstaben sedan tio år har ett internationellt forskningssamarbete med Danmark, där adjunkter, föreläsare och lärare träffas regelbundet i ett forskningsnätverk. En dansk gästprofessor har dessutom varit anställd vid utbildningen. Den professionsrelaterade kompetensen är stark och mer än hälften av lärarna är adjunkter. Hälften av dessa adjunkter har en professionsrelevant högskoleutbildning. Adjunkterna står för den övervägande delen av undervisningen, och professionskompetensen i högskolekurserna är stark. Docenter och professorer deltar i utbildningen även om det är i en något begränsad omfattning. Det framgår av intervjuerna att det pågår ett utvecklingsarbete för att systematiskt fördjupa utbildningens forskningsförankring genom att öka andelen docenter och professorer.

Det framgår också av självvärderingen att det finns ett krav på att samtliga lärare ska genomgå högskolepedagogiska kurser, vilket gör det troligt att personalens pedagogiska kompetens är tillfredsställande. Såväl adjunkter som lektorer har tid för kompetensutveckling i sina tjänster vilket också bekräftades i intervjuerna. En fjärdedel av lärarna har tidsbegränsad anställning, vilket bedömargruppen menar kan riskera säkerställandet av kompetensen på längre sikt. Detta bör därför uppmärksammas. Lärosätet redogör i självvärderingen för att handledarnas kompetens när det gäller generell utbildningsnivå och handledarutbildning är en svaghet i kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen instämmer med denna redogörelse, som också bekräftas genom intervjuerna. Av intervjuerna framgår dock att lärosätet arbetar aktivt med att försöka åtgärda detta. En av utmaningarna är att det finns ett begränsat antal utbildade fritidslärare i Göteborgsregionen.

Vidare framkom det vid intervjuerna att det pågår en översyn och ett förslag på åtgärder med inspiration från utvecklingsarbetet inom ramen för övningsskoleprojektet. Det framgår också att det finns en svag länk mellan lärosätet och skolhuvudmännen när det gäller villkoren för handledarnas arbetssituation. Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka kopplingen mellan lärosäte och huvudmän. Lärosätet har fattat beslut om att dessa förändringar ska vara åtgärdade hösten 2019. Bedömargruppen ser allvarligt på de rådande problemen och uppmanar lärosätet att påskynda processen med att skriva avtal med skolhuvudmännen.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen har en god vetenskaplig miljö. En styrka i utbildningsmiljön är det barndomssociologiska perspektivet inom området fritidspedagogik. Forskningsfältet, som har vuxit fram successivt, består i dag av flera disputerade lärare och doktorander. Ett gott exempel är att lärarstaben sedan tio år har ett internationellt forskningssamarbete med Danmark där adjunkter, föreläsare och lärare träffas regelbundet i ett forskningsnätverk. Sedan en tid tillbaka driver dessa lärare tillsammans med en skolhuvudman också ett barndomssociologiskt kollegium, bestående av 50-100 deltagare, som behandlar frågor om barn och ungas utveckling, lärande och uppväxtvillkor.

Lärosätet har flera kunskapsområden där utbildning, samverkan och forskning är integrerade i kompletta akademiska miljöer. Det finns tre sådana grupperingar med fokus på olika forskningsområden: (1) barnpedagogisk forskning, (2) en tvärvetenskaplig forskargrupp som integrerar pedagogik och barn- och ungdomsvetenskap med socialt arbete, sociologi, genusvetenskap, kulturstudier och socialpsykologi samt (3) forskning inom lärande och IT. Dessutom är den konstnärliga fakulteten, som har ansvar för två valbara kurser i programmet, involverad i forskningsprojekt.

Det framgår av underlagen att det också finns en professionsinriktad miljö som är relevant för utbildningen. Flertalet lärare, både adjunkter och lektorer, har tidigare yrkeserfarenhet från arbete i fritidshem där de har bedrivit systematiskt och forskningsbaserat utvecklingsarbete. Utbildningen håller på att utveckla en modell för att samverka med Göteborgs stad när det gäller det barndomssociologiska perspektivet. Modellen innebär att även studenterna på sikt kommer att involveras i det professionsinriktade utvecklingsarbetet när de genomför sin verksamhetsförlagda utbildning, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på att stärka den professionsinriktade miljön för studenterna.

Självvärderingen gör det troligt att studenterna under utbildningen får ta del av den forskning som bedrivs i lärarlaget genom seminarier och workshops. Det framkommer dock i intervjuerna att det finns en skillnad i hur lärare och studenter uppfattar situationen. Bedömargruppen ser därmed att lärosätet bör se över hur det kan bli tydligt för studenterna att de får ta del av pågående forskning.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammanvägda kompetensen bland personalen överensstämmer väl med utbildningens volym, innehåll och genomförande. Den vetenskapliga kompetensen inom fritidspedagogik är hög, liksom den professionsrelaterade kompetensen. Lärarna får god kompetensutveckling vilket tryggar kompetensen på lång sikt, men däremot bör tidsbegränsade anställningar ses över. Kompetensen bland handledarna i kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen är svag, och bedömargruppen ser det som viktigt att lärosätet fortsätter sitt arbete med att åtgärda detta. Lärosätet är medvetna om sina styrkor och svagheter och har tydliga planer för förbättringar, vilket övertygar bedömargruppen att bedömningsgrunden personal som helhet är tillfredsställande.

Utbildningsmiljön med kompletta forskningsmiljöer är både vetenskapligt och professionsmässigt välutvecklad, särskilt forskningsfältet inom barndomssociologi. Ett gott exempel är att lärarstaben sedan tio år har ett internationellt forskningssamarbete. En komplett akademisk miljö verkar vara ett starkt koncept med möjlighet att låta både lärare verka inom och studenterna möta en helhet och en samlad forskningsinspirerad verksamhet. Ett utvecklingsområde är att i ännu större utsträckning synliggöra sambandet mellan forskning och utbildning för studenterna.