Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att flera kurser och föreläsningar är inriktade mot det fritidspedagogiska området. Bedömargruppen ser dem som relevanta. Exempel på sådana kurser är Fritid, lek och relationer i fritidshem, Språk och kreativa lärprocesser, Barns uppväxt och fritid i närmiljön, Barns digitala mediekulturer samt Utomhuspedagogik. Litteraturen är inriktad mot det fritidspedagogiska området och täcker in de lärandemål som examineras i olika uppgifter. Bedömargruppen anser att det finns en god koppling mellan examensmål, kursmål, aktiviteter och examination. Antologierna används under flera kurser inom det fritidspedagogiska området och under kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Självvärderingens beskrivning av undervisningen signalerar att undervisning sker inom relevanta ämnen och på ett relevant sätt, vilket gör det troligt att studenterna uppnår målet. Studenterna genomför uppgifter både individuellt och i grupp i enlighet med praxis. Intervjuerna bekräftar denna bild.

Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna som har skrivit arbetena har goda kunskaper inom det fritidspedagogiska området, goda ämneskunskaper och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Samtliga arbeten visar på god vetenskaplig nivå.

Intervjuerna bekräftar bilden av att utbildningen genom sin utformning, sitt genomförande och sin examination säkerställer att studenterna uppnår sådana ämneskunskaper som krävs för yrket.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att studenterna genom utbildningens utformning och genomförande får kännedom om vetenskapsteorier. Studenterna examineras bland annat under termin sex, där de ska kunna redogöra för vetenskapliga begrepp samt beskriva aspekter av kunskapsproduktionens villkor och dilemman. Vidare får studenterna god övning i att kritiskt läsa och värdera vetenskapliga texter. Kvalitativa och kvantitativa metoder introduceras successivt med hjälp av en trestegsmodell som tar stöd i begreppen sortera, reducera och argumentera. Metoderna observation och intervju introduceras tidigt i utbildningen, och enligt intervjuerna finns en tyngdpunkt vid intervjumetoder, observationer och fältarbete. Barnintervjuer är centralt eftersom de används för att göra barn delaktiga och ge dem inflytande i undervisningen. Kvantitativa metoder presenteras tidigt och då i form av att man använder aktuell statistik för att bedöma barns livsvillkor.

Kännedom om kvantitativa metoder examineras inte specifikt, vilket bedömargruppen anser vara en svaghet. Bedömargruppen anser att undervisningen inom kvantitativa metoder är ett område som bör ses över inom utbildningen, även om det oftast är kvalitativa metoder som är mest relevanta inom det fritidspedagogiska området. Enligt underlagen finns planer på att lägga till ett moment om kartläggning, vilket bedömargruppen uppmuntrar.

Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som har betydelse för yrkesutövningen examineras med betygskriterier i det självständiga arbetet. Enligt självvärderingen visar lärosätets programutvärderingar att 80 procent av studenterna anser att de erbjuds goda förutsättningar att nå det aktuella målet. Studenterna anser också att kurser som examinerar vetenskapsteori har betydelse för yrkesutövningen. Det framgår av underlagen att det pågår ett utvecklingsarbete som ska uppmärksamma studenternas uppfattning om bristande yrkesrelevans, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna som har skrivit arbetena har kännedom om vetenskapsteori. Flertalet arbeten visar även på god kännedom om vetenskapsteori. Samtliga arbeten visar att studenterna har kännedom om kvalitativa forskningsmetoder. Kvantitativa forskningsmetoder används endast i ett fall, även om de skulle kunna vara relevanta i fler arbeten. Vidare visar arbetena att studenterna har kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bedömningen av de självständiga arbetena visar att det finns en tydlig koppling mellan examensmål, aktiviteter och examination.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Det framgår av självvärderingen att studenterna får god övning i att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat. Detta sker under hela utbildningen genom en särskild metod kallad "Sortera, reducera och argumentera". Som verktyg används bland annat observationer och intervjuer. Av betygskriterierna för det självständiga arbetet framgår tydligt hur målet examineras på tre nivåer. För att få godkänt ska studenterna kunna presentera en forskningsöversikt, kunna beskriva centrala teorier samt kunna kritiskt och självständigt bearbeta tidigare forskningsresultat som är relevanta för problemområdet. Upplägget gör det troligt att studenterna får relevanta förmågor. I den avslutande kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen genomför studenterna ett aktionsforskningsprojekt som examineras genom digital presentation och digital loggbok, för att sedan avslutas med en enskild skriftlig uppgift. Kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen är centrala för exempelvis det aktionsforskningsprojekt som ska genomföras i den avslutande kursen. Denna bild bekräftas även av intervjuerna.

Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna som har skrivit arbetena har förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat. Studenterna reflekterar och diskuterar på ett tydligt och relevant sätt. Bedömningen av arbetena visar även att det finns en tydlig koppling mellan kursmål, aktiviteter och examination.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet arbetar systematiskt med att integrera didaktik och metodik inom det fritidspedagogiska fältet. Didaktiken anger riktningen på undervisningen medan metodiken är situerad i praktiken. Särskilt två av de högskoleförlagda kurserna har didaktiken i fokus och didaktikbegreppet behandlas i förhållande till lärandeteorier. Exempel på målformuleringar är att använda samtal med barn som didaktiskt verktyg inom undervisningen. I de estetiska kurserna prövas gestaltning som metod för att utveckla undervisningen, och i ämneskursen Språk och kreativa lärprocesser ska studenterna genomföra ett tematiskt arbete på begriplig svenska. Under kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen tillämpar studenterna didaktik och metodik i den fritidspedagogiska verksamheten, och det finns en stor variation i examinationsformerna. Vidare framgår det av intervjuerna att ämnesdidaktik och metodik uppfattas som svåra moment bland studenterna, och att studenterna saknar metodik i kurserna. Bedömargruppen menar därför att det finns ett behov av att intensifiera det arbete som pågår för att stärka det yrkesspecifika ämneskunnandet. Sammantaget visar underlagen att studenterna uppnår den förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning och lärande inom området.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att studenterna erbjuds att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen genom flera kurser, vilket bedömargruppen ser som positivt. Flera moment genomförs både självständigt och i grupp. Under kursen i utomhuspedagogik samarbetar lärosätet med en skola där studenterna i grupp ska planera ett didaktiskt arbete tillsammans med barn, och sedan genomföra arbetet med barngruppen. Av intervjuerna framgår att kursen i utomhuspedagogik borde fungera som modell även för andra kurser som ska integrera ämne och ämnesdidaktik.

I kursen Styrdokument, bedömning och betygssättning samläser studenterna vid inriktningarna fritidshem och årskurs 4-6, vilket bedömargruppen vill framhålla som ett gott exempel på samverkan. Studenterna arbetar i mindre grupper över inriktningarna med att bedöma ett ämnesövergripande område. Ett exempel på kursmål är att studenterna ska motivera formen av bedömning och förklara hur bedömningen kan integreras i planering och undervisning samt i fritidshemmets verksamhet. I uppgiften ingår att utifrån mål i läroplanen planera för arbetet och ge exempel på lärandeaktiviteter som möjliggör för eleverna att nå målen. I uppgiften ingår också att ge exempel på hur uppgiften ska bedömas och dokumenteras. Grupparbetet löper genom hela kursen där föreläsningar, seminarier och litteratur hjälper studenterna i flera steg att utforma planeringen och bedömningen. Planeringen ska vara förankrad i styrdokumenten med syfte, centralt innehåll, formulerade lärandemål, val av undervisning eller läraktiviteter, val av bedömning och val av dokumentation. Målet prövas i en uppgift i fyra steg där steg 1 är en grovplanering, steg 2 en utvecklad skriftlig planering, steg 3 en muntlig redovisning i grupp och steg 4 en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Den individuella texten ska innehålla reflektion kring lärandemål, diskussion om val av bedömning och dokumentation, diskussion om bedömningens syfte och konsekvenser, koppling till kunskapssyn och systematiskt kvalitetsarbete, aktuella begrepp med definitioner samt referenser till kurslitteraturen.

Den samlade bedömningen är att studenterna på egen hand och tillsammans med andra får varierade möjligheter att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. När det gäller bemötandet av varje elev har de specialpedagogiska kurserna blivit kritiserade. Av intervjuerna framgår att det finns en handlingsplan för hur det specialpedagogiska innehållet ska stärkas i utbildningen, vilket bedömargruppen ser positivt på. Det framgår också av intervjuerna att det ska avsättas en kursledardag med större betoning på det specialpedagogiska förhållningssättet för att få en gemensam terminologi och för att synliggöra nyttan i teori och praktik. Granninstitutioner har engagerats för breddning och fördjupning, vilket bedömargruppen ser positivt på. Underlagen visar att det finns en god koppling mellan kursmål, aktiviteter och examination, vilket gör det troligt att studenterna uppnår målet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen att vetenskapliga aspekter behandlas och examineras under flera av utbildningens kurser. Samhälleliga aspekter behandlas och examineras främst under kurserna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap samt Barns fritid i närmiljön. Etiska aspekter behandlas i relation till digitala medier under kursen Barns digitala mediekulturer. Värdegrundsbegreppet introduceras under kursen Styrsystem, organisation och bedömning. Kursmålen är tydliga och innehåller examensmålets relevanta delar, exempelvis att reflektera över egna och andras föreställningar och normer om sociala kategorier i relation till barns och ungas livssituation. Studenterna får också möjlighet att reflektera över fritidshemmets och skolans ansvar för elevernas utveckling och lärande. Under kursen Språk och kreativa lärprocesser behandlas barnkonventionen och språkutveckling för alla barn (inklusive nyanlända barn och barn med funktionsnedsättning) och fokus ligger på alla barns rätt att uttrycka sig.

I en kritisk reflektion över den aktuella måluppfyllelsen menar lärosätet att det kan finnas en svaghet i att det inte går att peka ut någon examinationsuppgift som fångar hela målet. Komplexiteten i målet gör att det kan vara svårt att fånga under en kurs. Kursinnehållet visar att lärosätet belyser perspektiv som klass, kön, etnicitet och sexualitet och att perspektiven relateras till mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet. Bedömargruppen ser positivt på det beskrivna kursinnehållet och menar att kvaliteten på insatser i utbildningen är hög.

Hållbar utveckling behandlas främst som social hållbarhet. Något moment som specifikt handlar om biologisk hållbarhet nämns inte, men vid intervjuerna framgår hur hållbarhetsmålet examineras under kursen i utomhuspedagogik. Som ett positivt exempel vill bedömargruppen lyfta fram samarbetet med Universeum som ökar förståelsen för bland annat miljöfrågor. Lärosätet bör se över att delmålet hållbar utveckling som helhet beaktas i någon av utbildningens kurser. Den samlade bedömningen är att det vetenskapliga, samhälleliga och etiska perspektivet behandlas och examineras på ett bra sätt, vilket gör det troligt att studenterna uppnår målet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att det sker flera olika initiativ inom ramen för lärosätets jämställdhetsarbete, inklusive aktiviteter inriktade mot studenter och utbildningen. Lärosätet har gått igenom utbildningens kursmål, litteraturlistor samt breddade rekrytering och har vidtagit åtgärder. Ett exempel är att alla examinationer ska vara anonyma. Lärosätet har också tagit fram rutiner och ansvarsfördelning för stöd samt alternativa former för examination, som man sedan har kommunicerat till studenter och anställda. Vidare framgår det av självvärderingen att man 2016-2019 driver ett pilotprojekt vid förskollärar- och grundlärarprogrammet inom ramen för Jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet (JiGU). Pilotprogrammet har fokus på könsbundna utbildningsval och utbildningsgångar och har resulterat i att man har implementerat aktuella jämställdhetsfrågor i utbildningen.

Det genomförs flera undersökningar på utbildningsnivå, och vid en genomgång av kurslitteraturen visade det sig att 36 procent av kurslitteraturen var skriven av män. Trots insatser konstaterar ledningen att manliga studenter får mer talutrymme och på det sättet blir positivt särbehandlade. Bedömargruppen vill särskilt uppmärksamma ett jämställdhetsprojekt som berör studenter på inriktningen mot fritidshem. Projektet finansieras inom ramen för jämställdhetsintegrering vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, och bearbetar frågor som bemötande av heterogena studentgrupper och implicita regler för hur en idealisk student ska vara. Projektet tar också upp känsliga teman som sex och rasism inom barngrupper etc. Problemet följs sedan upp i studentdialoger.

Underlagen visar att det finns ett medvetet arbete med jämställdhet på utbildningen och att arbetet tar sig konkreta uttryck. Den samlade bedömningen är att jämställdhetsperspektivet beaktas på ett adekvat sätt i utbildningen, även om det finns förbättringspotential när det gäller ansvarsfördelningen mellan lärosätes övergripande nivå och utbildningsnivån.

Examensordningens mål om jämställdhet återfinns inom kurserna Sociala relationer, Konflikthantering, Ledarskap och Lärande utveckling och didaktik 2. Nya kursmål har tagits fram i syfte att fånga upp relevanta delar inom jämställdhetsområdet, vilket ses som ett gott exempel. Underlagen gör det troligt att utbildningens innehåll, utformning och genomförande säkerställer att studenterna uppnår målet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet har ett välutvecklat kvalitetssystem som innefattar a) kursutvärderingar, b) sammanställningar av kursutvärderingarna (kursrapporter) och c) sammanställningar av kursrapporter, programutvärderingar, examensmålsmatris, statisk över avhopp och betygsstatistik (årliga programrapporter).

Efter den sista kursen på utbildningen genomförs en utbildningsutvärdering. Utbildningsutvärderingen har en svarsfrekvens på 100 procent vilket bedömargruppen vill lyfta som ett gott exempel. Det framkom vid intervjun att den höga svarsfrekvensen är ett resultat av att man samlade studentgruppen i slutet av utbildningen och då genomförde utvärderingen med samtliga studenter på plats.

Ett annat gott exempel som bedömargruppen vill lyfta är studentdialoger, som är ett viktigt komplement till övrig utvärdering. Studentdialogen genomförs av programledare och innefattar tre till sex studentrepresentanter. Dialogen genomförs en gång per termin under utbildningens tre år. Vidare sker uppföljning via en digital plattform. Det finns problem med kursutvärderingar där svarsfrekvensen ligger på 10-90 procent. En förklaring som framkom vid intervjuerna är att det kan vara svårt för studenterna att skriva en kursutvärdering samtidigt som de introduceras till en annan kurs, och att det därför skulle vara fördelaktigt om kursutvärderingar i stället gjordes under kursens gång.

Bedömargruppen bedömer att uppföljningen av utbildningens genomförande fungerar väl. Återkoppling sker främst via en digital plattform, men också via studentdialoger. Självvärderingen innehåller flera exempel på åtgärder som lärosätet genomför när man identifierar problem i utbildningen. Exempelvis gör man flera åtgärder för att stärka bristen på handledning under kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det statistiska underlaget visar att andelen kvarvaro på utbildningen år två ligger på samma nivå som riksgenomsnittet, det vill säga 70-77 procent. Den samlade bilden är att lärosätet arbetar systematiskt för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig examensmålen och på så vis genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Andelen studenter som är nöjda redovisas förtjänstfullt för varje mål, liksom andelen studenter som känner sig missnöjda. I de flesta fall verkar lärosätet åtgärda de problem som uppstår även om det framkom vid intervjuerna att studenternas bild inte helt överensstämmer med lärosätets.

Det framkommer av självvärderingen att lärosätet 2017 analyserade orsakerna bakom avhoppen från lärarutbildningen. Enligt självvärderingen finns tydliga trösklar i form av förkunskaper och skärpta krav vid examinationer. Samtidigt finns ett språkstöd tillgängligt, och studievägledaren har en nyckelroll i arbetet med stöd till studenter. Den samlade bedömningen utifrån underlagen är att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Sammantaget visar underlagen att måluppfyllelsen är hög inom samtliga kunskapsformer. Underlagen visar också att det finns en god koppling mellan examensmål, kursmål, aktiviteter och examination.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att utbildningen ger studenterna god vetenskaplig bredd och djup inom det fritidspedagogiska området. Studenterna får också kännedom om vetenskapsteorier, metoder och relationen mellan teori och beprövad erfarenhet. Undervisningsmoment och examination som innehåller kvantitativa metoder bör dock utvecklas enligt bedömargruppen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att utbildningen ger studenterna färdigheter att kritiskt argumentera och reflektera över erfarenheter och forskningsresultat. Detta är tydligt inte minst i de självständiga arbetena. Utbildningen ger adekvat undervisning och examination i didaktik och ämnesdidaktik. Bedömargruppen ser dock ett utvecklingsbehov när det gäller att stärka det yrkesspecifika ämneskunnandet. Underlagen visar vidare att studenterna får varierande och goda möjligheter att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen både på egen hand och tillsammans med andra.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det av underlagen att målets olika delar tas upp under flera olika kurser och moment. Lärosätet bör se över att delmålet hållbar utveckling som helhet beaktas under någon av kurserna. Som ett positivt exempel vill bedömargruppen lyfta fram samarbetet med Universeum, som ökar förståelsen för bland annat miljöfrågor.

Underlagen visar att utbildningen beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i innehåll, utformning och genomförande. Det finns flera olika initiativ och aktiviteter som tyder på en medvetenhet om betydelsen av jämställdhetsarbete på utbildningen.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Uppföljningens resultat omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Utbildningen har en svarsfrekvens på 100 procent vid utbildningsutvärderingar, vilket bedömargruppen vill lyfta som ett gott exempel. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.