Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Forskarutbildningen har tio forskarstuderande, varav sex har doktorandtjänst och fyra är industridoktorander. För att handleda dessa finns nio handledare, varav fem är aktiva huvudhandledare inom ämnet. Av dessa är en professor, fyra docenter, en lektor, två biträdande lektorer och en disputerad forskningsingenjör. Utöver dessa finns också sju externa handledare (varav en är huvudhandledare). Av dessa är tre professorer, tre docenter och en disputerad forskningsingenjör. Dessutom finns sju möjliga handledare anställda inom ämnet, av vilka två är gästprofessorer. Ingen handledare har fler än tre doktorander. Alla huvudhandledare är tillsvidareanställda, vilket innebär att deras tillgänglighet kan uppskattas som långsiktig och pålitlig. Ålderssammansättningen på handledargruppen pekar inte på några problem, den äldsta av de sex nu aktiva huvudhandledarna är född 1958. Bedömargruppens uppfattning är att den numerära balansen mellan doktorander och handledare är tillfredsställande. Vid intervjuerna bekräftades att doktoranderna har god tillgång till handledare.

Forskarutbildningsämnet arbetsmiljöteknik definieras som forskarutbildning inom områdena: arbetsorganisation, belastningsergonomi, fysiska miljöfaktorer, förändringsledarskap; människa, teknik, organisation och risk; människa-tekniksystem; människa-teknikgränssnitt. Begreppet "arbetsmiljö" i ämnesbeskrivningen avser inte enbart miljön vid lönearbete, utan innefattar också alla de sammanhang när människor samverkar med teknik och system utanför det reguljära arbetslivet. Intervjuerna bekräftade att handledargruppens samlade kompetens svarar mot den breda definitionen, även om bedömargruppen anser att en fokusering kan vara av godo. På grund av pensionsavgångar saknas däremot en professor/docent med anställning inom forskningsinriktningen visualisering och interaktionsdesign, som kan agera som huvudhandledare. I självvärderingen anger lärosätet att en docentansökan är på gång, och vid intervjuerna framkom att denna nu var avklarad och att en docent finns på plats.

Vid lärosätet finns tydliga krav på att huvudhandledaren ska ha genomgått handledarutbildning (docentkursen). Det finns goda möjligheter för handledarna vid lärosätet att delta i olika kurser i handledning, pedagogik, presentationsteknik och ledarskap. Avdelningen arbetar med karriärplaner för anställda forskare/lärare och varje år hålls utvecklingssamtal. Alla handledare arbetar aktivt i olika forskningsprojekt (cirka 60 procent av arbetstiden). De flesta av dessa forskningsprojekt är externfinansierade och även doktoranderna är involverade i dessa. Publikationslistorna vittnar om en god publiceringskultur, samtidigt som det visar att handledarna har möjlighet till egen meritering.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen i den aktuella miljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskarutbildningsmiljön har traditioner sedan 1970-talet och omfattar i dag tio forskarstuderande, varav sex har doktorandtjänst vid institutionen och fyra är industridoktorander, av vilka tre är placerade utanför universitetet med en aktivitetsgrad på mellan 5 och 40 procent. Under de senaste fem åren har fyra doktorer disputerat i ämnet, vilket måste betecknas som få i förhållande till antalet inskrivna doktorander, särskilt med tanke på att ämnet är etablerat sedan länge. Forskarutbildningsmiljön förstärks av att det finns ytterligare nio aktiva doktorander inom det angränsande ämnet areosolteknik. Bedömargruppen vill i anslutning till detta rekommendera lärosätet att undersöka om en sammanläggning av de två forskarutbildningsämnena skulle kunna stärka forskarmiljön och samtidigt minska dess ekonomiska och personella sårbarhet.

De forskarstuderande som har doktorandtjänst får handledning kontinuerligt av handledare som finns på avdelningen. De tre externa doktoranderna har sin arbetsplats utanför lärosätet och får handledning ungefär en gång per månad, ofta i anslutning till det månatliga avdelningsmötet. I övrigt är de närvarande på institutionen i anslutning till doktorandkurser och seminarier. Den fjärde industridoktoranden har en fast arbetsplats på avdelningen och deltar i ämnets aktiviteter på samma villkor som övriga doktorander. Bedömargruppens uppfattning är att de tre doktorander som har sin arbetsplats utanför lärosätet kan integreras bättre i forskarutbildningsmiljöns aktiviteter.

Det finns två gästprofessorer från andra lärosäten anknutna till avdelningen, något som bedömargruppen anser bidrar positivt till forskarutbildningsmiljön.

Forskarutbildningen är väl strukturerad och doktoranderna har tillgång till en löpande seminarieverksamhet, olika nätverk och forskarskolor. Interna seminarier och halvdagsworkshoppar anordnas regelbundet inom avdelningen. Doktoranderna presenterar sin forskning vid halvtids- och slutseminarier med en extern granskare. Möjligheter finns också för doktoranderna att medverka vid internationella workshoppar, konferenser, sommarskolor och kurser. Doktoranderna har även tillgång till ett stort utbud av laboratorier: klimatlaboratorium, VR-laboratorium, ljuslaboratorium, gånglaboratorium, användbarhetslaboratorium, fullskalelaboratorium och aerosollaboratorium.

Handledarna har goda möjligheter till kompetensutveckling genom att bedriva egen forskning (i genomsnitt 60 procent). Forskningen är till största delen externfinansierad via AFA försäkring, FORTE, Vinnova och myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket. Det normala är att även doktorander ingår i dessa projekt.

Ämnet är involverat i ett stort antal nationella och internationella nätverk samt FALF:s nationella forskarskola i arbetsvetenskap. För den senare är avdelningen nationell koordinator. Alla dessa aktiviteter bidrar till att bredda och fördjupa forskarutbildningsmiljön.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att tillgången till handledare både numerärt och kompetensmässigt svarar väl mot doktorandgruppens storlek och sammansättning. Forskarutbildningsmiljön är god med en tillfredsställande storlek på miljön och tillgång till handledning från kvalificerade forskare. Forskarutbildningen är väl strukturerad och doktoranderna har tillgång till en löpande seminarieverksamhet, olika nätverk och forskarskolor. Men bedömargruppen anser att lärosätet bör utveckla strategier för att ytterligare involvera industridoktorander i forskarutbildningsmiljöns aktiviteter.