Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Lärosätet lyfter särskilt fram strukturen och innehållet i sitt kursutbud som ett medel att nå kunskapsmålen. Forskarutbildningen styrs av en allmän studieplan som ger stor frihet för doktorander och handledare att forma både utbildningens kursdel och det vetenskapliga arbetet.

Kursdelen, som omfattar 90 hp för doktorsexamen (60 hp för licentiatexamen), är indelad i fyra block enligt nedan, varav den obligatoriska delen omfattar 19 hp för doktorsexamen och 12 hp för licentiatexamen. De övriga kurserna anpassas till doktorandens behov (inom vissa generella ramar).

Block I: Forskningsmetodik och vetenskapsteori

Detta block omfattar minst 15 (8) hp för doktorsexamen (licentiatexamen) och innehåller bland annat den obligatoriska kursen Introduktion till forskarutbildningsämne i designvetenskaper, 4 hp. Den första delen av kursen handlar om publiceringstraditioner och hur man publicerar forskningsresultat inom ämnet. I den andra delen läser doktoranden kritiskt två doktorsavhandlingar och gör en skriftlig sammanställning av synpunkter och reflektioner av avhandlingarna. Examinationen genomförs muntligt utifrån de skriftliga synpunkterna och reflektionerna.

En kurs som de allra flesta läser är Introduktionskurs för nyantagna doktorander, 2 hp. Kursen behandlar bland annat forskarutbildningens mål, vetenskaplig informationshantering, akademisk hederlighet i forskningen och en introduktion till tredje uppgiften. Vanligt är också att doktoranderna inom detta block läser fakultetsgemensamma kurser som: Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Teknik, risk och forskningsetik samt Akademiskt skrivande för publicering.

Block II: Fördjupning inom ämnet arbetsmiljöteknik

Detta block omfattar minst 22 (15) hp och innehåller bland annat den obligatoriska kursen Arbetsmiljöteknik och ergonomi, 15 hp. Här ska den forskarstuderande utveckla grundläggande kunskaper om människans samspel med miljön, fysiskt, socialt och organisatoriskt. Kursen består av ett antal moduler, och varje modul behandlas under två möten. Vid första mötet sonderas förförståelsen och kunskapsmål definieras. Vid andra mötet sker en fördjupad diskussion utifrån litteraturstudier. Varje modul examineras dels muntligt, dels skriftligt i form av en inlämningsuppgift. Andra kurser som kan läsas inom detta block behandlar mer avgränsade delar av arbetsmiljöteknikämnet samt kurser inom ämnet som ges vid andra lärosäten.

Block III: Fördjupning inom den del av ämnet som det vetenskapliga arbetet är inriktat mot

Detta block omfattar minst 22 (15) hp, och här läser doktoranderna kurser inom sina forskningsinriktningar och avhandlingsområden.

Block IV: Breddning

Detta block omfattar minst så många högskolepoäng som behövs för att summan ska bli 90 (60) hp. Här väljs kurser inom teknik, naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap, beteendevetenskap och ekonomi, som bidrar till att målet med utbildningen uppfylls.

Självvärderingen och den allmänna studieplanen visar att det finns ett väl genomtänkt kursutbud med fyra olika block, vilket ger en bra struktur och progression i den kursbaserade utbildningsdelen.

Förutom de ovan beskrivna fyra kursblocken lyfter självvärderingen fram avhandlingsskrivandet, vetenskapliga konferenser och seminariedeltagande som viktiga lärandeaktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen.

Bedömargruppens uppfattning är att den beskrivna kursstrukturens utformning, genomförande och examination skapar förutsättningar för att ge doktoranderna kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik. De individuella studieplanerna bekräftar att de forskarstuderande valt sina kurser på ett sätt som stärker denna bild, även om kurserna ibland kan ha andra namn. Intervjuerna visar också att lärosätet har kontroll över vilka kursmoment som ska ingå i en eventuell licentiatexamen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Enligt självvärderingen säkras förmåga att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar bland annat genom att forskarutbildningen huvudsakligen bedrivs i anslutning till externfinansierade forskningsprojekt där doktoranden får ansvar för att planera och bedriva delar av forskningen. Ofta finns en referensgrupp med arbetsmarknadens parter kopplad till dessa forskningsprojekt. Under slutet av forskarutbildningen deltar många doktorander i formulerandet av nya forskningsansökningar.

Förmåga att nationellt och internationellt muntligt med auktoritet presentera och diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället tränas genom att doktoranden presenterar och diskuterar sin forskning vid internationella konferenser och genom att undervisa. Den allmänna studieplanen för ämnet kräver att doktoranden före doktorsexamen ska ha deltagit aktivt vid minst två internationella vetenskapliga konferenser. Doktoranderna presenterar också sina projekt vid interna seminarier. Träning sker också i forskarutbildningskurser, till exempel inom ramen för kursen Communicating Science.

Förmåga till skriftlig kommunikation med vetenskapssamhället utvecklas i den obligatoriska kursen Introduktion till forskarutbildning inom arbetsmiljöteknik (4 hp). Utöver detta har doktoranderna möjlighet att följa kursen Akademiskt skrivande (5 hp). Det första steget i doktorandens utveckling kan vara att skriva ett konferensabstract och sedan tillsammans med sin handledare successivt utveckla färdigheten till en egen peer review-artikel.

Att presentera och diskutera forskning i dialog med samhället i övrigt och bidra till samhällets utveckling säkras primärt genom att doktoranderna deltar i externfinansierade forskningsprojekt som genomförs i samarbete med det omgivande samhället, ofta ute på olika arbetsplatser. Forskningsprojekten är oftast formulerade utifrån frågor som är kopplade till relevanta samhällsproblem.

Enligt självvärderingen framgår att förmågan att stödja andras lärande tränas genom att de flesta doktoranderna undervisar i grundutbildningen men också genom att forskningsprojekten ofta bygger på interaktiva metoder. Som stöd läser doktoranderna Pedagogisk introduktionskurs (5 hp). Vid intervjuerna framkom att doktorandernas deltagande i undervisning inom grundutbildningen är av begränsad omfattning samt att de flesta så kallade industridoktoranderna inte deltar alls. Här ser bedömargruppen en utvecklingspotential.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Enligt självvärderingen säkras den intellektuella självständigheten och värderingsförmågan genom att doktoranden successivt får ansvar för forskningsuppgifter av ökande komplexitet. Den intellektuella självständigheten illustreras slutligen genom författande av avhandlingens kappa, där doktoranden har möjlighet att uttrycka sin vetenskapssyn, förklara sina val av metoder och teorier samt göra en metaanalys av resultaten från de olika artiklarna i avhandlingen.

Vetenskaplig redlighet tas upp i en obligatorisk Introduktionskurs för nyantagna doktorander vid LTH (2 hp), där The European Code of Conduct for Research Integrity behandlas. Flera doktorander har bidragit till att skriva forskningsetiska ansökningar när detta har krävts i deras projekt. Många doktorander läser kursen Technology, risk and research ethics (4,5 hp).

Vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används är frågor som doktoranderna möter och tränas i att hantera vid diskussioner med arbetslivsrepresentanter i referensgrupper till forskningsprojekten. Denna förmåga tränas också i samband med kurser och diskussioner i projektgrupperna.

Bedömargruppen anser att forskningsetik och vetenskapsteori bör tydliggöras genom att markeras som obligatoriska inslag, där man även beaktar att lärandemålen för licentiatexamen uppfylls.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet har ett väl utbyggt system för att beakta jämställdhetsfrågor. Inom forskarutbildningsämnet arbetsmiljöteknik är 7 av 16 aktiva handledare kvinnor och för doktoranderna är fördelningen 5 av varje kön. Arbetsmiljöteknik har alltså en jämn könsfördelning och det finns kvinnliga förebilder i handledargruppen.

Det finns en aktiv diskussion vid avdelningen om jämställdhet, exempelvis i frågor om föräldraledighet, mötestider, externa föreläsare, olika forskningsprojekt (typiska manliga/kvinnliga branscher). För att öka medvetandet om jämställdhet uppmuntras alla handledare att gå handledarkurser och olika ledarskapskurser där det finns ett genusperspektiv. Docentkursen vid lärosätet ger också insikter om jämställdhet. Det finns även fler utbildningsmöjligheter för handledare där medvetenhet om och reflektion över manliga och kvinnliga roller ingår.

I självvärderingen nämns att det i forskningsansökningar för det mesta ingår en reflektion över genusaspekter på både sammansättningen av projektgruppen och den miljö som ska studeras. Doktorandernas projekt behandlar både kvinnodominerade miljöer som vårdsektorn och mansdominerade miljöer som byggbranschen. I övrigt är det svårt att se hur jämställdhetsperspektivet beaktas i forskarutbildningen.

Bedömargruppens menar att det finns ett löpande jämställdhetsarbete vid lärosätet och avdelningen. Men det finns utvecklingsbehov när det gäller att ge jämställdhetsperspektivet en tydligare plats i forskarutbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det främsta instrumentet för uppföljning och återkoppling är den individuella studieplanen som innehåller uppgifter om utbildningens innehåll och genomförande. Den individuella studieplanen beskrivs i självvärderingen som ett kontrakt mellan doktoranden och handledaren som följs upp regelbundet och uppdateras ett antal gånger under doktorandtiden. Det gör det möjligt för doktoranden att komma med ändringsförslag, exempelvis ytterligare behov av kurser och extern handledning. Inför den årliga uppföljningen har doktoranden uppdaterat den individuella studieplanen som sedan presenteras vid ett formellt möte. Vid det mötet deltar förutom den forskarstuderande även prefekten/den forskarutbildningsansvariga vid institutionen, forskarutbildningsadministratören, huvudhandledaren samt vanligen också den forskarutbildningsansvariga i forskarutbildningsämnet och någon av de biträdande handledarna. Lärandemålen finns i den allmänna studieplanen och i den individuella studieplanen. Bedömargruppen anser att dessa rutiner ger en bra möjlighet att följa doktorandens progression i forskarutbildningen.

På institutionsnivå finns en strategisk plattform för hållbar utveckling, "The long view", som aktivt verkar för att uppdatera forskarutbildningens innehåll genom att öka inslag av hållbar utveckling.

Forskarutbildningskurserna utvärderas regelbundet och systematiskt. För att säkra avhandlingens kvalitet är de flesta avhandlingar baserade på ett antal peer review-granskade vetenskapliga artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Det accepteras att några artiklar antingen är inskickade för publicering eller är av sådan kvalitet att de skulle kunna publiceras. Ungefär en tredjedel av doktoranderna tar ut en licentiatexamen efter halva tiden. Licentiatuppsatsen seminariebehandlas med en extern granskare och vid intervjuerna klargjordes att den examineras av någon annan än handledaren. De som avstår från licentiatexamen uppmanas att ge ett halvtidsseminarium för att med hjälp av extern granskare få en djupare belysning av sitt arbete. Före disputationen finns möjlighet att genomföra ett slutseminarium för granskning av avhandlingens kvalitet.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen redovisas ingen aktivitet för uppföljning av att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid. Av intervjuerna framgick däremot att de flesta genomför sina studier inom planerad tid.

Bedömargruppen menar att forskarutbildningen i arbetsmiljöteknik har ett system där utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att utbildningens välstrukturerade kursutbud skapar förutsättningar för bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik. De individuella studieplanerna bekräftar att de forskarstuderande valt sina kurser på ett sätt som stärker denna bild, även om kurserna ibland kan ha andra namn.

Måluppfyllelsen inom kunskapsformen färdighet och förmåga säkerställs bland annat genom att forskarutbildningen huvudsakligen bedrivs i anslutning till externfinansierade forskningsprojekt där doktoranden får ansvar för att planera och bedriva delar av forskningen. Träning sker också i forskarutbildningskurser, till exempel inom ramen för kursen Communicating Science. Det första steget i doktorandens utveckling kan vara att skriva ett konferensabstract och sedan tillsammans med sin handledare successivt utveckla färdigheten till en egen peer review-artikel. Bedömargruppen ser att det finns en utvecklingspotential när det gäller att ge doktoranderna större möjlighet att delta i undervisningen inom grundutbildningen, något som särskilt gäller industridoktoranderna.

Bedömargruppen anser att utbildningen säkerställer måluppfyllelsen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Vetenskaplig redlighet tas upp i en obligatorisk Introduktionskurs för nyantagna doktorander vid LTH (2 hp), där The European Code of Conduct for Research Integrity behandlas. Flera doktorander har bidragit till att skriva forskningsetiska ansökningar när detta har krävts i deras projekt. Bedömargruppen anser dock att forskningsetik och vetenskapsteori bör tydliggöras genom att markeras som obligatoriska inslag.

Jämställdhet bedöms som tillfredsställande. Det finns en aktiv diskussion vid avdelningen om jämställdhet, exempelvis i frågor om föräldraledighet, mötestider, externa föreläsare, olika forskningsprojekt (typiska manliga/kvinnliga branscher). I självvärderingen nämns att det i forskningsansökningar för det mesta ingår en reflektion över genusaspekter på både sammansättningen av projektgruppen och den miljö som ska studeras. Bedömargruppen menar dock att det finns ett utvecklingsområde när det gäller hur ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling behandlas på ett tillfredsställande sätt. Lärandemålen finns både i den allmänna studieplanen och i den individuella studieplanen. Bedömargruppen anser att de rutiner som beskrivs ger en bra möjlighet att följa doktorandens progression i forskarutbildningen. Forskarutbildningskurserna utvärderas regelbundet och systematiskt.