Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområdet förutsättningar bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppen anser att den begränsade numerären av personal och doktorander samt forskningens begränsade omfattning gör att utbildning på forskarnivå inte kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker dock, sett till ämnets storlek, med omvärlden både nationellt och internationellt. Om inte lärosätet gör en rejäl satsning på att öka förutsättningarna för ämnet genom flera rekryteringar av forskare som är ämneskompetenta och kan vara huvudhandledare samt fler doktorander, bör lärosätet överväga att avveckla teknisk psykologi som ett eget forskarutbildningsämne och låta det ingå som en inriktning inom någon annan befintlig forskarutbildning vid lärosätet.

Sammantaget bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat som inte tillfredsställande. Kunskapsformen kunskap och förståelse bedöms som tillfredsställande. De tre obligatoriska kurserna ger goda förutsättningar för bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet och metodkunskaper. Säkerställandet av måluppfyllelsen kan dock enligt bedömargruppens uppfattning försvåras, eftersom antalet kurser är få och den gemensamma vetenskapliga basen för forskningsmiljön är otillräcklig.

Kunskapsformen färdighet och förmåga är tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar dock att antalet publicerade artiklar vid disputation ska ökas till två för att genom peer-review säkerställa en ökad grad av kvalitet på avhandlingarna. Det skulle samtidigt främja doktorandernas dialog med forskarsamhället liksom deras skriftliga färdighet och förmåga. Bedömargruppen anser även att industridoktoranderna behöver inkluderas tydligare i forskningsmiljön. Bedömningen är även att det finns utrymme för utveckling av konkreta aktiviteter, som deltagande på internationella konferenser för att doktoranderna ska nå målen inom kunskapsformen.

Kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms inte vara tillfredsställande. Det begränsade utbudet av teoretiska kurser och att kurser i vetenskapsteori respektive etik inte är obligatoriska torde enligt bedömargruppen, i kombination med forskarutbildningens begränsade omfattning, utgöra problem när det gäller att säkerställa doktorandernas måluppfyllelse. Bedömargruppen menar att lärosätet bör överväga att göra etikkursen obligatorisk och se över hur examinationer och andra aktiviteter säkerställer doktorandernas måluppfyllelse inom denna kunskapsform.

Jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Varken självvärderingen och intervjuerna visar på en genusteoretisk medvetenhet i kurser och seminarier, eller i val av litteratur, gästföreläsare eller forskningspersoner. Här finns utrymme för betydande förbättringar i hur ett jämställdhetsperspektiv medvetet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Av självvärderingen är det inte övertygande för bedömargruppen att jämställdhetsarbete i tillräcklig utsträckning genomsyrar utbildningens olika delar.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms vara tillfredsställande. Genom systematisk uppdatering av individuella studieplaner och regelbunden handledning samt mitt- och slutseminarier följs enskilda doktorander och deras progression upp. Bedömargruppen ser positivt på detta men rekommenderar lärosätet att se över hur erfarenheter på aggregerad nivå överförs i åtgärder och följs upp.

Bedömningsområdet doktorandperspektiv bedöms vara tillfredsställande. Bedömargruppen finner att doktoranderna är välrepresenterade och organiserade i formella sammanhang, vilket tillsammans med de mer informella inflytandekanalerna ger doktoranderna möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande, samt att utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranderna. Dock saknas adekvat information kring doktorandernas arbetsbelastning och psykosociala arbetsmiljö. Bedömargruppen finner utifrån självvärderingen att det finns utvecklingspotential gällande rutinen för byte av handledare, dels för hur det ska gå till när det gäller prefektens doktorander och dels för att doktoranden själv innan beslut fattas är ålagda att informera berörda handledare. Bedömargruppen anser att avsaknaden av doktorandintervjuer gör särskilt denna bedömningsgrund svårbedömd.

Utifrån underlaget menar bedömargruppen att bedömningsområdet arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. Bedömargruppen anser att forskningen i stora delar kan anses vara industrinära och att samverkan med arbetslivet förekommer. Det framgår även av att färdiga doktorer i teknisk psykologi har attraktionskraft för industrin. Bedömargruppen saknar dock en systematisk plan för deltagandet i industrinära forskningsprojekt i forskarutbildningen. Bedömargruppen saknar även en systematisk beskrivning av alumniverksamheten och identifierar detta tillsammans med en utvecklad karriärplanering som utvecklingsområden.