Doktorandperspektiv

Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Doktoranderna har enligt självvärderingen och intervjuerna möjlighet att påverka sin utbildning genom att i samråd med handledare bestämma vilka kurser som ska ingå i examen. Detta gör det möjligt att profilera och specialisera sig inom ämnet. Doktoranderna har även inflytande på sin utbildning genom ett institutionsövergripande doktorandkollegium som diskuterar forskarutbildningsfrågor, anordnar seminarier och sociala aktiviteter. Det framkommer av självvärderingen att doktoranderna är aktiva deltagare som är med på samma premisser som övrig personal på ämnes-, avdelnings- och institutionsmöten, där de har möjlighet att inte bara påverka vad som ska diskuteras utan även möjlighet att bidra till diskussionen. Doktoranderna har även möjlighet att aktivt vara delaktiga i utformningen av de individuella studieplanerna. Bedömargruppen utläser från självvärderingen att doktoranderna har tillgång till samma informationsflöde som övrig personal i ämnet. Vid antagning erbjuds alla doktorander skriftlig information, en introduktionskurs och även personliga möten med administrativ personal för adekvat information gällande forskarutbildningen. Avdelningschefen genomför årliga medarbetarsamtal där handledningen och eventuella problem diskuteras i förtroende. Vid eventuella problem tas en gemensam handlingsplan fram.

Det finns en handlingsplan för hur handledarbyte går till. Doktoranden har vad bedömargruppen kan urskilja från självvärderingen och intervjuer ansvar för att prata med berörda personer och måste resonera kring valet av att vilja byta handledare. Prefekten tar det slutgiltiga beslutet. Dock framgår det inte av självvärderingen hur handlingsplanen hanteras om prefekten är den aktuella handledaren. Lärosätet har även två doktorandombud som vid behov kan representanterna doktoranderna och agera stöd i konflikter. Doktoranderna har också möjlighet att diskutera arbetssituation, handledning och forskarutbildningen i övrigt med doktorandombuden som då inte för information vidare om inte annat är överenskommet.

Gällande det formella inflytandet finns doktorandrepresentanter i universitetsstyrelsen, forskarutbildningsgruppen, fakultetsnämnder, anställningsnämnder, ledningsgruppen på institutionerna och högskolepedagogiskt centrum.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Doktoranderna sitter i samma miljö som övrig personal och har tillgång till dator, mobiltelefon och kontor med tillhörande möblemang med höj- och sänkbara skrivbord. De har även tillgång till ergonomiska stolar, friskvårdsaktiviteter, företagshälsovård samt regelverk och rutiner kring arbetsmiljö, vilka finns att tillgå på intranätet. Det framkommer även från självvärderingen att återkommande skyddsronder genomförs för att kontrollera och stärka arbetsmiljön. Doktorander och övrig personal uppmuntras att aktivt komma med synpunkter, frågor och ge förslag till en bra arbetsmiljö. Bedömargruppens intryck är att ledningen för ämnet aktivt försöker integrera doktoranderna likt övrig personal till att medverka i arbetsplatsens utveckling. Det framkommer dock inte tydligt hur den psykosociala arbetssituationen ser ut för doktoranderna och bedömargruppen konstaterar att det i självvärderingen inte framförs något om doktorandernas egna erfarenheter och perspektiv, trots att lärosätet regelbundet genomför doktorandenkäter.

I självvärderingen redovisas sådant som är, eller borde vara, självklart för varje modern arbetsplats. Det är svårt för bedömargruppen att avgöra hur doktorandperspektivet kommer in i själva forskarutbildningen förutom via informella kanaler. Bedömargruppen är förvånad över inställningen, i självvärderingen, att arbetsmiljöproblem med automatik upptäcks och kan åtgärdas genom att doktoranderna sitter tillsammans och äter lunch och fikar med annan personal.

Eftersom ingen intervju med doktorander varit möjlig att genomföra är underlaget för bedömargruppens granskning ofullständigt. Detta ser bedömargruppen som en påtaglig brist som gör särskilt bedömningen av detta bedömningsområde osäker.

Doktorandperspektiv

Tillfredsställande

Bedömargruppen finner att doktoranderna är välrepresenterade och organiserade i formella sammanhang, vilket tillsammans med de mer informella inflytandekanalerna ger doktoranderna möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande, samt att utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranderna. Dock saknas adekvat information kring doktorandernas arbetsbelastning och psykosociala arbetsmiljö. Bedömargruppen finner utifrån självvärderingen att det finns utvecklingspotential gällande rutinen för byte av handledare, dels för hur det ska gå till när det gäller prefektens doktorander och dels för att doktoranden själv innan beslut fattas är ålagd att informera berörda handledare.