Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammantaget förefaller lärosätet arbeta målmedvetet med perspektiv både på arbetsliv och på samverkan. Utbildningarna vid GIH har skapats för att tillgodose behov på arbetsmarknaden vilket leder till en god användbarhet och anställningsbarhet för studenterna. Det finns i de flesta program en stark koppling till arbetslivet under utbildningen. Det är däremot ännu inte helt tydligt hur lärosätet följer upp och tar till vara på de omvärldsanalyser och samverkansträffar som genomförs regelbundet. Lärosätet beskriver tydligt att uppföljning av samverkan ska ske genom de systematiska uppföljningscyklerna var tredje år. Eftersom högskolan ännu inte kommit till år tre i cykeln, har detta arbete ännu inte konkretiserats.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet har traditionellt en stark koppling till arbetslivet framför allt genom ämneslärarutbildningen, som har en nära samverkan med skolan och försörjer skolsystemet med lärare i idrott och hälsa. Tränarprogrammet har en stark koppling till idrottsrörelsen som efterfrågar utbildade tränare och sport managerprogrammet har en arbetsmarknad inom den kommersiella idrotten. Hälsopedagogprogrammet kopplar till både privat och offentlig sektor i hälsofrågor. Det finns en hög efterfrågan från arbetslivet, med undantag för studenter från hälsopedagogprogrammet som har haft svårare med anställningsbarheten efter avslutad utbildning. Arbete för att anpassa utbildningen till arbetsmarknaden har genomförts och en översyn av programmet gjordes under 2018. Översynen har lett till vissa förändringar av programmet men vid platsbesöket framkom att större förändringar behöver ske. Eftersom hälsopedagogprogrammet är ett yrkesinriktat program, skulle den verksamhetsförlagda utbildningen kunna utökas och förtydligas.

Enligt självvärderingen utgår de rutiner och processer som vägleder arbetet för arbetsliv och samverkan från visions- och måldokument samt utbildnings- och forskningsstrategierna. I visions- och måldokumentet finns anställningsbarhet med som ett tydligt utpekat mål, och i utbildningsstrategin anges att samverkan med det omgivande samhället ska stärkas för att säkerställa professionsrelevansen. Strategier för att nå målet är "samarbeten, verksamhetsförlagd utbildning, tillämpade projektarbeten, självständiga arbeten, konferenser och nätverksträffar." Professionsrelevansen utvärderas genom en programrapport i samband med avgångsenkäten och alumnuppföljningen. Men svarsfrekvensen på dessa är genomgående låg. Enkäter och rapporter används som underlag när man utformar och reviderar utbildnings- och kursplaner samt i planerar undervisningen. Enligt forskningsstrategin ska högskolan samarbeta med strategiska parter från akademi, samhälle och näringsliv, för att stärka forskningens och utbildningens relevans för samhället.

Uppföljning av samverkan ska ske genom de systematiska uppföljningscyklerna var tredje år. Uppföljningen finns beskriven men lärosätet har ännu inte kommit till det tredje året. Vid platsbesöken framkom att det ännu inte finns några konkreta planer på hur uppföljningen ska genomföras.

Verksamhetsförlagd utbildning genomförs i flera program, vilket medför en systematisk dialog och samverkan med blivande arbetsgivare. Detta bidrar till en ökad kvalitet på utbildningen och ökad anställningsbarhet för studenterna. Enligt självvärderingen följs den verksamhetsförlagda utbildningen upp i lärosätets systematiska kvalitetsarbete med utvärdering, uppföljning och åtgärder. I kursutvärderingarna som bedömargruppen har tagit del av saknas dock frågor kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att ställa frågor om samverkan generellt i kursvärderingarna och formulera specifika frågor om den verksamhetsförlagda utbildningen i de kurser där de ingår.

Lärosätet prioriterar doktorandtjänster med extern delfinansiering som har en koppling till det omgivande samhället. Forskarskolor med doktorander som är verksamma inom kommunal skolverksamhet genererar samverkan mellan akademin och skolan. Ett utvecklingsområde som nämns i både självvärdering och i studentinlagan från doktoranderna är karriärvägledning för doktorander.

Externa ledamöter med koppling till arbetslivet finns i lärosätets styrelse och i de båda nämnderna. Lärosätet menar att sammansättningen av ledamöter i högskolestyrelsen, grundutbildningsnämnden och forsknings- och forskarutbildningsnämnden är av betydelse för att diskutera problembilder och brister i relevant kunskap och kunnande samt behov av utveckling i utbildningarna. Årligen återkommande samverkansträffar, symposier och branschråd med avnämare beskrivs i självvärderingen, men hur de ska följas upp är inte tydligt beskrivet. Olika former av forskningssamarbete sker med externa parter vilket upplevs gagna och ytterligare kritiskt granska utbildningarnas innehåll och lokala examensmål.