Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätet har ett nytt kvalitetssystem med många nya styrdokument med riktlinjer som, när systemet implementerats och prövats fullt ut, bör kunna säkerställa utformning, genomförande och resultat i utbildningarna. Även om systemets struktur är komplex förefaller styrdokumentens anvisningar för hur kvalitetssäkring ska ske i olika delar tydliga och ändamålsenliga, vilket är positivt. Som exempel kan nämnas tydliga instruktioner för inrättande av nya kurser, program, examina, huvudområde och ämne. Positivt är också att det vid beredningen deltar minst en extern sakkunnig. Lärosätet behöver däremot förbättra systematiken i kvalitetssystemet. Medan ansvarsfördelningen för det operativa arbetet med utformning, inrättande och nedläggning av utbildning har en tydlig ansvarsfördelning, är den inte lika uppenbar för de befintliga utbildningarnas uppföljning och utveckling, där mellanleden och funktionerna är många.

Bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat har delar som kan tydliggöras och utvecklas vidare. Det gäller exempelvis säkerställande av måluppfyllelse av studieresultat och studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna, utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Det är också otydligt vad kvalitetssäkringen av examina, huvudområde och ämne förväntas ge, utöver den årliga kvalitetssäkringen av kurser och program samt den fördjupade kvalitetssäkringen av program. Utbildningarnas forskningsanknytning bedöms tillfredsställande, men vid kurs- och programanalyser bör lärosätet granska och säkerställa att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning och att implementering verkligen sker. Lärosätet bör också bättre systematisera spridning och återföring av resultat till relevanta intressenter, både inom och utanför lärosätet. Bedömargruppen menar att flera delar av utbildningarnas utformning, genomförande och resultat, med fördel skulle kunna ingå i återkommande egeninitierade externa utvärderingar av utbildningsprogrammen, vilket då kan ge en gemensam genomlysning och samtidigt vara resurseffektivt. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet initierat en extern granskning av forskarutbildningen.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Lärosätet redovisar tydliga styrdokument och processer för hur utbildningar ska utformas, utvecklas, inrättas och läggas ner. Ansvarsfördelningen för arbetet är bland annat beskriven i dokumentet System för kvalitetsarbete inom högre utbildning som är beslutad av högskolestyrelsen. Det finns även flera andra styrdokument, beslutade av de båda nämnderna, om kvalitetssäkring av såväl befintliga som nya kurser respektive nya program. Dessa innehåller bland annat instruktioner för inrättande av nya kurser, program, examina, huvudområde och ämne, där processerna beskrivs tämligen detaljerat. Motsvarande instruktioner finns för processen för nedläggning av kurs (upphävande av kursplan) respektive program (upphävande av program), vilket bedömargruppen anser är bra och inte minst viktigt i kvalitetssäkringsarbetet.

När det gäller inrättande av nya program, är det rektor som beslutar om en utredning och initierar beredningsarbetet. Högskolestyrelsen ansvarar för beslut om inrättande och avveckling av utbildningar, efter beredning i grundutbildningsnämnden respektive forsknings- och forskarutbildningsnämnden, som båda också granskar förutsättningarna för ett nytt program. Vid beredningen deltar minst en extern sakkunnig, vilket bedömargruppen ser som positivt. Om det är aktuellt med nedläggning av ett program, ingår en utredning i processen som görs utifrån strategiska överväganden, och motsvarar den fördjupade utredning som ska ske vart tredje år. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen är tydlig och ändamålsenlig i rutiner och processer för utformning, inrättande och nedläggning av utbildningar. För utvecklingen av befintliga utbildningar finns också ansvarsfördelningen beskriven, men bedömargruppen anser att den inte är lika tydlig och med många mellanled och funktioner.

Det huvudsakliga ansvaret för utvärdering, uppföljning och utveckling av program på grundnivå och avancerad nivå är delegerat till grundutbildningsnämnden. Det kontinuerliga kvalitetsarbetet är utformat i årscykler där program och kurser kvalitetssäkras och följs upp årligen (ettårscykel), medan kvalitetssäkring och uppföljning av examina, huvudområde och ämne ska ske vartannat år (tvåårscykel). Den senare kvalitetssäkringen är ännu inte genomförd och ska enligt självvärderingen utgöra underlag för planering av eventuella åtgärder för kvalitetsutveckling. Vad detta skulle kunna vara och hur den här processen relaterar till kvalitetssäkring av kurser och program förefaller otydligt. Bedömargruppen fick vid platsbesöket heller inga svar på vad processen förväntas tillföra och om den ens behövs. Den årliga utvärderingen av program (programanalys) görs för att bedöma måluppfyllelsen i relation till utbildningsplanen och examensordningen, forskningsanknytningen samt i förhållande till aktuellt söktryck, avhopp, antal utfärdade examina och resultat av kursutvärderingar samt programmens användbarhet och förberedelse för arbetslivet. Utöver detta ska en fördjupad utvärdering av program göras vart tredje år (treårscykel), där även styrning, organisation, förutsättningar och jämställdhet uppmärksammas.

Lärosätets ovan nämnda styrdokument föreskriver motsvarande rutiner och processer för forskarutbildningen. Det är forsknings- och forskarutbildningsnämnden som fastställer kvalitetssäkringen av utbildningsprogrammen på forskarnivå och på motsvarande sätt som för utbildning på grund- och avancerad nivå beslutar om inrättande av kurser och upphävande av kursplaner. För utformning och utveckling anger lärosätet i sin självvärdering att dettas ska göras inom tvåårs cykeln och inriktas på att utbildningen når examensmålen i högskoleförordningen. När det gäller rutiner och processer för utveckling inom forskarutbildningen bedömer bedömargruppen, utifrån självvärderingen och platsbesöken, att kvalitetssäkringen av utbildningen på forskarnivå ännu inte funnit sin form i det nya kvalitetssystemet. I praktiken sker uppföljningen genom avgångsenkäter och löpande via informella möten i seminarieform, med handledarkollegiet och med den egna utbildningsledaren. Enligt lärosätet återstår att implementera delar av de processer som ingår i riktlinjerna för kvalitetssäkring av kurser som finns beslutade, och konstaterar även att kvalitetssäkringen på kursnivå är ett utvecklingsområde, vilket bedömargruppen håller med om. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har initierat en extern granskning av forskarutbildningen 2018–2019, vars resultat och slutsatser bör kunna ge vägledning för det fortsatta kvalitetsarbetet på forskarnivån.

Bedömargruppen anser att lärosätet i sitt nya kvalitetssystem kan visa tydliga beskrivningar av ansvarsfördelningen i styrdokumenten samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar. Men systematiken har inte funnit sin form med många mellanled och funktioner (individer) involverade. Lärosätet menar att allteftersom man får erfarenhet av det nya systemet, kan processen optimeras. Bedömargruppen instämmer i lärosätets egen bedömning att det är viktigt att skapa likvärdighet i uppföljningen av lärosätets programutbildningar. Vid platsbesöken diskuterades extern kollegial granskning av lärosätets utbildningsprogram, som kan komplettera det kontinuerliga kvalitetsarbetet, ge en gemensam genomlysning av flera utvärderingskomponenter och samtidigt spara resurser. Bedömargruppen vill därför starkt rekommendera att lärosätet initierar extern utvärdering av de utbildningar som inte utvärderas av UKÄ.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Inte uppfylld

Lärosätet beskriver i sin självvärdering att man sedan en längre tid varit mån om att undervisningen utformas så att olika studentaktiva arbetsformer ska stimulera till en kritisk och kreativ lärandemiljö, vilket bedömargruppen anser bra. Lärosätet anger att studenterna ska ha möjligheter att engageras i sina lärandeaktiviteter och vilja ta ansvar för sina lärandeprocesser. Detta exemplifieras i självvärderingen genom att beskriva idrottsvetenskap som ett område med undervisningsformer som särskilt bidrar till att studenten behöver inta en aktiv roll. Lärarkontakten anges som generös, och som lärosätet menar erbjuder förutsättningar för att utforma och följa upp studentaktiva undervisnings- och examinationsformer. Lärosätet menar även att den fysiska miljön på högskolan med träningslokaler och laboratorium stimulerar till studentaktiverande läraktiviteter. I självvärderingen ger lärosätet goda exempel på studentcentrerad utbildning; projektarbeten med fältstudier, tematiska projekt med bland annat "peer"-redovisning, individuella och gruppvisa läruppgifter samt rollspel inom lärarutbildningen.

Bedömargruppen menar att utbildning som utformas och genomförs på ett sätt som ska uppmuntra studenter till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, inte automatiskt uppnås för att studenter ges möjligheter att engageras i sina lärandeaktiviteter eller genom en generös lärarkontaktid.

För att studenter ska kunna ta en aktiv roll i sitt lärande krävs också en pedagogik och didaktik som vägleder och understödjer studentaktiva undervisnings- och inlärningsformer. Att detta säkerställs i kvalitetssystemet finner inte bedömargruppen övertygande belägg för. I underlagen finner bedömargruppen stöd för att det finns kurser där det sker studentaktiva moment, men också kurser som får bedömas som tämligen traditionella och där studenter skulle kunna uppmuntras mer att ta en aktiv roll i sitt eget lärande. Bilden förändrades inte vid platsbesöken, det sker studentaktiva moment i varierande omfattning i vissa kurser, men också att kurserna tydligare kan utformas och genomföras på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktivare roll i lärandet.

Bedömningsunderlagen och platsbesöken har på samma sätt gett stöd för att lärosätet i vissa fall använder varierande examinationsformer i relation till examensmålen. Bedömargruppen ser det som en styrka att det förekommer examination i en kombination av skriftlig och muntlig tentamen samt examination genom praktiska eller laborativa moment. Det gäller även den verksamhetsförlagda utbildningen där examinationen kan ske i "skarpt läge", vilket kräver ett mer aktivt deltagande från studenten i realistiska situationer och därmed en nära koppling till kommande arbetsliv.

Trots givna exempel är det bedömargruppens uppfattning att det inte ges belägg för att lärosätet systematiskt tar om hand studenternas möjligheter att engagera sig i sina lärandeaktiviteter och vilja att ta ansvar för sina lärandeprocesser för att förbättra och utveckla kurser och program. Det efterfrågas inte i studentenkäter, och det är inte helt tydligt var i kvalitetssystemet som studenterna i övrigt får möjlighet att framföra synpunkter eller uppmuntras att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Bedömargruppen har inte heller fått belägg för att information samlas in, analyseras och diskuteras närmre inom kvalitetssystemets olika delar och organ. Bedömargruppen menar att goda pedagogiska exempel på studentcentrerat lärande, och som också kan återspeglas i examination, bör spridas och tas till vara mellan utbildningarna. Sammantaget, bör lärosätet ge förutsättningar och uppmuntra lärarkåren till en mer aktiv diskussion och erfarenhetsutbyte av studentcentrerad undervisning inom hela lärosätet. Kvalitetssystemets processer kan utvecklas för att bättre följa upp studenternas roll i lärandeprocesserna och hur de upplevs av både studenterna själva och av lärare.

Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet anger i sin självvärdering att deras etablerade idrotts- och utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöer, såväl nationella och som internationella, är en av lärosätets styrkor, och det sker en nära samverkan med utbildningarna. I Utbildningsstrategi med mål och strategier 2016–2018 nämns att studenter ska involveras i pågående forskning, särskilt genom sina examensarbeten och ett förbättrat matchningsförfarande mellan handledare och student. Bedömargruppen uppfattar det som att handledare är väl insatt i det ämne som det självständiga arbetet behandlar, vilket förstås är positivt och rimligt. I strategidokument för forskning betonas att sambandet dem emellan kontinuerligt ska säkerställas, genom återkommande kompetensutveckling för personalen. Bedömargruppen ser detta som positivt, och också att en majoritet av lärarna är aktiva forskare och att deras undervisning utgör minst 30 procent. Detta är bra med tanke på att lärosätet är litet och en stor andel av utbildningarna är yrkesinriktade. Dessutom tillgodoses forskningsanknytning och utbildningarnas vetenskaplighet genom att examinatorerna är disputerade. I de fall en examinator inte är det, utser grundutbildningsnämnden en kompletterande vetenskaplig examinator. I självvärderingen beskrivs att studenter regelbundet möter lärare som forskar, i många fall där studenterna involveras i mätstudier och olika tester.

Från studentinlagan framgår däremot att studenterna inte alltid upplever att utbildningen är forskningsanknuten. Som exempel anges att en majoritet av kurslitteraturen är på svenska och internationella artiklar och forskningsrön sällan inkluderas i utbildningen, samt att tillgången till databaser är begränsad. Vid platsbesöken bekräftades detta av studentrepresentanterna, men lärarna ställde sig däremot mer frågande och kände inte igen sig i studenternas uppfattning. Exempel som lärarna gav var att ledande forskare undervisar, det finns tillgång till databaser och biblioteket undervisar i hur man söker information, det ställs krav på internationella referenser i de självständiga arbetena samt att lärosätets forskningslaboratorier används för projektarbeten. Vid platsbesöken bekräftades att studenter på master- och doktorandnivå erbjuds medverkan i forskningsprojekt. Bedömargruppen ifrågasätter inte att master- och forskarutbildningen är forskningsanknuten, det ligger i sakens natur att studerande erbjuds detta i sina självständiga examensarbeten respektive doktorandprojekt. Däremot förefaller det finnas utbildningar eller kurser, särskilt på kandidatnivå som inte lever upp till den nära koppling mellan utbildning och forskning som är lärosätets ambition, och när den förekommer är den tämligen traditionell, det vill säga att forskande lärare undervisar.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att höja ambitionen i organisationen, och arbeta för att alla studenter bättre upplever en koppling mellan utbildning och forskning. Då gäller det också att öka antalet disputerade lärare och att kompetensutveckla den redan disputerade personalen högskolepedagogiskt och ändamålsenligt. Forskningens del och integrering i utbildningen bör med fördel ingå i de kurs- och programanalyser som görs av examinatorn respektive utbildningsledaren, för att sedan analyseras och följas upp på ett mer systematiskt sätt.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Inte uppfylld

I självvärderingen hänvisar lärosätet till att man vid revideringen av sitt kvalitetssystem hade fokus på att förtydliga och förenkla rutiner och processer. De tre lärosätesgemensamma styrdokumenten med riktlinjer för kvalitetssäkring av examina, huvudområde och ämne samt kurser respektive program, har alla anvisningar om hur utbildningar ska utformas, vad de ska innehålla och hur de ska kvalitetssäkras. I en utbildningsplan ska programmets och kursernas lärandemål (lärosätet uttrycker även dessa som förväntade studieresultat) tydligt framgå. Det ska också finnas en utförlig redogörelse för kopplingen mellan de lokala lärandemålen och examensmålen i högskoleförordningen, gärna i matrisform.

Kursplaner följer en gemensam mall som anger dess innehåll, där bland annat lärandemål, innehåll, arbetssätt, progression och examination ingår. Som ett komplement till kursplaner, använder lärosätet kurs-pm som också utformas efter en fastställd mall. Ett kurs-pm ska beskriva kursens upplägg och progression, lärandemål samt hur studenterna ska examineras och bedömas. Bedömargruppen anser att det genom de lärosätesgemensamma styrdokumenten med anvisningar för kurs- och utbildningsplaner finns bra förutsättningar för att utbildningarna ska kunna utformas och genomföras, med tydliga kopplingar mellan lärandemålen, så att studenterna kan uppfylla de förväntade studieresultaten. I det praktiska genomförandet finns däremot mer att utveckla.

Av bedömningsunderlagen framgår att kursplanerna innehåller lärandemål och att progression anges på ett traditionellt sätt, det vill säga i text beskrivs hur kurserna bygger på varandra och anger en "röd tråd" i ett utbildningsprogram. Detta är förstås bra, men tydliggör inte tillräckligt hur de faktiska studieresultaten kan uppnås och motsvara lärandemål och examensmål. Att säkerställa att de faktiska studieresultaten motsvarar lärandemål och examensmål är ett av de viktigaste kriterierna vid utvärdering. Det kan då vara en fördel att länka lärandemålen till examensmålen genom att arbeta med progressionsplaner, där det på ett systematiskt sätt undersöks och redovisas de delmål som studenterna når på vägen mot en examen, genom att beskriva olika lärandeaktiviteter. Med metoden kan brister lättare uppdagas och åtgärdas. Bedömargruppen ser detta som ett lämpligt utvecklingsområde för lärosätet och kan ge större emfas i kursanalyserna där lärandemålen ska analyseras. Bedömargruppen rekommenderar i detta sammanhang även att lärosätet för de lokala lärandemålen, använder sig av examensmålens indelning i kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt, när kursplanerna framöver ska revideras.

Lärosätet använder sig av kursanalyser och kursrapporter, vars syfte bland annat är att undersöka om studenternas faktiska studieresultat motsvarar kursens förväntade studieresultat, lärandeaktiviteter och examination. Kursanalysen görs av examinatorn för den aktuella kursen, och baseras på delkurs- och kursansvarigs självvärdering och studenternas kursvärdering. I kursvärderingen efterfrågas studenternas uppfattning om i vilken utsträckning de anser att deras förväntade studieresultat uppnåtts och i vilken grad examinationsformerna i momentet är utformade för att bedöma de förväntade studieresultaten. Detta förutsätter att lärandemålen är kända av studenterna, vilket naturligtvis är bra – om det är trovärdigt. Oavsett, så kännetecknas studentenkäterna av en mycket låg svarsfrekvens. Av den anledningen anser bedömargruppen att det finns risk att för stor vikt läggs på resultat av studentenkäter, som ger begränsad kunskap om förhållandet mellan mål, inlärningsformer och undersökningar. Därmed är det osäkert om lärosätet verkligen kan säkerställa kopplingen mellan utbildningarnas utformning och genomförande samt nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen finner heller inga övertygande belägg för att så är fallet, eftersom detta inte har något större utrymme i kursanalyser och efterföljande kursrapporter. Det är positivt att lärosätet själv har identifierat detta som ett utvecklingsområde, tillsammans med att försöka engagera studenterna i ökad utsträckning i enkätuppföljningen av kurser och delkurser. Bedömargruppen ställer sig även frågande till att det många gånger efter avslutad kurs i kursledarnas självvärderingar, föreslås omformuleringar av lärandemålen, som också analyseras av utbildningsledaren i kursrapporter och de årliga programanalyserna. Bedömargruppens uppfattning är att lärandemål bör kunna fastställas i samband med att kursplanen beslutas, och vara hållbara under längre tid. Detta exempel signalerar att utbildningarna vid lärosätet med fördel bör genomgå återkommande egeninitierad extern utvärdering.

Kurser inom forskarutbildningen följs upp på samma sätt som kurser på grundnivå och avancerad nivå. Det finns även två obligatoriska moment som följer upp att de enskilda doktoranderna når de nationella examensmålen – ett halvtidsseminarium och ett kvalitetsgranskningsseminarium inför disputation. Båda beskrivs i lärosätets riktlinjer. Analyser och sammanfattningar är däremot mer oklara vad det gäller forskarnivå. Lärosätet konstaterar själv att det finns förbättringsområden och att kvalitetssäkringsprocesserna ännu inte är fullt implementerade. Bedömargruppen menar att det återstår arbete med att utveckla själva systematiken i kvalitetssystemet, vilket även bör innefatta mer formell uppföljning av doktorandernas individuella studieplaner.

Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet anger att utbildnings- och kursplaner ger ramarna och förutsättningar för studierna, men även att lärarnas sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är en central förutsättning för att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet över tid tagit fram rutiner och webbaserat material som ska stödja studiernas genomförande. Information och material ska finnas på plats vid kursstart för att de studerande ska ha förutsättningar att fullfölja sina studier. Utbildningsledaren har inom sitt ansvarsområde att inför varje kursstart förbereda studenterna på kommande kursers upplägg.

Bedömargruppen ser det som mycket positivt att lärosätet på samtliga program infört en veckas introduktionsdel till högre studier på den första delkursen. Introduktionen har tagits fram utifrån underlag från program- och kursanalyser. Andra åtgärder som gjorts, eller är under utveckling, utifrån kvalitetsarbetet är införandet av mentorskap, stöd för språkhantering och studieteknik, förtydligande av regler för examination samt utveckling av betygskriterier. Vid platsbesöken framkom att varje students progression följs upp via Ladok. En del utbildningsprogram har lärare som i sin tjänstgöring har i uppdrag att vara mentorer som följer en studentgrupp med avsikt att stödja och fånga upp eventuella studierelaterade problem. Detta har lett till färre avbrott och en ökad genomströmning. Bedömargruppen anser att detta är lovvärt och rekommenderar lärosätet att införa mentorsstöd på alla utbildningar. När det gäller doktorandernas progression har utbildningsledaren en nyckelroll, men det är handledarkollegiets roll att säkerställa doktorandernas progression, där exempelvis doktorandernas individuella studieplaner följs upp och progressionen i studierna säkerställs. Även halvtidsseminarier och kvalitetsgranskningsseminarier bidrar till att stötta och säkerställa att doktoranderna följer sin plan.

Ett problem som lärosätet har uppmärksammat och som är avgörande för genomströmning är studenternas arbete vid sidan om studierna, där många får arbete innan de har slutfört sin utbildning och examen. Detta är ett problem för många lärosäten, där ett stort ansvar även vilar på arbetsgivarna. Lärosätet rekommenderas att utnyttja sina goda relationer och upparbetade rutiner för kommunikation med sina externa intressenter och avnämare, för att uppmärksamma dem på detta problem, och därmed undvika anställning innan studenten har avslutat sin utbildning och fått sitt examensbevis.

I studentinlagan tas ett problem upp med relevans för förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad tid, funktionsvariationer. Enligt studentkåren prioriteras inte stödet för funktionsvariationer tillräckligt av lärosätet. Lärosätet har dokumenterade rutiner, men enligt studentkåren läggs mycket ansvar på studentkåren och särskilt på den enskilda studenten, som till varje delkurs måste visa att hen har rätt till stöd. Det finns ingen samordning ifrån lärosätets sida. Enligt studentkåren beror det på att lärosätet anser att rätten till anpassning vid t.ex. dyslexi saknar lagstöd, och får till följd att ett utökat stöd inte prioriteras. Mycket av arbetet hänger på en ensam studievägledare, förutom på studenten själv. Vid platsbesöket bekräftades detta. Lärosätet hänvisade också till studenternas integritet och juridiska riktlinjer som anledning. Bedömargruppen anser att detta är bekymmersamt och rekommenderar lärosätet att arbeta mer aktivt med stödet till studenter med funktionsvariation, så de ges goda förutsättningar att klara sina studier.

Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

I självvärderingen anger lärosätet att man fastställt ett system för kvalitetssäkring, för att man på ett transparent sätt ska kunna driva de processer och aktiviteter som krävs för att säkerställa att åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna genomföras. De styrdokument med riktlinjer som beslutats är relativt nya och lärosätet har ännu inte varit igenom en hel cykel. Bedömargruppen fick vid platsbesöken intryck av en kvalitetscykel, som med hjälp av de vägledande riktlinjerna, kan fungera för det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet. Samtidigt menar bedömargruppen att det finns en risk att lärosätet har utformat ett system med många svåröverskådliga delar som kan bli resurskrävande och ineffektivt, och försvåra att säkerställa implementeringen av de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

På lärosätesnivå är grundutbildningsnämnden mottagare av utbildningarnas programanalyser, där respektive utbildningsledare är föredragande. Nämnden diskuterar slutsatserna från analyserna och beslutar om eventuella åtgärder. Programanalysen ingår i den ettåriga cykeln och är en sammanställning baserad på de kursrapporter som utbildningsledaren har gjort under läsåret. Den är i sin tur är baserad på kursanalyser, gjorda av examinatorn som är kvalitetsansvarig för kursen. Kursanalysen i sin tur är baserad på den självvärdering som delkurs- och kursansvarige läraren gör, utifrån de kursvärderingar som studenterna gör via utdelade enkäter.

I fördjupningsspåret fick bedömargruppen ta del av protokoll från grundutbildningsnämnden med exempel på programanalyser och kursrapporter. Bedömargruppen upplever protokollen som tämligen kortfattade när det gäller diskussion och åtgärdsbeslut. Vid platsbesöken bekräftades att någon fördjupad dokumentation utöver protokoll, och underlag som analyser och rapporter, inte finns för att vägleda efterföljande åtgärder. Därmed kan det också vara besvärligt för lärosätet att påföljande år, följa upp att den aktuella programutbildningen verkligen vidtagit beslutade åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna. Ett stort ansvar vilar på utbildningsledaren att återföra informationen till examinatorn och de kurs- och delkursansvariga, inom ett utbildningsprogram, och i kommande kursrapporter och programanalyser följa upp så att man genomför de åtgärder som grundutbildningsnämnden beslutade och att förbättringar implementeras. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över sina processer och rutiner för att säkerställa att åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna, systematiseras och genomförs ändamålsenligt.

Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Lärosätet uppger sig ha en upparbetad struktur och rutiner för kommunikation genom ett antal kanaler och arenor för både interna och externa intressenter. De externa intressenterna informeras vid branschråd, samverkansmöten och symposier. Hur lärosätet tar till vara eventuell extern återkoppling från dessa forum i kvalitetsarbetet har däremot varit svårt att få reda på, och bedömargruppen finner inga belägg för att detta sker systematiskt. Lärosätet har en mängd beslutade dokument som vägleder kvalitetsarbetet men bedömargruppen har inte funnit några beskrivningar av hur man på ett ändamålsenligt sätt kommunicerar planerade eller genomförda åtgärder med relevanta intressenter.

I det interna kvalitetsarbetet informerar prefekt och respektive enhetschef utbildningsprogrammens lärare vid institutions- och enhetsmöten om förändringar och åtgärder som är av

central betydelse för lärosätets samtliga organisatoriska enheter. Information kommuniceras även via prefektbrev och särskilda personaldagar.

Lärosätet har återkommande programträffar (programråd) för respektive programinriktning. Vid platsbesöken framkom att det finns två typer av programråd. Ett programråd är för examinatorer och kursansvariga, och genomförs en gång per termin under ledning av utbildningsledaren, där man kommunicerar beslutade förändringar och tidsplaner. Ett annat programråd består av en träff två gånger per termin mellan utbildningsledaren och vardera två studenter från varje termin och de tre årskurserna (cirka tolv stycken) samt en kårrepresentant. Vid platsbesöken framkom att programrådets syfte är att muntligt diskutera studierelaterade frågor i ett bredare perspektiv, exempelvis relationer mellan studenter och mellan studenter och lärare, lika-villkor och konflikter. Båda parter menar att detta är en friare form att diskutera än de mer formaliserade forumen, som är mer fokuserade på ämnesstudierna, och att det kan ge argument för förändringar.

Muntlig information till alla studenter ges av examinatorn eller den kursansvarige vid kursstart, om bland annat tidigare kursvärderingar och vidtagna åtgärder. Skriftlig information och rapporter finns i form av program- och kursrapporter, alumnenkäter samt de beslut som fattas av nämnderna. Information om åtgärder för att förbättra och utveckla forskarutbildningen sker till doktoranderna via doktorandseminarier och till handledarna via handledarkollegiet. Information avses också att ges vid det doktorandråd som är under diskussion att inrätta. Skriftlig information om vilka åtgärder som har genomförts och förändringar som skett i kursplanen ges till doktorander som registrerar sig på en kurs.

Vid platsbesöket framkom att lärosätet inte alltid återkopplar information om resultaten och de beslut om åtgärder som föranletts av kursvärderingarna. Inte heller har resultaten av kursvärderingar hållits tillgängliga för studenterna eller så har de fått söka upp informationen själva. Självvärderingen anger det som ett utvecklingsområde 2018/19 att särskilt bevaka. För att säkerställa att denna kommunikation sker på ett tydligt sätt för de studerande, har examinatorsuppdraget tydliggjorts. Om studenterna inte får återkoppling på hur deras synpunkter tas om hand minskar motivationen att bidra till utbildningens utveckling, vilket bedömargruppen anser allvarligt och har konsekvenser för lärosätets kvalitetssystem som i stor utsträckning bygger på studentenkäter.

Bedömargruppen uppmanar lärosätet att informera bättre om resultatet av studenternas synpunkter och anser att lärosätet behöver säkerställa en mer systematisk återkoppling till alla intressenter, men främst studenter och doktorander på alla utbildningsprogram.