Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Prorektor Eva Pettersson, Blekinge tekniska högskola (ordförande, sakkunnig)
• Professor Gunnar Grepperud, Universitetet i Tromsö (sakkunnig)
• Vicerektor BoAnders Jönsson, Lunds universitet (sakkunnig)
• Annie Björklund, Göteborgs universitet (studentrepresentant)
• Cecilia Fridén, Fysioterapeuterna (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, student- och doktorandinlagor samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår (se bilaga 1) som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 2 och 3.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Eva Pettersson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Gymnastik- och idrottshögskolan

Lärosäte

Gymnastik- och idrottshögskolan ID-nr

A-2018-03-4446Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätets arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet är enligt självvärderingen uppdelat i tre huvudområden: utbildning på grund- och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt övriga områden som inkluderar samverkan, internationalisering, student- och doktorandinflytande, lika villkor, kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Aktiviteterna inom kvalitetsarbetet är uppbyggda kring årscykler, där det kontinuerliga och systematiska interna kvalitetsarbetet huvudsakligen sker i ett-, två- och tre-årscykler. Lärosätet har i dagsläget inte några återkommande egeninitierad externa granskningsinslag i kvalitetssystemet, med undantag för den nu pågående externa utvärderingen av forskarutbildningen.

Lärosätets kvalitetssystem har till stor del processer och rutiner för att, fullt utvecklat, kunna säkra kvaliteten för de två första områdena, utbildning på grund- och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå. De områden av systemet som funnits sedan tidigare, uppföljning av kurser och program utifrån vissa faktorer, finns till stora delar beskrivna och förankrade i organisationen. Här finns också, till viss del, exempel på att lärosätet har genomfört åtgärder baserade på resultat som har genererats av kvalitetssäkringsarbetet. I det nya kvalitetssystemet, som är mer omfattande, finns en rad cykler som ännu inte genomförts och där det inte finns tydliga beskrivningar av hur kvalitetssäkringsarbetet ska ske, hur informationen ska tas om hand och hur den ska kommuniceras till organisationen. Det finns en kvalitetspolicy som tillsammans med kvalitetssystemet har en tydlig koppling till lärosätets strategi. För att vara ett relativt litet lärosäte med en institution och en gemensam förvaltning upplever bedömargruppen ändå att det är ett alltför komplext system för kvalitetssäkring och föreslår nedan möjliga utvecklingsområden.

Ett utvecklingsområde som bedömargrupper ser är att renodla och förenkla systemet. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att cykler, såsom internationalisering, samverkan och lika villkor, inkluderas i cykler för kvalitetssäkring och uppföljning av kurser och program för såväl utbildning på grund- och avancerad nivå som för utbildning på forskarnivå. Ytterligare utvecklingsområden är att tydliggöra ansvarsfördelningen för de cykler som ännu inte genomförts och för vissa processer inom kurs- och programuppföljning samt att säkerställa att information om kvalitetssystemet, och återkoppling av genererade resultat, är ändamålsenlig och når fram till samtliga berörda intressenter.

Bedömargruppen vill också starkt rekommendera egeninitierad extern utvärdering av de utbildningar som inte utvärderas av UKÄ, detta som ett komplement till det kontinuerliga inre uppföljningsarbetet som sker vid lärosätet.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Lärosätet har ett kvalitetssystem inom högre utbildning där strukturer, rutiner och processer för att säkra kvaliteten i utbildningarna finns beskrivna. Där finns även en visualisering som visar att lärosätet tänker utifrån en ständigt pågående förbättringscykel där kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är integrerad. Aktiviteterna i systemet, som också visualiseras genom årscykler, ska stödja verksamheten i att ta sig mot de mål som formuleras i lärosätets vision samt utbildnings- och forskningsstrategier. Det systematiska kvalitetssäkringsarbetet är integrerat med högskolans övergripande system för verksamhetsstyrning. Åtgärder som kvalitetsarbetet resulterar i ingår enligt självvärderingen i lärosätets verksamhetsplanering på ledningsnivå och återfinns i kommande års verksamhetsplan. Planen beslutas av högskolestyrelsen.

Lärosätets kvalitetssystem är nytt och anses av både ledning och övrig personal som ett mer sammanhängande system än det föregående systemet. Det har tidigare funnits kvalitetsdrivande insatser och olika parallella system för att säkra kvaliteten, men inte någon helhet som är mer systematiskt uppbyggd. Bedömargruppen upplever systemet som ambitiöst och till vissa delar väl komplext med många olika riktlinjer och dokument att förhålla sig till. En övergripande struktur för hur de olika delarna hänger ihop hade varit önskvärt för att förbättra möjligheten till förståelse.

Vissa delar av systemet, cykler rörande internationalisering, samverkan och lika villkor, är hittills oprövade och det finns inga tydliga planer och instruktioner för hur dessa ska genomföras, följas upp och eventuellt åtgärdas. Varken i självvärderingen eller vid platsbesöken fann bedömargruppen tillräckligt med exempel på att dessa cykler fungerar i praktiken. Bedömargruppen har också svårt att utifrån dokumenten och platsbesöken se hur cyklerna hänger ihop med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av övrig utbildningsverksamhet. Om dessa cykler även fortsättningsvis ska ske som separata cykler behöver det tas fram en beskrivning hur dessa områden integrerar med cyklerna för kurs- och programuppföljning. Inom de delar där det tidigare har funnits ett systematiskt kvalitetsarbete, som kurs- och programverksamheten, finns ett fungerande system och ett antal exempel på att dessa processer fungerar.

Som framgick vid platsbesöken upplever man det som en stor utmaning, kanske den största, att hålla vid det som nu tagits fram. Det kan även bedömargruppen se som en utmaning och noterar samtidigt att det finns utvecklingsområden för kvalitetssystemet som skulle effektivisera och renodla det. Ett sådant utvecklingsområde skulle kunna vara att inkludera vissa av de tre- och femåriga cyklerna, exempelvis internationalisering, samverkan och lika villkor (jämställdhet) i kurs- och programuppföljningscykeln (ettåriga och treåriga) för såväl utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Genom att lyfta in frågor om internationalisering, samverkan och jämställdhet i kurs- och programvärderingar får lärosätet möjlighet att dels inhämta studenternas synpunkter om dessa områden på ett systematiskt sätt, dels inhämta synpunkter och analyser från den kursansvarige, examinatorn och utbildningsledaren. Därefter kan grundutbildningsnämnden diskutera och åtgärda eventuella områden, som andra delar i kurs- och programuppföljningen. Dessa områden skulle då få en tydligare koppling till lärosätets utbildningsverksamhet och kvalitetssäkringsarbete.

Någon uppföljning av kvalitetssystemet har ännu inte genomförts, vilket är högskolestyrelsens ansvar och uppgift. Vid platsbesöken diskuterades vid några tillfällen ett utvecklingsområde, nämligen en egeninitierad extern granskning av utbildningsprogram. En sådan granskning skulle vara ett bra komplement till lärosätets kontinuerliga uppföljningsarbete och en möjlighet att bygga vidare på den nu pågående externa utvärderingen av forskarutbildningen (mer om detta i bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat). Likaså kom en diskussion om riktlinjer för kvalitetssäkring av examina, huvudområde och ämne upp vid platsbesöken. Den processen är ännu inte genomförd och bedömargruppen fick inga svar på vad processen förväntas tillföra och om den egentligen behövs.

Bedömargruppen ser trots nämnda utvecklingsområden förutsättningar för att systemet, fullt utvecklat, ska kunna säkerställa kvaliteten i utbildningarna vid lärosätet.

Lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Ja, det finns en policy som är en del av den strategiska styrningen.

Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Inte uppfylld

I dokumentet System för kvalitetsarbete inom högre utbildning framgår vem som är ansvarig för varje kvalitetscykel. Grundutbildningsnämnden och forsknings- och forskarutbildningsnämnden är ytterst ansvariga för stora delar av kvalitetssäkringen för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Cyklerna för kvalitetssäkring och uppföljning av kurser, program, examina och ämne liknar varandra för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå och tar utgångspunkt i samma dokument. Ansvaret för kvalitetssäkring och utveckling av övriga områden är inte lika tydligt. Vissa cykler, som samverkan, studentinflytande samt kompetensförsörjning och kompetensutveckling har fler än en ansvarig.

Ansvaret för lärosätets kvalitetsarbete finns beskrivet på olika sätt i ett antal olika dokument. Inledningen av dokumentet System för kvalitetsarbete inom högre utbildning beskriver en ansvarsfördelning som utgår från roller eller funktioner, till skillnad från cyklerna som bygger på verksamhet och aktiviteter. Ansvarsfördelningen för cyklerna skiljer sig åt, nämnderna har ansvaret för samtliga cykler gällande kurs- och programuppföljning medan rektor, prefekt och förvaltningschef ansvarar för största delen av övriga cykler. I självvärderingen framgår att ledningsrådet anser sig ha ett kollektivt ägarskap för kvalitetsfrågor, och rådet tar upp frågor om specifika satsningar inom utbildning och forskning, behov av revideringar av högskoleövergripande styrdokument, kompetensförsörjning och frågor om studie- och doktorandmiljö. I ledningsrådet finns inte någon student- eller doktorandrepresentant.

Kvalitetsrådet är inrättat för att skapa en enhetlig hantering av kvalitetsfrågor och som beredningsinstans i samband med kvalitetsgranskningar av högskolans verksamhet. I kvalitetsrådet ingår däremot inte rektor som är ensam ansvarig för exempelvis lika villkor och internationalisering, enligt dokumentet System för kvalitetsarbete av högre utbildning. På liknande sätt finns inte nämnderna med i den systematiska kvalitetscykeln för samverkan, som ses som en viktig del av utbildningsprogrammen. Bedömargruppen har också svårt att hitta tydliga beskrivningar i lärosätets dokumentation av vem som är ansvarig och leder kvalitetsrådet samt om det förs protokoll eller minnesanteckningar vid möten. Av platsbesöken framgick att också personalen kände viss tveksamhet om detta.

Genom det stora antalet dokument om kvalitetsarbete, kvalitetssäkring, uppföljning och utveckling samt dess ansvarsfördelning framstår det systematiska arbetet som mer komplext än bedömargruppen anser att det skulle behöva göra. Det är också svårt att veta om ansvarsfördelningen är ändamålsenlig eftersom flera av cyklerna ännu inte är genomförda och de flesta av dokumenten där kvalitetsarbete och ansvarsfördelning framgår är relativt nyskrivna. Systemet har arbetats fram med stöd från kollegiet, nämnderna och kvalitetsrådet och många anställda har en funktion i något eller några råd och nämnder. Detta är en styrka och något positivt. Det är samtidigt viktigt att vara uppmärksam på att vissa anställda sitter med i många olika konstellationer och arbetsbelastningen kan vara en riskfaktor. Även inne i cyklerna för kurs- och programuppföljning finns en viss tveksamhet när det gäller ansvariga för återkoppling av analyser och resultat till studenter och berörd personal. Detta gäller exempelvis i samband med programråd, självvärderingar, kursanalyser, kursrapporter och programvärderingar.

Ett utvecklingsområde, som anknyter till den första bedömningsgrunden ovan, är att se över möjligheter till effektivisering och förenkling av kvalitetssystemet och dess ansvariga för cykler inom samverkan, internationalisering och lika villkor. Lika viktigt är det att tydliggöra ansvar för återkoppling inom kurs- och programuppföljningen. Lärosätet bör också överväga möjligheten att låta tvåårscykeln för kvalitetssäkring av examina, huvudområde och ämne ingå i cyklerna för kurs- och programuppföljning.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att det blir otydligt var det övergripande ansvaret för olika delar av kvalitetsarbetet och kvalitetssäkringen ligger, eftersom det finns ett antal olika råd, grupper och nämnder med liknande ansvar, men där delvis olika ledamöter sitter med. Det finns också en viss otydlighet i uppdelningen av ansvarsuppgifter inom cyklerna för kurs- och programuppföljning. För övriga cykler som ännu inte är genomförda är det svårt att se en ändamålsenlig ansvarsfördelning och en koppling till övriga cykler.

Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Lärosätets dokument System för kvalitetsarbete inom högre utbildning presenteras på lärosätets externa webbplats, både i text och visuellt. Där finns även tillgång till samtliga beslutade dokument. System för kvalitetsarbete inom högre utbildning presenteras varje år på institutionsmöten, där all undervisande personal deltar. Där ges även information om hur systemet relaterar till övriga strategiska dokument, vilka förändringar som gjorts, samt resultat och åtgärder som är kopplade till genomförda aktiviteter.

Grundutbildningsnämnden och forskar- och forskarutbildningsnämnden, som båda har ett stort ansvar för kvalitetssäkringsarbetet, består av valda ledamöter från kollegiet, externa representanter samt studenter och doktorander. Nämnderna får kontinuerligt redovisningar från de diskussioner som förts i programråden om kurs- och programvärderingar, analyser samt resultat och åtgärder från dessa värderingar. Detta sker både för utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå i grundutbildningsnämnden samt för forskarutbildningen i forskar- och forskarutbildningsnämnden. Bedömargruppen upplever att stora delar av lärarkåren är involverade i utvärderingsprocesserna, programråden, doktorandseminarierna, handledarkollegiet med flera. Cyklerna för kurs- och programvärdering samt analyser och åtgärder kopplade till detta arbete har en tradition vid lärosätet och är kända för de anställda. Här finns det systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos både personal samt studenter och doktorander.

När det gäller cykler för övriga områden är dessa till stora delar inte genomförda. Det finns därför begränsad information om genomförande, resultat, analys och åtgärder samt delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander. Mål- och utvecklingssamtal genomförs kontinuerligt där en dialog förs om högskolans övergripande mål i relation till lärarens egna mål. Personalen får möjlighet att diskutera sina ambitioner att delta i olika arbetsuppgifter och roller samt sina önskemål om kompetensutveckling med mera.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet på olika sätt uppmuntrar och inbjuder personalen till engagemang och delaktighet i olika konstellationer, samt informerar om vad som är aktuellt och väsentligt för respektive grupp i olika forum.

Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld

I dokumentationen framgår att det finns en förbättringscykel och att de resultat som framkommer från olika delar av kvalitetssäkringsprocessen ska tas tillvara för att ingå i kommande och reviderade verksamhetsplaner, strategier och kvalitetssystem. Bedömargruppen anser att ambitionen i systemet är god. Arbetet med kurs- och programvärderingar, som har pågått sedan tidigare, visar några exempel på åtgärdsarbete i form av exempelvis rutiner vid kursaanalys, förtydligande av examinatorns och den kursansvariges roll i kvalitetsarbetet samt en tydligare återkoppling till studenterna. Vid platsbesöket framkom att det inom vissa delar av verksamheten finns ytterligare behov av att ta tillvara de resultat som framkommer vid kurs- och programvärderingarna samt i kurs- och programanalyserna. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver systematisera hur resultat och slutsatser tas om hand eftersom det framkom att det i vissa fall skiljer sig åt beroende på vem som ansvarar för en funktion eller roll.

De protokoll från grundutbildningsnämnden som bedömargruppen tagit del av är knapphändiga och det är ofta svårt att följa vilka åtgärder som analyserna resulterar i och hur dessa implementeras och följs upp.

Bedömargruppen kan inte i dokumentationen eller vid platsbesöken finna belägg för att lärosätet har processer och rutiner för att säkerställa att resultat från uppföljningar och utvärderingar av internationalisering, samverkan, lika villkor och kompetensförsörjning tas tillvara i den strategiska styrningen och lärosätets kvalitetsarbete.

Eftersom systemet är relativt nytt och oprövat finns inte heller exempel på hur resultat och slutsatser som genererats av systemet har bidragit till utveckling av själva kvalitetssystemet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet behöver se över systematiken för att ta tillvara resultat och slutsatser som genererats från de delar av kvalitetssystemet som funnits sedan tidigare. Här upplever bedömargruppen att det i vissa fall saknas formella anteckningar om åtgärder och uppföljning av åtgärder, och att lärosätet därmed inte kan säkerställa att resultaten tas tillvara på ett systematiskt sätt. För de delar av kvalitetssystemet som ännu inte är genomförda behöver lärosätet beskriva hur de kommer att säkerställa att resultat och slutsatser tas tillvara i den strategiska styrningen och i utveckling av kvalitetssystemet.

Den information som genereras av kvalitetssystemet kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Inte uppfylld

Beskrivningar av kvalitetssystemet och tillhörande cykler och processer finns på lärosätets externa webbplats. Där finns även strategiska planer och dokument för övergripande styrning. Av självvärderingen framgår att information som genereras av kvalitetssystemet ges fortlöpande till personal via nyhets- och rektorsbrev på den externa webbplatsen. Informationen i dessa brev är av mer allmän karaktär, och bedömargruppen ser inte att det i någon större utsträckning förekommer information som genererats från kvalitetssystemet. I självvärderingen framgår också att protokoll från grundutbildningsnämnden och forskar- och forskarutbildningsnämnden samt kontinuerliga prefektbrev publiceras på intranätet och här har bedömargruppen tagit del av dokumentation om protokoll från grundutbildningsnämnden.

Av dokumentationen framgår att studenterna ska få tillgång till vissa underlag, redovisningar och rapporter, via intranätet. Det gäller framför allt kvalitetssäkring av examina, huvudområde och ämne (som ännu inte genomförts) samt kvalitetssäkring av program (där det genomförs programvärderingar med avgångsstudenter). Via platsbesöken har bedömargruppen inte kunnat verifiera att studenterna systematiskt får del av detta material. När det gäller kursvärderingar har dessa hittills genomförts på olika sätt, skriftligt (digitalt och på papper) samt muntligt beroende på vad den kursansvarige har bedömt som lämpligast. I år har detta styrts upp av lärosätet och en digital kursvärdering går automatiskt ut till studenterna. Resultat från kursvärderingen har publicerats på lärosätets lärplattform av den kursansvarige. Det finns ingen systematisk uppföljning av om dessa publiceras eller inte. Ett utvecklingsarbete pågår och framöver kommer resultaten av kursvärderingen automatiskt läggas ut på lärplattformen. Den kursansvarige ansvarar för att skriva en självvärdering och skicka till examinatorn, men den förmedlas inte till studenterna. Examinatorn gör en kursanalys med stöd av delkursernas självvärderingar och skriver en kursrapport som skickas till utbildningsledaren. Vissa examinatorer publicerar kursrapporten på lärplattformen men det framgår av platsbesöken att det inte sker systematiskt. Bedömargruppen anser att studenter som genomfört kursvärderingen bör få återkoppling från den kursansvarige eller examinatorn. I återkopplingen bör det framgå den kursansvarige eller examinatorns respons på de synpunkter som studenterna gett samt eventuella åtgärdsförslag och möjlig implementering. Examinatorn eller den delkursansvarige informerar muntligt kommande studentgrupp vid kursens start om vad som stod i kursanalysen och vilka eventuella förändringar som gjorts.

Utbildningsledare och representanter för studenterna i de olika årskurserna på respektive program träffas i programråd. Minnesanteckningar skrivs och förmedlas till studenterna i vissa råd, men sker inte systematiskt för samtliga utbildningsprogram.

Programvärderingar sker med avgångsstudenter och analyseras av utbildningsledaren. Inte heller här framgår det av dokumentationen eller platsbesöken om resultat och analys av värderingen publiceras för de studenterna som har deltagit i värderingen, eller för studenter i lägre årskurser. 

Bedömargruppen kan inte heller finna en systematisk dialog eller skriftlig dokumentation från utbildningsledare till examinatorer och delkursansvariga för de rapporter som har presenterats vid grundutbildningsnämndens möten eller institutionsledningsmöten. Om det finns brister och förändringar ska göras, informeras den examinator och delkursansvariga som berörs. Det framgick vid platsbesöket att programråd (samma namn som de för utbildningsledare och studenter) sker mellan utbildningsledare och examinatorer, men det är inte tydligt vad syftet eller målet är. Inte heller är det tydligt hur programrådets diskussioner dokumenteras och kommuniceras till relevanta intressenter.

För de delar av kvalitetssystemets cykler som ännu inte är genomförda finns inga exempel på eller beskrivningar av hur information och resultat ska kommuniceras till relevanta intressenter.

Sammantaget finner bedömargruppen att lärosätet har en ambition att sprida information inom organisationen, men det sker inte för alla delar av verksamheten. Informationen behöver därför systematiseras och ändamålsenligheten förtydligas.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet har förmåga att identifiera sina största utmaningar och visar förmåga att hitta lösningar på flera av dem. Lärosätet har god översikt över personalsituationen och har genom självvärderingen och i samband med platsbesöken redogjort för identifierade utmaningar man vill fortsätta arbeta med. Ett exempel på en sådan utmaning är en förstärkning av integrationen mellan teori och praktik i utbildningen. Ett viktigt dokument i detta arbete är lärosätets kompetensförsörjningsstrategi som utgör en grund för en systematisk och samlad satsning på personalens kompetens. Dokumentet är också centralt i den treåriga cykeln för uppföljning av lärosätets kompetenssatsningar.

Lärosätet är litet och överblickbart, där delar av informationsflödet och andra processer sker informellt. Även om detta på enstaka områden kan vara både lämpligt och effektivt, är det bedömargruppens uppfattning att högskolan bör vidareutveckla den systematiska uppföljningen. Bland annat framstår beskrivningen av kvalitetscykeln för kompetensförsörjning och kompetensutveckling som ofullständig. Det finns behov av bättre systematik i uppföljningen av infrastrukturen, och lärosätet bör överväga en kritisk genomgång av både utformningen och användningen av studentenkäter som kunskapsunderlag för sitt kvalitetsarbete.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Ett viktigt dokument både vid rekrytering och vid utveckling av personalens kompetens är lärosätets kompetensförsörjningsstrategi 2018 (beslutad 20 mars 2018). Strategin gäller fram tills den nya strategiplanen för perioden 2019–2021 är klar. De satsningar som anges i strategin för 2018 är nära kopplade till lärosätets strategier för utbildning och forskning, kompletterade med det som bedöms vara viktiga och aktuella utmaningar. Både strategin för 2018 och analyser av aktuella och framtida utmaningar visar, enligt bedömargruppen, att lärosätet har en tydlig bild av de kompetensutmaningar som man står inför och hur man bör möta dem. Baserat på självvärderingen och platsbesöken vill bedömargruppen peka på fyra kompetensutmaningar. De tre första har också lärosätet identifierat:

• En förhållandevis stor andel av personalen går i pension under loppet av några få år.
• Lärosätet bör stärka sin forskarkompetens, bland annat genom att öka andelen disputerade. I dag är 56 procent forskarutbildade och 35 procent av adjunkterna har en magisterexamen.
• Personalens pedagogiska kompetens bör utvidgas, utvecklas och förankras den i en tydligare pedagogisk profil och strategi, exempelvis inom området teori och praktik som är central i alla utbildningsprogram.
• Ett systematiskt arbete med att stärka kompetensen hos handledarna som studenterna möter i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen behövs.

Beredningsrådet för anställningsärenden ansvarar för rekrytering av nya medarbetare. I det arbetet utgår lärosätet från underlag från institutionen, nämnderna och rektorn. Rutiner och regler för rekrytering och befordran finns beskrivna i anställningsordningen, i enlighet med högskoleförordningen. Dokumentet är tydligt och konkret utformat, och säkerställer att lärosätet följer de regler och rutiner som gäller för bedömning och anställning av vetenskaplig personal.

Av självvärderingen framgår att det sker en systematisk uppföljning, kartläggning och bedömning av personalens samlade kompetens- och utvecklingsbehov i det utbildningsnära kvalitetsarbetet, och att uppföljningen sker genom fastlagda rutiner och processer. Detta verkar vara särskilt kopplat till de regelbundna mål- och utvecklingssamtal som genomförs mellan personalen och enhetscheferna, vilket också bekräftades vid platsbesöken. Vid platsbesöken framkom att ett av de teman som tas upp är personalens behov av kompetensutveckling i sitt ämne och i sin undervisning, bland annat med utgångspunkt i personalens bedömning av hur de löser sina uppgifter. Samtalen följs upp av enhetscheferna och prefekten, som i dialog med sin personal definierar och planerar in aktuell fortbildning och annan kompetensutveckling. Det framgår inte tydligt hur detta dokumenteras för att kunna ingå i lärosätets vidare arbete och som grund för den mer specifika uppföljningen som sker vart tredje år. Behovet av nyrekryteringar anmäls till Beredningsrådet för anställningsärenden. Det planeras också in kompetensinsatser i organ som it-rådet, gruppen för arbetsmiljö- och likabehandling och andra med ansvar för mer specifika uppgifter.

Det är oklart för bedömargruppen hur det som dokumenteras och planeras av interna kompetensåtgärder tas vidare till nämnderna och till lärosätets högsta ledning. Båda har behov av god och detaljerad kunskap om personalens kompetensbehov. Lärosätet understryker både i sin självvärdering och under platsbesöken att de har god kontakt med de handledare som studenterna möter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen menar trots detta att lärosätet bör lägga större vikt vid en systematisk och kontinuerlig uppföljning av sina handledare för att tillgodose deras behov av kompetens och utveckling över tid. Detta gäller inte minst för handledare och andra som hör till andra utbildningsprogram än ämneslärarutbildningen. Frågor om verksamhetsförlagd utbildning, studenternas erfarenheter och handledarnas kompetens finns inte med i de standardenkäter som lärosätet har som grund för sitt kvalitetsarbete. Bedömargruppen fick inte heller under platsbesöken några exempel på att enskilda anställda lägger till frågor om detta i enkäterna. Samma behov av systematisk kompetensuppföljning gäller för den del av personalen som har en mer perifer anknytning till högskolan, men som är viktiga för utbildningsprogrammens kvalitet, exempelvis deltidsanställda, timlärare och andra.

Av självvärderingen framgår att kompetensförsörjning och kompetensutveckling systematiskt ska följas upp vart tredje år. Det är förvaltningschefen och prefekten som ansvarar för uppföljningen. Bedömargruppen menar att en sådan systematisk uppföljning är nödvändig och viktig. Samtidigt är det gruppens bedömning att uppföljningen inte är tillräckligt utvecklad och konkret. Bedömargruppen har förståelse för att den ännu inte finns några erfarenheter av uppföljningen, men som en del av ett infört kvalitetssystem bör man kunna förvänta sig en långt mer utvecklad och konkret strategi.

Sammantaget har lärosätet en god översikt över personalsituationen och arbetar aktivt med att stärka personalens pedagogiska och vetenskapliga kompetens. Lärosätet visar också vilja att satsa extra resurser på delar av undervisningen, först och främst där integration av teori och praktisk krävs. Lärosätet bör dock utöka insatserna för ett mer omfattande och långsiktigt arbete med att stärka handledarkompetensen.

Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

I självvärderingen pekar lärosätet på de kurser som personalen erbjuds, till exempel större FoU-projekt och etableringen av forskarskolor i samarbete med andra lärosäten. När det gäller FoU-projekten är det oklart om de är finansierade av lärosätet eller externa finansiärer. Det framgår inte heller hur projekten har bidragit till att utveckla verksamheten. Utifrån platsbesöken är det bedömargruppens intryck att personalen är förhållandevis nöjda med de kurser som erbjuds och de möjligheter de har till kompetenshöjning och utveckling genom FoU-arbete, deltagande i konferenser, nätverksbyggande inom ämnet osv.

I självvärderingen framgår även de ramar personalen har för sin pedagogiska och vetenskapliga utveckling, och då särskilt det som gäller tilldelning av forsknings- och utvecklingsarbete. Samtliga lärare med 100 procents anställning har 120 timmar per år för FoU-arbete. Vid platsbesöken framkom att enskilda anställda istället använder sin utvecklingstid till mer och bättre kontakt med studenterna. Det är möjligt att få ytterligare tid genom ett poängmeriteringssystem. Professorerna har 60 procent fast andel forskning i sina tjänster (inklusive handledning av doktorander). Sådana rutiner visar att GIH har fokus på ramvillkoren för forsknings- och utvecklingsarbetet. Samtidigt påpekar lärosätet i sin självvärdering att arbetsvillkoren för personalen inte alltid gör det lätt för dem att utnyttja de möjligheter de har till utveckling inom ämnet eller pedagogiken. Vid platsbesöken framkommer att det finns olika uppfattningar om personalens arbetsvillkor. Där några uppfattar arbetsvillkoren som goda, med en ledning som är flexibel och tillmötesgående, pekar andra på underbemanning, på utmaningar med hur arbetsuppgifter beräknas och på de dilemman som uppstår när personal vid en mindre högskola måste genomföra flera arbetsuppgifter, ämnesmässiga och administrativa, samtidigt. Lärosätet har identifierat denna utmaning, och bedömargruppen uppmanar lärosätet att vidareutveckla det systematiska arbetet för att hitta goda och hållbara lösningar på problematiken. För en högskola med GIH:s visioner och ambitioner är det av stor betydelse att hitta lösningar på utmaningar som begränsar personalens akademiska och pedagogiska utveckling. Det är också här som ett mindre lärosäte är mest sårbart. Trots identifierade utvecklingsområden är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet arbetar aktivt med att stärka personalens pedagogiska och vetenskapliga kompetens.

Av studenternas kommentar till lärosätets självvärdering framgår att de har fått flera kommentarer från personalen om att de får för lite administrativt stöd, särskilt i samband med behandlingen av kursvärderingar. Att lärosätet nyligen börjat med automatiska utskick av kursenkäter ser bedömargruppen som positivt. Administrativt stöd till den vetenskapliga personalen, som är en väsentlig förutsättning för att kunna arbeta effektivt, ingår däremot varken som tema i självvärderingen eller som en del av de cykler som utgör kvalitetssäkringssystemet, och är alltså ett utvecklingsspår som högskolan bör arbeta vidare med.

Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Inte uppfylld

Av självvärderingen framgår att det operativa arbetet med infrastruktur och studentstöd följs upp av tvärsammansatta grupper där också studenterna är representerade. Hur de grupperna arbetar samt med vilken systematik de följer upp, utvärderar och utvecklar sina respektive ansvarsområden säger däremot självvärderingen lite om. Det står att med hjälp av informationen som tas fram genom program- och kursutvärderingar/analyser, programråd, mentorskap, handledning samt student- och doktorandenkäten följer lärosätet upp befintliga läranderesurser och identifierar utvecklingsbehov.

Vid platsbesöken framkom att detta fångas upp av utbildningsledare, mentorer och studentkåren, som prefekten möter tre gånger per termin. Man hänvisade också till arbetsmiljö- och likabehandlingsgruppen, som tar upp frågor om infrastruktur, bibliotek med mera. Studenterna är representerade i arbetsmiljö- och likabehandlingsgruppen och gruppen har möten två gånger i månaden och alla möten protokollförs. I självvärderingen hänvisar lärosätet till den information om infrastruktur som framkommer genom student- och doktorandenkäterna. Om man med den årliga studentenkäten menar den årliga programspecifika studentutvärderingen, visar ett exempel från Hälsopedagogprogrammet att det varken ställs frågor om infrastruktur eller studentstöd. Det är heller inte möjligt utifrån informationen som framkom vid platsbesöken att dra några slutsatser om infrastrukturens kvalitet eller betydelse för studenternas och personalens arbete. Frågor om infrastruktur, till exempel bibliotek och it-tjänster, ingår heller inte som frågor i standardmallen för studenternas kursvärderingar.

När det gäller undervisningslokaler framkommer det av självvärderingen att det särskilt i förhållande till laboratorierna sker en kontinuerlig utvärdering och uppföljning genom det egna kvalitetssystemet. Lärosätet pekar också på att det behövs fler studieplatser och fler sociala mötesplatser för studenterna.

Bedömargruppen har fått varierande information om lärosätets arbete med att följa upp och garantera ett tillräckligt studentstöd, exempelvis när det gäller studenter med funktionsvariationer som dyslexi. Studenterna skriver dessutom i sin kommentar till lärosätets självvärdering att studentvägledningen vid lärosätet är undermålig. Mer positivt upplevs arbetet som lärosätet gör med att följa upp studenternas önskemål om flera och bättre studieplatser och att man för forskarutbildningen vill stärka arbetet med studentstöd och karriärplanering. Doktoranderna är positiva till att få egna doktorandmedel, till doktorandseminarierna och till att de har möjlighet till institutionstjänstgöring.

Av både självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet har ett utmärkt bibliotek, att man har genomfört vissa åtgärder för att förbättra studentstödet och att man har identifierat några av de förhållanden som bör utvecklas vidare. Trots det anser bedömargruppen att dagens system behöver ses över. Bedömargruppen kan inte se att lärosätet, utöver arbetet i arbetsmiljö- och likabehandlingsgruppen, har etablerat en löpande och systematiskt säkring av viktig infrastruktur, till exempel bibliotek och it-tjänster, som följer lärosätets egen modell för kvalitetsutveckling. Lärosätet bör också se över arbetet med den systematiska uppföljningen av studenter med särskilda behov. En välfungerande infrastruktur, inklusive ett målinriktat studentstöd, är en avgörande förutsättning för en god lärandemiljö. Infrastruktur bör därför ingå som tema i både kurs- och programenkäterna samt ingå som tema i de årliga mål- och utvecklingssamtalen med personalen. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet på det här området inte helt har funnit en god balans mellan informella processer och det systematiska kvalitetsarbetet.

Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att högskolan i stadigt ökande grad möter nya studentgrupper som har behov av olika former av stöd. Detta gäller både studenter med särskilda behov, utländska studenter och studenter från icke-studievana hem. Detta är en viktig observation med tydliga konsekvenser för hur högskolan möter, stödjer och underlättar för de olika studentgrupperna, inte minst i själva undervisningen.

Lärosätet utgår från en tvådelad förståelse av läranderesurser:

• Åtgärder som stärker studenternas inlärning, till exempel studie och skrivteknik, språkverkstad, studievägledning och mentorskap. Det är här lärosätet är mest konkret i sin beskrivning, men samtidigt mest otydlig när det gäller hur detta ska följas upp, utvärderas och vidareutvecklas. Det är också här lärosätet får kritik av studenterna
• Tillgång till lärar och handledarkompetens, med fokus på tillgång till lärar och handledarresurser samt olika former för undervisning och lärande. Lärosätet framför att de har en hög andel lärarledd undervisning jämfört med andra lärosäten, och det framkom vid platsbesöken att lärosätet särskilt använder detta för att förstärka de praktisktteoretiska kurserna. Varken i självvärderingen eller vid platsbesöken framkommer det vilken betydelse som satsningar har haft för att höja undervisningens kvalitet.

Läranderesurserna, definierat som lärarresurs/undervisning följs upp på ett systematiskt sätt genom årscyklerna, studentenkäterna och de analyser som görs av examinatorn och utbildningsledarna. I självvärderingen läggs stor vikt vid studentenkäterna som empiriskt underlag för de analyser och utvärderingar som görs. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet bör göra en kritisk genomgång av båda dessa när det gäller tematik, validitet och svarsprocent. Vid platsbesöken framkom det att lärarna är nöjda med utformningen av kursenkäten och med möjligheten att kunna lägga till frågor i standardmallen. Bedömargruppen menar ändå att lärosätet bör utvärdera enkäten både när det gäller vilka frågor som bör vara med, antalet frågor och hur konkreta frågorna är. Detta är ett arbete som delvis har påbörjats. Programenkäten framstår, enligt bedömargruppen, som alltför omfattande och med ett alltför brett fokus. När det gäller svarsprocenten på enkäterna har lärosätet själv problematiserat detta, men utan att antyda hur problemet kan lösas. Bedömargruppen menar också att teman med koppling till den verksamhetsförlagda utbildningen, infrastruktur och studentstöd bör ha en naturlig plats i enkäterna. I en granskning av enkäterna bör lärosätet också utvärdera andra former av återkoppling från studenterna, bland annat genom kursvärderingar under pågående kurser.

Även om det inom den här bedömningsgrunden finns tydliga variationer i systematiken i uppföljning, utvärdering och utveckling, är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet, särskilt i sin uppföljning av campusundervisningen har etablerat goda rutiner och processer. Bedömargruppen menar även att lärosätet visar en vilja till att stärka viktiga delar av undervisningen och har genomfört flera åtgärder för att stärka studenternas lärande generellt. För den verksamhetsförlagda utbildningen återstår däremot en hel del arbete.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätet har ett nytt kvalitetssystem med många nya styrdokument med riktlinjer som, när systemet implementerats och prövats fullt ut, bör kunna säkerställa utformning, genomförande och resultat i utbildningarna. Även om systemets struktur är komplex förefaller styrdokumentens anvisningar för hur kvalitetssäkring ska ske i olika delar tydliga och ändamålsenliga, vilket är positivt. Som exempel kan nämnas tydliga instruktioner för inrättande av nya kurser, program, examina, huvudområde och ämne. Positivt är också att det vid beredningen deltar minst en extern sakkunnig. Lärosätet behöver däremot förbättra systematiken i kvalitetssystemet. Medan ansvarsfördelningen för det operativa arbetet med utformning, inrättande och nedläggning av utbildning har en tydlig ansvarsfördelning, är den inte lika uppenbar för de befintliga utbildningarnas uppföljning och utveckling, där mellanleden och funktionerna är många.

Bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat har delar som kan tydliggöras och utvecklas vidare. Det gäller exempelvis säkerställande av måluppfyllelse av studieresultat och studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna, utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Det är också otydligt vad kvalitetssäkringen av examina, huvudområde och ämne förväntas ge, utöver den årliga kvalitetssäkringen av kurser och program samt den fördjupade kvalitetssäkringen av program. Utbildningarnas forskningsanknytning bedöms tillfredsställande, men vid kurs- och programanalyser bör lärosätet granska och säkerställa att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning och att implementering verkligen sker. Lärosätet bör också bättre systematisera spridning och återföring av resultat till relevanta intressenter, både inom och utanför lärosätet. Bedömargruppen menar att flera delar av utbildningarnas utformning, genomförande och resultat, med fördel skulle kunna ingå i återkommande egeninitierade externa utvärderingar av utbildningsprogrammen, vilket då kan ge en gemensam genomlysning och samtidigt vara resurseffektivt. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet initierat en extern granskning av forskarutbildningen.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Lärosätet redovisar tydliga styrdokument och processer för hur utbildningar ska utformas, utvecklas, inrättas och läggas ner. Ansvarsfördelningen för arbetet är bland annat beskriven i dokumentet System för kvalitetsarbete inom högre utbildning som är beslutad av högskolestyrelsen. Det finns även flera andra styrdokument, beslutade av de båda nämnderna, om kvalitetssäkring av såväl befintliga som nya kurser respektive nya program. Dessa innehåller bland annat instruktioner för inrättande av nya kurser, program, examina, huvudområde och ämne, där processerna beskrivs tämligen detaljerat. Motsvarande instruktioner finns för processen för nedläggning av kurs (upphävande av kursplan) respektive program (upphävande av program), vilket bedömargruppen anser är bra och inte minst viktigt i kvalitetssäkringsarbetet.

När det gäller inrättande av nya program, är det rektor som beslutar om en utredning och initierar beredningsarbetet. Högskolestyrelsen ansvarar för beslut om inrättande och avveckling av utbildningar, efter beredning i grundutbildningsnämnden respektive forsknings- och forskarutbildningsnämnden, som båda också granskar förutsättningarna för ett nytt program. Vid beredningen deltar minst en extern sakkunnig, vilket bedömargruppen ser som positivt. Om det är aktuellt med nedläggning av ett program, ingår en utredning i processen som görs utifrån strategiska överväganden, och motsvarar den fördjupade utredning som ska ske vart tredje år. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen är tydlig och ändamålsenlig i rutiner och processer för utformning, inrättande och nedläggning av utbildningar. För utvecklingen av befintliga utbildningar finns också ansvarsfördelningen beskriven, men bedömargruppen anser att den inte är lika tydlig och med många mellanled och funktioner.

Det huvudsakliga ansvaret för utvärdering, uppföljning och utveckling av program på grundnivå och avancerad nivå är delegerat till grundutbildningsnämnden. Det kontinuerliga kvalitetsarbetet är utformat i årscykler där program och kurser kvalitetssäkras och följs upp årligen (ettårscykel), medan kvalitetssäkring och uppföljning av examina, huvudområde och ämne ska ske vartannat år (tvåårscykel). Den senare kvalitetssäkringen är ännu inte genomförd och ska enligt självvärderingen utgöra underlag för planering av eventuella åtgärder för kvalitetsutveckling. Vad detta skulle kunna vara och hur den här processen relaterar till kvalitetssäkring av kurser och program förefaller otydligt. Bedömargruppen fick vid platsbesöket heller inga svar på vad processen förväntas tillföra och om den ens behövs. Den årliga utvärderingen av program (programanalys) görs för att bedöma måluppfyllelsen i relation till utbildningsplanen och examensordningen, forskningsanknytningen samt i förhållande till aktuellt söktryck, avhopp, antal utfärdade examina och resultat av kursutvärderingar samt programmens användbarhet och förberedelse för arbetslivet. Utöver detta ska en fördjupad utvärdering av program göras vart tredje år (treårscykel), där även styrning, organisation, förutsättningar och jämställdhet uppmärksammas.

Lärosätets ovan nämnda styrdokument föreskriver motsvarande rutiner och processer för forskarutbildningen. Det är forsknings- och forskarutbildningsnämnden som fastställer kvalitetssäkringen av utbildningsprogrammen på forskarnivå och på motsvarande sätt som för utbildning på grund- och avancerad nivå beslutar om inrättande av kurser och upphävande av kursplaner. För utformning och utveckling anger lärosätet i sin självvärdering att dettas ska göras inom tvåårs cykeln och inriktas på att utbildningen når examensmålen i högskoleförordningen. När det gäller rutiner och processer för utveckling inom forskarutbildningen bedömer bedömargruppen, utifrån självvärderingen och platsbesöken, att kvalitetssäkringen av utbildningen på forskarnivå ännu inte funnit sin form i det nya kvalitetssystemet. I praktiken sker uppföljningen genom avgångsenkäter och löpande via informella möten i seminarieform, med handledarkollegiet och med den egna utbildningsledaren. Enligt lärosätet återstår att implementera delar av de processer som ingår i riktlinjerna för kvalitetssäkring av kurser som finns beslutade, och konstaterar även att kvalitetssäkringen på kursnivå är ett utvecklingsområde, vilket bedömargruppen håller med om. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har initierat en extern granskning av forskarutbildningen 2018–2019, vars resultat och slutsatser bör kunna ge vägledning för det fortsatta kvalitetsarbetet på forskarnivån.

Bedömargruppen anser att lärosätet i sitt nya kvalitetssystem kan visa tydliga beskrivningar av ansvarsfördelningen i styrdokumenten samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar. Men systematiken har inte funnit sin form med många mellanled och funktioner (individer) involverade. Lärosätet menar att allteftersom man får erfarenhet av det nya systemet, kan processen optimeras. Bedömargruppen instämmer i lärosätets egen bedömning att det är viktigt att skapa likvärdighet i uppföljningen av lärosätets programutbildningar. Vid platsbesöken diskuterades extern kollegial granskning av lärosätets utbildningsprogram, som kan komplettera det kontinuerliga kvalitetsarbetet, ge en gemensam genomlysning av flera utvärderingskomponenter och samtidigt spara resurser. Bedömargruppen vill därför starkt rekommendera att lärosätet initierar extern utvärdering av de utbildningar som inte utvärderas av UKÄ.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Inte uppfylld

Lärosätet beskriver i sin självvärdering att man sedan en längre tid varit mån om att undervisningen utformas så att olika studentaktiva arbetsformer ska stimulera till en kritisk och kreativ lärandemiljö, vilket bedömargruppen anser bra. Lärosätet anger att studenterna ska ha möjligheter att engageras i sina lärandeaktiviteter och vilja ta ansvar för sina lärandeprocesser. Detta exemplifieras i självvärderingen genom att beskriva idrottsvetenskap som ett område med undervisningsformer som särskilt bidrar till att studenten behöver inta en aktiv roll. Lärarkontakten anges som generös, och som lärosätet menar erbjuder förutsättningar för att utforma och följa upp studentaktiva undervisnings- och examinationsformer. Lärosätet menar även att den fysiska miljön på högskolan med träningslokaler och laboratorium stimulerar till studentaktiverande läraktiviteter. I självvärderingen ger lärosätet goda exempel på studentcentrerad utbildning; projektarbeten med fältstudier, tematiska projekt med bland annat "peer"-redovisning, individuella och gruppvisa läruppgifter samt rollspel inom lärarutbildningen.

Bedömargruppen menar att utbildning som utformas och genomförs på ett sätt som ska uppmuntra studenter till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, inte automatiskt uppnås för att studenter ges möjligheter att engageras i sina lärandeaktiviteter eller genom en generös lärarkontaktid.

För att studenter ska kunna ta en aktiv roll i sitt lärande krävs också en pedagogik och didaktik som vägleder och understödjer studentaktiva undervisnings- och inlärningsformer. Att detta säkerställs i kvalitetssystemet finner inte bedömargruppen övertygande belägg för. I underlagen finner bedömargruppen stöd för att det finns kurser där det sker studentaktiva moment, men också kurser som får bedömas som tämligen traditionella och där studenter skulle kunna uppmuntras mer att ta en aktiv roll i sitt eget lärande. Bilden förändrades inte vid platsbesöken, det sker studentaktiva moment i varierande omfattning i vissa kurser, men också att kurserna tydligare kan utformas och genomföras på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktivare roll i lärandet.

Bedömningsunderlagen och platsbesöken har på samma sätt gett stöd för att lärosätet i vissa fall använder varierande examinationsformer i relation till examensmålen. Bedömargruppen ser det som en styrka att det förekommer examination i en kombination av skriftlig och muntlig tentamen samt examination genom praktiska eller laborativa moment. Det gäller även den verksamhetsförlagda utbildningen där examinationen kan ske i "skarpt läge", vilket kräver ett mer aktivt deltagande från studenten i realistiska situationer och därmed en nära koppling till kommande arbetsliv.

Trots givna exempel är det bedömargruppens uppfattning att det inte ges belägg för att lärosätet systematiskt tar om hand studenternas möjligheter att engagera sig i sina lärandeaktiviteter och vilja att ta ansvar för sina lärandeprocesser för att förbättra och utveckla kurser och program. Det efterfrågas inte i studentenkäter, och det är inte helt tydligt var i kvalitetssystemet som studenterna i övrigt får möjlighet att framföra synpunkter eller uppmuntras att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Bedömargruppen har inte heller fått belägg för att information samlas in, analyseras och diskuteras närmre inom kvalitetssystemets olika delar och organ. Bedömargruppen menar att goda pedagogiska exempel på studentcentrerat lärande, och som också kan återspeglas i examination, bör spridas och tas till vara mellan utbildningarna. Sammantaget, bör lärosätet ge förutsättningar och uppmuntra lärarkåren till en mer aktiv diskussion och erfarenhetsutbyte av studentcentrerad undervisning inom hela lärosätet. Kvalitetssystemets processer kan utvecklas för att bättre följa upp studenternas roll i lärandeprocesserna och hur de upplevs av både studenterna själva och av lärare.

Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet anger i sin självvärdering att deras etablerade idrotts- och utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöer, såväl nationella och som internationella, är en av lärosätets styrkor, och det sker en nära samverkan med utbildningarna. I Utbildningsstrategi med mål och strategier 2016–2018 nämns att studenter ska involveras i pågående forskning, särskilt genom sina examensarbeten och ett förbättrat matchningsförfarande mellan handledare och student. Bedömargruppen uppfattar det som att handledare är väl insatt i det ämne som det självständiga arbetet behandlar, vilket förstås är positivt och rimligt. I strategidokument för forskning betonas att sambandet dem emellan kontinuerligt ska säkerställas, genom återkommande kompetensutveckling för personalen. Bedömargruppen ser detta som positivt, och också att en majoritet av lärarna är aktiva forskare och att deras undervisning utgör minst 30 procent. Detta är bra med tanke på att lärosätet är litet och en stor andel av utbildningarna är yrkesinriktade. Dessutom tillgodoses forskningsanknytning och utbildningarnas vetenskaplighet genom att examinatorerna är disputerade. I de fall en examinator inte är det, utser grundutbildningsnämnden en kompletterande vetenskaplig examinator. I självvärderingen beskrivs att studenter regelbundet möter lärare som forskar, i många fall där studenterna involveras i mätstudier och olika tester.

Från studentinlagan framgår däremot att studenterna inte alltid upplever att utbildningen är forskningsanknuten. Som exempel anges att en majoritet av kurslitteraturen är på svenska och internationella artiklar och forskningsrön sällan inkluderas i utbildningen, samt att tillgången till databaser är begränsad. Vid platsbesöken bekräftades detta av studentrepresentanterna, men lärarna ställde sig däremot mer frågande och kände inte igen sig i studenternas uppfattning. Exempel som lärarna gav var att ledande forskare undervisar, det finns tillgång till databaser och biblioteket undervisar i hur man söker information, det ställs krav på internationella referenser i de självständiga arbetena samt att lärosätets forskningslaboratorier används för projektarbeten. Vid platsbesöken bekräftades att studenter på master- och doktorandnivå erbjuds medverkan i forskningsprojekt. Bedömargruppen ifrågasätter inte att master- och forskarutbildningen är forskningsanknuten, det ligger i sakens natur att studerande erbjuds detta i sina självständiga examensarbeten respektive doktorandprojekt. Däremot förefaller det finnas utbildningar eller kurser, särskilt på kandidatnivå som inte lever upp till den nära koppling mellan utbildning och forskning som är lärosätets ambition, och när den förekommer är den tämligen traditionell, det vill säga att forskande lärare undervisar.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att höja ambitionen i organisationen, och arbeta för att alla studenter bättre upplever en koppling mellan utbildning och forskning. Då gäller det också att öka antalet disputerade lärare och att kompetensutveckla den redan disputerade personalen högskolepedagogiskt och ändamålsenligt. Forskningens del och integrering i utbildningen bör med fördel ingå i de kurs- och programanalyser som görs av examinatorn respektive utbildningsledaren, för att sedan analyseras och följas upp på ett mer systematiskt sätt.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Inte uppfylld

I självvärderingen hänvisar lärosätet till att man vid revideringen av sitt kvalitetssystem hade fokus på att förtydliga och förenkla rutiner och processer. De tre lärosätesgemensamma styrdokumenten med riktlinjer för kvalitetssäkring av examina, huvudområde och ämne samt kurser respektive program, har alla anvisningar om hur utbildningar ska utformas, vad de ska innehålla och hur de ska kvalitetssäkras. I en utbildningsplan ska programmets och kursernas lärandemål (lärosätet uttrycker även dessa som förväntade studieresultat) tydligt framgå. Det ska också finnas en utförlig redogörelse för kopplingen mellan de lokala lärandemålen och examensmålen i högskoleförordningen, gärna i matrisform.

Kursplaner följer en gemensam mall som anger dess innehåll, där bland annat lärandemål, innehåll, arbetssätt, progression och examination ingår. Som ett komplement till kursplaner, använder lärosätet kurs-pm som också utformas efter en fastställd mall. Ett kurs-pm ska beskriva kursens upplägg och progression, lärandemål samt hur studenterna ska examineras och bedömas. Bedömargruppen anser att det genom de lärosätesgemensamma styrdokumenten med anvisningar för kurs- och utbildningsplaner finns bra förutsättningar för att utbildningarna ska kunna utformas och genomföras, med tydliga kopplingar mellan lärandemålen, så att studenterna kan uppfylla de förväntade studieresultaten. I det praktiska genomförandet finns däremot mer att utveckla.

Av bedömningsunderlagen framgår att kursplanerna innehåller lärandemål och att progression anges på ett traditionellt sätt, det vill säga i text beskrivs hur kurserna bygger på varandra och anger en "röd tråd" i ett utbildningsprogram. Detta är förstås bra, men tydliggör inte tillräckligt hur de faktiska studieresultaten kan uppnås och motsvara lärandemål och examensmål. Att säkerställa att de faktiska studieresultaten motsvarar lärandemål och examensmål är ett av de viktigaste kriterierna vid utvärdering. Det kan då vara en fördel att länka lärandemålen till examensmålen genom att arbeta med progressionsplaner, där det på ett systematiskt sätt undersöks och redovisas de delmål som studenterna når på vägen mot en examen, genom att beskriva olika lärandeaktiviteter. Med metoden kan brister lättare uppdagas och åtgärdas. Bedömargruppen ser detta som ett lämpligt utvecklingsområde för lärosätet och kan ge större emfas i kursanalyserna där lärandemålen ska analyseras. Bedömargruppen rekommenderar i detta sammanhang även att lärosätet för de lokala lärandemålen, använder sig av examensmålens indelning i kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt, när kursplanerna framöver ska revideras.

Lärosätet använder sig av kursanalyser och kursrapporter, vars syfte bland annat är att undersöka om studenternas faktiska studieresultat motsvarar kursens förväntade studieresultat, lärandeaktiviteter och examination. Kursanalysen görs av examinatorn för den aktuella kursen, och baseras på delkurs- och kursansvarigs självvärdering och studenternas kursvärdering. I kursvärderingen efterfrågas studenternas uppfattning om i vilken utsträckning de anser att deras förväntade studieresultat uppnåtts och i vilken grad examinationsformerna i momentet är utformade för att bedöma de förväntade studieresultaten. Detta förutsätter att lärandemålen är kända av studenterna, vilket naturligtvis är bra – om det är trovärdigt. Oavsett, så kännetecknas studentenkäterna av en mycket låg svarsfrekvens. Av den anledningen anser bedömargruppen att det finns risk att för stor vikt läggs på resultat av studentenkäter, som ger begränsad kunskap om förhållandet mellan mål, inlärningsformer och undersökningar. Därmed är det osäkert om lärosätet verkligen kan säkerställa kopplingen mellan utbildningarnas utformning och genomförande samt nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen finner heller inga övertygande belägg för att så är fallet, eftersom detta inte har något större utrymme i kursanalyser och efterföljande kursrapporter. Det är positivt att lärosätet själv har identifierat detta som ett utvecklingsområde, tillsammans med att försöka engagera studenterna i ökad utsträckning i enkätuppföljningen av kurser och delkurser. Bedömargruppen ställer sig även frågande till att det många gånger efter avslutad kurs i kursledarnas självvärderingar, föreslås omformuleringar av lärandemålen, som också analyseras av utbildningsledaren i kursrapporter och de årliga programanalyserna. Bedömargruppens uppfattning är att lärandemål bör kunna fastställas i samband med att kursplanen beslutas, och vara hållbara under längre tid. Detta exempel signalerar att utbildningarna vid lärosätet med fördel bör genomgå återkommande egeninitierad extern utvärdering.

Kurser inom forskarutbildningen följs upp på samma sätt som kurser på grundnivå och avancerad nivå. Det finns även två obligatoriska moment som följer upp att de enskilda doktoranderna når de nationella examensmålen – ett halvtidsseminarium och ett kvalitetsgranskningsseminarium inför disputation. Båda beskrivs i lärosätets riktlinjer. Analyser och sammanfattningar är däremot mer oklara vad det gäller forskarnivå. Lärosätet konstaterar själv att det finns förbättringsområden och att kvalitetssäkringsprocesserna ännu inte är fullt implementerade. Bedömargruppen menar att det återstår arbete med att utveckla själva systematiken i kvalitetssystemet, vilket även bör innefatta mer formell uppföljning av doktorandernas individuella studieplaner.

Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet anger att utbildnings- och kursplaner ger ramarna och förutsättningar för studierna, men även att lärarnas sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är en central förutsättning för att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet över tid tagit fram rutiner och webbaserat material som ska stödja studiernas genomförande. Information och material ska finnas på plats vid kursstart för att de studerande ska ha förutsättningar att fullfölja sina studier. Utbildningsledaren har inom sitt ansvarsområde att inför varje kursstart förbereda studenterna på kommande kursers upplägg.

Bedömargruppen ser det som mycket positivt att lärosätet på samtliga program infört en veckas introduktionsdel till högre studier på den första delkursen. Introduktionen har tagits fram utifrån underlag från program- och kursanalyser. Andra åtgärder som gjorts, eller är under utveckling, utifrån kvalitetsarbetet är införandet av mentorskap, stöd för språkhantering och studieteknik, förtydligande av regler för examination samt utveckling av betygskriterier. Vid platsbesöken framkom att varje students progression följs upp via Ladok. En del utbildningsprogram har lärare som i sin tjänstgöring har i uppdrag att vara mentorer som följer en studentgrupp med avsikt att stödja och fånga upp eventuella studierelaterade problem. Detta har lett till färre avbrott och en ökad genomströmning. Bedömargruppen anser att detta är lovvärt och rekommenderar lärosätet att införa mentorsstöd på alla utbildningar. När det gäller doktorandernas progression har utbildningsledaren en nyckelroll, men det är handledarkollegiets roll att säkerställa doktorandernas progression, där exempelvis doktorandernas individuella studieplaner följs upp och progressionen i studierna säkerställs. Även halvtidsseminarier och kvalitetsgranskningsseminarier bidrar till att stötta och säkerställa att doktoranderna följer sin plan.

Ett problem som lärosätet har uppmärksammat och som är avgörande för genomströmning är studenternas arbete vid sidan om studierna, där många får arbete innan de har slutfört sin utbildning och examen. Detta är ett problem för många lärosäten, där ett stort ansvar även vilar på arbetsgivarna. Lärosätet rekommenderas att utnyttja sina goda relationer och upparbetade rutiner för kommunikation med sina externa intressenter och avnämare, för att uppmärksamma dem på detta problem, och därmed undvika anställning innan studenten har avslutat sin utbildning och fått sitt examensbevis.

I studentinlagan tas ett problem upp med relevans för förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad tid, funktionsvariationer. Enligt studentkåren prioriteras inte stödet för funktionsvariationer tillräckligt av lärosätet. Lärosätet har dokumenterade rutiner, men enligt studentkåren läggs mycket ansvar på studentkåren och särskilt på den enskilda studenten, som till varje delkurs måste visa att hen har rätt till stöd. Det finns ingen samordning ifrån lärosätets sida. Enligt studentkåren beror det på att lärosätet anser att rätten till anpassning vid t.ex. dyslexi saknar lagstöd, och får till följd att ett utökat stöd inte prioriteras. Mycket av arbetet hänger på en ensam studievägledare, förutom på studenten själv. Vid platsbesöket bekräftades detta. Lärosätet hänvisade också till studenternas integritet och juridiska riktlinjer som anledning. Bedömargruppen anser att detta är bekymmersamt och rekommenderar lärosätet att arbeta mer aktivt med stödet till studenter med funktionsvariation, så de ges goda förutsättningar att klara sina studier.

Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

I självvärderingen anger lärosätet att man fastställt ett system för kvalitetssäkring, för att man på ett transparent sätt ska kunna driva de processer och aktiviteter som krävs för att säkerställa att åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna genomföras. De styrdokument med riktlinjer som beslutats är relativt nya och lärosätet har ännu inte varit igenom en hel cykel. Bedömargruppen fick vid platsbesöken intryck av en kvalitetscykel, som med hjälp av de vägledande riktlinjerna, kan fungera för det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet. Samtidigt menar bedömargruppen att det finns en risk att lärosätet har utformat ett system med många svåröverskådliga delar som kan bli resurskrävande och ineffektivt, och försvåra att säkerställa implementeringen av de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

På lärosätesnivå är grundutbildningsnämnden mottagare av utbildningarnas programanalyser, där respektive utbildningsledare är föredragande. Nämnden diskuterar slutsatserna från analyserna och beslutar om eventuella åtgärder. Programanalysen ingår i den ettåriga cykeln och är en sammanställning baserad på de kursrapporter som utbildningsledaren har gjort under läsåret. Den är i sin tur är baserad på kursanalyser, gjorda av examinatorn som är kvalitetsansvarig för kursen. Kursanalysen i sin tur är baserad på den självvärdering som delkurs- och kursansvarige läraren gör, utifrån de kursvärderingar som studenterna gör via utdelade enkäter.

I fördjupningsspåret fick bedömargruppen ta del av protokoll från grundutbildningsnämnden med exempel på programanalyser och kursrapporter. Bedömargruppen upplever protokollen som tämligen kortfattade när det gäller diskussion och åtgärdsbeslut. Vid platsbesöken bekräftades att någon fördjupad dokumentation utöver protokoll, och underlag som analyser och rapporter, inte finns för att vägleda efterföljande åtgärder. Därmed kan det också vara besvärligt för lärosätet att påföljande år, följa upp att den aktuella programutbildningen verkligen vidtagit beslutade åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna. Ett stort ansvar vilar på utbildningsledaren att återföra informationen till examinatorn och de kurs- och delkursansvariga, inom ett utbildningsprogram, och i kommande kursrapporter och programanalyser följa upp så att man genomför de åtgärder som grundutbildningsnämnden beslutade och att förbättringar implementeras. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över sina processer och rutiner för att säkerställa att åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna, systematiseras och genomförs ändamålsenligt.

Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Lärosätet uppger sig ha en upparbetad struktur och rutiner för kommunikation genom ett antal kanaler och arenor för både interna och externa intressenter. De externa intressenterna informeras vid branschråd, samverkansmöten och symposier. Hur lärosätet tar till vara eventuell extern återkoppling från dessa forum i kvalitetsarbetet har däremot varit svårt att få reda på, och bedömargruppen finner inga belägg för att detta sker systematiskt. Lärosätet har en mängd beslutade dokument som vägleder kvalitetsarbetet men bedömargruppen har inte funnit några beskrivningar av hur man på ett ändamålsenligt sätt kommunicerar planerade eller genomförda åtgärder med relevanta intressenter.

I det interna kvalitetsarbetet informerar prefekt och respektive enhetschef utbildningsprogrammens lärare vid institutions- och enhetsmöten om förändringar och åtgärder som är av

central betydelse för lärosätets samtliga organisatoriska enheter. Information kommuniceras även via prefektbrev och särskilda personaldagar.

Lärosätet har återkommande programträffar (programråd) för respektive programinriktning. Vid platsbesöken framkom att det finns två typer av programråd. Ett programråd är för examinatorer och kursansvariga, och genomförs en gång per termin under ledning av utbildningsledaren, där man kommunicerar beslutade förändringar och tidsplaner. Ett annat programråd består av en träff två gånger per termin mellan utbildningsledaren och vardera två studenter från varje termin och de tre årskurserna (cirka tolv stycken) samt en kårrepresentant. Vid platsbesöken framkom att programrådets syfte är att muntligt diskutera studierelaterade frågor i ett bredare perspektiv, exempelvis relationer mellan studenter och mellan studenter och lärare, lika-villkor och konflikter. Båda parter menar att detta är en friare form att diskutera än de mer formaliserade forumen, som är mer fokuserade på ämnesstudierna, och att det kan ge argument för förändringar.

Muntlig information till alla studenter ges av examinatorn eller den kursansvarige vid kursstart, om bland annat tidigare kursvärderingar och vidtagna åtgärder. Skriftlig information och rapporter finns i form av program- och kursrapporter, alumnenkäter samt de beslut som fattas av nämnderna. Information om åtgärder för att förbättra och utveckla forskarutbildningen sker till doktoranderna via doktorandseminarier och till handledarna via handledarkollegiet. Information avses också att ges vid det doktorandråd som är under diskussion att inrätta. Skriftlig information om vilka åtgärder som har genomförts och förändringar som skett i kursplanen ges till doktorander som registrerar sig på en kurs.

Vid platsbesöket framkom att lärosätet inte alltid återkopplar information om resultaten och de beslut om åtgärder som föranletts av kursvärderingarna. Inte heller har resultaten av kursvärderingar hållits tillgängliga för studenterna eller så har de fått söka upp informationen själva. Självvärderingen anger det som ett utvecklingsområde 2018/19 att särskilt bevaka. För att säkerställa att denna kommunikation sker på ett tydligt sätt för de studerande, har examinatorsuppdraget tydliggjorts. Om studenterna inte får återkoppling på hur deras synpunkter tas om hand minskar motivationen att bidra till utbildningens utveckling, vilket bedömargruppen anser allvarligt och har konsekvenser för lärosätets kvalitetssystem som i stor utsträckning bygger på studentenkäter.

Bedömargruppen uppmanar lärosätet att informera bättre om resultatet av studenternas synpunkter och anser att lärosätet behöver säkerställa en mer systematisk återkoppling till alla intressenter, men främst studenter och doktorander på alla utbildningsprogram.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätet bedriver forskning inom jämställdhet och det finns också flera kurser på lärosätets utbildningsprogram där jämställdhet tas upp, vilket bedömargruppen ser som en styrka och något som kan vidareutvecklas. I utbildningsstrategin framgår att ett av målen är att lärosätet ska vara en jämställd arbetsplats och det finns en plan för jämställdhetsintegrering med tre identifierade områden: resursfördelning inom forskning, könsbundna studieval och karriär samt utbildningens innehåll och genomströmning. Bedömargruppen anser trots detta att lärosätet saknar ett kontinuerligt och medvetet utvecklingsarbete för att beakta jämställdhet. Varken i dokumentationen eller under platsbesöken framkom beskrivningar av hur lärosätet systematiskt inbegriper och beaktar jämställdhet i utbildningars innehåll, utformning och genomförande. Ett utvecklingsområde är att genom kurs- och programvärderingar ta in synpunkter från studenterna genom att ställa specifika frågor om jämställdhet samt i självvärderingar och analyser av kurser och program beakta jämställdhet genom tydliga frågor.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

I dokumentet System för kvalitetsarbete inom högre utbildning framgår att lärosätet har en plan för jämställdhetsintegrering som är ett resultat av det uppdrag som lärosätet fått i regleringsbrevet för perioden 2017–2019. Det finns även riktlinjer för likabehandling och ett pågående arbete med likabehandling utifrån den nya diskrimineringslagen. Utbildningsstrategin lyfter fram jämställdhet som ett av målen, och en redovisning av uppdraget i regleringsbrevet ska göras. Under platsbesöken framgår genom olika exempel, från både ledningen och övrig personal, att jämställdhet är ett område som ingår i lärosätets forskning och som till viss del tas upp i kurser inom de olika utbildningsprogrammen. Det framgår däremot inte hur det systematiska arbetet med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande kan säkerställas genom lärosätets processer.

I kursvärderingar för studenter och doktorander följs i dagsläget inte jämställdhetsperspektivet upp alls, men står som ett identifierat utvecklingsområde. Frågorna är av mer generell karaktär och gäller främst utbildningens innehåll och genomförande. Genom självvärderingar och kursanalyser följs kursplaner och undervisningsinnehåll upp av kursansvariga och examinatorer. Jämställdhet finns inte med som ett område i dessa analyser. En stor del av lärosätets kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling bygger på uppföljning och utvärdering genom enkäter och analyser. Bedömargruppen uppmuntrar arbetet med att använda kursutvärderingar och analyser av dessa, med tydliga och specifika frågor om jämställdhet, för att undersöka studenternas uppfattning om jämställdhet i deras utbildning. Dessutom behövs tydliga instruktioner till kursansvariga och examinatorer om att de specifikt ska analysera jämställdhet i kursens innehåll, utformning och genomförande vid självvärderingar och kursanalyser. I programvärderingar med avgångsstudenter finns en fråga (av drygt hundra) om jämställdhet. Programråden med studenter från respektive årskurs tar sporadiskt upp frågor om jämställdhet. Minnesanteckningar skrivs oftast från dessa råd och tas sedan muntligt upp vid möten med grundutbildningsnämnden. Inga minnesanteckningar förs från diskussioner i grundutbildningsnämnden om jämställdhet, och därmed finns ingen möjlighet att gå tillbaka och se vad som diskuterats tidigare eller vilka eventuella åtgärder som nämnden uppmanat till. Det sker därmed inget systematiskt arbete med att ta hänsyn till studenternas synpunkter gällande jämställdhet.

Som ovan beskrivits finns flera utvecklingsområden. Lärosätet behöver utveckla systematiska processer för att implementera, genomföra och följa upp jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätets självvärdering, styrdokument och den information som framkommit under platsbesöken ger en övergripande positiv bild av studenternas och doktorandernas möjligheter till inflytande över utbildningen och studiesituationen. Lärosätet har visat att studenter och doktorander får möjlighet och engageras att delta i det systematiska arbetet med att utveckla kurser och program. Platsbesöken vittnar om att studenterna och doktoranderna har möjlighet till inflytande även utanför de formella organen. Ett positivt exempel på deras möjlighet att påverka är de muntliga programråden för studenterna och de muntliga doktorandseminarierna för doktoranderna som nyttjas som ett kompletterande forum för diskussioner om utbildningens upplägg och miljö. Bedömargruppen har trots detta uppmärksammat ett antal utvecklingsområden som lyfts fram i bedömningen: en bättre planering av mötestider som tar hänsyn till de kåraktivas studier, förbättrad ansvarsfördelning vid återkoppling av enkätresultat och dokumentation om hur resultat tas till vara samt information om enskilda studenters möjlighet och vägar att ge synpunkter på sin utbildning.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation

Uppfylld

Studentinflytandet vid lärosätet regleras på en övergripande nivå genom beslutade dokument och rutiner, exempelvis i Riktlinjer för studentinflytande där det framgår att studentinflytande är en del i lärosätets kvalitetsarbete. Lärosätet har även en skriftlig överenskommelse med studentkåren. Lärosätet beskriver i sin självvärdering att studentmedverkan finns i de organ som beslutar om utbildningen, dess planering och genomförande. Detta bekräftades av studentrepresentanterna vid platsbesöken. Studentkåren har dock tagit upp problem med att mötestiderna inte anpassas till de kåraktiva studenternas studier. Studenterna menar att de oftast blir inbjudna till beslutande och beredande organ, men inte har möjlighet att medverka på grund av kort varsel. Positivt är att både självvärderingen och platsbesöken visar att det pågår en dialog mellan ledningen och studentkåren, för att underlätta för de studenter som vill engagera sig kåraktivt.

Enligt lärosätets Riktlinjer för kvalitetssäkring av kurser ska studenterna få möjlighet att genomföra en kursvärdering efter genomförd delkurs och kurs. Enkäterna ingår som ett viktigt underlag i de kursrapporter som utbildningsledaren tar fram. Kursrapporterna bygger, som tidigare nämnts, även på information från de delkursansvariga och examinatorn. Kursrapporterna är därmed det viktigaste underlagen för kvalitetssäkringen av kurser och program.

Det är en styrka att lärosätet genomför muntliga programråd för samtliga utbildningarna, och bedömargruppen ser det som ett mycket positivt initiativ. Programråden används som komplement till kursvärderingarna, och genomförs med två studenter från varje termin och utbildningsledaren för det aktuella programmet. Vid platsbesöken framkom att programrådet är tänkt att ses som en informell dialog. Det framkom även att minnesanteckningar tas från programråden, men att anteckningarna bara delas med de närvarande studenterna och inte med den övriga studiepopulationen. Att minnesanteckningarna inte är tillgängliga för samtliga studenter innebär att deras påverkansarbete avsevärt försvåras, eftersom de inte kan följa upp vad som sägs under programråden. Ansvar för återkopplingen till hela studentpopulationen bör tydliggöras, och minnesanteckningarna kan läggas ut på intranätet. Att programråden betraktas som en av flera informella kanaler som används för att samla in student- och doktorandåsikter kan vara både positivt och negativt.

Både lärarna och studenterna har under platsbesöken tydliggjort att det finns ett engagemang hos den undervisande personalen för att inkludera studenterna i utvecklingsarbetet, och studenterna framhåller att det i många fall är lätt att framföra åsikter. Båda parter vittnar om att den frekventa inofficiella dialogen kan hållas till följd av det korta fysiska avståndet på ett så litet och överblickbart lärosäte samt det goda samtalsklimatet. Trots att man har framhållit det positiva med informella kanaler, så anser bedömargruppen att det systematiska arbetet främst bör vila på formella kanaler. Vissa problem togs också upp under platsbesöken. Eftersom de informella kanalerna både spelar en roll för studenternas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen, för deras studiesituation och för lärosätets systematiska kvalitetssäkringsarbete, anser bedömargruppen att det är angeläget att resultaten från dessa möten tas om hand på ett systematiskt sätt och tillgängliggörs för samtliga berörda intressenter. Den informella dialogen innebär också en utmaning för att säkerhetsställa anonymiteten för de deltagande studenterna och även att stärka studenterna i att våga framföra sina åsikter. Att lägga alltför stor vikt på informella möten i kvalitetsarbetet är problematiskt, eftersom det saknas dokumentation över tid för systematisk uppföljning.

Under platsbesöken förtydligades hur återkopplingen av enkätresultat ska genomföras. Däremot framgår det inte vem som ansvarar för att säkerhetsställa att det faktiskt sker. Eftersom studenternas möjligheter till påverkan främst sker via enkäter, är det av största vikt att återkoppla enkäter och eventuell analys av dem till studenterna för att stimulera studenterna att besvara enkäterna och därmed höja svarsfrekvensen. En låg svarsfrekvens riskerar att lärosätet inte kan säkerhetsställa att fånga upp eventuella kvalitetsbrister. Bedömargruppens rekommendation till lärosätet är att förtydliga och dokumentera vem som ansvarar för återkopplingen. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet nyligen infört automatiska utskick av enkäter. Det innebär att systemet blir personoberoende, att lärosätet säkerställer studenternas anonymitet och att insamling av information sker på samma sätt för samtliga kurser, med tillägg av kurspecifika frågor.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet ger doktoranderna goda möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. I doktorandinlagan framkommer en starkt positiv bild av doktoranders möjlighet till inflytande, och den bilden bekräftades under platsbesöken. Goda exempel på doktorandernas inflytande är de doktorandseminarier som genomförs som ett kompletterande forum för diskussioner rörande utbildningens upplägg och miljö. I intervjun med doktoranderna och utbildningsledaren framkommer att de tycker att de snabbt kan åtgärda de problem som uppkommer.

Bedömargruppen menar att lärosätet behöver förbättra dokumentationen om hur man tar tillvara på studenternas synpunkter, hur en enskild student går tillväga för att utöva inflytande över sin studiesituation och vem man ska vända sig till vid eventuella problem. I fördjupningsspårets ena stickspår framkom det att studenterna upplever att deras åsikter inte får gehör. Det framkom även att varken personal eller studenter är medvetna om att det finns en handlingsplan eller dokumenterade tillvägagångssätt för att lämna synpunkter på utbildningen.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammantaget förefaller lärosätet arbeta målmedvetet med perspektiv både på arbetsliv och på samverkan. Utbildningarna vid GIH har skapats för att tillgodose behov på arbetsmarknaden vilket leder till en god användbarhet och anställningsbarhet för studenterna. Det finns i de flesta program en stark koppling till arbetslivet under utbildningen. Det är däremot ännu inte helt tydligt hur lärosätet följer upp och tar till vara på de omvärldsanalyser och samverkansträffar som genomförs regelbundet. Lärosätet beskriver tydligt att uppföljning av samverkan ska ske genom de systematiska uppföljningscyklerna var tredje år. Eftersom högskolan ännu inte kommit till år tre i cykeln, har detta arbete ännu inte konkretiserats.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet har traditionellt en stark koppling till arbetslivet framför allt genom ämneslärarutbildningen, som har en nära samverkan med skolan och försörjer skolsystemet med lärare i idrott och hälsa. Tränarprogrammet har en stark koppling till idrottsrörelsen som efterfrågar utbildade tränare och sport managerprogrammet har en arbetsmarknad inom den kommersiella idrotten. Hälsopedagogprogrammet kopplar till både privat och offentlig sektor i hälsofrågor. Det finns en hög efterfrågan från arbetslivet, med undantag för studenter från hälsopedagogprogrammet som har haft svårare med anställningsbarheten efter avslutad utbildning. Arbete för att anpassa utbildningen till arbetsmarknaden har genomförts och en översyn av programmet gjordes under 2018. Översynen har lett till vissa förändringar av programmet men vid platsbesöket framkom att större förändringar behöver ske. Eftersom hälsopedagogprogrammet är ett yrkesinriktat program, skulle den verksamhetsförlagda utbildningen kunna utökas och förtydligas.

Enligt självvärderingen utgår de rutiner och processer som vägleder arbetet för arbetsliv och samverkan från visions- och måldokument samt utbildnings- och forskningsstrategierna. I visions- och måldokumentet finns anställningsbarhet med som ett tydligt utpekat mål, och i utbildningsstrategin anges att samverkan med det omgivande samhället ska stärkas för att säkerställa professionsrelevansen. Strategier för att nå målet är "samarbeten, verksamhetsförlagd utbildning, tillämpade projektarbeten, självständiga arbeten, konferenser och nätverksträffar." Professionsrelevansen utvärderas genom en programrapport i samband med avgångsenkäten och alumnuppföljningen. Men svarsfrekvensen på dessa är genomgående låg. Enkäter och rapporter används som underlag när man utformar och reviderar utbildnings- och kursplaner samt i planerar undervisningen. Enligt forskningsstrategin ska högskolan samarbeta med strategiska parter från akademi, samhälle och näringsliv, för att stärka forskningens och utbildningens relevans för samhället.

Uppföljning av samverkan ska ske genom de systematiska uppföljningscyklerna var tredje år. Uppföljningen finns beskriven men lärosätet har ännu inte kommit till det tredje året. Vid platsbesöken framkom att det ännu inte finns några konkreta planer på hur uppföljningen ska genomföras.

Verksamhetsförlagd utbildning genomförs i flera program, vilket medför en systematisk dialog och samverkan med blivande arbetsgivare. Detta bidrar till en ökad kvalitet på utbildningen och ökad anställningsbarhet för studenterna. Enligt självvärderingen följs den verksamhetsförlagda utbildningen upp i lärosätets systematiska kvalitetsarbete med utvärdering, uppföljning och åtgärder. I kursutvärderingarna som bedömargruppen har tagit del av saknas dock frågor kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att ställa frågor om samverkan generellt i kursvärderingarna och formulera specifika frågor om den verksamhetsförlagda utbildningen i de kurser där de ingår.

Lärosätet prioriterar doktorandtjänster med extern delfinansiering som har en koppling till det omgivande samhället. Forskarskolor med doktorander som är verksamma inom kommunal skolverksamhet genererar samverkan mellan akademin och skolan. Ett utvecklingsområde som nämns i både självvärdering och i studentinlagan från doktoranderna är karriärvägledning för doktorander.

Externa ledamöter med koppling till arbetslivet finns i lärosätets styrelse och i de båda nämnderna. Lärosätet menar att sammansättningen av ledamöter i högskolestyrelsen, grundutbildningsnämnden och forsknings- och forskarutbildningsnämnden är av betydelse för att diskutera problembilder och brister i relevant kunskap och kunnande samt behov av utveckling i utbildningarna. Årligen återkommande samverkansträffar, symposier och branschråd med avnämare beskrivs i självvärderingen, men hur de ska följas upp är inte tydligt beskrivet. Olika former av forskningssamarbete sker med externa parter vilket upplevs gagna och ytterligare kritiskt granska utbildningarnas innehåll och lokala examensmål.

Samlat omdöme

Bedömning: Godkänt kvalitetsarbete med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena Styrning och organisation, Utformning, genomförande och resultat samt Jämställdhet bedöms som inte tillfredsställande. Lärosätet har dock till stor del processer och rutiner för att kunna säkra kvalitet och bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan vidareutveckla och åtgärda bristerna i de bedömningsområden som inte är tillfredsställande inom två år.

Lärosätets kvalitetssystem är nytt och har enligt självvärderingen en övergripande struktur med tre huvudområden: utbildning på grund- och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt övriga områden som inkluderar samverkan, internationalisering, student- och doktorandinflytande, lika villkor, kompetensförsörjning och kompetensutveckling. För de två första områdena finns det till stor del, processer, rutiner och beskrivningar för att, fullt utvecklat, kunna säkra kvaliteten. Inom det tredje området finns cykler som ännu inte genomförts och där det inte finns tydliga beskrivningar av hur kvalitetssäkringsarbetet ska ske, hur informationen ska tas om hand och hur den ska kommuniceras till organisationen. Lärosätet har en kvalitetspolicy som tillsammans med kvalitetssystemet har en tydlig koppling till lärosätets strategi. Bedömargruppen upplever att lärosätet har förmåga att identifiera utmaningar och visar förmåga att hitta lösningar på flera av dem. Då lärosätet är litet sker delar av informationsflödet och andra processer informellt vilket i vissa situationer kan vara både lämpligt och effektivt. Det är däremot bedömargruppens uppfattning att lärosätet bör vidareutveckla den systematiska uppföljningen och även renodla och förenkla själva systemet. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att cykler, såsom internationalisering, samverkan och lika villkor, inkluderas i cykler för kvalitetssäkring och uppföljning av kurser och program för såväl utbildning på grund- och avancerad nivå som för utbildning på forskarnivå.

Lärosätet har god översikt över personalsituationen och har genom självvärderingen och i samband med platsbesöken redogjort för identifierade utmaningar man vill fortsätta arbeta med. Ett viktigt dokument i detta arbete är lärosätets kompetensförsörjningsstrategi som utgör en grund för en systematisk och samlad satsning på personalens kompetens. Dokumentet är också centralt i den treåriga cykeln för uppföljning av lärosätets kompetenssatsningar. Denna cykel finns beskriven men är ännu inte genomförd och bedömargruppen upplever att det finns skäl att förtydliga och komplettera denna beskrivning.

Det operativa arbetet med utformning, inrättande och nedläggning av utbildning har en tydlig ansvarsfördelning medan denna inte är lika uppenbar för de befintliga utbildningarnas uppföljning och utveckling, där mellanled och funktioner är många. Även säkerställande av måluppfyllelse av studieresultat och studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan tydliggöras och utvecklas vidare. Utbildningarnas forskningsanknytning bedöms tillfredsställande men bedömargruppen ser även här förbättringspotential. Som utvecklingsområde föreslår bedömargruppen att kopplingen mellan utbildning och forskning på ett tydligare sätt tas upp, granskas och kvalitetssäkras, i kurs- och programanalyser.

Lärosätet bedriver forskning inom jämställdhet och det finns också ett flertal kurser på lärosätets utbildningsprogram där jämställdhet tas upp vilket bedömargruppen ser som en styrka och potential som kan vidareutvecklas. Bedömargruppen anser trots detta att lärosätet saknar ett kontinuerligt och medvetet utvecklingsarbete för att beakta jämställdhet. Varken i dokumentationen eller under platsbesöken framkom beskrivningar av hur lärosätet systematiskt inbegriper och beaktar jämställdhet i utbildningars innehåll, utformning och genomförande.

Enligt lärosätes självvärdering och styrdokument samt den information som framkommit under platsbesöken ges en övergripande positiv bild av studenters och doktoranders möjlighet att utöva inflytande över utbildning och studiesituation. Lärosätet har visat belägg för att studenter och doktorander ges möjlighet och engageras att delta i det systematiska arbetet för att utveckla kurser och program. Bedömargruppen har trots detta uppmärksamt ett antal utvecklingsområden; en bättre planering av mötestider som tar hänsyn till kåraktivas studier, förbättrad ansvarsfördelning vid återkoppling av enkätresultat och dokumentation hur resultat tas till vara samt information om enskilda studenters möjlighet och vägar att ge synpunkter på sin utbildning.

Utbildningarna vid lärosätet har skapats för att tillgodose behov på arbetsmarknaden vilket leder till en god användbarhet och anställningsbarhet för studenterna. Det finns i de flesta program en stark koppling till arbetslivet under utbildningen. Det är dock inte helt tydligt för bedömargruppen hur lärosätet följer upp och tar till vara på de omvärldsanalyser och samverkansträffar som genomförs regelbundet. Lärosätet beskriver tydligt att uppföljning av samverkan ska ske genom de systematiska uppföljningscyklerna var tredje år. Då högskolan ännu inte kommit till år tre i cykeln har detta arbete ännu inte konkretiserats.

Avslutningsvis ser bedömargruppen positivt på att lärosätet initierat en extern granskning av forskarutbildningen och vill samtidigt starkt rekommendera liknande egeninitierad extern utvärdering av de utbildningar som inte utvärderas av UKÄ, detta som ett komplement till det kontinuerliga inre uppföljningsarbetet som sker vid lärosätet.