Arbetsliv och samverkan

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Tillfredsställande

Lärosätet bedriver ett systematiskt arbete med att säkerställa att utbildningarna är användbara och relevanta för arbetslivet. Det finns en genomgående och utvecklad samverkan, särskilt med Försvarsmakten men också med MSB, som ger studenterna och doktoranderna beredskap för förändringar i arbetslivet.

Det är en styrka att Försvarsmakten och MSB är representerade i styrelsen, i FoUN, i programråd och i vissa ämnesråd. Vidare genomförs gemensamma chefs- och handläggarmöten samt utbildningskonferenser. En annan styrka är bredden av aktiviteter och processer som ska förbereda studenter och doktorander för deras framtida yrkesliv. Det finns vidare goda möjligheter till synergieffekter mellan olika program på lärosätet genom att gemensamma stabtjänstövningar genomförs mellan civila och militära utbildningar.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör förtydliga processen för att öka antalet disputerade officerare.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet har ett starkt inslag av officersutbildning och en tydlig profil som centrum för utveckling av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och internationellt perspektiv, och detta innebär att samverkan med Försvarsmakten och MSB är av yttersta vikt. I självvärderingen framgår bland annat att Försvarsmakten och MSB har ett påtagligt inflytande över lärosätets verksamhet genom att vara representerade i styrelsen, FoUN, programråd och vissa ämnesråd. Vidare genomförs gemensamma chefs- och handläggarmöten samt utbildningskonferenser. Vid intervjuerna framgick att särskilt Försvarsmakten, men även MSB, på ett tydligt sätt medverkar när det gäller att inrätta och vidareutveckla utbildningar för att säkerställa att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap för att möta förändringar i arbetslivet.

I självvärderingen och vid intervjuer framgår att lärosätet har externa föreläsare, erfarna lärare, mentorer, studiebesök och praktiktjänstgöring för att öka studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Lärosätet ger även ekonomiskt stöd för att studentkåren årligen ska genomföra en arbetsmarknadsdag, med syfte att bland annat underlätta och stimulera studenters kontakter med potentiella arbetsgivare. Inom flera av utbildningarna ges praktikterminer som valbara kurser för att stärka kopplingen till det kommande arbetslivet, och inom Officersprogrammet genomförs en VFU.

När nya utbildningar inrättas ska enligt självvärderingen arbetslivsperspektivet beaktas, och ett kriterium i lärosätets riktlinjer för detta är att det finns en god arbetsmarknad efter avslutad utbildning. Vid de kommande utbildningsutvärderingarna, både interna och externa, kommer man att följa upp utbildningarnas användbarhet i arbetslivet och beredskapen att möta förändringar. Vid de programsjälvvärderingar som gjordes 2017/18 fanns ett arbetslivsperspektiv med som två frågeställningar. Inom de militära programmen tas programutvecklingsplaner och programrapporter fram utifrån kurs-, skedes- och programutvärderingar. Dessa redovisas till programråd, FoUN och Försvarsmakten. Även kvartalsrapporter skickas till Försvarsmakten. Vidare behandlas kvalitets- och utvecklingsfrågor kontinuerligt i programråd, vid programsamordningsmöten och vid samordningsmöten med Försvarsmakten.

Ett bekymmer som blev tydligt under platsbesöken är bemanning med officerare vid lärosätet; det är svårt att hitta tillräckligt många som har den nödvändiga kompetensen. Det är dock ytterst en fråga för Försvarsmakten eftersom lärosätets tillgång till officerare är beroende av Försvarsmaktens kompetensförsörjning. Både i lärosätets självvärdering och vid platsbesöken klargjordes också behovet av fler disputerade officerare för att öka kvaliteten. Det uttrycktes även en ambition att "erövra professionen", så att officerare ser möjligheten att disputera som ett utvecklande och positivt steg i karriären och att professionens utövare kan genomföra viktig forskning. Bristen på disputerade officerare framkom som ett påtagligt problem vid intervjuer med lärosätesrepresentanter och representanter för Försvarsmakten, men man redovisade ingen tydlig långsiktig process för att lösa problemet, vare sig från lärosätets eller Försvarsmaktens sida. Forskarutbildningen är dock ett steg i en strategi för lärosätet att öka antalet disputerade officerare och därmed underlätta kompetensförsörjningen. Ökad disputerad kompetens inom Försvarsmakten skulle också bidra till att höja myndighetens beställarkompetensen visavi Försvarshögskolan.

För att medverka till ökad kvalitet och för att säkerställa utbildningarnas användbarhet kommer lärosätet att undersöka hur Försvarsmakten ser på de studenter som lämnar utbildningen och får anställning i Försvarsmakten. Ett annat planerat framtida projekt är att inhämta uppgifter från programmets alumner för att på så sätt få ytterligare information om hur utbildningen lyckas möta de behov av kunskaper, färdigheter och förmågor som professionen ställer på individen efter avslutad utbildning och anställning i Försvarsmakten.

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det finns rutiner och processer för att säkerställa att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap för att möta förändringar i arbetslivet. Särskilt väl utvecklad är lärosätets samverkan med Försvarsmakten.