Jämställdhet

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet verkar inom en sektor med traditionellt oerhört stark könsmässig snedfördelning. Medvetenheten om vikten av ett jämställdhetsperspektiv är utpräglad och lärosätet arbetar med olika verktyg för att åstadkomma förändringar, exempelvis inkluderande marknadsföring av utbildningarna, integrering av genusperspektiv i kurserna och särskilt avsatta forskningsmedel. Jämställdhetsperspektivet lyfts i allt från kursvärderingar och student- och medarbetarundersökningar till utbildningens och forskningens innehåll. Området har fått stor uppmärksamhet i interna utbildningsuppföljningar, och när brister identifierats har man också satt in åtgärder och följt upp resultatet. Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att lärosätet bedriver ett systematiskt och förtjänstfullt arbete med jämställdhetsfrågor kopplat till sina utbildningar.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområde:

• Lärosätet bör tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten och lärosätet angående jämställdhetsfrågor, inklusive ansvar vid frågor om kränkningar och liknande, i de delar av utbildningarna som överlappar mellan organisationerna.

Bedömning av bedömningsgrunden:

4.1 Lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

Lärosätet redogör i självvärderingen utförligt för sitt arbete med jämställdhet. Utöver lagstiftningen och förordningen för högskoleutbildning har lärosätet ytterligare ett uppdrag, att "bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet" (FN:s resolution 1325). Det förefaller som att detta bidragit till en starkare medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Lärosätet har ett särskilt organ, Rådet för jämställdhet och likabehandling, som har ansvar för att följa upp och till lärosätesledningen återrapportera arbetet utifrån en handlingsplan för jämställdhetsintegrering och 1325-uppdraget. I handlingsplanen har lärosätet identifierat svagheter i jämställdhetsarbetet samt åtgärder för att komma tillrätta med dessa svagheter. Återrapporteringen sker i samband med högskoleledningens tertialuppföljningar.

Utöver den särskilda handlingsplanen och arbetet som är kopplat till denna, finns uppföljning av jämställdhetsperspektivet på flera nivåer. I självvärderingen framgår att lärosätets jämställdhetsarbete vad gäller studie- och arbetsmiljö följs upp genom regelbundna studentenkäter och medarbetarundersökningar. Frågor om jämställdhet är också ett inslag i kursvärderingarna. FoUN har även en roll i att kontinuerligt beakta och följa upp jämställdhetsperspektivet vid inrättande av utbildningar, samt i utbildningarnas utformning och genomförande. I de interna utbildningsuppföljningarna ska exempelvis könsfördelning bland både sökande studenter och undervisande personal redovisas och analyseras. En av institutionerna arbetar vidare med att ta fram en jämställdhetsstrategi. Ämnesråden bevakar också frågan genom att granska kursinnehåll. Delar av de högskolepedagogiska kurserna handlar om hur lärarna kan arbeta för att beakta jämställdhetsperspektivet i undervisningen. Ett konkret exempel på förändringsarbete som framkom under intervjuerna är den egeninitierade genomlysningen av militärhistoria, som resulterat i att ett genusperspektiv implementerats i samtliga kurser. Ytterligare ett exempel från intervjuerna är att när en utbildning i sin självvärdering identifierat jämställdhetsrelaterade problem har FoUN ställt särskilda krav på åtgärder, och tätare uppföljningar har genomförts, vilket visar hur systemet fångar upp brister och hur åtgärder med anledning av dessa brister följs upp. Just denna uppföljningscykel är inte fullt genomförd och därför går det ännu inte att uttala sig om det faktiska resultatet. Bedömargruppen anser dock att processen är genomtänkt och visar i just detta fall på handlingskraft och att det finns utrymme för att konkretisera förändringstrycket.

I självvärderingen och intervjuerna framgår att särskilda medel har tilldelats för att bedriva forskning med inriktning på gender, genom en nyinrättad professur med tillhörande resurser för en biträdande lektor och en doktorand. Utifrån områdets särskilda förutsättningar ter sig detta som en värdefull satsning. Samtidigt är det uppenbart, både i självvärderingen och vid intervjuerna, att lärosätet är verksamt inom ett område som har en kraftig snedfördelning i rekryteringen vad gäller kön, liksom en traditionellt stark könsrelaterad kultur och identitet. Enligt intervjupersoner har det även förekommit fall av kränkningar vid officersutbildningen. Men på grund av den speciella situationen där studenterna delar sin tid mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten har det varit oklart om lärosätet haft någon direkt roll i detta eller ansvar för att agera. Det kan också tilläggas att deltagarna i uppdragsutbildningen inte har varit delaktiga i studentenkäter, exempelvis den som genomfördes 2018 med fokus på #metoo.

Medvetenheten om jämställdhetsfrågor är dock stor, exempelvis vad gäller snedrekrytering vid både läraranställningar och studentrekrytering, lärarfördelning på kurser, marknadsföring som fokuserar på att locka personer av underrepresenterat kön, och inte minst i utformningen av utbildningarna. En lärosätestillsyn resulterade i kritik mot ojämställd representation, och sedan dess har lärosätet arbetat för att förändra detta. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har vidtagit de åtgärder man har förutsättningar och mandat för. Sammantaget anser bedömargruppen att Försvarshögskolan visar på en stark medvetenhet i frågorna och att arbetet med att systematiskt säkra ett jämställdhetsperspektiv i sin utbildningsverksamhet är förtjänstfullt.