Student- och doktorandperspektiv

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Tillfredsställande

Lärosätet ger möjlighet till studentrepresentation i både beredande och beslutande organ samt möjlighet för studenterna att på olika sätt ha inflytande över utbildningen. Det finns en god kontakt mellan lärosätet och studentkåren med många inofficiella dialoger utöver arbetet i formella organ. Även det lokala samspelet mellan lärare och studerande fungerar väl. Utvecklingsområden innefattar hur lärosätet kan underlätta för studentkåren att delta i olika organ och ge deltagare i uppdragsutbildning inflytande på lärosätesnivå. Det är en styrka att lärosätet har ett starkt samarbete med både studentkår och studerande på utbildningsnära nivå. Det finns också många olika sätt för studenterna att ha inflytande inom programmen. Lärosätet har även gett förslag på förbättringar av rutiner i arbetet med kurs- och programvärderingar.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör arbeta fram en strategi för att studentkåren lättare ska kunna utöva inflytande och få kontinuitet i sitt arbete.
• Lärosätet bör tillsammans med studentkåren och de studerande fortsätta utveckla lösningar för hur deltagare i uppdragsutbildningar kan påverka det lärosätesgemensamma kvalitetsarbetet.
• Lärosätet bör få till en struktur för hur studenterna ska nås av information om kvalitetsarbetet.
• Lärosätet bör utveckla formerna för att sprida goda exempel vad gäller student- och doktorandperspektiv mellan utbildningarna.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer studenternas och doktorandernas möjlighet och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

I Försvarshögskolans självvärdering beskrivs att ett starkt studentinflytande har stor betydelse för lärosätet och att det säkerställs på flera sätt. Studenter har möjlighet till representation i både beredande och beslutande organ, vilket bland annat innefattar disciplinnämnden, högskolans styrelse, FoUN, råd och tillfälliga arbetsgrupper. Protokoll och minnesanteckningar skickas till studentkåren om studentrepresentation saknas i ett organ eller vid anmält förhinder.

Studentinflytandet har konkretiserats i Regler för studentinflytande vilket är utarbetat gemensamt av FoUN och studentkåren. FoUN ses som ett bra exempel på när studentinflytande kan utövas. Där har bland annat undervisningstid om minst sex timmar/vecka lyfts av studentkåren, vilket lett till förändring. Efter synpunkter från studentkåren är även återrapportering från studentkåren en stående punkt på dagordningar, vilket bedömargruppen ser positivt på då det i högre grad säkerställer att studenters synpunkter tas tillvara.

Studentkåren påpekar både i studentinlagan och vid platsbesöken att studenter och doktorander tillåts delta i många olika organ, vilket gör det svårt att säkerställa studentrepresentationen. Enligt studentkåren förvärras problemet av att nya organ skapats utan konkret information om vad de innebär eller tillför, och man ser risk för överlappning. Exempel på detta är de nya institutionsråden. Studentkåren måste därför prioritera mellan olika organ, med stöd av Försvarshögskolan.

Möjlighet till studentrepresentation lyfts även i självvärderingen där det bland annat tas upp att det inte finns några arvoderade uppdrag, vilket innebär att alla uppdrag måste utföras parallellt med heltidsstudier. Lärosätet tycks känna till de problem som studentkåren pekar på. Bedömargruppen anser dock att lärosätet bör arbeta fram en strategi för att komma tillrätta med problemen, i syfte att säkerställa att studentkåren får bättre förutsättningar för att utöva inflytande och få kontinuitet i sitt arbete. Det kan till exempel gälla ökade ekonomiska resurser.

De som bedriver studier vid Högre officersprogrammet är anställda i Försvarsmakten och studerande vid Försvarshögskolan i en utbildning som leder till generell examen. Det innebär att de å ena sidan inte formellt betraktas som studenter, och att deras inflytande över utbildningen på den grunden ska kanaliseras genom uppdragsgivaren. Å andra sidan finns det inom utbildningen system för att tillvarata deltagarnas synpunkter, som verkar fungera väl, exempelvis genom kursvärderingar och programråd.

Med det nuvarande regelverket hamnar deltagarna inom Högre officersprogrammet i ett mellanläge som kan vara svårt att hantera. Vad gäller inflytandet på lärosätesnivå har Försvarshögskolan försökt med olika informella lösningar. I självvärderingen framgår exempelvis att deltagare i uppdragsutbildning "inbjuds att delta i vissa organ och mötesforum". De uppdragsstuderande saknar dock formell representation trots att uppdragsutbildningen leder till en generell examen samt är omfattande och har drag av permanent verksamhet som Försvarshögskolan har ansvar för. Studentkåren har tagit ett första steg mot förändring då den nyligen beslutat att deltagare i uppdragsutbildning ska kunna bli medlemmar i studentkåren i stället för bara stödmedlemmar som tidigare. Bedömargruppen anser att lärosätet tillsammans med studentkåren och de studerande bör fortsätta utveckla lösningar för hur deltagare i uppdragsutbildningar kan påverka det lärosätesgemensamma kvalitetsarbetet.

Utöver inbjudan till formella sammanhang finns många inofficiella dialoger mellan lärosätet och studentkåren. Att högskolan är liten ses som en fördel eftersom det underlättar kommunikation och möjlighet till stöd. Som exempel nämns avdelningen FUS som har regelbundna möten med studentkåren, bistår med information och agerar bollplank. Även vicerektor har tät kontakt med studentkåren. Under platsbesöken framkom det dock att studentkåren har svårt att sovra och sprida vidare relevant information till vanliga studenter då de får en stor mängd information från olika organ. Ett utvecklingsområde är att lärosätet behöver en tydligare struktur för hur information som rör kvalitetsarbetet riktas till lärosätets studenter.

Intervjuerna visar att det i allmänhet finns ett gott samspel mellan lärare och studenter, med goda förutsättningar för de studerande att vara delaktiga och engagera sig i sin utbildning, bland annat genom ämnesråd och kurs- och programutvärderingar. Under platsbesöken får bedömarna också blandande intryck av de praktiska konsekvenserna av studentmedverkan, eftersom studenterna ibland upplever brister i lärosätets arbete med implementering och åtgärder, som nämnts i bedömningsgrunderna 3.6 och 3.7. Anonymiserade tentamina är ett exempel och det råder delade meningar om varför sådana inte implementeras. Lärosätet menar att det är en teknisk fråga som kommer att lösas när den nya digitala lärplattformen lanseras, medan studenterna menar att det saknas en "kontrollinstans" som säkerställer att implementeringsprocessen fungerar.

Under intervjuer med både ledning och studenter framkommer det att det på de militära utbildningarna finns en välfungerande process och struktur för kursvärderingar, med handlings- och åtgärdsplaner och dessutom en hög svarsfrekvens. För de civila utbildningarna är svarsfrekvensen däremot låg, och det saknas en systematik för hur återkopplingen fungerar och kommuniceras. Bedömargruppen anser att systematiken behöver säkerställas för att öka engagemanget hos studenterna och för att undvika att endast studentkåren är med och påverkar utbildningarna och undervisningen. En styrka är att lärosätet har uppmärksammat dessa problemområden och gett förslag på förbättrade rutiner som innefattar en gemensam kursvärderingsmall, aktivt arbete för att säkerställa att kursvärderingar ska genomföras på samtliga kurser och information till studenter om resultaten och eventuella åtgärder. Resultaten ska även publiceras på lärosätets webbplats och på så sätt bli tillgängliga för befintliga och presumtiva studenter.

Slutligen finns goda exempel på bra synergiinslag där statsvetare bland annat får vara med på militära övningar, men de studerande efterlyser fler synergiåtgärder. Bedömargruppen ser gärna att lärosätet sprider fler goda exempel mellan utbildningarna.