Bedömningsgrund: Huvudområdet

Sophiahemmet, ideell förening för Sophiahemmet högskola (SHH), har sedan 2017 tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området Människan i sjukdom, vård och hälsa. Området Människan i sjukdom, vård och hälsa utgör en konsolidering av de fem forskningsinriktningarna akutsjukvård, kvinnors och barns hälsa, vård vid långvariga sjukdomstillstånd, palliativ vård samt människans livsvillkor. Forskningsinriktningarna inom området är vård vid långvariga sjukdomstillstånd och reproduktiv och perinatal hälsa. Magisterutbildningen i huvudområdet klinisk hälsopromotion vänder sig till studenter nationellt och internationellt. Huvudområdet klinisk hälsopromotion beskrivs utifrån en humanistisk värdegrund med ett personcentrerat perspektiv. Vårdvetenskap, medicinsk vetenskap, beteendevetenskap samhällsvetenskap och pedagogik beskrivs som väsentliga för kunskapsutvecklingen inom området klinisk hälsopromotion. I ansökan anges att fördjupningen inom huvudområdet ges i nära anknytning till utbildningen på forskarnivå inom huvudområdet vårdvetenskap. I ansökan beskrivs att den planerade magisterutbildningen på ett tydligt sätt knyter an till högskolans utbildningsutbud och högskolans vetenskapliga produktion som huvudsakligen kan hänföras till två delområden: 1) Upplevelser av sjukdom, vård och kris samt 2) Metoder och modeller inom hälso- och sjukvård som båda inryms inom området för forskarnivå som är Människan i sjukdom, vård och hälsa. Vidare beskrivs att forskningsfrågorna inom båda dessa delområden utgår från ett personcentrerat patient-, närstående- eller vårdgivarperspektiv och att forskningen ofta bedrivs i samverkan med hälso- och sjukvården. I ansökan framgår inte på vilket sätt högskolans vetenskapliga produktion med fokus på sjukdom, vård och kris samt metoder och modeller inom hälso- och sjukvård utgör en adekvat grund för det nya området klinisk hälsopromotion. Kompletterande underlag från SHH listar exempel på större vetenskapliga projekt som pågår vid lärosätet inom området klinisk hälsopromotion. Av dessa projekt är dock minst två tydligt inom reproduktiv och perinatal hälsa och inte inom klinisk hälsopromotion. I ett rikstäckande liksom ett internationellt perspektiv finns ett starkt allmänt intresse av att examina med särskilt fokus på hälsopromotion såväl inom klinisk hälso- och sjukvård som i samhället i övrigt får utfärdas. För att säkerställa att ett egentligt hälsopromotivt perspektiv präglar ett nytt hälsopromotivt kunskapsområde krävs tydliga definitioner och avgränsningar i relation till idag existerande discipliner och områden. För detta krävs, menar vi, att det finns en hög grad av kompetens inom just hälsopromotion i termer av hälsofrämjande och förebyggande insatser på såväl individ, grupp och samhällsnivå som grund för programmets utformning. I avsaknad av en tydlig avgränsning i relation till huvudområdet omvårdnad/vårdvetenskap, folkhälsovetenskap och medicinsk vetenskap samt en distinkt beskrivning av de specifikt hälsopromotiva innehåll som utgör området klinisk hälsopromotion, anser vi att områdets definition och avgränsning i relation till relaterade huvudområden såsom

vårdvetenskap/omvårdnad, folkhälsovetenskap och medicinsk vetenskap (särskilt sjukdomsprevention) inte är tillfredsställande. SHH har lämnat in kompletterande underlag till bedömargruppen och i en figur visat hur det är tänkt att området klinisk hälsopromotion avgränsar sig gentemot de övriga disciplinerna medicinsk vetenskap och omvårdnadsvetenskap samt SHHs område för examen på forskarnivå Människan i sjukdom, vård och hälsa. Avgränsningen av klinisk hälsopromotion från andra ämnesområden enligt ovan är fortsatt oklar. Hälsopromotion är en del av ämnet folkhälsovetenskap och det noteras även att en sådan koppling av klinisk hälsopromotion inte görs i ansökan. Snarare undviks koppling till folkhälsovetenskap, vilket kan bero på att klinisk hälsopromotion är tänkt att ha ett individperspektiv med fokus på hälso- och sjukvården. Dock är individen del av en population och en sådan tydlig gränsdragningen problematisk och i praktiken nästintill omöjlig. Även SHHs pågående forskningsprojekt inom området (komplettering, bilaga 1) talar om att förbättra folkhälsan genom olika insatser och sträcker sig därmed utanför hälso- och sjukvården. Gränsdragningen för klinisk hälsopromotion kontra övriga huvudområden är därmed fortsatt oklar.

Bedömningsgrund: Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet

Kompletterande handlingar har inkommit och SHH har lämnat in en reviderad lärartabell som är gemensam för magister- och masterexamen i klinisk hälsopromotion. Det framgår inte av denna vilka lärare som kommer att delta specifikt i magisterprogrammet, vilket försvårar bedömningen om den sammantagna lärarkompetensen är adekvat och står i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande. Enligt sammanställningen är det totalt ca 3.3 heltidstjänster som skall driva både magister- och masterutbildningen, vilket gör att lärarkapaciteten inte bedöms tillräcklig. Vidare är utbildningen avsedd att vara tvärvetenskaplig, men detta mål försvåras betydligt av att majoriteten av lärarna har liknande bakgrund inom vård/omsorgsvetenskap. Detta gör att lärarkompetensen inte är tillräcklig för det föreslagna programmet.

Enligt ansökan är magister- och masterprogrammet tänkt att starta hösten 2019 med plats för 30 studenter samt enligt kompletterande underlag planerar lärosätet intag vartannat år. Det är fortsatt oklart hur många studenter som kommer att gå magister- respektive masterutbildningen och hur många studenter, av de 30 som tas in, som är kvar år 2 för att fullfölja en master. År 3 kommer sedan en ny kull av 30 studenter. Handledning av examensarbeten ses som den största utmaningen för SHH även om magisterarbeten kan skrivas i par.

Enligt ansökan har SHHs disputerade lärare 25% forskningstid i tjänsten, docenter och professorer har 50%. Dessa angivelser stämmer inte med lärartabellen, där andelen forskningstid i tjänsten i de flesta fall är lägre. Detta ger mindre tid till förkovran inom utbildningens huvudområde.

Ansökan beskriver att den högskolepedagogiska kompetensen främjas genom att lärare är delaktiga i nämnder, råd och kommitéer vid högskolan. Nämnd-/rådsarbete eller motsvarande är dock inte att likställa med högskolepedagogik som ämne. Det saknas information i ansökan hur den nuvarande digitala kompetensen är hos lärarna och hur man kontinuerligt kommer att arbeta med kompetensutveckling inom detta område. Vid intervjuerna framkom konkreta exempel på distansutbildningar vid SHH, vilket möjliggjorde en konkret bedömning av just denna kompetens. Det framgick inte hur SHH säkrar fortbildning inom denna kompetens för nuvarande eller nyanställda/kommande lärare.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljön

SH har en gemensam huvudman för högskola och sjukhus vilket ger effekter på verksamhetsnära forskning. Tvärvetenskaplig forskning stimuleras utifrån aktuella samhällsproblem. På SHH finns en aktiv forskningsmiljö och 2017 erhöll man examensrätt i ämnet Människa i sjukdom, vård och hälsa. Planering finns för att anta doktorander 2019. Klinisk hälsopromotion anknyter på avancerad nivå till omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap och har specifikt fokus på projektledning, implementering och informatik enligt begärt förtydligande. Det saknas specifik forskning och kompetens i kollegiet med fokus på Klinisk hälsopromotion. Dock finns en god forskningsmiljö inom omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap. All undervisning ska vara studentcentrerad och inbjuda studenten att ta en aktiv roll i lärande processerna. Undervisning skall baseras på aktuell forskning med ett mobilt lärande med smarta tekniska lösningar i fokus. Genom anpassad pedagogik skall studenten ges en anpassad studiemiljö utifrån studenternas olika behov. Verksamhetsintegrerat lärande främjas genom studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten vård. Högskolans bibliotek erbjuder informationskällor både i tryckt och elektronisk form. Enligt kompletterande handlingar från SHH kommer magisterutbildningen huvudsakligen att vara en webbaserad distansutbildning med vissa schemalagda obligatoriska campusträffar under utbildningen. Erfarenheter av nätbaserade internationella utbildningar finns i kollegiet . Studenter inom nuvarande program ingår i olika råd men det framkommer som en utmaning att involvera studenter vid nätbaserad och internationell utbildning.

I ansökan beskrivs samverkan med det omgivande samhället utifrån den organisation SHH är inom med dotterbolag erbjuder specialistvård med vårdavdelning och operation, försäkringsmottagning, husläkarmottagning och hälsocentral. Ett samarbete genom de adjungerade professorerna med Centrum för hälsosam livsstil i Region Skåne, WHO collaboration centre och Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård. Studenterna skall ges möjlighet att ta del av seminarier och forskning från dessa centra. Studenterna i programmet kommer att få ett internationellt perspektiv genom att studenter, lärare och forskare studerar och verkar utomlands. Klinisk hälsopromotion förväntas dra till sig forskare, experter och utländska studenter vilket skall bidra till en internationell förståelse eller interkulturell kompetens. Internationaliseringsrådet kvalitetssäkrar det internationella arbetet.

I ansökan och vid intervjuer framkommer en begränsad samverkan med det omgivande samhället. Samverkan sker huvudsakligen inom den egna koncernen, region Skåne och WHO. En utvecklad strategi för samverkan saknas.

Bedömningsgrund: Resurser

I ansökan anges att masterprogrammet i klinisk hälsopromotion kommer placeras under Institutionen för hälsofrämjande vetenskap som leds av en prefekt. Prefekten leder verksamheten, vilket innebär såväl verksamhets som personalansvar samt att besluta i frågor internt på institutionen respektive avdelningen i enlighet med delegation från rektor. Vidare beskrivs att prefekten verkar för att forskning, utbildning och internationalisering bedrivs med hög kvalitet inom institutionens verksamhetsområde och främjar institutionens samverkan med det omgivande samhället. Vid institutionen bedrivs forskning inom högskolans forskningsområde, Människan i sjukdom, vård och hälsa. Det är oklart hur detta forskningsområde står i relation till den forskning som fördjupningen inom huvudområdet ges i nära anknytning till, dvs utbildningen på forskarnivå inom huvudområdet vårdvetenskap. Inom verksamheten finns ett forskningslaboratorium. Syftet med forskningslaboratoriet vid SHH är att utveckla den patientnära forskningen och underlätta provhantering och analyser i omedelbar närhet till vårdvetenskapen. I ansökan beskrivs vidare att högskolan har funktionella utbildningslokaler samt fysiska och virtuella lärmiljöer bidrar till att skapa en kreativ och utvecklande studiemiljö för högskolans studenter och möjliggör tätare och mer kvalitativ återkoppling till studenterna. Det är oklart hur de resurser som finns på campus kan utnyttjas av studenter som studerar på distans. I ansökan beskrivs kvalitetsuppföljningsarbete och systematiskt kvalitetssäkringsarbete bedrivs samt att kvalitetsutveckling ses som en integrerad del av kärnverksamheten och kännetecknas av delaktighet, transparens och aktiv omvärldsdialog. I underlaget beskrivs att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten och att det finns en ändamålsenlig infrastruktur avseende programmets forskningsanknytning.

Miljö, resurser och område

Den sammanvägda bedömningen är att aspektområdet miljö, resurser och område inte är tillfredsställande då aspekterna område och personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet) bedöms som inte tillfredställande medan aspekterna utbildningsmiljön och resurser bedöms som tillfredsställande