Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett väl fungerande system för att säkerställa att det finns tillräckligt många kompetenta lärare för att genomföra utbildningarna. Rekryteringsbehov identifieras av institutionerna och vägs samman i särskilda centrala organ. Man tillför forskningsmedel och inrättar särskilda professurer för att stärka kopplingen mellan forskning och undervisning. Forskarhandledarkompetens beaktas vid antagning av doktorander och följs upp genom enkäter och samtal med doktorander. Det finns en tydlig ansvarsfördelning för kompetensutveckling av lärare, och detta följs upp inom kvalitetssystemet. En central fråga är antal och kompetensen hos kliniska handledare, varav många är anställda utanför lärosätet. Det följs upp med studentenkäter och finns med i diskussioner med externa parter. Fysiska lärandemiljöer inklusive it följs upp och säkerställs inom ramen för kvalitetssystemet, men de flesta stödfunktioner följs upp genom separata undersökningar. Vetenskaplig och ämnesmässig kompetens följs upp inom ramen för vetenskapligt och kliniskt arbete. Behoven av studievägledning och studenthälsa identifieras från olika former av enkäter men det är oklart hur systematiskt det sker. Resultatuppföljning görs kontinuerligt för både grundutbildningsstudenter och forskarstuderande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har goda rutiner för att säkerställa lärarbemanning när det gäller ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper, vetenskaplig skicklighet och professionskunskaper.
• Lärosätet har en god organisation och tydlig ansvarsfördelning för lärarrekrytering på central nivå och ute på institutionerna.
• Lärosätet har goda rutiner för att se till och följa upp att det bedrivs excellent forskning inom undervisningstäta områden.
• Lärosätet arbetar på ett systematiskt sätt för att stärka handledarkompetensen inom grundutbildning. Det gäller både egna anställda och handledare anställda vid Region Stockholm.
• Lärosätet har en kvalificerad utbildning för ledare inom både utbildning och forskning.
• Lärosätet har välutvecklade stödfunktioner för grundutbildning.
• Lärosätet har ett utvecklat system för att uppmärksamma engagerade och goda lärarinsatser.
• Lärosätet har välfungerande rutiner för att säkerställa att lokaler svarar mot utbildningarnas behov.
• Lärosätet har väl fungerande stödresurser i form av bibliotek, it-stöd och lärarutbildning som följs upp genom separata utvärderingar.
• Lärosätet har väl fungerande system med programstudievägledare.
• Lärosätet har en prestigelös atmosfär i kontakten med studerande och nära samverkan mellan olika funktioner som ger en god grund för ett välfungerande kvalitetsarbete.
• Lärosätet har väl fungerande processer för att anta forskarstuderande.
• Lärosätet följer systematiskt upp studieresultat.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Utveckla en systematisk planering av varje lärares pedagogiska kompetensutveckling.
• Utveckla en tydligare inkorporering av stödfunktioner i det allmänna kvalitetssystemet och en tydligare ansvarsfördelning och samordning vad gäller arbetet med infrastruktur.
• Utveckla en tydligare uppföljning av studenthälsans uppdrag och dimensionering mot studenternas behov.
• Utveckla en tydligare inkorporering av studentombud i det systematiska förbättringsarbetet.
• Utveckla det systematiska arbetet med att göra regelverk kända bland studenter och medarbetare.
• Utveckla det systematiska arbetet med att följa upp doktoranders studiesituation.

Bedömning av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen beskriver lärosätet att det av anställningsordningen framgår vilka krav på pedagogisk, vetenskaplig och ämnesmässig kompetens som behövs för att kunna anställas som lärare. För anställning som lärare krävs erfarenhet av pedagogiskt arbete på högskola men också en högskolepedagogisk utbildning om sammanlagt tio veckor enligt SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) rekommendationer. Kraven på pedagogisk kompetens omfattar nu också lärare som inte primärt har rekryterats för undervisning. En majoritet av lärarna är forskarutbildade och forskningsaktiva. Vid platsbesöken framgår att för anställning som lektor krävs som regel att man är docentkompetent. Det ser lärosätet som en styrka samtidigt som det kan vara en konkurrensnackdel gentemot lärosäten som inte har det kravet. Bedömargruppen ser det som en styrka i kvalitetsarbetet att lärosätet har väl beskrivna krav för läraranställning.

Självvärderingen och platsbesöken visar att institutionerna ska ta initiativ till att se över sina behov av kompetensförsörjning utifrån den verksamhet de bedriver och utifrån lärosätets riktlinjer. Kommentarer om lärarförsörjning är en del i prefektens årliga återrapporteringar, där frågor om kompetensförsörjning har funnits med de senaste åren. Programansvariga nämnder kan påverka lärarkompetens i dialog med kursansvariga institutioner. Som underlag används kvalitetsplaner, programanalyser, examensenkäter, inventeringar av lärarkompetens och lärarresurser samt hur väl studenterna når kursmålen. Självvärderingen och platsbesöken visar att lärarbemanningen på kort och lång sikt också är en viktig angelägenhet, och frågor om kompetensförsörjning finns nästan alltid med vid fakultetsnämndens (FN) sammanträden. Lärosätet ett centralt rekryteringsutskott (RU) som bereder läraranställningar. Det har sedan 2019 ett reviderat uppdrag och en ny sammansättning. I RU:s uppdrag ligger att ta ett helhetsgrepp om behov från både forskningen, utbildningen och universitetssjukvården. Inte minst viktigt är att beakta och om möjligt öka rekryteringsunderlaget inom utbildningsintensiva ämnesområden. Vid platsbesöken framkom att det nya systemet fungerar bättre än ett tidigare system som varit mera osystematiskt. Det nya systemet uppges vara mycket tydligare och mer systematiskt, och det ger en bättre överblick över lärosätets samlade behov än det tidigare systemet. Bedömargruppen ser den centrala handläggningen som en potentiell styrka vid lärosätet.

Brist på undervisande personal med relevant vetenskaplig kompetens har identifierats inom några ämnesområden (exempelvis för utbildningar mot sjuksköterskeexamen och tandhygienistexamen). Det har i sin tur resulterat i ett antal rekryteringsåtgärder. Lärosätet har identifierat bristområden och arbetar aktivt för att lösa dem.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att man omfördelar resurser till helårsplatsbaserade forskningsanknytningsmedel, för att undervisningsintensiva verksamheter också ska ha tillgång till forskningsmedel. Vid platsbesöken framgick att detta har pågått några år, och att man nu också ska utvärdera effekterna av satsningen. Lärosätet är i färd med att tillsätta ett antal högt kvalificerade professorer till områden med omfattande utbildningsuppdrag. Vid platsbesöken framgick att syftet med det är att säkerställa forskningsanknytning av hög kvalitet till alla utbildningsområden, snarare än att professorerna ska delta särskilt i utbildningen. Bedömargruppen ser positivt på dessa åtgärder till att stärka forskningsanknytningen inom alla utbildningsområden.

När det gäller forskarutbildningen är den i allt väsentligt individuell för varje doktorand. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur de har satsat mycket på att säkerställa forskares handledarkompetens. Handledarkompetens är en viktig del i antagningsprocessen för nya doktorander. Det finns krav på att handledaren ska bedriva forskning av god kvalitet och ha genomgått handledarutbildningar. Sedan 2008 krävs en godkänd grundkurs i forskarhandledning, och det finns också fortsättningskurser för forskarhandledare och forskargruppsledare. Fortsättningskurserna är frivilliga, men vid platsbesöken framkom att många går dem. Frågor om handledningens kvalitet finns med i doktorandernas exit poll, och vid platsbesöken framkom att handledarkompetens är ett regelbundet inslag i dialoger mellan vicerektorn för utbildning på forskarnivå och institutionernas studierektorer för forskarutbildning. Vid den senaste exit pollen för 2018 svarade 64 procent av doktoranderna att handledaren visat mycket stort intresse för doktorandens framsteg. Bedömargruppen anser att det överlag finns mycket goda rutiner för att säkerställa handledarkompetensen.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Motivering:

Prefekten har det direkta ansvaret för personalens möjligheter att utveckla pedagogisk, ämnesmässig och vetenskaplig kompetens. Kompetensutvecklingsbehovet är därför en viktig del i institutionernas årliga återrapporteringar av utbildningsverksamheten. Vid platsbesöken framkom att kompetensutveckling för den enskilda läraren planeras i samband med medarbetarsamtal med prefekten, men det framkom inte hur systematiskt man tidsätter och planerar för varje lärares utveckling. Det finns lärardagar och årliga utbildningskonferenser som riktar sig till breda lärargrupper och samarbetsytor inom och mellan institutioner. Vid platsbesöken framkom att lärosätet har identifierat ledarskap som en central faktor för framgång i utbildningsuppdraget samt att man har satsat mycket på ledarskapsutbildning för olika nivåer och ett mentorsprogram för yngre ledare. Vid institutionen LIME bedrivs forskning om ledarskap. Bedömargruppen ser det som en styrka att lärares kompetensutveckling ingår som en del i kvalitetssystemet, men ser också systematiken i det arbetet som ett utvecklingsområde.

Självvärderingen och platsbesöken visar att lärosätet arbetar mycket med att utveckla kompetensen hos handledare, även sådana som inte är anställda vid lärosätet. Frågor om handledning finns med i studenternas kursvärderingar och i samverkansdiskussioner med Region Stockholm. God och tillräcklig handledning är en fråga man ständigt får arbeta med, men bedömargruppen finner att insikterna finns om problemen och det arbetas ihärdigt och systematiskt med att lösa dem. Vid platsbesöken framkom att olika utbildningar har olika förutsättningar för att organisera klinisk handledning. För tandläkarutbildningen är både handledargruppen och lokalerna samlade, medan handledningen för exempelvis läkarprogrammet genomförs av många olika handledare anställda vid Region Stockholm. För flera utbildningar görs också mycket av handledarinsatser av kommunalt anställda.

Vid lärosätet tillämpas samma regler för ersättning och genomförande av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för alla kliniska utbildningar. Det är en stor omsättning av handledare, men självvärderingen och platsbesöken visar att man arbetar kontinuerligt med handledarutbildningen. På vissa kliniker har 80 procent av handledarna gått en sådan utbildning. Vid platsbesöken framkom att många lärare inom läkarprogrammet har kombinationstjänster med både undervisning och kliniskt arbete. Det gör att handledarna både har yrkeskompetens och insikter i vad man kan förvänta sig av studenter på olika terminer. För sjuksköterskeutbildningarna är det i allmänhet universitetsanställda lärare som går ut på klinikerna och genomför examinationer i samband med VFU. Vid platsbesöken framkom att handledaröverenskommelser numera också fungerar väl med ett stort antal privata vårdgivare. Bedömargruppen ser det systematiska arbetet med handledarutbildning som en styrka vid lärosätet.

Det finns en rad funktioner direkt underställda rektor som ska stödja institutioner och enskilda lärares kompetensutveckling. Självvärderingen beskriver en nyligen genomförd förändring i att samla flera centrala stödverksamheter hos enheten för undervisning och lärande (UoL). Den kommer fullt utvecklad att ge ett forskningsförankrat stöd för pedagogisk utveckling på alla nivåer, både för lärare som är anställda vid lärosätet samt för de som är anställda vid Region Stockholm. Vid platsbesöken framkom att UoL och andra stödfunktioner hela tiden självständigt arbetar med att fånga upp olika behov och förändringar. Ett aktuellt område är arbetet med digital examination. Det kräver utbildning i olika typer av examination och it-tillämpningar, men innefattar också lokalplanering och annat som kräver insatser från många olika stödfunktioner. UoL och andra stödfunktioner (som bibliotek och studenthälsa) utvärderas genom separata undersökningar.

Bedömargruppen ser det som en styrka att lärosätet har välutvecklade stödfunktioner och utvärderingar kopplade till dem, men det framkom vid platsbesöken att många av stödfunktionerna inte på ett systematiskt sätt kopplas ihop med kvalitetssystemet. Det är också oklart vilken roll UoL och andra stödfunktioner har i forskarutbildningen. På en del institutioner finns studiesociala kommittéer där stödfunktioner kan diskuteras. Det finns ett råd för infrastrukturfrågor som mest handlägger frågor om forskningsinfrastruktur. Det finns två studerandeskyddsombud som studenter kan vända sig till, men vid platsbesöken framkom att studenterna i allmänhet inte har stor kännedom om dem. Frågor om jämställdhet och lika villkor har fått en tydlig markering i Strategi 2030 ("Jämställdhet måste vara väl etablerat inom universitetet"), och jämställdhet har en egen central organisation under prorektorn. Det anser bedömargruppen är en styrka för lärosätet. Frågor om lika villkor diskuteras återkommande vid möten med institutionernas studievägledare.

Bedömargruppen ser positivt på att det finns många aktiviteter som syftar till att uppmärksamma goda lärarinsatser och höja undervisningens status. I självvärderingen och vid platsbesök framgår att UoL ger särskilda kurser för personer som är vetenskapligt meriterade men som också är pedagogiskt drivande. Inom UoL finns en pedagogisk akademi vars syfte är att uppmärksamma lärare som skickligt och med stort engagemang har bedrivit undervisning och pedagogiskt utvecklingsarbete på alla nivåer. Lärosätet utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt, både i egen regi och i samverkan med Region Stockholm. Det finns pedagogiska priser som uppmärksammar pedagogiska insatser från olika kategorier av egna medarbetare, men också KLOK-priset som uppmärksammar klinisk handledning.

Självvärderingen och platsbesöken visar att lärosätets lärare i de flesta fall utvecklar en hög vetenskaplig kompetens, främst genom egen forskning och genom att delta i forskningsseminarier och olika typer av nationellt och internationellt vetenskapligt utbyte. Den ämnesrelaterade kompetensen utvecklas genom egen forskning och undervisning. De flesta utbildningar är yrkesprogram inom vården, och där stärks många lärares yrkesspecifika kompetensutveckling genom att de också är yrkesverksamma inom sjukvård. Kopplingen till yrkeslivet ser bedömargruppen som en styrka för lärosätet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen framgår att lärosätet arbetat aktivt med lärandemiljöerna. Sedan 2009 pågår projektet Framtidens lärandemiljöer, som syftar till att skapa bästa möjliga miljö för aktivt lärande. Ansvaret för de fysiska lärandemiljöerna är uppdelat mellan fastighetsavdelning, it-avdelning och bibliotek. Samordningen sker i ett lärandemiljöråd, där dessa verksamheter finns representerade men också studenter och utbildningsansvariga. Lokalernas ändamålsenlighet följs upp i kursvärderingar, examensenkäter, studentbarometern och VFU-enkäten samt i institutionernas återrapportering, vilket även inkluderar verksamhetsförlagd utbildning (VFU), kliniska tränings- och simuleringscentrum och virtuella kliniska miljöer. Bland specialiserade satsningar finns salar för digital examination, kliniskt träningscentrum och specialanpassade kliniker för undervisning. Det pågår ett arbete med att utnyttja den fulla potentialen för digitala examinationer. Lärosätet bedriver undervisning vid flera campus. Det beskrivs inte i självvärderingen om det finns svårigheter med logistik eller annat i samband med det, men varken studentinlagan eller platsbesöken visar att lokalisering på flera platser i regionen är ett problem. Bedömargruppen ser kvalitetsarbetet med lokal- och utrustningsfrågor som en styrka och att de är förankrade i det allmänna kvalitetssystemet, men det framgår inte riktigt i självvärdering eller vid platsbesöken hur initiativ tas och hur samordningen sker mellan olika funktioner.

Självvärderingen och platsbesöken visar att it-miljön utvecklas fortlöpande, och ansträngningar görs för att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande också med hjälp av nutidens och framtidens tekniska möjligheter. Man har en ny lärplattform, Canvas, och ett projekt i samarbete med Region Stockholm, Framtidens vårdinformationsmiljö, som är en testmiljö där studenterna kan lära sig hantera nya it-stöd för journalsystem, beslutsstöd m.m. Ett elektroniskt system, för att underlätta hanteringen av den enskilda studentens studieplan, är på väg att införas och får betydelse inte minst för övningar och examinationer inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett elektroniskt system för doktorandernas individuella studieplaner beskrivs också i självvärderingen. Vid platsbesöken framkom att det ska införas i början av 2020. Lärosätet menar att enklare rutiner för att sammanföra erfarenheter från många forskarstuderande kommer att optimera uppföljningen av doktoranderna. Bedömargruppen ser att lärosätet arbetar systematiskt för att utnyttja digitala hjälpmedel. Vid platsbesöken framkom att dessa utvärderas inom ramen för kursvärderingar, exit polls och institutionernas rapporter, men flera av it-systemen är nya och har inte hunnit utvärderas.

Lärosätet får information om behovet av studentstöd bland annat i den nybörjarenkät som genomförs vartannat år. Självvärderingen och platsbesöken visar att resultaten av nybörjarenkäten ingår som underlag för institutionernas rapporter och diskussioner inom kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) och fakultetsnämnden (FN). I självvärderingen framkommer att man har ett decentraliserat system med programstudievägledare som följer upp studieresultat på grundnivå och avancerad nivå. Vid platsbesöken framkom att studenterna känner till vilka dessa är och att kontaktvägarna fungerar. En vanlig tidpunkt för att fånga problem är när studenterna inte klarar behörighetskraven för kommande terminer (spärrar). För hjälp innan dess krävs i allmänhet att studenten själv aktivt söker stöd. Det finns olika nätverk bland stödfunktionerna som ska sprida kunskap om nya regler och arbetssätt ut i organisationen men det är oklart hur systematiskt de arbetar. För annat än studenträttsliga regler finns inga tydliga anvisningar om hur informationen ska spridas.

Vid platsbesöken framkom att studentombud och doktorandombud har en viktig roll för att fånga upp studenter med problem. Det kan gälla bemötande från lärare och andra studenter, problem med att klara tentamensskrivningar eller att slutföra forskarstudier på tilldelad tid, men också praktiska problem relaterade till främst VFU-placeringar. Vid platsbesöken framkom också att de programansvariga har mycket tät kontakt med dessa studievägledare och studentombud. Det pågår ett särskilt projekt som syftar till att stödja läkarstudenter som riskerar att inte genomföra utbildningen inom planerad tid på grund av icke godkända examinationer. Med hjälp av studenthandledare får dessa studenter stödundervisning. Vid platsbesöken framkom att det var något av en tillfällighet att det blev just den gruppen, och att resultaten inte har utvärderats ännu. Enligt bedömargruppen är nybörjarenkäter och liknande återkommande utvärderingar (exempelvis exit poll) styrkor i ett kvalitetssystem som ska fånga upp studenternas behov av stöd, men det är oklart hur systematiskt informationen omsätts i aktiviteter. Bedömargruppen finner också att studentstöd i form av studievägledare och studentombud fungerar väl. Samtidigt kan det vara en svaghet för kvalitetsarbetet att studentombuden i den nya organisationen inte längre har någon direkt koppling till KU, kommittén för utbildning på forskarnivå (KFU) och FN. Det är ovanligt att institutioner tar initiativ till möten med ombud.

Det framkom vid platsbesöken att studenthälsan aktivt skickar ut information om stress och andra problem, men många studenter och forskarstuderande upplever att de inte riktigt får information om studenthälsans roll och vilka problem de kan få hjälp med. Studentinlagan och platsbesöken visar också att studenter ibland inte fått det stöd som bör falla på studenthälsan, utan blivit hänvisade till en vårdcentral. Vidare beskrivs i studentinlagan att hjälp med stresshantering, som studenthälsan ansvarar för, inte ges på engelska trots flera uppmaningar från studentkårerna. Det framkom vid platsbesöken att liksom för många andra funktioner så upplever studenter och utbildningsansvariga inom odontologi en större närhet till denna service än flera andra utbildningar.

Studenthälsan utvärderas genom brukarenkäter. Brukarenkäter fångar inte de studenter som skulle kunnat ha haft nytta av studenthälsan men inte tagit kontakt. Det framgår inte heller från självvärderingen eller platsbesöken hur lärosätet säkerställer att studenthälsan är tillräckligt för de behov som studenterna har. Enligt bedömargruppen är kvalitetsuppföljning därför ett utvecklingsområde inom studenthälsan.

Vid platsbesöken framkom att man har tagit fram regelverk som underlättar för administratörer, kursansvariga och andra att göra rätt. De flesta av regelverken ligger tydligt framme på olika webbsidor. Studentkårerna har student- och doktorandombud som är oberoende instanser som studenter kan vända sig till med frågor om lärosätets regelverk. Vid platsbesöken framkom också att varken lärare eller studenter känner till det aktuella regelverket. En handbok som täcker vanliga situationer skulle kunna underlätta.

Avvikelser i form av fusk eller i övrigt olämpligt beteende kräver ofta snabb handläggning. Till vägledning finns dokumentet Studenträttslig handläggning. Det ska nu uppdateras för att svara mot den nya organisationen och reviderade regelverk. Man planerar också att ge utbildning riktat till personer som oftare än andra kan komma i kontakt med avvikelser, exempelvis tentamensvakter. I nätverken för stödfunktioner, grundutbildningsansvariga och studierektorer diskuterar man erfarenheter från olika avvikelser och vad man kan lära av dem. Enligt bedömargruppen finns ett fungerande kvalitetsarbete för arbetet med regelverk kopplat till handläggning av enskilda ärenden. Det arbetet är dock inte direkt kopplat till kvalitetssystemet. Ett utvecklingsområde är att göra regelverken ännu mer kända bland berörda.

Doktorander får stöd av studierektorer och forskarutbildningsadministratörer. Vad som ingår i detta stöd framgår inte av självvärderingen, och platsbesöken ger heller inte någon tydlig bild. Läranderesurser inom forskargruppen vilar på gruppens och handledarens resurser för forskningen och är beroende av forskningsinriktning. Att läranderesurserna är ändamålsenliga säkerställs genom antagningsprocessen för doktorander, genom samtal med doktorander under arbetets gång och vid exit poll. Bedömargruppen anser att det finns en god struktur för att följa upp forskarstuderande, men det framgår inte hur systematiskt lärosätet tar hand om resultaten från dessa uppföljningar.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen sägs att lärosätet erbjuder en väl strukturerad information före och vid utbildningsstart, som gör att studenterna är väl informerade om utbildningarnas innehåll och krav. Det finns lättillgängliga webbsidor som riktar sig till studerande med relevant information om utbildningens innehåll och karriär efter studierna. Man beskriver i självvärderingen att man har ett prestigelöst och öppet klimat, som bidrar till att ge en välkomnande studiemiljö och möjlighet att kunna fånga upp problem. Detta bekräftas vid platsbesöken. Bedömargruppen ser detta som en styrka för lärosätet och en bra grund för ett fungerande kvalitetsarbete. Studentstöd och individuella handlingsplaner ges när studenter eller doktorander inte når målen. Självvärderingen beskriver också att det finns en ny resurs som stödjer lärare att verka i ett multikulturellt och multinationellt lärandesammanhang, där studenter kommer från olika bakgrund.

När det gäller utbildning på forskarnivå framhåller lärosätet i självvärderingen och vid platsbesöken att den individuella studieplanen är viktig, för att följa upp utbildningen så att den genomförs inom planerad tid. Antagningsprocessen till doktorandstudier har nyligen gjorts om, där en viktig del är att i förväg säkerställa att det finns förutsättningar för en forskarutbildning av hög kvalitet. Detta innefattar att den tilltänkta handledarens tid, lämplighet och finansiella resurser ska godkännas. Det kallas Grönt ljus. Det ser bedömargruppen som en styrka vid lärosätet.

Under doktorandperioden finns det obligatoriska och regelbundna uppföljningar. Vid platsbesöken framgår att det i första hand handlar om progressen i projektet, men det är ibland oklart vad halvtidskontrollen syftar till och hur den följs upp. Lärosätet planerar dock för enskilda samtal med forskarstuderande, för att fånga deras arbetssituation under projektets gång. Vid platsbesöken framkom att exit polls hittills har varit det viktigaste instrumentet för att fånga upp forskarstuderandes situation. Man inser att instrumentet är något trubbigt, eftersom det kan ta lång tid från det att ett problem uppmärksammas till dess att man har initierat förändringar och ser resultat för nya doktorander. Bedömargruppen anser att mycket av hanteringen kring forskarstuderande ger goda förutsättningar för kvalitetsuppföljning, men att det systematiska arbetet med att följa upp varje enskild doktorand är ett utvecklingsområde.

I självvärderingen beskrivs att examensfrekvensen är minst lika god eller högre än vid andra lärosäten som ger liknande utbildningar. Studieresultat och olika aktiviteter för att nå goda studieresultat utvärderas i studentbarometer och examensenkät. Generellt presenterar lärosätet positiva resultat från dessa utvärderingar, men det framgår inte hur resultaten analyseras och tas tillvara på ett systematiskt sätt. I självvärderingen beskrivs att mediannettostudietiden för forskarstuderande är 4,4 år, även om det varierar mellan institutioner. Skillnaderna följs upp, och hittills har det visat sig att det finns goda förklaringar när studietiderna har blivit längre. Många forskarstuderande är exempelvis kliniskt verksamma, vilket bidrar till långa studietider och ibland avbrott.

Bedömargruppen finner att lärosätets rutiner och processer för att uppfylla bedömningsgrunden är välutvecklade både när det gäller grundutbildningsstudenter och forskarstuderande. Eftersom forskarutbildning i huvudsak är planerad individuellt ställs extra stora krav på uppföljning, vilket inte alltid fungerar fullt ut.