Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

En stor del av kvalitetssystemet har på kort tid genomförts i verksamheten vid lärosätet. Den nya ansvarsfördelningen har fallit i god jord och lärosätet har i ett utvecklingsprojekt använt den nya organisationen för samarbete över hela lärosätet. Men det finns brister när det gäller viktiga dokument som riktlinjer för säkerställandet av kvalitet i utbildningarna. Alla styrdokument har inte uppdaterats så att de kan följas i den nya organisationen. Däremot har lärosätet tydliga styrdokument för examensarbeten och studentaktiverande moment, och lärosätet poängterar värdet av studentengagemanget i utbildningen. Det är mycket positivt att lärosätet har definierat forskningsanknuten utbildning och beskrivit fyra vägledande principer för att säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten. Lärosätet har rutiner för säkerställandet av att utbildningarna utformas och genomförs med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Lärosätet har även ett genomtänkt system med rapportskyldighet på olika nivåer och en processkarta över årscykeln.

Det är dock inte tydligt hur lärosätet följer upp och återrapporterar de resultat som data visar. Det är också något otydligt hur verksamhetsplaner, återrapporteringar av utbildningsuppdrag, kvalitetsplaner och aktivitetsplaner hänger ihop inom och mellan olika nivåer och inom lärosätet som helhet. Systematiken i det interna arbetet är inte helt genomförd. Lärosätet följer löpande upp utbildningarna. Samtidigt visar det sig att lärosätet inte har planer för periodiska utbildningsgranskningar av djupare helhetskaraktär.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har tydliga styrdokument för examensarbeten och studentaktiverande moment.
• Lärosätet har definierat forskningsanknuten utbildning och undervisning och hur detta ska säkerställas.
• Lärosätet sätter stort fokus på studentengagemanget i utbildningen.
• Lärosätet har ett system för rapportskyldighet mellan olika nivåer.
• Lärosätet har initierat utvecklingsprojekt där hela lärosätet samarbetar. Ett bra exempel på detta är utvecklingen av det nya läkarprogrammet som visar prov på god organisation och förmåga att samarbeta över hela lärosätet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet uppmanas se över och eventuellt revidera styrdokument i relation till det nya kvalitetssystemet.
• Lärosätet uppmanas utveckla ett system för djupgående och regelbundna granskningar av hela utbildningsprogram.
• Lärosätet uppmuntras utveckla ett medvetet förhållningssätt till forskningsbaserat yrkesarbete och livslångt lärande.
• Lärosätet behöver utveckla system som mer tydligt tar till vara data som samlats in genom olika enkäter.
• Lärosätet behöver även utveckla systematiken i återkopplingen av undersökningsresultat och de åtgärder som resultaten föranlett.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet beskriver ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet i dokumentet Sammanhållet kvalitetssystem vid KI, riktlinjer. I självvärderingen och i dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå beskriver lärosätet ansvarsfördelningen för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar i besluts- och delegationsordningen och i självvärderingen. Initiativ till förändringar i utbildningsstrukturen tas i första hand av institutionens utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden ansvarar för utformning, genomförande, utveckling och samordning av institutionens utbildningar. Vid framfört behov av förändringar i utbildningsutbudet behandlas ärendet av kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) som utreder ärendet och gör en beredning för beslut, vilket fattas av fakultetsnämnden (FN). I utredningen beaktas förutsättningar, kvalitet, efterfrågan, arbetsmarknadens behov, lärarkapacitet, forskningsanknytning, resurser, infrastruktur, programmets mål, innehåll och kvalitetssäkring. Vid behov av nedläggning av en utbildning studeras särskilt söktryck, genomströmning, kvalitet och arbetsmarknadens behov samt ekonomiska eller strategiska överväganden. Konsekvenser för antagna studenter ska särskilt beaktas. Initiativ till förändringar kan även tas av FN eller lärosätets ledning, till exempel med hänvisning till behov av strategiska satsningar. Även lärosätets avnämare kan föra fram förslag på förändringar i utbildningsutbudet. Institutionen ombeds då utreda ärendet. KU beslutar om utbildningsutbud och dimensionering, medan institutionerna ansvarar för genomförandet av FN:s och KU:s beslut. Institutionerna ansvarar även för kvaliteten i programmet, för att granska och fastställa kursplaner och för att programmen utvecklas så att studenterna förbereds för arbetslivet.

Bedömargruppen konstaterar att trots att det gått en kort tid sedan organisationsförändringen och införandet av det nya kvalitetssystemet, har den nya ansvarsfördelningen redan fallit i god jord. Detta kunde bekräftas vid platsbesöken.

Vid platsbesöken framkom även att lärosätet håller på att ta fram ett nytt läkarprogram och i intervjuerna beskrevs det digra arbetet. Bedömargruppen kan konstatera att arbetsarrangemangen visar prov på god organisation och samarbete över hela lärosätet. Samtidigt kan bedömargruppen tyvärr konstatera att lärosätet inte följer de riktlinjer som tagits fram för arbetet. I dokumentet Riktlinjer för inrättande och kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå, inklusive inrättande av huvudområde finns riktlinjer för inrättande av nya program. Vid platsbesöken framkom dock att man valt att frångå dokumentet. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet inte uppdaterat ett viktigt dokument för inrättande av nya utbildningsprogram. Dokumentet är viktigt, eftersom dess riktlinjer syftar till att garantera att lärosätets utbildningar redan från start håller hög kvalitet. Bedömargruppen anser att lärosätet därmed inte kan sägas ha ändamålsenliga rutiner och processer för inrättande av utbildningar på ett systematiskt sätt.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet beskriver ett brett utbud av studentaktiverande moment som är anpassade för de olika utbildningarna. Lärosätet har tydliga styrdokument (till exempel hur handledning ska vara upplagd och bedömningskriterier) för examensarbeten, och studentaktiverande moment följs upp i återrapporteringen till KU. Lärosätet uppger i självvärderingen att utbildningarna ska genomföras på ett sådant sätt att de är studentaktiverande, forskningsbaserade och med användning av relevant it som stöd för lärandet. Platsbesöken visar att både den akademiska personalen och den administrativa personalen har tagit till sig detta i sitt arbete och att även lärandemiljön utvecklas i samma linje. I intervjuerna vid platsbesöken lyfts miljön fram som en betydande åtgärd för att stödja studenternas engagemang i utbildningen.

Dokumentet Riktlinjer för hantering av kursplaner beskriver åtgärder som stödjer tillämpningen av lärosätets pedagogiska idé. Det pedagogiska utvecklingsarbetet stöds även av satsningar på högskolepedagogiska kurser och annan form av pedagogisk fortbildning. Lärosätet lyfter fram arbetssätt som laborationer, seminarier, case, workshoppar samt muntliga och skriftliga presentationer som exempel på läraktiviteter som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i sitt lärande. I utbildningsprogram som leder till yrkesexamen tillämpar lärosätet examinationer som visar på studenternas aktiva roll, till exempel genom praktiska patientbaserade examinationer i autentiska vårdsituationer.

Intervjuerna bekräftar att verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och samarbetet med sjukvården är viktiga för att stärka studenternas engagemang. Lärosätet lyfter även fram att i examensarbetskurser är studentens aktiva roll av central betydelse, eftersom arbetsprocessen bygger på studentens egen aktivitet. Distansutbildning bygger enligt lärosätet på studentaktiverande lärandeaktiviteter och på flexibelt lärande. Under platsbesöken betonar lärosätet att forskarstudentens aktivitet garanteras genom att hen utformar sin individuella studieplan och därmed påverkar sin utbildning och sitt lärande. Lärosätets olika metoder för att uppmuntra studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna följs upp genom kursvärderingarna.

Det verksamhets- och behovsstyrda systemet för kursutbud ger stor valfrihet, och doktoranderna kan utöver de allmänvetenskapliga kurserna i stor utsträckning påverka vilka kurser de går och vilka lärandeaktiviteter de deltar i. I självvärderingen lyfts det fram och det bekräftas under platsbesöken att doktoranderna har stor möjlighet att påverka sin egen utbildning genom återkommande uppföljningar och återkopplingar.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätet har satt stort fokus på studentengagemanget i utbildningen för praktiska färdigheter och på examensarbetet. Lärosätet stödjer idén om studentengagemang genom satsningar på lärandemiljön, personalutbildning och stödfunktioner inom administrationen, som utveckling i kvalitetsplaner och kursplaner. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet på olika sätt säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och i examinationen.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet uppger i Strategi 2030 att det arbetar för att utbildningen och forskningen ska stimulera varandra. Det innebär bland annat att undervisningens omfattning på grundnivå och avancerad nivå ska öka och att forskningsanknytningen ska stärkas, att man ska tillgodose att medarbetare får möjlighet att både forska och undervisa och att studenternas intresse för forskning ska öka. Lärosätet uppger i självvärderingen att man på uppdrag av rektor har utrett utbildningarnas forskningsanknytning och därigenom fastställt en definition av begreppet forskningsanknuten utbildning. Definitionen tar fasta på studenterna, lärarna, undervisningens innehåll och undervisningsmetoderna. Lärosätet uppger att den forskningsanknutna utbildningen förväntas göra det möjligt för studenterna att förvärva kunskap, färdighet och förmåga att problematisera teoretiska och empiriska iakttagelser samt analysera, kritiskt värdera och införa ny kunskap i sin framtida yrkesutövning.

Lärosätet uppger i självvärderingen att utbildningarna ska vara forskningsanknutna, bidra till ett vetenskapligt förhållningssätt och vara forskningsförberedande. Lärosätet lyfter i intervjuerna fram att det är mycket viktigt med forskningsanknytning för evidensbaserad vård, och att utbildningen bör sträva efter att de utexaminerade har med sig det perspektivet in i vården. Vid platsbesöken framkom goda exempel på hur lärosätet i den praktiska undervisningen knyter samman teori och praktik.

Vid platsbesöken lyftes det fram att man arbetar medvetet för att möjliggöra forskningstid även för lärare med administrativa uppdrag. Samtidigt arbetar man även för att professorerna ska ta mer ansvar för forskningsanknytning i utbildningen. Ett annat exempel är inrättandet av professurer med fokus på undervisning.

Lärosätet uppger i självvärderingen att den kursansvariga institutionen ansvarar för forskningsanknytningen i kurserna. Forskningsanknytningen i utbildningarna följs enligt dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå upp systematiskt, och resultatet återrapporteras till den programansvariga nämnden. Institutioner och programnämnder lämnar varje år en återrapportering av utbildningsuppdraget utifrån några faktorer, varav den ena är forskningsanknytning. Lärosätet säkerställer forskningsanknytningen genom den examensenkät som genomförs bland utexaminerade för att ta reda på deras uppfattningar av utbildningen, bland annat av i vilken grad utbildningen har varit forskningsanknuten och forskningsförberedande. Enligt självvärderingen säkerställs forskningsanknytningen i forskarutbildningen bland annat genom att forskningsplanen granskas, genom studenternas nätverkande inom forskningsmiljön vid det egna universitetet och vid andra universitet samt genom deltagande i seminarieverksamhet och konferenser.

Bedömargruppen ser det som mycket positivt att lärosätet har definierat forskningsanknuten utbildning och beskrivit fyra vägledande principer, för att säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten. I intervjuerna bekräftas det aktiva arbetet för att utbildningen ska vara forskningsanknuten. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet följer upp forskningsanknytningen i examensenkäter och i institutionernas årliga återrapporteringsrapporter.

Lärosätet har forskning som metafor för utbildningen som pedagogisk idé och uppger i intervjuerna att man vill stärka forskningsanknytningen ytterligare genom rekryteringsutskottets arbete. Lärosätet uppgav vid platsbesöken att huvudspåret i arbetet blir lärarkapacitetsfrågan relaterad till forskningsanknytningen av utbildningen. I intervjuerna framkom en viss osäkerhet om behovet av ett vetenskapligt förhållningssätt även som utexaminerad. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att i det pågående utvecklingsarbetet ta ett aktivare grepp även om frågan om forskningsanknutet arbetsliv och livslångt lärande.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet uppger i självvärderingen att man strävar efter att säkerställa en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter, och examinationer genom riktlinjer för utformning av utbildnings- och kursplaner. Utbildningsnämnderna ansvarar för granskningen av kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter samt examinationer i utbildningsplanerna, och lärosätet genomför ett positivt arbete genom curriculum mapping (målmatris). Kommittén för utbildningen beslutar om nya planer. Lärosätet har tagit fram guider och olika former av personalfortbildning som stöd för utvecklingsarbetet. I återrapporteringen 2018 följdes progressionen av lärandemål i programmens obligatoriska kurser upp i relation till examensmål och hur dessa examineras. Resultatet behandlas i kvalitetsplanen för kommande verksamhetsår. Inom forskarutbildningen följs kopplingen mellan nationella mål och examination upp genom doktorandens individuella studieplan (ISP), årliga uppföljningar och halvtidskontroller samt genom betygsnämndens bedömning vid disputationen. Bedömargruppen ser positivt på detta.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har rutiner för att säkerställa att utbildningarna utformas och genomförs med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter samt examinationer. Lärosätet uppger vid platsbesöken att man har infört ytterligare systematisk uppföljning i forskarutbildningen, eftersom det varje år upptäcks avhandlingar som inte håller tillräckligt hög kvalitet. Åtgärden är ett exempel på hur uppföljningsresultat tas till vara i kvalitetssystemet och leder till åtgärder. Systematiken består av att varje arbete granskas av betygsnämnden före disputation.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Motivering:

Lärosätet uppger i självvärderingen att man följer upp utbildningarna i årscykler i linje med Processkarta över årscykeln för återrapportering av utbildningsuppdrag. Återrapporteringen sker utifrån komponenter som ingår varje år eller med längre mellanrum. Enligt lärosätet medger systemet en flexibilitet i tematik och i frågeformuleringarna från år till år. Genom återrapporteringen strävar lärosätet efter att säkerställa att dess utbildningar håller hög kvalitet och rapporteringen fungerar som underlag för lärosätets ledning för att följa upp, utveckla och kvalitetssäkra utbildningsverksamheten. I intervjuerna konstaterade lärosätet att återrapportering sker främst till ledningen, fakultetsnämnden och KU samt KFU, men också inom institutionen.

Vid platsbesöken uppges att man är tacksam över arbetet med den centrala verksamhetsplanen som kommer att underlätta arbetet med kopplingen till kvalitetsarbete även i institutionernas verksamhetsplaner trots att de inte ännu är helt i fas med institutionernas återrapportering. Institutionens återrapportering inkluderar en kvalitetsplan som är ett verktyg för kvalitetsutveckling för utbildningsuppdraget. Planen görs upp varje år enligt en fastställd mall. Lärosätet påpekar i intervjuerna att införandet av detta pågår, och att alla ännu inte är med i arbetet.

Lärosätet har även identifierat områden som är ramverk för kvalitetsarbetet på institutionsnivå respektive programnivå. Moment som lyfts fram i kvalitetsarbetet är arbetsfördelning mellan den programansvariga och den kursansvariga, kursanalys och kollegial granskning samt lärande. I intervjuerna lyfte lärosätet fram att den kollegiala granskningen och ständigt pågående träningen är nyckeln för att sprida kvalitetstänket inom lärosätet. På forskarutbildningsnivå granskas de enskilda doktorandernas måluppfyllelse (genom samarbetet med handledarna och genom formaliserade årliga uppföljningar), kurser (kursvärderingar och kursanalyser) och utbildningen på en övergripande nivå (exit poll). Lärosätet uppger i självvärderingen att man använder resultaten från uppföljningarna för att utveckla forskarutbildningen.

Den allmänna studieplanen för forskarutbildningen granskas vart tredje år. Varje doktorand har en individuell studieplan som följs upp varje år. Den planeras tillsammans med handledaren. Forskarutbildningsprogrammen är institutionsövergripande, så att kurser är öppna för samtliga doktorander. Varje program har en styrgrupp som beslutar om kurserna i det aktuella programmet. Forskarutbildningsprogrammen inrättas av kommittén för utbildning på forskarnivå (KFU). Programmen följs upp varje år av kurs- och programkommittén under KFU. De program som inte fyller kravet på söktryck och har svag verksamhet kan avvecklas. Fakultetsnämnden fattar beslut om nedläggning av forskarutbildningsämnen.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har ett genomtänkt system med rapportskyldighet på olika nivåer (kursvärderingar, kursrapporter, kvalitetsplaner för program och institutionernas återrapportering av utbildningsuppdraget) och en processkarta över årscykeln. Enligt självvärderingen samlar lärosätet in data och behandlar den för att använda resultaten i planeringen av aktiviteter. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet beskriver processen kring kursvärderingarna, men inte hur övriga uppföljningar av utbildningen tas om hand och hur processen för bearbetning av resultaten och beslut om åtgärder som är baserade på uppföljningarna sker. Systematiken i det interna arbetet uppfattas därför inte vara helt genomförd.

Vid platsbesöken framkom att lärosätet inte har genomfört några programutvärderingar sedan Universitetskanslersämbetets utvärderingar 2011–2014. Bedömargruppen uppfattar därför att det inte sker någon systematisk utbildningsgranskning vid lärosätet. Lärosätet uppgav vid platsbesöken att man i första hand ska fokusera på examensarbetena. Lärosätet har genomfört kollegial granskning av projektarbeten inom några program och diskuterar nu utvärdering av programmen. Vid platsbesöken konstaterades det att kollegial granskning skulle kunna fungera inom forskarutbildningen, men att lärosätet ännu inte tillämpar den formen av kvalitetssäkring. Vid platsbesöken uppgav lärosätet även att det finns benchmarking i form av ett nationellt nätverk för vårdutbildningar som utbyter erfarenheter och ibland utvärderar varandra (exempelvis examensarbeten inom biomedicinska analytikerprogrammet). Detta kvalitetsarbete bedrivs på kollegial nivå, men är inte systematiskt.

Vid platsbesöken bekräftades även att man arbetar i linje med de ovan beskrivna processerna i kvalitetsarbetet. Lärosätet följer löpande upp utbildningarna. Samtidigt visar det sig att lärosätet inte har planer för periodiska utbildningsgranskningar av djupare helhetskaraktär. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet på grund av detta inte kan anses ha en ändamålsenlig process för att förbättra och utveckla utbildningarna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet skiljer i självvärderingen mellan formativa utvärderingsresultat och summativa utvärderings- och granskningsresultat av verksamheten. För de summativa resultaten finns anvisningar och rutiner för hur de ska publiceras. I dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå beskrivs hur resultat från kursvärderingar och kursanalyser samt förbättringsförslag och åtgärder ska publiceras genom en öppen kurswebb. Resultaten ska även delges den ansvariga nämnden eller nämnderna, och diskuteras i forum med studentrepresentanter närvarande. I övrigt sker kommunikationen med studenterna främst inom kurserna och via lärplattformen samt via studentrepresentationen i olika organ och forum. Prorektorn håller även möten med studentkårernas presidier varje månad, där resultaten av granskningen kan delges. Kommunikation mellan medarbetare förs inom och mellan kurser, inom program, mellan program och mellan institutioner liksom mellan ledning och verksamhet, men det sker inte på ett systematiskt sätt. Vicerektorn håller varje år ett möte med institutionerna utifrån institutionernas återrapportering, och på program- och institutionsnivå hålls möten med kollegial granskning av kvalitetsplaner samt möten mellan KU, programdirektorerna och de grundutbildningsansvariga. Lärosätet menar att deras externa intressenter främst är samarbetsparter inom verksamhetsintegrerat lärande och verksamhetsförlagd utbildning samt "ett intresserat samhälle". Kommunikationen med dessa styrs av intressentgruppernas behov. Avnämare från Region Stockholm har även plats i olika organ och får information härigenom, medan lärosätet möter avnämare som inte finns med i KI:s organisation inom branschråden. Presumtiva studenter och övriga samhällsintressenter informeras i första hand genom ki.se.

Enligt självvärderingen publiceras resultaten av kursutvärderingarna på forskarutbildningsnivå i kurskatalogen nästa gång en forskarutbildningskurs ges. Enligt dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå vid Karolinska Institutet återrapporteras resultaten från uppföljningsaktiviteterna i KFU, och ligger sedan till grund för diskussioner och beredning av nya beslut.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en god struktur för hur granskningsresultat publiceras och kommuniceras med relevanta intressenter. Dock finns det utvecklingsområden och lärosätet uppmanas att utveckla återkopplingen till personal som inte sitter i nämnder och kommittéer samt utveckla kommunikationen mellan olika nivåer i organisationen och mellan olika personalgrupper.