Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Karolinska Institutet. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Professor Lena Mårtensson, prorektor vid Högskolan i Skövde (ordförande, sakkunnig)
• Professor Per Lindström, Umeå universitet (sakkunnig)
• Professor Christina NygrenLandgärds, Åbo akademi (sakkunnig)
• Karl Kilbo Edlund, Göteborgs universitet (studentrepresentant)
• Petra Lindberg, konsult (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Lena Mårtensson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Karolinska Institutet

Lärosäte

Karolinska Institutet ID-nr

A-2018-11-46541. Styrning och organisation

Bedömning med motivering:

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att lärosätets kvalitetssystem delvis är i en uppbyggnadsfas och att det i nuläget inte är fullt utbyggt för att säkra kvaliteten i utbildningarna. Bedömningsområdet styrning och organisation bedöms därför inte som tillfredsställande. Vissa delar saknas, till exempel processer för mer djupgående regelbundna granskningar av utbildningsprogram. Det finns i grunden en god struktur och ambition i form av en cyklisk förbättringsprocess, men den följs inte i alla delar. Faserna planera och genomföra tycks fungera väl, men faserna följa upp samt återkoppla och förbättra behöver utvecklas ytterligare. Lärosätet har på ett övergripande plan en god struktur för ansvarsfördelningen. Man strävar efter delaktighet, engagemang och breddat ansvar, men det kan utvecklas till att bli mer systematiskt. På ett teoretiskt plan finns det en god ambition att säkra utbildningarnas kvalitet genom kvalitetssystemets cykliska utformning. Lärosätet samlar in data och kommunicerar på olika sätt, men lärosätet behöver utveckla hur man tar tillvara resultaten och till viss del kommunicerar dessa på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt. Återkopplingen av utbildningsuppdraget har en svag relation till lärosätets övergripande mål och strategier. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla den i grunden goda strukturen och den ambition som finns för att utveckla kvalitetssystemet i dess fulla potential.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har ambitionen att ha ett sammanhållet kvalitetssystem som ser lika ut på alla nivåer och inkluderar utbildning på grundnivå, avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning samt det gemensamma stödet.
• Förbättringsprocessen är cyklisk och systematisk samt baseras på faserna planera, genomföra, följa upp samt återkoppla och förbättra.
• Det finns gemensamma verktyg, metoder och processorienterade arbetssätt för kvalitetssäkring.
• Kollegial granskning och lärande möjliggör transparens och förståelse mellan olika verksamheter.
• Den övergripande kvalitetssäkringspolicyn med underliggande dokument beskriver det systematiska kvalitetsarbetet för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och utbildning på forskarnivå.
• Det finns definierade centrala kvalitetsbegrepp och termer, vilket är positivt eftersom det kan hjälpa hela lärosätet till en gemensam bild av lärosätets kvalitetsarbete.
• På ett övergripande plan verkar det som att lärosätet har en god struktur för ansvarsfördelningen.
• Lärosätet har utvecklade kanaler för informationsspridning.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Utveckla integration av kvalitetsarbete och verksamhetsplanering samt implementera systematiken i hela organisationen.
• Utveckla regelbundna och systematiska djupgående granskningar av utbildningsprogrammen i deras helhet.
• Genomför den cykliska och systematiska förbättringsprocessen fullt ut genom att utveckla faserna följa upp samt återkoppla och förbättra.
• Utveckla en tydligare koppling mellan resultat som genereras av kvalitetssystemet och den strategiska styrningen.
• Sprid metoden kollegial granskning och lärande även till forskarutbildning och forskning.
• Utveckla systematiken för all personal att vara delaktiga, visa engagemang och ta ansvar.
• Ta fram en tydlig struktur för utveckling av kvalitetssystemet i dess helhet.
• Inför kompetensutveckling, för olika funktioner vid lärosätet, om hur man arbetar processorienterat, kvalitetssäkert och med god återkoppling avseende kommunikation av den information som genereras av kvalitetssystemet.
• Skapa en samlad intern och extern kommunikationsstrategi.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld

Motivering:

Karolinska Institutet (lärosätet) är ett medicinskt universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. Lärosätet bedriver utbildning på samtliga nivåer och har cirka 6 000 helårsstudenter, cirka 2 800 studenter i uppdragsutbildning och 84 studenter i kompletteringsutbildning. Vidare finns drygt 2 000 aktiva doktorander, vilket motsvarar 1 600 på heltid. Vid lärosätet finns drygt 5 000 medarbetare.

I självvärderingen framgår att målet med lärosätets kvalitetssystem är att säkra och utveckla verksamheten genom att koppla samman kvalitetsarbetet med verksamhetsplaneringen, vilket tar avstamp i en årscykel. Tidigare både externa och interna granskningar har varit vägledande i arbetet. Vidare framgår att lärosätets kvalitetssystem bygger på tre övergripande principer:

• ett sammanhållet och gemensamt system som syftar till helhetssyn, att alla bidrar och att samsyn råder om vad kvalitet är
• en cyklisk och systematisk förbättringsprocess som baseras på faserna planera, genomföra, följa upp samt återkoppla och förbättra
• gemensamma verktyg och metoder.

En ny ledningsorganisation, som trädde i kraft 1 januari 2019, syftar bland annat till att tydliggöra ansvar och befogenheter, öka kollegialt inflytande och minska antalet befattningshavare som rapporterar direkt till rektor. Vid platsbesöken framkom att den nya organisationen även behövdes för att lärosätets ledning dels skulle få en bättre översikt av verksamheten, dels för att komma tillrätta med den obalans som funnits mellan forskning och grundutbildning. Det sammanhållna kvalitetssystemet inkluderar forskning, utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt det gemensamma stödet. Självvärderingen beskriver att lärosätet håller på att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom universitetsförvaltningen som står för en stor del av det gemensamma stödet. Detta bekräftades vid platsbesöken, där det uppgavs att det gemensamma stödet inte kommit så långt med kvalitetsuppföljning. Ambitionen är att bygga upp ett system även inom detta område som liknar det som gäller för utbildning och forskning. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets kvalitetssystem på en övergripande nivå är tydligt beskrivet i självvärderingen och det finns en god ambition att hålla samman de olika delarna på olika nivåer.

I dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå beskriver lärosätet att de grundläggande principerna för utbildningsutvärderingar bygger på kontinuerlig uppföljning och granskning för att säkerställa att studenterna uppnår uppsatta mål och att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Modellen är cyklisk och bygger på resultat och analys av utvärderingar som genomförs på övergripande nivå, institutions- och programnivå samt kursnivå. Institutionernas och programmens kvalitetsarbete sammanställs varje år i en kvalitetsplan, vilken även inkluderar en aktivitetsplan. Många uppföljningar genomförs på olika sätt i utbildningsprogrammen, till exempel nybörjarenkäter, kursvärderingar, enkäter för verksamhetsförlagd utbildning och examensenkäter som analyserar den upplevda kvaliteten utifrån flera perspektiv. Även indikatorer såsom söktryck och internationella utbyten beaktas. Dessutom genomförs studentbarometer, avnämarundersökningar och alumnundersökningar. Kompletterande tematiska utvärderingar kan ske. De flesta utbildningsprogram deltar i nationella nätverk där det sker ett utbyte genom kollegial granskning. Initiativet för dessa ligger dock på programnivå och det finns inget system för programutvärderingar vid lärosätet.

Vid platsbesöken bekräftades ovanstående, och det framkom att några mer djupgående regelbundna utbildningsutvärderingar inte har genomförts av lärosätet sedan Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärderingar 2011–2014. Någon mer regelbunden djupgående granskning av utbildningsprogrammen i deras helhet genomförs inte, och det gavs ingen information vid platsbesöken om att det finns en sådan planering framöver. Bedömargruppen konstaterar att utvärderingen av utbildningen i nuläget huvudsakligen baseras på studenternas och avnämarnas uppfattning om utbildningen, eftersom det saknas en djupgående granskning av utbildningsprogrammen. Vid platsbesöken gavs inte, på ett övertygande sätt, en beskrivning av hur lärosätet med rådande kvalitetssystem säkerställer kvaliteten i utbildningarna. Det är bedömargruppens rekommendation att lärosätet utvecklar djupgående och regelbundna granskningar av utbildningsprogram.

Självvärderingen beskriver att lärosätets ambition är att samordna kvalitetsarbetet med verksamhetsplanerings- och uppföljningsprocesser som är under utformning i relation till den nya ledningsorganisationen. För att nå den ambitionen används verksamhetsplaner, kvalitetsplaner och aktivitetsplaner för kvalitetsutveckling. Ett resultat av arbetet är införandet av strategiska professurer med pedagogisk tyngdpunkt. Bedömargruppen uppfattar detta som ett positivt exempel som syftar till att säkerställa en forskningsanknuten utbildning av hög kvalitet. Varje år sker återrapportering av utbildningsuppdraget, med kvalitetsplanen som grund, från institutionen till kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Det är bedömargruppens uppfattning att kvalitetssystemets uppbyggnad delvis är i ett inledningsskede och vissa delar saknas, till exempel processer för mer djupgående regelbundna granskningar av utbildningsprogram. Lärosätets cykliska och systematiska förbättringsprocess tycks fungera väl när det gäller faserna planera och genomföra. När det gäller faserna att följa upp samt återkoppla och förbättra framgår det inte på ett övertygande sätt att lärosätet arbetar systematiskt med dessa faser. Visserligen följs mycket upp, men kopplingen är svag mellan alla uppföljningar till fasen återkoppla och förbättra, liksom till kopplingen till övergripande mål och strategier samt slutligen återkopplingen tillbaka till organisationen. Mot den bakgrunden menar bedömargruppen att lärosätets kvalitetssystem inte fullt ut är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och relationen till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet är svag. Som påpekats ovan är det bedömargruppens rekommendation att lärosätet utvecklar djupgående och regelbundna granskningar av utbildningsprogram för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Motivering:

Enligt självvärderingen består lärosätets kvalitetssäkringspolicy av dokumentet Sammanhållet kvalitetssystem vid KI, riktlinjer. Dokumentet beskriver lärosätets syn på kvalitetsarbetet, de cykliska förbättringsprocesserna och de gemensamma verktygen för kvalitetssäkring. Här definieras även centrala kvalitetsbegrepp och termer, vilket bedömargruppen uppfattar positivt eftersom det kan hjälpa hela lärosätet till en gemensam bild av lärosätets kvalitetsarbete. Dokumentet är fastställt av rektor, publicerat och kommuniceras återkommande i relevanta ledningsforum inom lärosätet. Det framgår dock inte klart vilken systematik som finns i kommunikationen i dessa forum. Dessutom finns underliggande dokument som beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för utbildning på samtliga nivåer, Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå. Dokumenten har fastställts under våren 2019. De ersätter tidigare styrdokument och har anpassats till den nya ledningsorganisationen. Lärosätet har initierat ett utvecklingsarbete, som syftar till att säkra att kvalitetssystemet och den verksamhetsplaneringsmodell som nu utformas blir integrerade och bidrar till hög kvalitet och måluppfyllelse för utbildning.

Kvalitetssäkringspolicyn utvecklades som en del av Strategi 2018 i och med framtagandet av slutrapporten om lärosätets sammanhållna kvalitetssystem. I slutrapporten gavs tydliga uppdrag till olika delar i organisationen för att införa kvalitetssystemet. Parallellt med detta arbete startade arbetet med en ny ledningsorganisation och utformning av Strategi 2030. För att det sammanhållna kvalitetssystemet ska kunna integreras i den nya strategiska styrningen har rapporten omarbetats till Sammanhållet kvalitetssystem vid KI, riktlinjer i linje med den nya ledningsorganisationen och Strategi 2030. Vid platsbesöken framkom att koppling mellan kvalitetssäkringspolicyn och Strategi 2030 ännu inte fullt ut har förverkligats. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy som är offentlig, men att kopplingen till den strategiska styrningen kan utvecklas.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen beskrivs att lärosätet från 1 januari 2019 har en ny ledningsorganisation som innefattar ansvar för kvalitet och kvalitetsarbete, vilket regleras i Rektors besluts- och delegationsordning. Konsistoriet fattar med ledning av kvalitetsarbetets resultat strategiska beslut och beslut om utveckling av verksamheten. Rektor har det övergripande ansvaret för att lärosätets verksamhet håller hög kvalitet. Universitetsdirektören ansvarar särskilt för administrationens kvalitet, medan fakultetsnämnden ansvarar för kvaliteten i utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Fakultetsnämnden beslutar om budgetram och strategiska mål. Nämndens kvalitetsarbete stöds av tre kommittéer, vars uppgift är att bereda ärenden, kontrollera kvaliteten och verkställa beslut inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskning. Vid lärosätet finns en samordningsgrupp för kvalitetsarbetet vars främsta roll är att bereda beslut om kvalitetssystemet och samordna externa kvalitetsgranskningar. Dekaner och prefekter samarbetar vid införandet av lärosätets beslut om kvalitetsarbete. Dekanerna ansvarar för samordning och effektivisering av verksamheten inom respektive institutionsgrupp. Prefekterna har det yttersta ansvaret för kvalitetsarbetet inom sina institutioner. Dessutom konstaterar lärosätet att samtliga medarbetare har ett kvalitetsansvar.

Bedömargruppen uppmanar lärosätet att fortsätta det pågående arbetet med att ta fram en verksamhetsplan för hela lärosätet samt utveckla en ny cyklisk planeringsprocess och tydliggöra dekanernas och institutionsgruppernas roll i kvalitetsarbetet. Syftet är bland annat att knyta samman kvalitetssystemet och verksamhetsplaneringen, vilket bedömargruppen menar kan innebära att kvalitetsarbetet vid lärosätet kan stärkas ytterligare.

Externa och interna utredningar har tidigare signalerat att utbildningsuppdraget har varit svåröverskådligt och svårstyrt på institutionsnivå. Detta ledde fram till en omorganisation där institutionernas ansvar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå förtydligades. Kurs- och programansvar vid respektive institution innebär bland annat ansvar för kvaliteten och kvalitetssäkringen av utbildningsprogram. Den organisationen gäller samtliga program, förutom läkarprogrammet och biomedicinprogrammet som kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ansvarar för. När det gäller utbildning på forskarnivå ligger de flesta beslut på institutionsnivå som har en nämnd för forskarutbildningsfrågor. För att kvalitetssäkra disputationsprocessen finns en central disputationskommitté som arbetar efter en särskild arbets- och delegationsordning. Ansvaret för forskarutbildningskurserna ligger på kommittén för forskarutbildning.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet på ett övergripande plan har en god struktur för ansvarsfördelningen.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet beskriver i självvärderingen att allas delaktighet är avgörande för att kvaliteten ska utvecklas. Detta inkluderar medarbetare, studenter, doktorander, samverkanspartner och externa intressenter. Olika mötesarenor används för att säkerställa delaktighet, engagemang och ansvar. Detta menar bedömargruppen kan vara ett bra sätt att skapa delaktighet och engagemang. Dock framgår det inte, vare sig i självvärderingen eller vid platsbesöken, vilken systematik det finns i och mellan dessa mötesformer samt hur lärosätet tar om hand resultaten från dessa möten. Vidare framgår det inte, vare sig i självvärderingen eller vid platsbesöken, hur övrig personal, dvs. inte lärare, har möjlighet att vara delaktiga, visa engagemang och ta ansvar.

För utbildning på grundnivå och avancerad nivå används en årscykel som tidsmässigt är samordnad med institutionernas verksamhetsuppföljning, där utbildningsuppdraget, parametrar för återrapportering och kvalitetsplan för kommande år ingår. Vidare ingår kursvärderingar, kursråd, studentbarometer och en workshop för kollegial granskning och lärande. Kvalitetsarbetet diskuteras och kommuniceras återkommande i möten med programdirektorn och den grundutbildningsansvariga. För utbildning på forskarnivå är studierektorerna en viktig länk mellan kommittén för utbildning på forskarnivå och institutionerna, genom att bland annat varje termin ha möten med vicerektorn för forskarutbildning och den centrala studierektorn. I dessa möten ges möjlighet till information, synpunkter och önskemål. Vicerektorn för forskarutbildning har varje år även enskilda samtal med studierektorerna. Koordinatorer för forskarutbildningsprogrammen har också regelbundna samtal med ordföranden i kurs- programkommittén (underorgan till kommittén för utbildning på forskarnivå) och den centrala studierektorn. Dessa möten syftar till delaktighet och engagemang. Doktorandernas delaktighet möjliggörs genom deras individuella studieplaner och kursvärderingar. I studentinlagan framförs en oro för att studenternas delaktighet kan påverkas negativt i och med att det varierar avsevärt mellan institutionerna hur studenterna i efterhand kan genomföra obligatoriska moment som de missar på grund av representation i olika grupperingar. Vid platsbesöken framkom att det vid lärosätet finns en medvetenhet om problemet och lärosätet arbetar med frågan.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet på ett övergripande plan har en god struktur för ansvarsfördelningen. Man strävar efter delaktighet, engagemang och breddat ansvar. Det finns många olika grupperingar för möten men diskussionerna i grupperingar behöver tas tillvara på ett bättre sätt. Bedömargruppens rekommendation är att utveckla detta område med utgångspunkt från den goda övergripande struktur som lärosätet har organiserat.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld

Motivering:

Lärosätet beskriver i självvärderingen att kvalitetssystemets cykliska förlopp, gemensamma verktyg och ansvarsfördelning är särskilt utformade för att generera användbara utvärderingsresultat till både kvalitetsarbetet och den strategiska styrningen. Institutionerna har kommit olika långt med detta. I självvärderingen och vid platsbesöken framkom inte på ett övertygande sätt hur institutionerna tar tillvara den återkoppling av återrapporteringen av utbildningsuppdraget som ges från kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid platsbesöken framkom inte hur denna del i kvalitetssystemet, det vill säga återkopplingen, relaterar till övergripande mål och strategier.

Ett exempel som ges avser utvärderingsdata om pedagogisk och vetenskaplig kompetens hos lärarna från den årliga återrapporteringen av utbildningsuppdrag. Däremot framgår det inte hur lärosätet avser att ta hand om resultaten. Vid platsbesöken framkom inte, på ett övertygande sätt, hur resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i praktiken.

Lärosätet exemplifierar vidare med att man efter Universitetskanslersämbetets tillsynsgranskning 2018 har kompletterat kvalitetssystemet med tematiska stickprov, för att säkerställa regelefterlevnad, processorienterade arbetssätt och genomförande av systematiskt kvalitetssäkringsarbete. Detta är ett exempel på hur lärosätet arbetar med att utveckla själva kvalitetssystemet. Metoden är ännu inte fullt införd och sker därför inte i nuläget på ett systematiskt sätt. Det framgår inte heller hur man avser att följa upp dessa tematiska stickprov. Vid platsbesöken framkom inga fler exempel som stödjer arbetet med att utveckla kvalitetssystemet.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet har goda ambitioner att samla in data på olika sätt genom kvalitetssystemets cykliska utformning. Dock framkommer det inte på ett övertygande sätt hur processerna ser ut för att koppla samman resultaten, som genereras av kvalitetssystemet, till den strategiska styrningen av verksamheten och utvecklingen av kvalitetssystemet på ett systematiskt sätt.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen definierar lärosätet de målgrupper som är mottagare av de resultat som genereras av kvalitetssystemet på följande sätt. Internt är det alla medarbetare, chefer, studenter och doktorander. Externt kan det variera, men det är huvudsakligen presumtiva studenter, doktorander, avnämare och samverkansparter. Vid lärosätet finns en mängd olika informationskanaler där medarbetare, studenter och doktorander kan hämta information. Fokus för dessa, enligt självvärderingen, tycks vara spridning av information av olika slag som berör kvalitetssystemets struktur. Till exempel beskrivs bland annat att lärosätets medarbetarportal är en primär spridningsväg för styrdokument, processkartor, checklistor, kontaktpersoner och mötestider. Här finns även information om kvalitetssystemets uppbyggnad. Den muntliga dialogen betonas, där resultat och planer för kvalitetsarbetet diskuteras i exempelvis prefektmöten, möten med administrativa chefer, fakultetsnämnden, kommittéer, utbildnings- och forskningsråd, den årliga utbildningskonferensen och lärardagar.

Vidare beskrivs i självvärderingen att kurs- och programwebbar är viktiga kommunikationsvägar till studenter och lärare. Vid platsbesöken framkom att resultat från till exempel kursvärderingar bland annat sker via studenternas Facebooksida eller läggs ut på webben, och studenterna informeras vid nästkommande kursstart. Det är bedömargruppens uppfattning att det finns processer för publicering och kommunikation men ibland är informationen svår att hitta. Vid platsbesöken framkom att frågor av större och mindre karaktär även diskuteras i kursråden. Hur resultaten från dessa möten avspeglas i kursanalysen och kommuniceras framgick inte. Bedömargruppen är positiv till att lärosätet har identifierat ett kompetensutvecklingsbehov hos chefer, forskare, lärare och administratörer för att arbeta mer processorienterat och kvalitetssäkert med återkoppling och förbättring som också kan leda till lärande i organisationen.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har en stor mängd informationskanaler som används för informationsspridning. Lärosätet har identifierat ett utvecklingsbehov i syfte att förbättra informationsspridningen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fortsätta detta arbete då det kan bidra till att resultaten blir kända för relevanta intressenter.

2. Förutsättningar

Bedömning med motivering:

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett väl fungerande system för att säkerställa att det finns tillräckligt många kompetenta lärare för att genomföra utbildningarna. Rekryteringsbehov identifieras av institutionerna och vägs samman i särskilda centrala organ. Man tillför forskningsmedel och inrättar särskilda professurer för att stärka kopplingen mellan forskning och undervisning. Forskarhandledarkompetens beaktas vid antagning av doktorander och följs upp genom enkäter och samtal med doktorander. Det finns en tydlig ansvarsfördelning för kompetensutveckling av lärare, och detta följs upp inom kvalitetssystemet. En central fråga är antal och kompetensen hos kliniska handledare, varav många är anställda utanför lärosätet. Det följs upp med studentenkäter och finns med i diskussioner med externa parter. Fysiska lärandemiljöer inklusive it följs upp och säkerställs inom ramen för kvalitetssystemet, men de flesta stödfunktioner följs upp genom separata undersökningar. Vetenskaplig och ämnesmässig kompetens följs upp inom ramen för vetenskapligt och kliniskt arbete. Behoven av studievägledning och studenthälsa identifieras från olika former av enkäter men det är oklart hur systematiskt det sker. Resultatuppföljning görs kontinuerligt för både grundutbildningsstudenter och forskarstuderande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har goda rutiner för att säkerställa lärarbemanning när det gäller ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper, vetenskaplig skicklighet och professionskunskaper.
• Lärosätet har en god organisation och tydlig ansvarsfördelning för lärarrekrytering på central nivå och ute på institutionerna.
• Lärosätet har goda rutiner för att se till och följa upp att det bedrivs excellent forskning inom undervisningstäta områden.
• Lärosätet arbetar på ett systematiskt sätt för att stärka handledarkompetensen inom grundutbildning. Det gäller både egna anställda och handledare anställda vid Region Stockholm.
• Lärosätet har en kvalificerad utbildning för ledare inom både utbildning och forskning.
• Lärosätet har välutvecklade stödfunktioner för grundutbildning.
• Lärosätet har ett utvecklat system för att uppmärksamma engagerade och goda lärarinsatser.
• Lärosätet har välfungerande rutiner för att säkerställa att lokaler svarar mot utbildningarnas behov.
• Lärosätet har väl fungerande stödresurser i form av bibliotek, itstöd och lärarutbildning som följs upp genom separata utvärderingar.
• Lärosätet har väl fungerande system med programstudievägledare.
• Lärosätet har en prestigelös atmosfär i kontakten med studerande och nära samverkan mellan olika funktioner som ger en god grund för ett välfungerande kvalitetsarbete.
• Lärosätet har väl fungerande processer för att anta forskarstuderande.
• Lärosätet följer systematiskt upp studieresultat.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Utveckla en systematisk planering av varje lärares pedagogiska kompetensutveckling.
• Utveckla en tydligare inkorporering av stödfunktioner i det allmänna kvalitetssystemet och en tydligare ansvarsfördelning och samordning vad gäller arbetet med infrastruktur.
• Utveckla en tydligare uppföljning av studenthälsans uppdrag och dimensionering mot studenternas behov.
• Utveckla en tydligare inkorporering av studentombud i det systematiska förbättringsarbetet.
• Utveckla det systematiska arbetet med att göra regelverk kända bland studenter och medarbetare.
• Utveckla det systematiska arbetet med att följa upp doktoranders studiesituation.

Bedömning av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen beskriver lärosätet att det av anställningsordningen framgår vilka krav på pedagogisk, vetenskaplig och ämnesmässig kompetens som behövs för att kunna anställas som lärare. För anställning som lärare krävs erfarenhet av pedagogiskt arbete på högskola men också en högskolepedagogisk utbildning om sammanlagt tio veckor enligt SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) rekommendationer. Kraven på pedagogisk kompetens omfattar nu också lärare som inte primärt har rekryterats för undervisning. En majoritet av lärarna är forskarutbildade och forskningsaktiva. Vid platsbesöken framgår att för anställning som lektor krävs som regel att man är docentkompetent. Det ser lärosätet som en styrka samtidigt som det kan vara en konkurrensnackdel gentemot lärosäten som inte har det kravet. Bedömargruppen ser det som en styrka i kvalitetsarbetet att lärosätet har väl beskrivna krav för läraranställning.

Självvärderingen och platsbesöken visar att institutionerna ska ta initiativ till att se över sina behov av kompetensförsörjning utifrån den verksamhet de bedriver och utifrån lärosätets riktlinjer. Kommentarer om lärarförsörjning är en del i prefektens årliga återrapporteringar, där frågor om kompetensförsörjning har funnits med de senaste åren. Programansvariga nämnder kan påverka lärarkompetens i dialog med kursansvariga institutioner. Som underlag används kvalitetsplaner, programanalyser, examensenkäter, inventeringar av lärarkompetens och lärarresurser samt hur väl studenterna når kursmålen. Självvärderingen och platsbesöken visar att lärarbemanningen på kort och lång sikt också är en viktig angelägenhet, och frågor om kompetensförsörjning finns nästan alltid med vid fakultetsnämndens (FN) sammanträden. Lärosätet ett centralt rekryteringsutskott (RU) som bereder läraranställningar. Det har sedan 2019 ett reviderat uppdrag och en ny sammansättning. I RU:s uppdrag ligger att ta ett helhetsgrepp om behov från både forskningen, utbildningen och universitetssjukvården. Inte minst viktigt är att beakta och om möjligt öka rekryteringsunderlaget inom utbildningsintensiva ämnesområden. Vid platsbesöken framkom att det nya systemet fungerar bättre än ett tidigare system som varit mera osystematiskt. Det nya systemet uppges vara mycket tydligare och mer systematiskt, och det ger en bättre överblick över lärosätets samlade behov än det tidigare systemet. Bedömargruppen ser den centrala handläggningen som en potentiell styrka vid lärosätet.

Brist på undervisande personal med relevant vetenskaplig kompetens har identifierats inom några ämnesområden (exempelvis för utbildningar mot sjuksköterskeexamen och tandhygienistexamen). Det har i sin tur resulterat i ett antal rekryteringsåtgärder. Lärosätet har identifierat bristområden och arbetar aktivt för att lösa dem.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att man omfördelar resurser till helårsplatsbaserade forskningsanknytningsmedel, för att undervisningsintensiva verksamheter också ska ha tillgång till forskningsmedel. Vid platsbesöken framgick att detta har pågått några år, och att man nu också ska utvärdera effekterna av satsningen. Lärosätet är i färd med att tillsätta ett antal högt kvalificerade professorer till områden med omfattande utbildningsuppdrag. Vid platsbesöken framgick att syftet med det är att säkerställa forskningsanknytning av hög kvalitet till alla utbildningsområden, snarare än att professorerna ska delta särskilt i utbildningen. Bedömargruppen ser positivt på dessa åtgärder till att stärka forskningsanknytningen inom alla utbildningsområden.

När det gäller forskarutbildningen är den i allt väsentligt individuell för varje doktorand. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur de har satsat mycket på att säkerställa forskares handledarkompetens. Handledarkompetens är en viktig del i antagningsprocessen för nya doktorander. Det finns krav på att handledaren ska bedriva forskning av god kvalitet och ha genomgått handledarutbildningar. Sedan 2008 krävs en godkänd grundkurs i forskarhandledning, och det finns också fortsättningskurser för forskarhandledare och forskargruppsledare. Fortsättningskurserna är frivilliga, men vid platsbesöken framkom att många går dem. Frågor om handledningens kvalitet finns med i doktorandernas exit poll, och vid platsbesöken framkom att handledarkompetens är ett regelbundet inslag i dialoger mellan vicerektorn för utbildning på forskarnivå och institutionernas studierektorer för forskarutbildning. Vid den senaste exit pollen för 2018 svarade 64 procent av doktoranderna att handledaren visat mycket stort intresse för doktorandens framsteg. Bedömargruppen anser att det överlag finns mycket goda rutiner för att säkerställa handledarkompetensen.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Motivering:

Prefekten har det direkta ansvaret för personalens möjligheter att utveckla pedagogisk, ämnesmässig och vetenskaplig kompetens. Kompetensutvecklingsbehovet är därför en viktig del i institutionernas årliga återrapporteringar av utbildningsverksamheten. Vid platsbesöken framkom att kompetensutveckling för den enskilda läraren planeras i samband med medarbetarsamtal med prefekten, men det framkom inte hur systematiskt man tidsätter och planerar för varje lärares utveckling. Det finns lärardagar och årliga utbildningskonferenser som riktar sig till breda lärargrupper och samarbetsytor inom och mellan institutioner. Vid platsbesöken framkom att lärosätet har identifierat ledarskap som en central faktor för framgång i utbildningsuppdraget samt att man har satsat mycket på ledarskapsutbildning för olika nivåer och ett mentorsprogram för yngre ledare. Vid institutionen LIME bedrivs forskning om ledarskap. Bedömargruppen ser det som en styrka att lärares kompetensutveckling ingår som en del i kvalitetssystemet, men ser också systematiken i det arbetet som ett utvecklingsområde.

Självvärderingen och platsbesöken visar att lärosätet arbetar mycket med att utveckla kompetensen hos handledare, även sådana som inte är anställda vid lärosätet. Frågor om handledning finns med i studenternas kursvärderingar och i samverkansdiskussioner med Region Stockholm. God och tillräcklig handledning är en fråga man ständigt får arbeta med, men bedömargruppen finner att insikterna finns om problemen och det arbetas ihärdigt och systematiskt med att lösa dem. Vid platsbesöken framkom att olika utbildningar har olika förutsättningar för att organisera klinisk handledning. För tandläkarutbildningen är både handledargruppen och lokalerna samlade, medan handledningen för exempelvis läkarprogrammet genomförs av många olika handledare anställda vid Region Stockholm. För flera utbildningar görs också mycket av handledarinsatser av kommunalt anställda.

Vid lärosätet tillämpas samma regler för ersättning och genomförande av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för alla kliniska utbildningar. Det är en stor omsättning av handledare, men självvärderingen och platsbesöken visar att man arbetar kontinuerligt med handledarutbildningen. På vissa kliniker har 80 procent av handledarna gått en sådan utbildning. Vid platsbesöken framkom att många lärare inom läkarprogrammet har kombinationstjänster med både undervisning och kliniskt arbete. Det gör att handledarna både har yrkeskompetens och insikter i vad man kan förvänta sig av studenter på olika terminer. För sjuksköterskeutbildningarna är det i allmänhet universitetsanställda lärare som går ut på klinikerna och genomför examinationer i samband med VFU. Vid platsbesöken framkom att handledaröverenskommelser numera också fungerar väl med ett stort antal privata vårdgivare. Bedömargruppen ser det systematiska arbetet med handledarutbildning som en styrka vid lärosätet.

Det finns en rad funktioner direkt underställda rektor som ska stödja institutioner och enskilda lärares kompetensutveckling. Självvärderingen beskriver en nyligen genomförd förändring i att samla flera centrala stödverksamheter hos enheten för undervisning och lärande (UoL). Den kommer fullt utvecklad att ge ett forskningsförankrat stöd för pedagogisk utveckling på alla nivåer, både för lärare som är anställda vid lärosätet samt för de som är anställda vid Region Stockholm. Vid platsbesöken framkom att UoL och andra stödfunktioner hela tiden självständigt arbetar med att fånga upp olika behov och förändringar. Ett aktuellt område är arbetet med digital examination. Det kräver utbildning i olika typer av examination och it-tillämpningar, men innefattar också lokalplanering och annat som kräver insatser från många olika stödfunktioner. UoL och andra stödfunktioner (som bibliotek och studenthälsa) utvärderas genom separata undersökningar.

Bedömargruppen ser det som en styrka att lärosätet har välutvecklade stödfunktioner och utvärderingar kopplade till dem, men det framkom vid platsbesöken att många av stödfunktionerna inte på ett systematiskt sätt kopplas ihop med kvalitetssystemet. Det är också oklart vilken roll UoL och andra stödfunktioner har i forskarutbildningen. På en del institutioner finns studiesociala kommittéer där stödfunktioner kan diskuteras. Det finns ett råd för infrastrukturfrågor som mest handlägger frågor om forskningsinfrastruktur. Det finns två studerandeskyddsombud som studenter kan vända sig till, men vid platsbesöken framkom att studenterna i allmänhet inte har stor kännedom om dem. Frågor om jämställdhet och lika villkor har fått en tydlig markering i Strategi 2030 (Jämställdhet måste vara väl etablerat inom universitetet), och jämställdhet har en egen central organisation under prorektorn. Det anser bedömargruppen är en styrka för lärosätet. Frågor om lika villkor diskuteras återkommande vid möten med institutionernas studievägledare.

Bedömargruppen ser positivt på att det finns många aktiviteter som syftar till att uppmärksamma goda lärarinsatser och höja undervisningens status. I självvärderingen och vid platsbesök framgår att UoL ger särskilda kurser för personer som är vetenskapligt meriterade men som också är pedagogiskt drivande. Inom UoL finns en pedagogisk akademi vars syfte är att uppmärksamma lärare som skickligt och med stort engagemang har bedrivit undervisning och pedagogiskt utvecklingsarbete på alla nivåer. Lärosätet utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt, både i egen regi och i samverkan med Region Stockholm. Det finns pedagogiska priser som uppmärksammar pedagogiska insatser från olika kategorier av egna medarbetare, men också KLOK-priset som uppmärksammar klinisk handledning.

Självvärderingen och platsbesöken visar att lärosätets lärare i de flesta fall utvecklar en hög vetenskaplig kompetens, främst genom egen forskning och genom att delta i forskningsseminarier och olika typer av nationellt och internationellt vetenskapligt utbyte. Den ämnesrelaterade kompetensen utvecklas genom egen forskning och undervisning. De flesta utbildningar är yrkesprogram inom vården, och där stärks många lärares yrkesspecifika kompetensutveckling genom att de också är yrkesverksamma inom sjukvård. Kopplingen till yrkeslivet ser bedömargruppen som en styrka för lärosätet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen framgår att lärosätet arbetat aktivt med lärandemiljöerna. Sedan 2009 pågår projektet Framtidens lärandemiljöer, som syftar till att skapa bästa möjliga miljö för aktivt lärande. Ansvaret för de fysiska lärandemiljöerna är uppdelat mellan fastighetsavdelning, it-avdelning och bibliotek. Samordningen sker i ett lärandemiljöråd, där dessa verksamheter finns representerade men också studenter och utbildningsansvariga. Lokalernas ändamålsenlighet följs upp i kursvärderingar, examensenkäter, studentbarometern och VFU-enkäten samt i institutionernas återrapportering, vilket även inkluderar verksamhetsförlagd utbildning (VFU), kliniska tränings- och simuleringscentrum och virtuella kliniska miljöer. Bland specialiserade satsningar finns salar för digital examination, kliniskt träningscentrum och specialanpassade kliniker för undervisning. Det pågår ett arbete med att utnyttja den fulla potentialen för digitala examinationer. Lärosätet bedriver undervisning vid flera campus. Det beskrivs inte i självvärderingen om det finns svårigheter med logistik eller annat i samband med det, men varken studentinlagan eller platsbesöken visar att lokalisering på flera platser i regionen är ett problem. Bedömargruppen ser kvalitetsarbetet med lokal- och utrustningsfrågor som en styrka och att de är förankrade i det allmänna kvalitetssystemet, men det framgår inte riktigt i självvärdering eller vid platsbesöken hur initiativ tas och hur samordningen sker mellan olika funktioner.

Självvärderingen och platsbesöken visar att it-miljön utvecklas fortlöpande, och ansträngningar görs för att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande också med hjälp av nutidens och framtidens tekniska möjligheter. Man har en ny lärplattform, Canvas, och ett projekt i samarbete med Region Stockholm, Framtidens vårdinformationsmiljö, som är en testmiljö där studenterna kan lära sig hantera nya it-stöd för journalsystem, beslutsstöd m.m. Ett elektroniskt system, för att underlätta hanteringen av den enskilda studentens studieplan, är på väg att införas och får betydelse inte minst för övningar och examinationer inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett elektroniskt system för doktorandernas individuella studieplaner beskrivs också i självvärderingen. Vid platsbesöken framkom att det ska införas i början av 2020. Lärosätet menar att enklare rutiner för att sammanföra erfarenheter från många forskarstuderande kommer att optimera uppföljningen av doktoranderna. Bedömargruppen ser att lärosätet arbetar systematiskt för att utnyttja digitala hjälpmedel. Vid platsbesöken framkom att dessa utvärderas inom ramen för kursvärderingar, exit polls och institutionernas rapporter, men flera av it-systemen är nya och har inte hunnit utvärderas.

Lärosätet får information om behovet av studentstöd bland annat i den nybörjarenkät som genomförs vartannat år. Självvärderingen och platsbesöken visar att resultaten av nybörjarenkäten ingår som underlag för institutionernas rapporter och diskussioner inom kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) och fakultetsnämnden (FN). I självvärderingen framkommer att man har ett decentraliserat system med programstudievägledare som följer upp studieresultat på grundnivå och avancerad nivå. Vid platsbesöken framkom att studenterna känner till vilka dessa är och att kontaktvägarna fungerar. En vanlig tidpunkt för att fånga problem är när studenterna inte klarar behörighetskraven för kommande terminer (spärrar). För hjälp innan dess krävs i allmänhet att studenten själv aktivt söker stöd. Det finns olika nätverk bland stödfunktionerna som ska sprida kunskap om nya regler och arbetssätt ut i organisationen men det är oklart hur systematiskt de arbetar. För annat än studenträttsliga regler finns inga tydliga anvisningar om hur informationen ska spridas.

Vid platsbesöken framkom att studentombud och doktorandombud har en viktig roll för att fånga upp studenter med problem. Det kan gälla bemötande från lärare och andra studenter, problem med att klara tentamensskrivningar eller att slutföra forskarstudier på tilldelad tid, men också praktiska problem relaterade till främst VFU-placeringar. Vid platsbesöken framkom också att de programansvariga har mycket tät kontakt med dessa studievägledare och studentombud. Det pågår ett särskilt projekt som syftar till att stödja läkarstudenter som riskerar att inte genomföra utbildningen inom planerad tid på grund av icke godkända examinationer. Med hjälp av studenthandledare får dessa studenter stödundervisning. Vid platsbesöken framkom att det var något av en tillfällighet att det blev just den gruppen, och att resultaten inte har utvärderats ännu. Enligt bedömargruppen är nybörjarenkäter och liknande återkommande utvärderingar (exempelvis exit poll) styrkor i ett kvalitetssystem som ska fånga upp studenternas behov av stöd, men det är oklart hur systematiskt informationen omsätts i aktiviteter. Bedömargruppen finner också att studentstöd i form av studievägledare och studentombud fungerar väl. Samtidigt kan det vara en svaghet för kvalitetsarbetet att studentombuden i den nya organisationen inte längre har någon direkt koppling till KU, kommittén för utbildning på forskarnivå (KFU) och FN. Det är ovanligt att institutioner tar initiativ till möten med ombud.

Det framkom vid platsbesöken att studenthälsan aktivt skickar ut information om stress och andra problem, men många studenter och forskarstuderande upplever att de inte riktigt får information om studenthälsans roll och vilka problem de kan få hjälp med. Studentinlagan och platsbesöken visar också att studenter ibland inte fått det stöd som bör falla på studenthälsan, utan blivit hänvisade till en vårdcentral. Vidare beskrivs i studentinlagan att hjälp med stresshantering, som studenthälsan ansvarar för, inte ges på engelska trots flera uppmaningar från studentkårerna. Det framkom vid platsbesöken att liksom för många andra funktioner så upplever studenter och utbildningsansvariga inom odontologi en större närhet till denna service än flera andra utbildningar.

Studenthälsan utvärderas genom brukarenkäter. Brukarenkäter fångar inte de studenter som skulle kunnat ha haft nytta av studenthälsan men inte tagit kontakt. Det framgår inte heller från självvärderingen eller platsbesöken hur lärosätet säkerställer att studenthälsan är tillräckligt för de behov som studenterna har. Enligt bedömargruppen är kvalitetsuppföljning därför ett utvecklingsområde inom studenthälsan.

Vid platsbesöken framkom att man har tagit fram regelverk som underlättar för administratörer, kursansvariga och andra att göra rätt. De flesta av regelverken ligger tydligt framme på olika webbsidor. Studentkårerna har student- och doktorandombud som är oberoende instanser som studenter kan vända sig till med frågor om lärosätets regelverk. Vid platsbesöken framkom också att varken lärare eller studenter känner till det aktuella regelverket. En handbok som täcker vanliga situationer skulle kunna underlätta.

Avvikelser i form av fusk eller i övrigt olämpligt beteende kräver ofta snabb handläggning. Till vägledning finns dokumentet Studenträttslig handläggning. Det ska nu uppdateras för att svara mot den nya organisationen och reviderade regelverk. Man planerar också att ge utbildning riktat till personer som oftare än andra kan komma i kontakt med avvikelser, exempelvis tentamensvakter. I nätverken för stödfunktioner, grundutbildningsansvariga och studierektorer diskuterar man erfarenheter från olika avvikelser och vad man kan lära av dem. Enligt bedömargruppen finns ett fungerande kvalitetsarbete för arbetet med regelverk kopplat till handläggning av enskilda ärenden. Det arbetet är dock inte direkt kopplat till kvalitetssystemet. Ett utvecklingsområde är att göra regelverken ännu mer kända bland berörda.

Doktorander får stöd av studierektorer och forskarutbildningsadministratörer. Vad som ingår i detta stöd framgår inte av självvärderingen, och platsbesöken ger heller inte någon tydlig bild. Läranderesurser inom forskargruppen vilar på gruppens och handledarens resurser för forskningen och är beroende av forskningsinriktning. Att läranderesurserna är ändamålsenliga säkerställs genom antagningsprocessen för doktorander, genom samtal med doktorander under arbetets gång och vid exit poll. Bedömargruppen anser att det finns en god struktur för att följa upp forskarstuderande, men det framgår inte hur systematiskt lärosätet tar hand om resultaten från dessa uppföljningar.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen sägs att lärosätet erbjuder en väl strukturerad information före och vid utbildningsstart, som gör att studenterna är väl informerade om utbildningarnas innehåll och krav. Det finns lättillgängliga webbsidor som riktar sig till studerande med relevant information om utbildningens innehåll och karriär efter studierna. Man beskriver i självvärderingen att man har ett prestigelöst och öppet klimat, som bidrar till att ge en välkomnande studiemiljö och möjlighet att kunna fånga upp problem. Detta bekräftas vid platsbesöken. Bedömargruppen ser detta som en styrka för lärosätet och en bra grund för ett fungerande kvalitetsarbete. Studentstöd och individuella handlingsplaner ges när studenter eller doktorander inte når målen. Självvärderingen beskriver också att det finns en ny resurs som stödjer lärare att verka i ett multikulturellt och multinationellt lärandesammanhang, där studenter kommer från olika bakgrund.

När det gäller utbildning på forskarnivå framhåller lärosätet i självvärderingen och vid platsbesöken att den individuella studieplanen är viktig, för att följa upp utbildningen så att den genomförs inom planerad tid. Antagningsprocessen till doktorandstudier har nyligen gjorts om, där en viktig del är att i förväg säkerställa att det finns förutsättningar för en forskarutbildning av hög kvalitet. Detta innefattar att den tilltänkta handledarens tid, lämplighet och finansiella resurser ska godkännas. Det kallas Grönt ljus. Det ser bedömargruppen som en styrka vid lärosätet.

Under doktorandperioden finns det obligatoriska och regelbundna uppföljningar. Vid platsbesöken framgår att det i första hand handlar om progressen i projektet, men det är ibland oklart vad halvtidskontrollen syftar till och hur den följs upp. Lärosätet planerar dock för enskilda samtal med forskarstuderande, för att fånga deras arbetssituation under projektets gång. Vid platsbesöken framkom att exit polls hittills har varit det viktigaste instrumentet för att fånga upp forskarstuderandes situation. Man inser att instrumentet är något trubbigt, eftersom det kan ta lång tid från det att ett problem uppmärksammas till dess att man har initierat förändringar och ser resultat för nya doktorander. Bedömargruppen anser att mycket av hanteringen kring forskarstuderande ger goda förutsättningar för kvalitetsuppföljning, men att det systematiska arbetet med att följa upp varje enskild doktorand är ett utvecklingsområde.

I självvärderingen beskrivs att examensfrekvensen är minst lika god eller högre än vid andra lärosäten som ger liknande utbildningar. Studieresultat och olika aktiviteter för att nå goda studieresultat utvärderas i studentbarometer och examensenkät. Generellt presenterar lärosätet positiva resultat från dessa utvärderingar, men det framgår inte hur resultaten analyseras och tas tillvara på ett systematiskt sätt. I självvärderingen beskrivs att mediannettostudietiden för forskarstuderande är 4,4 år, även om det varierar mellan institutioner. Skillnaderna följs upp, och hittills har det visat sig att det finns goda förklaringar när studietiderna har blivit längre. Många forskarstuderande är exempelvis kliniskt verksamma, vilket bidrar till långa studietider och ibland avbrott.

Bedömargruppen finner att lärosätets rutiner och processer för att uppfylla bedömningsgrunden är välutvecklade både när det gäller grundutbildningsstudenter och forskarstuderande. Eftersom forskarutbildning i huvudsak är planerad individuellt ställs extra stora krav på uppföljning, vilket inte alltid fungerar fullt ut.

3. Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering:

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

En stor del av kvalitetssystemet har på kort tid genomförts i verksamheten vid lärosätet. Den nya ansvarsfördelningen har fallit i god jord och lärosätet har i ett utvecklingsprojekt använt den nya organisationen för samarbete över hela lärosätet. Men det finns brister när det gäller viktiga dokument som riktlinjer för säkerställandet av kvalitet i utbildningarna. Alla styrdokument har inte uppdaterats så att de kan följas i den nya organisationen. Däremot har lärosätet tydliga styrdokument för examensarbeten och studentaktiverande moment, och lärosätet poängterar värdet av studentengagemanget i utbildningen. Det är mycket positivt att lärosätet har definierat forskningsanknuten utbildning och beskrivit fyra vägledande principer för att säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten. Lärosätet har rutiner för säkerställandet av att utbildningarna utformas och genomförs med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Lärosätet har även ett genomtänkt system med rapportskyldighet på olika nivåer och en processkarta över årscykeln.

Det är dock inte tydligt hur lärosätet följer upp och återrapporterar de resultat som data visar. Det är också något otydligt hur verksamhetsplaner, återrapporteringar av utbildningsuppdrag, kvalitetsplaner och aktivitetsplaner hänger ihop inom och mellan olika nivåer och inom lärosätet som helhet. Systematiken i det interna arbetet är inte helt genomförd. Lärosätet följer löpande upp utbildningarna. Samtidigt visar det sig att lärosätet inte har planer för periodiska utbildningsgranskningar av djupare helhetskaraktär.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har tydliga styrdokument för examensarbeten och studentaktiverande moment.
• Lärosätet har definierat forskningsanknuten utbildning och undervisning och hur detta ska säkerställas.
• Lärosätet sätter stort fokus på studentengagemanget i utbildningen.
• Lärosätet har ett system för rapportskyldighet mellan olika nivåer.
• Lärosätet har initierat utvecklingsprojekt där hela lärosätet samarbetar. Ett bra exempel på detta är utvecklingen av det nya läkarprogrammet som visar prov på god organisation och förmåga att samarbeta över hela lärosätet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet uppmanas se över och eventuellt revidera styrdokument i relation till det nya kvalitetssystemet.
• Lärosätet uppmanas utveckla ett system för djupgående och regelbundna granskningar av hela utbildningsprogram.
• Lärosätet uppmuntras utveckla ett medvetet förhållningssätt till forskningsbaserat yrkesarbete och livslångt lärande.
• Lärosätet behöver utveckla system som mer tydligt tar till vara data som samlats in genom olika enkäter.
• Lärosätet behöver även utveckla systematiken i återkopplingen av undersökningsresultat och de åtgärder som resultaten föranlett.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet beskriver ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet i dokumentet Sammanhållet kvalitetssystem vid KI, riktlinjer. I självvärderingen och i dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå beskriver lärosätet ansvarsfördelningen för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar i besluts- och delegationsordningen och i självvärderingen. Initiativ till förändringar i utbildningsstrukturen tas i första hand av institutionens utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden ansvarar för utformning, genomförande, utveckling och samordning av institutionens utbildningar. Vid framfört behov av förändringar i utbildningsutbudet behandlas ärendet av kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) som utreder ärendet och gör en beredning för beslut, vilket fattas av fakultetsnämnden (FN). I utredningen beaktas förutsättningar, kvalitet, efterfrågan, arbetsmarknadens behov, lärarkapacitet, forskningsanknytning, resurser, infrastruktur, programmets mål, innehåll och kvalitetssäkring. Vid behov av nedläggning av en utbildning studeras särskilt söktryck, genomströmning, kvalitet och arbetsmarknadens behov samt ekonomiska eller strategiska överväganden. Konsekvenser för antagna studenter ska särskilt beaktas. Initiativ till förändringar kan även tas av FN eller lärosätets ledning, till exempel med hänvisning till behov av strategiska satsningar. Även lärosätets avnämare kan föra fram förslag på förändringar i utbildningsutbudet. Institutionen ombeds då utreda ärendet. KU beslutar om utbildningsutbud och dimensionering, medan institutionerna ansvarar för genomförandet av FN:s och KU:s beslut. Institutionerna ansvarar även för kvaliteten i programmet, för att granska och fastställa kursplaner och för att programmen utvecklas så att studenterna förbereds för arbetslivet.

Bedömargruppen konstaterar att trots att det gått en kort tid sedan organisationsförändringen och införandet av det nya kvalitetssystemet, har den nya ansvarsfördelningen redan fallit i god jord. Detta kunde bekräftas vid platsbesöken.

Vid platsbesöken framkom även att lärosätet håller på att ta fram ett nytt läkarprogram och i intervjuerna beskrevs det digra arbetet. Bedömargruppen kan konstatera att arbetsarrangemangen visar prov på god organisation och samarbete över hela lärosätet. Samtidigt kan bedömargruppen tyvärr konstatera att lärosätet inte följer de riktlinjer som tagits fram för arbetet. I dokumentet Riktlinjer för inrättande och kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå, inklusive inrättande av huvudområde finns riktlinjer för inrättande av nya program. Vid platsbesöken framkom dock att man valt att frångå dokumentet. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet inte uppdaterat ett viktigt dokument för inrättande av nya utbildningsprogram. Dokumentet är viktigt, eftersom dess riktlinjer syftar till att garantera att lärosätets utbildningar redan från start håller hög kvalitet. Bedömargruppen anser att lärosätet därmed inte kan sägas ha ändamålsenliga rutiner och processer för inrättande av utbildningar på ett systematiskt sätt.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet beskriver ett brett utbud av studentaktiverande moment som är anpassade för de olika utbildningarna. Lärosätet har tydliga styrdokument (till exempel hur handledning ska vara upplagd och bedömningskriterier) för examensarbeten, och studentaktiverande moment följs upp i återrapporteringen till KU. Lärosätet uppger i självvärderingen att utbildningarna ska genomföras på ett sådant sätt att de är studentaktiverande, forskningsbaserade och med användning av relevant it som stöd för lärandet. Platsbesöken visar att både den akademiska personalen och den administrativa personalen har tagit till sig detta i sitt arbete och att även lärandemiljön utvecklas i samma linje. I intervjuerna vid platsbesöken lyfts miljön fram som en betydande åtgärd för att stödja studenternas engagemang i utbildningen.

Dokumentet Riktlinjer för hantering av kursplaner beskriver åtgärder som stödjer tillämpningen av lärosätets pedagogiska idé. Det pedagogiska utvecklingsarbetet stöds även av satsningar på högskolepedagogiska kurser och annan form av pedagogisk fortbildning. Lärosätet lyfter fram arbetssätt som laborationer, seminarier, case, workshoppar samt muntliga och skriftliga presentationer som exempel på läraktiviteter som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i sitt lärande. I utbildningsprogram som leder till yrkesexamen tillämpar lärosätet examinationer som visar på studenternas aktiva roll, till exempel genom praktiska patientbaserade examinationer i autentiska vårdsituationer.

Intervjuerna bekräftar att verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och samarbetet med sjukvården är viktiga för att stärka studenternas engagemang. Lärosätet lyfter även fram att i examensarbetskurser är studentens aktiva roll av central betydelse, eftersom arbetsprocessen bygger på studentens egen aktivitet. Distansutbildning bygger enligt lärosätet på studentaktiverande lärandeaktiviteter och på flexibelt lärande. Under platsbesöken betonar lärosätet att forskarstudentens aktivitet garanteras genom att hen utformar sin individuella studieplan och därmed påverkar sin utbildning och sitt lärande. Lärosätets olika metoder för att uppmuntra studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna följs upp genom kursvärderingarna.

Det verksamhets- och behovsstyrda systemet för kursutbud ger stor valfrihet, och doktoranderna kan utöver de allmänvetenskapliga kurserna i stor utsträckning påverka vilka kurser de går och vilka lärandeaktiviteter de deltar i. I självvärderingen lyfts det fram och det bekräftas under platsbesöken att doktoranderna har stor möjlighet att påverka sin egen utbildning genom återkommande uppföljningar och återkopplingar.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätet har satt stort fokus på studentengagemanget i utbildningen för praktiska färdigheter och på examensarbetet. Lärosätet stödjer idén om studentengagemang genom satsningar på lärandemiljön, personalutbildning och stödfunktioner inom administrationen, som utveckling i kvalitetsplaner och kursplaner. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet på olika sätt säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och i examinationen.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet uppger i Strategi 2030 att det arbetar för att utbildningen och forskningen ska stimulera varandra. Det innebär bland annat att undervisningens omfattning på grundnivå och avancerad nivå ska öka och att forskningsanknytningen ska stärkas, att man ska tillgodose att medarbetare får möjlighet att både forska och undervisa och att studenternas intresse för forskning ska öka. Lärosätet uppger i självvärderingen att man på uppdrag av rektor har utrett utbildningarnas forskningsanknytning och därigenom fastställt en definition av begreppet forskningsanknuten utbildning. Definitionen tar fasta på studenterna, lärarna, undervisningens innehåll och undervisningsmetoderna. Lärosätet uppger att den forskningsanknutna utbildningen förväntas göra det möjligt för studenterna att förvärva kunskap, färdighet och förmåga att problematisera teoretiska och empiriska iakttagelser samt analysera, kritiskt värdera och införa ny kunskap i sin framtida yrkesutövning.

Lärosätet uppger i självvärderingen att utbildningarna ska vara forskningsanknutna, bidra till ett vetenskapligt förhållningssätt och vara forskningsförberedande. Lärosätet lyfter i intervjuerna fram att det är mycket viktigt med forskningsanknytning för evidensbaserad vård, och att utbildningen bör sträva efter att de utexaminerade har med sig det perspektivet in i vården. Vid platsbesöken framkom goda exempel på hur lärosätet i den praktiska undervisningen knyter samman teori och praktik.

Vid platsbesöken lyftes det fram att man arbetar medvetet för att möjliggöra forskningstid även för lärare med administrativa uppdrag. Samtidigt arbetar man även för att professorerna ska ta mer ansvar för forskningsanknytning i utbildningen. Ett annat exempel är inrättandet av professurer med fokus på undervisning.

Lärosätet uppger i självvärderingen att den kursansvariga institutionen ansvarar för forskningsanknytningen i kurserna. Forskningsanknytningen i utbildningarna följs enligt dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå upp systematiskt, och resultatet återrapporteras till den programansvariga nämnden. Institutioner och programnämnder lämnar varje år en återrapportering av utbildningsuppdraget utifrån några faktorer, varav den ena är forskningsanknytning. Lärosätet säkerställer forskningsanknytningen genom den examensenkät som genomförs bland utexaminerade för att ta reda på deras uppfattningar av utbildningen, bland annat av i vilken grad utbildningen har varit forskningsanknuten och forskningsförberedande. Enligt självvärderingen säkerställs forskningsanknytningen i forskarutbildningen bland annat genom att forskningsplanen granskas, genom studenternas nätverkande inom forskningsmiljön vid det egna universitetet och vid andra universitet samt genom deltagande i seminarieverksamhet och konferenser.

Bedömargruppen ser det som mycket positivt att lärosätet har definierat forskningsanknuten utbildning och beskrivit fyra vägledande principer, för att säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten. I intervjuerna bekräftas det aktiva arbetet för att utbildningen ska vara forskningsanknuten. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet följer upp forskningsanknytningen i examensenkäter och i institutionernas årliga återrapporteringsrapporter.

Lärosätet har forskning som metafor för utbildningen som pedagogisk idé och uppger i intervjuerna att man vill stärka forskningsanknytningen ytterligare genom rekryteringsutskottets arbete. Lärosätet uppgav vid platsbesöken att huvudspåret i arbetet blir lärarkapacitetsfrågan relaterad till forskningsanknytningen av utbildningen. I intervjuerna framkom en viss osäkerhet om behovet av ett vetenskapligt förhållningssätt även som utexaminerad. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att i det pågående utvecklingsarbetet ta ett aktivare grepp även om frågan om forskningsanknutet arbetsliv och livslångt lärande.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet uppger i självvärderingen att man strävar efter att säkerställa en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter, och examinationer genom riktlinjer för utformning av utbildnings- och kursplaner. Utbildningsnämnderna ansvarar för granskningen av kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter samt examinationer i utbildningsplanerna, och lärosätet genomför ett positivt arbete genom curriculum mapping (målmatris). Kommittén för utbildningen beslutar om nya planer. Lärosätet har tagit fram guider och olika former av personalfortbildning som stöd för utvecklingsarbetet. I återrapporteringen 2018 följdes progressionen av lärandemål i programmens obligatoriska kurser upp i relation till examensmål och hur dessa examineras. Resultatet behandlas i kvalitetsplanen för kommande verksamhetsår. Inom forskarutbildningen följs kopplingen mellan nationella mål och examination upp genom doktorandens individuella studieplan (ISP), årliga uppföljningar och halvtidskontroller samt genom betygsnämndens bedömning vid disputationen. Bedömargruppen ser positivt på detta.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har rutiner för att säkerställa att utbildningarna utformas och genomförs med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter samt examinationer. Lärosätet uppger vid platsbesöken att man har infört ytterligare systematisk uppföljning i forskarutbildningen, eftersom det varje år upptäcks avhandlingar som inte håller tillräckligt hög kvalitet. Åtgärden är ett exempel på hur uppföljningsresultat tas till vara i kvalitetssystemet och leder till åtgärder. Systematiken består av att varje arbete granskas av betygsnämnden före disputation.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Motivering:

Lärosätet uppger i självvärderingen att man följer upp utbildningarna i årscykler i linje med Processkarta över årscykeln för återrapportering av utbildningsuppdrag. Återrapporteringen sker utifrån komponenter som ingår varje år eller med längre mellanrum. Enligt lärosätet medger systemet en flexibilitet i tematik och i frågeformuleringarna från år till år. Genom återrapporteringen strävar lärosätet efter att säkerställa att dess utbildningar håller hög kvalitet och rapporteringen fungerar som underlag för lärosätets ledning för att följa upp, utveckla och kvalitetssäkra utbildningsverksamheten. I intervjuerna konstaterade lärosätet att återrapportering sker främst till ledningen, fakultetsnämnden och KU samt KFU, men också inom institutionen.

Vid platsbesöken uppges att man är tacksam över arbetet med den centrala verksamhetsplanen som kommer att underlätta arbetet med kopplingen till kvalitetsarbete även i institutionernas verksamhetsplaner trots att de inte ännu är helt i fas med institutionernas återrapportering. Institutionens återrapportering inkluderar en kvalitetsplan som är ett verktyg för kvalitetsutveckling för utbildningsuppdraget. Planen görs upp varje år enligt en fastställd mall. Lärosätet påpekar i intervjuerna att införandet av detta pågår, och att alla ännu inte är med i arbetet.

Lärosätet har även identifierat områden som är ramverk för kvalitetsarbetet på institutionsnivå respektive programnivå. Moment som lyfts fram i kvalitetsarbetet är arbetsfördelning mellan den programansvariga och den kursansvariga, kursanalys och kollegial granskning samt lärande. I intervjuerna lyfte lärosätet fram att den kollegiala granskningen och ständigt pågående träningen är nyckeln för att sprida kvalitetstänket inom lärosätet. På forskarutbildningsnivå granskas de enskilda doktorandernas måluppfyllelse (genom samarbetet med handledarna och genom formaliserade årliga uppföljningar), kurser (kursvärderingar och kursanalyser) och utbildningen på en övergripande nivå (exit poll). Lärosätet uppger i självvärderingen att man använder resultaten från uppföljningarna för att utveckla forskarutbildningen.

Den allmänna studieplanen för forskarutbildningen granskas vart tredje år. Varje doktorand har en individuell studieplan som följs upp varje år. Den planeras tillsammans med handledaren. Forskarutbildningsprogrammen är institutionsövergripande, så att kurser är öppna för samtliga doktorander. Varje program har en styrgrupp som beslutar om kurserna i det aktuella programmet. Forskarutbildningsprogrammen inrättas av kommittén för utbildning på forskarnivå (KFU). Programmen följs upp varje år av kurs- och programkommittén under KFU. De program som inte fyller kravet på söktryck och har svag verksamhet kan avvecklas. Fakultetsnämnden fattar beslut om nedläggning av forskarutbildningsämnen.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har ett genomtänkt system med rapportskyldighet på olika nivåer (kursvärderingar, kursrapporter, kvalitetsplaner för program och institutionernas återrapportering av utbildningsuppdraget) och en processkarta över årscykeln. Enligt självvärderingen samlar lärosätet in data och behandlar den för att använda resultaten i planeringen av aktiviteter. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet beskriver processen kring kursvärderingarna, men inte hur övriga uppföljningar av utbildningen tas om hand och hur processen för bearbetning av resultaten och beslut om åtgärder som är baserade på uppföljningarna sker. Systematiken i det interna arbetet uppfattas därför inte vara helt genomförd.

Vid platsbesöken framkom att lärosätet inte har genomfört några programutvärderingar sedan Universitetskanslersämbetets utvärderingar 2011–2014. Bedömargruppen uppfattar därför att det inte sker någon systematisk utbildningsgranskning vid lärosätet. Lärosätet uppgav vid platsbesöken att man i första hand ska fokusera på examensarbetena. Lärosätet har genomfört kollegial granskning av projektarbeten inom några program och diskuterar nu utvärdering av programmen. Vid platsbesöken konstaterades det att kollegial granskning skulle kunna fungera inom forskarutbildningen, men att lärosätet ännu inte tillämpar den formen av kvalitetssäkring. Vid platsbesöken uppgav lärosätet även att det finns benchmarking i form av ett nationellt nätverk för vårdutbildningar som utbyter erfarenheter och ibland utvärderar varandra (exempelvis examensarbeten inom biomedicinska analytikerprogrammet). Detta kvalitetsarbete bedrivs på kollegial nivå, men är inte systematiskt.

Vid platsbesöken bekräftades även att man arbetar i linje med de ovan beskrivna processerna i kvalitetsarbetet. Lärosätet följer löpande upp utbildningarna. Samtidigt visar det sig att lärosätet inte har planer för periodiska utbildningsgranskningar av djupare helhetskaraktär. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet på grund av detta inte kan anses ha en ändamålsenlig process för att förbättra och utveckla utbildningarna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätet skiljer i självvärderingen mellan formativa utvärderingsresultat och summativa utvärderings- och granskningsresultat av verksamheten. För de summativa resultaten finns anvisningar och rutiner för hur de ska publiceras. I dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå beskrivs hur resultat från kursvärderingar och kursanalyser samt förbättringsförslag och åtgärder ska publiceras genom en öppen kurswebb. Resultaten ska även delges den ansvariga nämnden eller nämnderna, och diskuteras i forum med studentrepresentanter närvarande. I övrigt sker kommunikationen med studenterna främst inom kurserna och via lärplattformen samt via studentrepresentationen i olika organ och forum. Prorektorn håller även möten med studentkårernas presidier varje månad, där resultaten av granskningen kan delges. Kommunikation mellan medarbetare förs inom och mellan kurser, inom program, mellan program och mellan institutioner liksom mellan ledning och verksamhet, men det sker inte på ett systematiskt sätt. Vicerektorn håller varje år ett möte med institutionerna utifrån institutionernas återrapportering, och på program- och institutionsnivå hålls möten med kollegial granskning av kvalitetsplaner samt möten mellan KU, programdirektorerna och de grundutbildningsansvariga. Lärosätet menar att deras externa intressenter främst är samarbetsparter inom verksamhetsintegrerat lärande och verksamhetsförlagd utbildning samt ett intresserat samhälle. Kommunikationen med dessa styrs av intressentgruppernas behov. Avnämare från Region Stockholm har även plats i olika organ och får information härigenom, medan lärosätet möter avnämare som inte finns med i KI:s organisation inom branschråden. Presumtiva studenter och övriga samhällsintressenter informeras i första hand genom ki.se.

Enligt självvärderingen publiceras resultaten av kursutvärderingarna på forskarutbildningsnivå i kurskatalogen nästa gång en forskarutbildningskurs ges. Enligt dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå vid Karolinska Institutet återrapporteras resultaten från uppföljningsaktiviteterna i KFU, och ligger sedan till grund för diskussioner och beredning av nya beslut.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en god struktur för hur granskningsresultat publiceras och kommuniceras med relevanta intressenter. Dock finns det utvecklingsområden och lärosätet uppmanas att utveckla återkopplingen till personal som inte sitter i nämnder och kommittéer samt utveckla kommunikationen mellan olika nivåer i organisationen och mellan olika personalgrupper.

4. Jämställdhet

Bedömning med motivering:

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

På en övergripande nivå beskriver lärosätet relativt tydliga ambitioner för jämställdhet både i självvärderingen och vid platsbesöken. På program- och kursnivå saknas dock ofta moment om jämställdhet. En styrka är att lärosätet har organiserat och genomfört en rad utbildningsinsatser för intern kompetensutveckling inom området.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätets ledning har en medvetenhet och ett engagemang samt arbetar på flera sätt systematiskt inom området jämställdhet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet rekommenderas att systematiskt säkerställa att jämställdhet beaktas på ett tydligare och mer konkret sätt på alla nivåer i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Bedömning av bedömningsgrunden:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Motivering:

Lärosätets arbete med jämställdhet utgår från aktuell lagstiftning och från lärosätets Plan för jämställdhetsintegrering 2017–2019. I den senare är ett av fyra prioriterade områden genusperspektiv i utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De fastställda målen och uppfyllelsen ska utvärderas under 2019 och 2020. I Strategi 2030 nämns också att det ska säkerställas att utbildningen ger den kunskap om kön, makt och lika villkor som krävs för att ge förutsättningar för jämlik vård och omsorg. Arbetet med jämställdhet leds av prorektorn och sakkunniga samordnare på universitetsförvaltningen. Den aktuella organisationen och beslutsordningen är nyligen beslutad och genomförd och är ännu inte utvärderad, men enligt självvärderingen uppfattas den inom lärosätet som mera handlingskraftig än den tidigare Rådet för lika villkor. På institutionsnivå är prefekterna ansvariga för jämställdhetsarbetet när det gäller ärendehantering och främjandearbete. Ett incidensrapporteringssystem är tillgängligt inom KI för studenter, doktorander och medarbetare. I det finns möjlighet att registrera och anmäla incidenter även inom jämställdhetsområdet.

Begreppet lika villkor används inom KI som ett paraplybegrepp för jämställdhet och arbete med andra diskrimineringsgrunder än kön. Lärosätet beskriver i självvärderingen att det framgår av redan tidigare genomförda utvärderingar att många utbildningar vid lärosätet saknat tillräckligt innehåll om jämställdhet och lika villkor. Som en följd av de resultat som framkommit har en del aktiviteter planerats och genomförts, bland annat inom forskarutbildningen. Där har man observerat skevheter som sedan varit föremål för specifika utbildningsinsatser för handledare och bedömare. Flera andra utbildningar och föreläsningar för ökad medvetenhet om jämställdhet erbjuds alla inom lärosätet, både studenter och medarbetare. Även om det under platsbesöken framkom att det finns ett stort intresse för dessa hos medarbetarna, är det bedömargruppens uppfattning att det är angeläget att ha bättre uppföljning av vilka utbildningar och kompetenshöjande aktiviteter som den enskilda medarbetaren har genomgått.

Som en ytterligare åtgärd har lärosätet 2017 initierat ett arbete med översyn, till en början av läkarprogrammet som får vara ett pilotprojekt, för att arbeta fram metoder som kan införas i andra program. Resultatet av översynen har lett till insatser för både lärares kompetens och för programmets innehåll. I årsredovisningen 2018 nämns att man förstärkt genus- och lika villkorsperspektivet i läkarprogrammet, genom att perspektiven finns med som en integrerad del inom områdena Professionell utveckling och Vetenskaplig utveckling samt som nya krav i examensarbetet.

Särskilt viktiga aktiviteter inom jämställdhets- och lika villkorsarbetet redovisas i lärosätets årsredovisning. Där finns också könsuppdelad statistik från de senaste åren med analys och redovisningar av jämställdhetsaktiviteter. Av den könsuppdelade statistiken i årsredovisningen framgår en del skevheter. Som exempel har det under flera år framgått att beviljandefrekvensen av fakultetsmedel för finansiering av doktorander har varit lägre för kvinnor än för män. Särskilda insatser har planerats och påbörjats för att öka medvetenheten och i framtiden kunna rätta till den här skevheten.

Bedömargruppen ser inte att den interna kompetensutvecklingen och de planerade och hittills genomförda aktiviteterna har gett tillräckligt resultat så här långt. Könsfördelningen är skev på flera nivåer och skiftar allt eftersom man meriterar sig i utbildningssystemet. Från en kvinnodominerad grundutbildning till en mansdominerad forskning.

Av självvärderingen och vid platsbesöken framgår att det på en övergripande nivå finns en tydlig ambition att fokusera på det här området, vilket också speglas i vissa centrala strategidokument. Man arbetar med frågan på olika sätt men engagemang och aktivitet mer studentnära i utbildningarna saknar tillräcklig systematik. Vid en genomgång av de underlag som bedömargruppen har tagit del av kan bedömargruppen konstatera att begrepp som jämställdhet, kön och genus saknas eller inte beaktas tillräckligt tydligt och att jämställdhetsmål examineras i några få utbildningar. Denna bild stärktes även vid intervjuerna under platsbesöken.

Ett genomgripande systematiskt arbetssätt för att säkerställa bedömningsgrundens intention är otillräckligt eller saknas. Dessutom finns bara fragmentariska och sporadiska tecken på att man i utbildningarna beaktar kunskap om jämställdhetsarbete med fokus på patienter i vården med syfte att erbjuda människor lika god och rätt vård oavsett kön – ett viktigt område för framtida arbetsliv.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet på en övergripande nivå arbetar med att integrera jämställdhet genom att erbjuda utbildningar, seminarier och workshoppar. Hur lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande är otydligt i både de underlag som bedömargruppen har tagit del av och i den information som gavs i samband med platsbesöken. Bedömargruppen finner det angeläget att lärosätet systematiserar och sprider det goda arbete som bedrivs inom delar av lärosätet.

5. Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering:

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser sammantaget att lärosätet har ett välfungerande arbete med att säkerställa studenters och doktoranders möjligheter att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Lärosätet har tydliga styrdokument för studentinflytandet, och platsbesöken har gett bedömargruppen en bild av att de i de flesta fall efterlevs på ett sätt som både personal och studenter är nöjda med. Studenterna får möjlighet att delta i förmöten och informella samråd. Lärosätet ersätter i vissa fall studentrepresentanter för den tid de lägger ned, men föreskrifterna riskerar att styra studentinflytandet till vissa organ och missar även de flesta organ på institutions- och programnivå.

Lärosätet använder skriftliga och anonyma kursvärderingar som primärt verktyg för studentinflytande på kursnivå, och kompletterar på en stor del av kurserna dessa med dialogbaserade kursråd. Kursvärderingarnas utformning möjliggör systematisk uppföljning och återrapportering, som diskuteras i organ där studenterna är representerade. Lärosätet använder även på mer övergripande nivåer enkäter för att kartlägga studenternas åsikter, men hur dessa återförs till studenterna och används i förbättringsarbetet är mer otydligt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har ett tydligt regelverk för studentinflytandet, där det framkommer hur, var och på vilket sätt studenterna ska ha inflytande.
• Lärosätet och studentkåren träffar varje år en överenskommelse om i vilka organ som studenterna ska vara representerade.
• Lärosätet bjuder in studentrepresentanter till informella samråd och förmöten som beslutar om dagordningen.
• Lärosätet öppnar för en dialog om studentinflytandets utveckling genom att ge studentkårerna möjlighet att varje år komma in med en redogörelse för sin syn på studentinflytandets utveckling.
• Lärosätet genomför regelbundna enkäter för att kartlägga studenternas åsikter.
• Lärosätet har en tydlig handläggning för studentinflytande på kursnivå.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver se över vilka förutsättningar det ger studenterna att engagera sig som studentrepresentanter i beslutande organ, både i form av möjlighet att ta igen obligatoriska moment och ekonomisk ersättning.
• Lärosätet brister i vissa fall i återkoppling av enkätresultat och i information om hur kvalitetsarbetet bedrivs, vilket riskerar att motverka utvecklingen av en kvalitetskultur inom lärosätet.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätets arbete för att säkerställa ett systematiskt arbete med studenters och doktoranders inflytande utgår från styrdokumentet Anvisningar för studentinflytande vid Karolinska Institutet, som bland annat anger att studenter och doktorander ska finnas representerade i beredande och beslutande organ, hur studentkårerna ska informeras när val ska ske, vem som ansvarar för att bjuda in och introducera studentrepresentanterna till arbetet, samt hur studenterna ska utöva inflytande när beslut fattas av en enskild person. Anvisningarna innehåller även regler om när och hur studentkårerna ska vara remissinstanser. Regelverket är en förutsättning för studenterna att utöva sin rätt till inflytande och dess tydlighet är en styrka för lärosätet.

Studentkåren och lärosätet träffar varje år en överenskommelse om vilka organ på lärosätes- och institutionsnivå, där det ska finnas studentrepresentanter. Handläggningen tydliggör vilka organ som studenterna är representerade i och underlättar både rekrytering av studentrepresentanter och organisering av studentinflytandet. Vid platsbesöken framkom att det ibland förekommer att institutioner direkt kontaktar kårsektioner som anordnar val utan hänsyn till överenskommelsen, och att överenskommelsen av den anledningen i vissa fall kan vara inkomplett. Det framkom även att det förekommer att institutioner direkt kontaktar studenter för att rekrytera studentrepresentanter utan en valprocess via studentkårerna. Vid platsbesöken tydliggjordes att åtminstone delar av lärosätets personal är medveten om problematiken och att det pågår ett arbete med att sprida information om hur valen ska gå till, ett arbete där studentkårerna också involverats. Bedömargruppen anser det är en styrka för lärosätet att ha upparbetade överenskommelser med studentkårerna, men att det då är viktigt att studentrepresentanterna rekryteras enligt den överenskommelse om studentrepresentation som slutits.

Lärosätet har inrättat flera vägar för informell dialog mellan studentkåren och lärosätet, något som tydligt efterfrågades i studentinlagan. Exempelvis hålls varje månad samrådsmöten mellan prorektorn och studentkårernas presidier, där även studentombuden och samordnarna för studentinflytande deltar, men liknande möten hålls även på flera olika nivåer inom lärosätets verksamhet. Vid platsbesöken framkom även att studentrepresentanter i olika organ även deltar i de förmöten där dagordningen beslutas, vilket är en förutsättning för att studenterna ska kunna föra upp angelägna frågor på agendan. Samordnaren för studentinflytandet håller regelbunden kontakt med studentkårerna och studentrepresentanterna samt fungerar som ett bollplank och en kunskapsresurs för studentrepresentanterna, till exempel om var inom lärosätets organisation en fråga bäst ska tas vidare. Det informella samarbetet mellan lärosätet, studentkåren och studentrepresentanterna och den resurs som samordnaren för studentinflytande är bör bådadera betraktas som styrkor för lärosätet.

Vid platsbesöken framkom att lärosätet har haft problem med att rekrytera studentrepresentanter. Det åligger lärosätet att verka för studenternas och doktorandernas förutsättning att utöva sitt inflytande. I studentinlagan lyfter studentkårerna fram att studentrepresentanterna haft svårt att ta igen obligatoriska moment som de missat på grund av att de deltagit i möten som lärosätet kallat till. Det hotar studentinflytandet i stort, eftersom studenterna känner att de blir straffade för att de tar på sig uppdrag som studentrepresentanter. Anvisningarna är tydliga med att studentrepresentanterna har närvaroplikt på dessa möten, i likhet med övriga ledamöter, samt att lärosätet ska underlätta för studenter att engagera sig som studentrepresentanter under studietiden och att studentrepresentanterna ska kunna ta igen obligatoriska moment efter en överenskommelse med examinatorn. Både självvärderingen och platsbesöken visar att detta är ett problem som lärosätet är förtrogen med. De lösningar som lärosätet hittills har arbetat med och som framkommit under platsbesöken är att ha flera studentrepresentanter och ersättare i samtliga organ för att åtminstone någon studentrepresentant ska kunna närvara vid varje möte, att lägga möten på tider då studentrepresentanterna inte har obligatoriska moment och att sprida en medvetenhet bland kursledare om betydelsen av att studentrepresentanterna kan behöva närvara på möten som lärosätet kallar till. Det har dock även framkommit att studentrepresentanter möter mindre förstående attityder på vissa kurser och att studentrepresentanter framför allt på program- och institutionsnivå inte alltid känner till sina rättigheter. Det är efter platsbesöken mycket tydligt att detta är en aktuell fråga på lärosätet och bedömargruppen finner det mycket viktigt att lärosätet arbetar vidare med frågan. Enligt bedömargruppen bör lärosätet utveckla instrument och rutiner för att markera att man ser det som viktigt att studenter finns representerade i beredande och beslutande organ.

Ekonomisk ersättning för det arbete studentrepresentanterna lägger ned kan också vara ett verktyg för att stärka studenternas förutsättningar att delta i beredning och beslutsfattande. Den ersättning som lärosätet har valt att ge till vissa studeranderepresentanter regleras i Föreskrifter om ersättningar för särskilda uppdrag vid Karolinska Institutet. Föreskrifterna omfattar ersättning i form av olika grundarvoden till studentrepresentanter i lärosätesgemensamma organ samt institutionernas utbildningsnämnder. För uppdrag i övriga organ saknas regler om ekonomisk ersättning. Att lärosätet valt att ge personlig ersättning till ett fåtal studentrepresentanter på institutionsnivå försvagar studentinflytandet på institutionsnivå och kan försvåra rekryteringen av studentrepresentanter till övriga uppdrag. Genom att föreskriva arvoden för specifika uppdrag riskerar lärosätet dessutom att styra rekryteringen av studentrepresentanter till organ där lärosätet beviljar arvodering. Det är en betydande svaghet för studentinflytandets oberoende.

Det är viktigt att beakta forskarstuderandes speciella situation som avlönade, vilket innebär att ett grundarvode mycket väl kan innebära en lägre ersättning än vad den forskarstuderande hade fått genom att lägga ned samma tid på arbete inom ramen för sin ordinarie tjänst Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över hur man praktiskt och via olika modeller för ekonomisk ersättning likställer möjligheterna för studenter att engagera sig på olika nivåer.

Lärosätet beskriver i självvärderingen en stor bredd av enkäter för att fånga upp studenternas åsikter om sin utbildning. Väl använda är dessa enkäter en god informationskälla om studenternas uppfattning om sin utbildning och studiesituation, vilket kan ligga till grund för beredning och beslut. Det bör ändå anmärkas att enkäter i sig inte innebär något inflytande, utan är på egen hand en möjlighet att påtala och framföra åsikter. I studentinlagan lyfter studentkårerna en farhåga om att dessa enkäter inte följs upp och att det därför blir otydligt för studenterna hur deras svar påverkar lärosätets arbete. Vid platsbesöken bekräftas att enkäterna ofta inte återkopplas till studenterna och, om så sker, oftast passivt, dvs. att det är upp till specialintresserade studenter att själva söka reda på informationen. På samma sätt som lärosätet lyfter i självvärderingen är kommunikation av kvalitetssystemets resultat, till exempel enkätresultat och genomförda åtgärder, en grundläggande del av att bygga en kvalitetskultur, något som i synnerhet blir viktigt när lärosätets kvalitetssystem bygger på allas delaktighet. Enkäter på mer övergripande nivå än kursnivå är ett sätt som studenterna kan bilda sig en uppfattning om kvaliteten på den utbildning de deltar i, och de är en viktig grund för att utöva inflytande på densamma. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet säkerställer att studenter tar del av exempelvis resultat av enkäterna och hur de kommer till nytta.

På kursnivå består studentinflytandet av skriftliga, anonyma kursvärderingar, som tillsammans med kursledningens reflektioner samt genomförda och planerade åtgärder sammanfattas i kursanalysen. Lärosätet har beslutat om fem lärosätesgemensamma frågor, som möjliggör för systematisk uppföljning av studentupplevd kurskvalitet utefter bland annat måluppfyllelse och konstruktiv länkning. Ytterligare program- och kursspecifika frågor kan läggas till. I lärosätets mall för kursanalys tydliggörs också att kurserna kan använda sig av andra former för studentinflytande, utöver den skriftliga anonyma kursutvärderingen. De flesta av de kurser som bedömargruppen har sett håller så kallade kursråd, där lärare och studenter från kursen möts för att gemensamt diskutera den aktuella kursens utveckling. Vid platsbesöken framkom att kursråden är dialogbaserade, och att de synpunkter som framkommer under kursråden inte nödvändigtvis dokumenteras eller synliggörs i kursanalysen. På det sättet möjliggör de en högre grad av delaktighet än kursvärderingarna, men ger inte samma form av uppföljning och överblick som kursvärderingarna, som också återrapporteras till kommittén för utbildning. Bedömargruppen anser att lärosätets systematiska arbete med skriftliga, anonyma kursvärderingar, kursråd och kursanalyser bör betraktas som en styrka, i synnerhet de systematiska lärosätes- och programgemensamma frågorna.

Kursanalysen är offentlig och ska enligt lärosätets styrdokument Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå publiceras på kursens webbsida senast en månad efter kursens slut, och presenteras för studenterna på nästkommande kurstillfälle. Bedömargruppen anser att den regelbundna och strukturerade återkopplingen är en styrka för lärosätet, eftersom återkoppling av kursvärderingar och kursanalyser är viktiga delar i att bygga en kvalitetskultur. I studentinlagan lyfter dock studentkårerna fram att detta inte alltid uppnås, något som också kunde bekräftas vid platsbesöken. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör arbeta för att ytterligare säkerställa att återkoppling till studenterna sker enligt det som föreskrivs i lärosätets styrdokument.

6. Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering:

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet arbetar sammantaget välstrukturerat och systematiskt med att säkra kvaliteten i de kliniska delarna av utbildningen. Dessa delar är viktiga och är en stor del av grundutbildningarna. Även inom forskarutbildningarna finns en rad olika aktiviteter och strukturer för att skapa goda förutsättningar för kontakt med arbetslivet. Hur lärosätet på ett systematiskt sätt arbetar med att möta och delta i pågående förändringar inom hälso- och sjukvården är mer otydligt beskrivet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har en väl genomarbetad organisation för samverkan mellan lärosätet och många aktörer inom hälso och sjukvården.
• Lärosätet har en medvetenhet om förändringar inom Region Stockholm och en ambition att hitta nya former för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
• Lärosätet har en rik flora av kurser och samarbeten med företag, som stödjer doktoranderna inför arbetslivet.
• Lärosätet genomför en systematisk avnämarenkät.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör inkludera studenter i ledningsgruppen för samverkan med Region Stockholm.
• Lärosätet bör planera utvecklingsarbete tillsammans med studenter och verksamhetsföreträdare, för att möta vårdens stora utmaningar.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet

Uppfylld

Motivering:

Självvärderingen belyser hur man i både Strategi 2018 och den nu gällande Strategi 2030 slår fast att studenter ska utveckla beredskap både att möta förändringar i arbetslivet och bidra till utveckling i samhället. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur det, för att säkerställa detta, har en rad samverkansmodeller och studieformer som ska bidra till att studenterna har tillräcklig kompetens för arbetslivet. Stora delar av utbildningen och forskningen genomförs i olika kliniska miljöer i regionen. Av det följer att ett strategiskt viktigt område är samverkan med verksamheter och avnämare. Självvärderingen visar att lärosätet samverkar med framför allt hälso- och sjukvården men också med företag som har fokus på life science. Vid platsbesöken bekräftades att det finns ett brett och systematiskt angreppssätt, för att studenter ska få tillgång till klinisk utbildning.

Samverkan inom forskning, utveckling och utbildning regleras i viss mån av nationella och regionala ALF-avtalen på tre nivåer: ledningsnivå, sjukvårdsområdesnivå och verksamhetsnivå. I självvärderingen beskriver lärosätet i en figur hur samverkan är organiserad. Unikt för Stockholm är att KI och regionen valt att, inom ALF-avtalet (avtal om läkarutbildning och forskning), jämställa övriga utbildningar med läkarutbildningen när det gäller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessutom har lärosätet avnämarrepresentanter i olika relevanta organ inom lärosätet, och vice versa har lärosätet också representanter i organ inom sjukvårdens organisation. Till stöd för studenternas lärande har lärosätet många kombinationsanställda lärare och adjungerade adjunkter och man uttrycker en avsikt att öka antalet ytterligare. När det gäller forskarutbildningen finns på de flesta institutioner väl utvecklade samarbeten med utländska lärosäten, och många doktorander genomför perioder utomlands inom ramen för dessa. Bedömargruppen har funnit att det finns en väl etablerad organisation och systematik för verksamhetsförlagd utbildning.

För forskningsanknytning av klinisk verksamhet finns kliniska forskarskolor, gemensamma pilotprojekt mellan regionen och KI, för att främja doktorandtjänster inom primärvården, DokPrim och Forskar-AT. Kursen Karriärverktyg för forskare, Forskarskolan i Läkemedelsutveckling och School of health innovation är exempel på andra aktiviteter vars mål är att främja doktorandernas beredskap att möta förändringar inom arbetslivet. Bedömargruppen ser det som en styrka att det finns strukturer och aktiviteter som stödjer doktoranderna inför ett framtida arbetsliv.

Projektet Entreprenörskap, KI 2,0, har resulterat i att det i flera utbildningsprogram ingår kurser med syfte att studenterna ska kunna skaffa sig insikter om förändringsledarskap. Bedömargruppen ser detta som ett bra exempel på att skapa förutsättningar för studenter att möta förändringar i arbetslivet. Det finns en särskild enhet för bioentreprenörskap som ska utbilda och stödja forskare och studenter i företagskontakter, innovation och entreprenörskap. Enheten erbjuder kurser och aktiviteter som ingår i flera utbildningsprogram med syfte att studenterna ska kunna skaffa sig insikter om förändringsledarskap. Bedömargruppen ser detta som ett exempel på välorganiserad samverkan.

Lärosätet beskriver i självvärderingen uppkomna svårigheter inom området VIL/VFU som en följd av Region Stockholms stora förändringar av vårdstrukturer, arbetssätt och innehåll. Som en konsekvens av det belyser man också behovet av förnyelse inom området. För att säkra tillräckligt många platser med god handledarkompetens inför framtiden, krävs att man redan nu hittar nya samarbetsarenor inom andra verksamheter än de som finns inom Region Stockholm.

Inrättande av Akademiskt Specialistcentrum (ASC) och Kliniskt träningscentrum (KTC) är goda exempel där man skapar nya lärandemiljöer för att studenter ska få möjlighet att träna och integrera teori och praktik. ASC innebär också träning av interprofessionellt samarbete. Självvärderingen beskriver hur lärosätet deltar i Vinnovas satsning, projektet Metoder för att fånga utbildningars samhällsrelevans (MERUT). Karolinska institutets samordnade deltagande i projektet kallas Stärka KI:s strategiska samverkanskapacitet (SKISS).

Området fristående kurser och uppdragsutbildningar ökar i efterfrågan och omfattning. Det beskrivs som ett sätt för lärosätet att bidra till samhällets utveckling genom sin kompetens. Bedömargruppen anser att det omvända är något som lärosätet också kunde se som en möjlighet.

Hur väl samverkan mellan lärosätet och olika vårdverksamheter fungerar följs upp genom examensenkäter, VFU-enkät, alumnundersökningar och den årliga återrapporteringen av utbildningsuppdraget på grundnivå och avancerad nivå. Det är dock otydligt hur resultaten från dessa uppföljningar tas tillvara för att utgöra förbättringar inför framtiden.

Lärosätet har också infört en avnämarenkät som genomförs vart fjärde år. Resultaten av den granskas på institutionsnivå och slutsatserna är grund för kvalitetsplaner. Ett par utbildningar anges som exempel på att man har reviderat utbildnings- och kursplaner utifrån dessa resultat. Flera program fick bekräftelse på att studenter i stort har kompetens och färdigheter som efterfrågas. Enkäten ger goda förutsättningar för att vara ett förbättringsorienterat lärosäte.

Av studentinlagan framgår att det saknas studentrepresentation i ledningsgruppen för lärosätets och Region Stockholms samverkan. Studentkårerna menar att det i detta forum tas beslut som berör både verksamhetsintegrerat lärande (VIL) och VFU, som är stora och viktiga delar i de flesta utbildningar. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att fortsätta att driva frågan om att inkludera en eller flera studentrepresentanter i den ledningsgruppen.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet arbetar sammantaget välstrukturerat och systematiskt med att säkra kvaliteten i de kliniska delarna av utbildningen. Dock finns ett antal förbättringsområden. Lärosätet saknar ett strategiskt arbete för att studenterna vid grundutbildningarna ska ha beredskap att möta utmanande förändringar inom arbetslivet. Beskrivningar om hur man mer systematiskt säkerställer att vårdens nuvarande och framtida utmaningar ska bli en del av utbildningsinnehållet konkretiseras otillräckligt. Bedömargruppen rekommenderar en vidare utveckling av arbetssätt, där utbildning och vårdverksamhet tillsammans försöker hitta lösningar på de stora utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Båda parternas unika kompetens och erfarenheter är en bra grund för att nå synergistiska effekter. Det finns en god grund för att kunna jobba med mer konkret och snabb verksamhetsutveckling utifrån modellen Allas delaktighet för ständiga förbättringar.

Samlat omdöme: Godkänt med förbehåll

Motivering: Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena styrning och organisation samt jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i de bedömningsområden som inte är tillfredsställande inom två år.

Det är bedömargruppens uppfattning att kvalitetssystemet delvis är i en uppbyggnadsfas och att det i nuläget inte är fullt utbyggt för att säkra kvaliteten i utbildningarna. Bedömningsområdet styrning och organisation bedöms därför som inte tillfredsställande. Vissa delar saknas, till exempel processer för mer djupgående regelbundna granskningar av utbildningsprogram. Det finns i grunden en god struktur och ambition i form av en cyklisk förbättringsprocess, men den följs inte i alla delar. Faserna planera och genomföra tycks fungera väl, men faserna följa upp samt återkoppla och förbättra behöver utvecklas ytterligare. Lärosätet har på ett övergripande plan en god struktur för ansvarsfördelningen. Man strävar efter delaktighet, engagemang och breddat ansvar, men det kan utvecklas till att bli mer systematiskt. På ett teoretiskt plan finns det en god ambition att säkra utbildningarnas kvalitet genom kvalitetssystemets cykliska utformning. Lärosätet samlar in data och kommunicerar på olika sätt, men lärosätet behöver utveckla hur man tar tillvara resultaten och kommunicerar dessa på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt. Återkopplingen av utbildningsuppdraget har en svag relation till lärosätets övergripande mål och strategier. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla den i grunden goda strukturen och den ambition som finns för att utveckla kvalitetssystemet i dess fulla potential.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet förutsättningar är tillfredsställande. Lärosätet har ett väl fungerande system för att säkerställa att det finns tillräcklig kompetens för att genomföra utbildningarna. Rekryteringsbehov identifieras av institutionerna och vägs samman i särskilda centrala organ. Lärosätet tillför forskningsmedel och inrättar särskilda professurer för att stärka kopplingen mellan forskning och undervisning. Forskarhandledarkompetens beaktas vid antagning av doktorander och följs upp genom enkäter och samtal med doktorander. Det finns en tydlig ansvarsfördelning för och uppföljning av lärares kompetensutveckling. Kliniska handledares kompetens följs upp med studentenkäter och diskuteras med externa parter. Fysiska lärandemiljöer inklusive it följs upp och säkerställs inom ramen för kvalitetssystemet, men de flesta stödfunktioner följs upp genom separata undersökningar. Dessa aktiviteter tyder på att lärosätet strävar efter att höja undervisningens status och studenternas lärandemiljöer vilket bedömargrupper ser mycket positivt på. Behoven av studievägledning och studenthälsa identifieras från olika former av enkäter men systematiken kan utvecklas.

Bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat bedöms vara tillfredsställande. En stor del av kvalitetssystemet har på kort tid genomförts i verksamheten vid lärosätet. Den nya ansvarsfördelningen har fallit i god jord och lärosätet har i ett utvecklingsprojekt använt den nya organisationen för samarbete över hela lärosätet. Det finns brister när det gäller viktiga dokument som riktlinjer för säkerställandet av kvalitet i utbildningarna. Alla styrdokument har inte uppdaterats så att de kan följas i den nya organisationen. Däremot har lärosätet tydliga styrdokument för examensarbeten och studentaktiverande moment, och lärosätet poängterar värdet av studentengagemanget i utbildningen. Lärosätet har definierat forskningsanknuten utbildning genom fyra vägledande principer för att säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning vilket är positivt. Det finns rutiner för säkerställandet av att utbildningarna utformas och genomförs med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Lärosätet har även ett genomtänkt system med rapportskyldighet på olika nivåer och en processkarta över årscykeln. Det är inte tydligt hur lärosätet följer upp och återrapporterar de resultat som data visar. I dagsläget har lärosätet inga planer för periodiska utbildningsgranskningar av djupare helhetskaraktär vilket bedömargruppen rekommenderar lärosätet att åtgärda.

Det är bedömargruppens uppfattning att bedömningsområdet jämställdhet inte är tillfredsställande. På en övergripande nivå beskriver lärosätet relativt tydliga ambitioner för jämställdhet både i självvärderingen och vid platsbesöken. Det saknas dock ett genomgripande systematiskt arbetssätt för att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. På program- och kursnivå saknas ofta moment om jämställdhet. En styrka är att lärosätet har organiserat och genomfört en rad utbildningsinsatser för intern kompetensutveckling inom området.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet student- och doktorandperspektiv är tillfredsställande. Lärosätet har ett välfungerande arbete med att säkerställa studenters och doktoranders möjligheter att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Lärosätet har tydliga styrdokument för studentinflytandet vilka i de flesta fall efterlevs på ett sätt som både personal och studenter är nöjda med. Studenterna får möjlighet att delta i förmöten och informella samråd. Lärosätet ersätter i vissa fall studentrepresentanter för den tid de lägger ned, men föreskrifterna riskerar att styra studentinflytandet till vissa organ och missar även de flesta organ på institutions- och programnivå. Kursvärderingarnas utformning möjliggör systematisk uppföljning och återrapportering, som diskuteras i organ där studenterna är representerade. Lärosätet använder även på mer övergripande nivåer enkäter för att kartlägga studenternas åsikter, men hur dessa återförs till studenterna och används i förbättringsarbetet är mer otydligt och kan utvecklas.

Bedömargruppens uppfattning är att bedömningsområdet arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. Lärosätet arbetar sammantaget välstrukturerat och systematiskt med att säkra kvaliteten i de kliniska delarna av utbildningen. Dessa delar är viktiga och är en stor del av grundutbildningarna. Även inom forskarutbildningarna finns en rad olika aktiviteter och strukturer för att skapa goda förutsättningar för kontakt med arbetslivet. Hur lärosätet på ett systematiskt sätt arbetar med att möta och delta i pågående förändringar inom hälso- och sjukvården skulle kunna förtydligas.