Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Styrkor:

· Lärosätets kvalitetsarbete säkerställer på ett systematiskt sätt utbildningarnas kvalitet när det gäller arbetslivsanknytning och samverkan med aktörer i lärosätets omvärld.

· Det finns riktlinjer som föreskriver att alla utbildningsprogram ska ha en samverkansplan och vid inrättande av ett nytt utbildningsprogram krävs en beskrivning av hur det tilltänkta programmet ska samverka med branschföreträdare och andra externa intressenter.

Utvecklingsområden:

· Lärosätet bör på ett tydligare sätt dokumentera de åsikter från externa intressenter som vidare hanteras i lärosätets remissinstanser.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Enligt underlaget finns lärosätesgemensamma rutiner för att säkerställa utbildningarnas användbarhet. Omvärldssamverkan framställs också i olika projektrapporter som ytterst viktig för de mer komplexa samhällsutmaningarna. I styrdokumentet SLU:s strategi 2017–2020 anges tre delmål för samverkan och de handlar om att ha strategiska partnerskap och effektiva stödfunktioner för intern och extern samverkan samt att medarbetare ser positivt på och vill bidra till samverkansarbetet. I underlaget finns många exempel på hur studenterna får möta autentiska situationer i arbetslivet och hur utbildningen på andra sätt anknyter till professionen exempelvis genom gästföreläsningar, studiebesök och fältstudier. Dessutom finns i underlaget flera exempel på olika projekt med fokus på samverkan, varav några är finansierade av de strategiska utvecklingsmedel som utbildningsnämnden förfogar över. Ett par sådana exempel handlar specifikt om att utveckla existerande eller tilltänkta utbildningar genom att strukturerat inhämta avnämares synpunkter och förslag. I underlaget ingår en kronologisk översikt över flera samverkansprojekts implementering, beslut och utvärdering. Bedömargruppen ser positivt på att de olika temporära samverkansprojekten således verkar följas upp på ett systematiskt sätt.

Enligt självvärderingen har lärosätet som mål att utbildningarna inte bara ska ge studenterna beredskap för att möta förändringar i arbetslivet, utan även kunskaper och färdigheter som ger dem kapacitet att själva driva utvecklingen inom sitt framtida verksamhetsfält. I Utbildningshandboken står att alla utbildningar ska stärka studenternas generella kompetenser, inkludera praktiska moment och ha en samverkansplan. I handboken framhålls även betydelsen av att studenterna tillägnar sig "ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till kunskapsbildning", vilket i sig framställs som en god förberedelse för arbetslivet. Likaså betonas att alla utbildningar vid lärosätet ska präglas av en välorganiserad samverkan mellan lärosätet och den bransch inom vilken de aktuella avnämarna finns. Det ska även finnas en progression under utbildningens gång vad gäller samverkansaktiviteterna. Enligt dokumentet är programnämnder och programstudierektorer ansvariga för att dessa mål uppnås. Vidare fastslår Utbildningshandboken att förslag till utbildningsnämnden om att inrätta ett nytt utbildningsprogram ska innehålla en redovisning av hur samverkan med arbetsmarknadens intressenter ska ske och inte minst hur avnämares förslag och synpunkter tas tillvara i utvecklingen av utbildningen. Vid platsbesöken framgick också att lärosätet mycket riktigt har programutveckling som bland annat bygger på förslag från näringslivet.

Självvärderingen lyfter fram forskningsanknytning av utbildningen som ett viktigt medel för att studenterna ska få en kunskapssyn och arbetssätt som främjar deras framtida anställningsbarhet. För forskarutbildningen sätts stor tilltro till de totalt 15 forskarskolorna som lärosätets doktorander kan tillhöra när det gäller samverkan med bland annat näringslivet och internationella och nationella partner. Forskarskolornas kvalitet följs enligt självvärderingen upp vart fjärde år. I självvärderingen står också att lärosätet strävar mot att internationalisera forskarutbildningen alltmer, bland annat för att doktoranderna ska bli bättre förberedda inför det kommande arbetslivet.

I självvärderingen lyfts flera inrättningar fram som syftar till att underlätta dialogen mellan studenter och olika aktörer inom samhället och näringslivet. Exempel är "SLU Studentpool", "SLU-alumn" och "SLU karriär". Vid lärosätet finns även SLU Holding som ger både forskare och studenter stöd för företagsutveckling och innovationer samt anställer studentkonsulenter som därmed får arbetslivserfarenhet under studietiden. En annan satsning på samverkan med näringslivet är företagsparken Green Innovation Park. Dessa inrättningar är mer bestående än de temporära projekten och de är exempel på lärosätesgemensamma inslag i utbildningsmiljön som främjar arbetslivsanknytning och studenters förberedelser inför arbetslivet.

Lärosätet tar fram statistik över genomströmningen och etableringen på arbetsmarknaden och denna statistik är ett av underlagen till de nulägesanalyser som är det första skedet i lärosätets interna utbildningsgranskningar. Ett annat underlag är svaren på ett frågeformulär som sänts till utbildningsansvariga på olika nivåer, där en av frågorna gäller huruvida det finns fungerande former för samverkan med samhälle och näringsliv. Frågorna utgår från de kvalitetsstandarder som lärosätet formulerat och som är ett slags kriterier för vad som kan anses vara god kvalitet. En sådan kvalitetsstandard handlar om att utbildningarna ska ge studenter och doktorander rätt förutsättningar för ett framgångsrikt framtida yrkesliv. Enligt underlaget har den lärosätesgemensamma utbildningsnämnden beslutat att förstärka lärosätets centrala alumnverksamhet, för att bättre ta tillvara alumnernas erfarenheter från yrkesverksamheten. Det beslutet är ett resultat av bland annat de interna utbildningsgranskningarna. Detta innebär att frågor som är relevanta för studenters och doktoranders beredskap inför arbetslivet får genomslag i och genom lärosätets interna utbildningsgranskningar och det ser bedömargruppen positivt på.

Ett moment i nulägesanalyserna är att identifiera styrkor, svagheter, hot och möjligheter när det gäller utbildningen i fråga. I de exempel på nulägesanalyser som bedömargruppen har tagit del av nämns bland annat "yrkesförankring" och "färdighetsträning i fält" som styrkor för en av utbildningarna, medan en svaghet för en annan utbildning anges vara att det saknas ett systematiskt arbete med alumnmedverkan och samverkan med avnämare. I det sistnämnda fallet nämns samma svaghet i minnesanteckningarna från den kvalitetsdialog som följde på nulägesanalysen och där programnämnd, utbildningsnämndens ordförande, studentrepresentanter och en extern granskare deltog. Enligt minnesanteckningarna är det angeläget att kontakterna med alumner och avnämare formaliseras "även från programhåll". Kvalitetsdialoger är ett led i lärosätets interna utbildningsgranskningar och dessa följs av en kvalitetsrapport som tas fram av utbildningsnämnden. I det nämnda fallet nämns den beskrivna alumn- och samverkansfrågan också i kvalitetsrapporten, vilket visar att problem med samverkan kan identifieras och hanteras inom ramen för de interna utbildningsgranskningarna – och på en hög organisatorisk nivå.

Dialoger med företrädare för arbetslivet verkar ske på lite olika sätt inom olika fakulteter. En del har en fakultetsgemensam, strategisk referensgrupp eller liknande knuten till sig medan samverkan inom andra fakulteter planeras och äger rum mer på programnivå. En vicerektor för samverkan leder ett lärosätesgemensamt samverkansråd som hanterar strategiska frågor och sedan 2010 finns ett antal samverkanslektorer som har särskilt ansvar för att utveckla samverkansprocesser i forskning och utbildning inom sina respektive ämnesområden. Dessa ansvarar inför både rektor och prefekt. Enligt styrdokumentet Inriktningsdokument för samverkan skulle samverkanslektoraten följas upp senast 2017 och de protokoll från samverkansrådet som bedömargruppen har tagit del av verifierar att så skedde, i form av en extern uppföljning. I dem framgår även att samverkansrådet skulle ha ansvaret för samverkanslektoratens kvalitetsuppföljning, enligt riktlinjer som fastställdes 2019 och som togs fram utifrån ett antal utvecklingsförslag som den föregående externa uppföljningen resulterade i. Protokoll från samverkansrådet visar även att rutiner för att följa upp samverkanslektoraten ska tas fram där bland annat dekanens roll tydliggörs och att det ska göras "en övergripande genomgång vart fjärde år".

I en annan nulägesanalys som bedömargruppen har tagit del av står att det finns planer på att knyta en grupp avnämare till programmet för att bland annat stödja dess samhällsrelevans. Ett åtgärdsförslag i den nulägesanalysen är att samverkanslektorn ska hjälpa till med att sätta samman en avnämargrupp för programmet. Bedömargruppens intryck är sammanfattningsvis att lärosätets interna utbildningsgranskningar bidrar till att säkerställa att studenter och doktorander utvecklar beredskap för att möta förändringar i arbetslivet.

Utbildningarnas sätt att beakta arbetsliv och samverkan följs annars främst upp via program- och branschråd. Enligt det underlag som bedömargruppen har tagit del av brukar studenter delta och ge sina åsikter i programråden. Lärosätets externa samverkansparter ska enligt Utbildningshandboken ha inflytande över utbildningars utveckling, men det är otydligt för bedömargruppen hur deras synpunkter dokumenteras och hanteras. Ändå anser bedömargruppen att lärosätet har tillfredsställande rutiner och processer för utbildningarnas arbetslivsanknytning och för samverkan överlag mellan lärosätet och dess omvärld.