Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har gett fakultetsnämnderna det strategiska ansvaret för att säkerställa att fakulteter har och rekryterar personal med rätt kompetens. Beslut har fattats om att upprätta kompetensförsörjningsplaner vid institutioner och på fakultetsnivå. Vid platsbesöken framkom att systemet för kompetensförsörjning och hur denna ska hanteras mellan fakultet och institution är under utveckling. Bedömargruppen konstaterar att rutinerna kring kompetensförsörjningsplanerna och uppföljningen av dem är ett utvecklingsområde.

Enheten för pedagogisk utveckling (EPU) är en dominerande aktör vad gäller kompetensutvecklingen vid lärosätet och har stort söktryck till sina utbildningar. Det stora intresset för EPU:s utbildningar indikerar att det finns en kvalitetskultur inom lärosätet och att personalen är motiverad att fortbilda sig.

Lärosätet är geografiskt diversifierat eftersom det är utspritt på åtta utbildningsorter av olika storlek och ämnesmässig inriktning. Detta medför också en utmaning när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. Det finns i dagsläget stora skillnader mellan utbildningsorterna när det gäller kvaliteten i infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Bedömargruppen anser dock att lärosätets kvalitetssystem förmår hantera problem med dessa inslag i utbildningsmiljön på ett tillfredsställande sätt, inom ramen för det fortlöpande kvalitetssäkringsarbetet.

Lärosätet har ett antal rutiner och processer för att säkerställa att båda sökande och inskrivna studenter förstår vad utbildningen går ut på och vad det innebär att studera vid lärosätet. Dessa rutiner och processer omfattar grundnivån, avancerad nivå och utbildning på forskarnivå.

Styrkor:

· Bedömargruppen anser att lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger personalen varierade och goda möjligheter att utveckla sina kompetenser.

· Enheten för pedagogisk utveckling (EPU) är en stor tillgång för personalens kompetensutveckling och dess utbildningar har fullt söktryck.

· Två av de sex kvalitetsområden som präglar de interna utbildningsgranskningarna handlar om studie- och lärmiljö respektive studieadministration och studentstöd, vilket visar att frågor om infrastruktur och läranderesurser får god belysning inom ramen för kvalitetssystemet.

Utvecklingsområden:

· Bedömargruppen anser att lärosätet bör fortsätta det påbörjade arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner vid alla institutioner och fakulteter och att deras utformning samt uppföljningen kring dem bör få en enhetlig struktur.

· Det behövs ett tydligare system för att säkerställa att all anställd undervisande personal har genomgått relevant pedagogisk utbildning.

· Bedömargruppen efterfrågar en tydlig uppföljning av att lärare aktivt deltar i kompetensutveckling, särskilt de lärare som bäst behöver den.

· Det behövs ett digitaliserat uppföljningssystem på forskarnivå, inte bara för att säkerställa att doktoranderna fullföljer sina åtaganden i den individuella studieplanen utan även för att följa upp att handledarna fullföljer sina åtaganden såsom årlig uppföljning med mera.

· Lärosätet bör se över studieorternas olika förutsättningar för att få en god utbildningskvalitet i olika avseenden och då särskilt skillnader mellan relativt små, perifera studieorter och mer centrala sådana.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Inte uppfylld

Lärosätet uppger i självvärderingen att personalen 2018 uppgick till totalt 2 980 årsarbetare. Av dessa var 1 554 forskande och undervisande personal, men bland dem hade endast 639 en läraranställning. Det är också lärosätets målsättning att utbildningarna ska hålla hög vetenskaplig kvalitet och kännetecknas av stark forskningsanknytning. Vid platsbesök framgick det att en förhållandevis stor del av forskarna tar aktiv del i undervisningen, vilket måste bedömas som tillfredsställande. Samtidigt är anställningar av adjungerade lärare en prioriterad åtgärd för strategisk rekrytering och antalet adjungerade lärare ökar. I självvärderingen konstateras för övrigt att antalet meriteringsanställningar i form av biträdande universitetslektorat har ökat under senare år. Lärosätets starka forskningsmiljöer och stora antal aktiva forskare medför att många specialistkompetenta forskare medverkar i undervisningen på de flesta utbildningsprogram vid lärosätet, vilket bedömargruppen ser positivt på. I underlaget finns exempel på hur ett tämligen stort antal forskare medverkar i utbildningen på sådana moment som knyter an till deras respektive specialområden.

Varje fakultetsnämnd har ett strategiskt ansvar för att den egna fakulteten har och rekryterar personal med rätt kompetens. Enligt ett styrelsebeslut från 2015 ska alla lärosätets institutioner och de fyra fakulteterna utarbeta egna kompetensförsörjningsplaner utifrån en gemensam mall. De planer som bedömargruppen har tagit del av innehåller uppgifter om institutionens ämnesmässiga profil, behovet av personal för forskning och undervisning, personalens ålder och förestående pensionsavgångar samt åtgärder och planer när det gäller rekrytering. Mellan institution och fakultet ska kompetensförsörjningsplanerna revideras årligen och vid platsbesök framhölls att institutionerna har "femårsplaner" för kompetensförsörjningen. Vid platsbesöken framkom emellertid också att systemet för rekryteringar och hur dessa ska hanteras mellan fakultet och institution ännu håller på att utvecklas. I en rapport från lärosätets internrevision konstateras att implementeringen av beslutet om kompetensförsörjningsplaner har försenats, bland annat på grund av otydligheter i uppdraget och ansvaret för att införa dem. År 2019 var det fortfarande några institutioner som inte tagit fram en kompetensförsörjningsplan och enligt rapporten saknas en enhetlig struktur för planeringen på fakultetsnivå. Vidare konstateras att institutionernas kompetensförsörjning främst följs upp i samband med budgetdialoger mellan institution och fakultet, men att omfattningen varierar. I internrevisionens rapport framstår kompetensförsörjningsplanerna och uppföljningen av dem alltså som ett utvecklingsområde, vilket också är bedömargruppens uppfattning. Det är dock positivt att bristfälligheter som dessa tas upp i internrevisionens granskningar.

Vid platsbesöken var företrädare för lärosätet oroliga för att fakulteterna i framtiden inte skulle kunna rekrytera tillräcklig ämnesmässig kompetens, särskilt med tanke på att en del ämnesområden är förhållandevis svåra att rekrytera till. Bedömargruppen vill betona att kompetensförsörjningsplaner behöver ta med sådana utmaningar i beräkningen och att rekrytering av ämneskompetens noga ska följas upp i kvalitetsarbetet. Lärosätet behöver också ha realistiska ambitioner med det så kallade "fördubblingsprojektet", vilket syftar till att lärosätet ska ha dubbelt så många studenter på grundnivå och avancerad nivå år 2027 som 2017. En sådan vision ställer onekligen krav på kompetensförsörjningen.

I lärosätets anställningsordning för lärare vilken senast reviderades 2018 regleras bland annat att det finns lärarförslagsnämnder vid samtliga fakulteter som sammanträder inför rekrytering av lärare. Ett undantag är enheten för hippologutbildning, vars utbildning till stor del bedrivs vid den nationella hästnäringens anläggningar på tre olika orter. Dit rekryteras lärare via de tre respektive riksanläggningarnas egna företag. I samband med platsbesök bekräftades att lärarförslagsnämnder finns på fakultetsnivå och att de fungerar som tänkt.

Anställning av forskare sköts av institutionerna. De flesta forskare strävar efter att bli docenter och vid ansökan om docentur granskas de i enlighet med lärosätets riktlinjer för att utnämna docenter. I dessa riktlinjer finns krav på pedagogisk och akademisk skicklighet. Det framgår i underlaget att programstudierektorer har uppsikt över vilka lärare som finns inom det egna utbildningsprogrammet och hurdan deras kompetens är. När det gäller undervisande personal som inte har anställning som lektor eller professor är det den kursansvariga som, i egenskap av operativt ansvarig, har motsvarande uppsikt över lärarkompetensen på kursen i fråga. Externa konsulter och gästföreläsare är en viktig undervisningsresurs på många kurser och det är alltså den kursansvariga som ansvarar för att dessa har adekvat kompetens. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att etablera ett tydligare system för att säkerställa att all undervisande personal har relevant pedagogisk utbildning. Ett sådant system skulle säkerligen göra det lättare för bland annat programstudierektor att ha överblick över befintlig kompetens inom utbildningen.

I självvärderingen framgår det att utbildningsnämnden har tilldelat strategiska medel för medfinansiering, i form av startbidrag, för ett antal undervisningsmotiverade universitetslektorat inom olika ämnen. Denna resurstilldelning har skett mot bakgrund av information om lärarkompetens i olika ämnen som framkommit inom ramen för kvalitetssäkringsarbetet. Bedömargruppen ser positivt på detta exempel, eftersom det är en indikation på att kvalitetssystemet förmår fånga upp och hantera behov som också rör kompetensförsörjningen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet förefaller kunna säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Kompetensförsörjningsplanerna och uppföljningen av dem är inte desto mindre ett utvecklingsområde. Bedömargruppen instämmer i internrevisionens bedömning och konstaterar att implementeringen av kompetensförsörjningsplaner har försenats, bland annat på grund av otydlighet kring uppdrag och ansvar vid införandet av dem. Denna bedömningsgrund kan enligt bedömargruppen betraktas som uppfylld först då alla institutioner vid lärosätet har tagit fram kompetensförsörjningsplaner och då de olika fakulteternas kompetensförsörjningsplanering har fått en enhetlig struktur.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens samt förutsättningar för att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

I SLU:s strategi 2017–2020 anges fem olika fokusområden för utvecklingsarbetet och av dessa är "Medarbetare" det som nämns först. För att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens behövs enligt dokumentet ett väl fungerande ledarskap, en stabil resursbas och väl genomförda rekryteringar av nya medarbetare utifrån kompetensförsörjningsplanen. Genom att vara parallellspråkigt önskar lärosätet stimulera en internationell rekrytering av såväl studenter som doktorander och andra medarbetare, vilket är en berömvärd ambition. Det har inom lärosätet även utvecklats olika tvärvetenskapliga arenor och nätverk för att främja både internationella och lokala samarbeten över ämnesgränserna. Bland dessa arenor kan särskilt nämnas de så kallade framtidsplattformarna: Framtidens skog, Framtidens djur, natur och hälsa, Framtidens mat och Framtidens städer. Bedömargruppens uppfattning är att de tvärvetenskapliga och delvis internationella forskningsplattformarna är betydelsefulla för ämnesmässig kompetensutveckling hos lärosätets medarbetare.

Det framgår i underlaget att lärosätet prioriterar att utveckla en tydligare gemensam identitet, bland annat genom att säkerställa att all undervisande personal får tid till egen kompetensutveckling. Lärarna får även pedagogiskt stöd inom jämställdhet och kulturella skillnader. I detta sammanhang poängteras även prefektens ansvar och involvering.

Processen för att säkerställa den undervisande personalens kompetens framgår tydligt av kvalitetssäkringssystemet. Det är organiserat i sex olika kvalitetsområden och för vart och ett av dem har lärosätet utformat specifika kvalitetsstandarder, vilka är ett slags grundläggande kriterier inom kvalitetssäkringsarbetet. Ett av kvalitetsområdena är "Undervisning och handledning" och i dess kvalitetsstandarder ingår bland annat att lärare ska ha förutsättningar för att utveckla sin vetenskapliga och pedagogiska kompetens. Bedömargruppen ser positivt på att personalens kompetensutveckling uppmärksammas på detta sätt i kvalitetssäkringssystemet.

Forskare och undervisande personal erbjuds pedagogiskt stöd från olika centrala, administrativa avdelningar vid lärosätet. Stödet kan ges i form av interna kurser, men 2014 inrättade lärosätet även ett kompetenserkännande av "excellent lärare". Dessutom delar lärosätet årligen ut pedagogiska pris till förtjänta lärare, lärarlag eller institutioner. Vidare ordnas regelbundet lärarluncher, handledarluncher och utbildningskonferenser. Medarbetarnas kompetens ska kartläggas vart tredje år i form av medarbetarundersökningar och hittills har två sådana ägt rum. Det framgår i självvärderingen att åtgärder vidtagits utifrån resultaten från en medarbetarundersökning 2016. Exempel på dessa åtgärder är chefsutbildning inom bland annat konflikthantering, öppna föreläsningar om bland annat stress och bemötande, lunchyoga och en fördjupad arbetsmiljökartläggning.

Både det skriftliga underlaget och information från platsbesöken vittnar om att de ansvariga är trygga med att eventuella kompetensbrister hos personalen också uppdagas i och genom kvalitetssystemet. Samtidigt kan en del lärare uppleva att de inte har tid att kompetensutveckla sig, även om alla läraranställda har rätt till kompetensutveckling motsvarande 10–20 procent av sin arbetstid.

Handledning är ett område där det finns behov av fortbildning och vid platsbesöken nämndes praktisk handledning, ledarskap och coachning. Inom ramen för kvalitetsdialogerna har diskussioner också förts kring hur handledarkompetens och pedagogisk skicklighet överlag ska säkerställas. I dessa kvalitetsdialoger medverkar berörd fakultetsnämnd, ordföranden i rådet för utbildning på forskarnivå, en extern granskare och doktorandrepresentanter. För närvarande säkerställs handledarkompetensen genom kravet om docentur för att kunna vara huvudhandledare och alla docenter måste bland annat ha tre veckors utbildning i forskarhandledning. I underlaget framhålls prefektens roll för att säkerställa personalens kompetens och tillhandahålla pedagogiskt stöd inom den egna institutionen, bland annat eftersom det är prefekten som granskar doktoranders individuella studieplan och som då kan få upplysningar om exempelvis handledarkompetensen.

Inom universitetsadministrationen finns avdelningen för lärande och digitalisering, till vilken enheten för pedagogisk utveckling (EPU) hör. EPU är en dominerande aktör när det gäller kompetensutvecklingen vid lärosätet och söktrycket till de utbildningar som enheten anordnar är stort. Det stora intresset för dessa utbildningar visar att det finns en kvalitetskultur inom lärosätet och att personalen är motiverad att fortbilda sig. Grundkurs i högskolepedagogik vänder sig till nya lärare eller annan undervisande personal, men åtskilliga andra kurser vänder sig till både mångåriga och nytillkomna medarbetare. I underlaget framgår det att kursdeltagarna ofta har mycket olika erfarenhet och kompetens. Kurserna ges både på engelska och på svenska. EPU ansvarar också för andra former av stöd till lärarna, till exempel workshoppar, lunchseminarier för erfarna lärare och olika slags konsultationer vid behov. De anordnas nära samarbete med den lärosätesgemensamma utbildningsnämnden och institutionerna. EPU och SLU:s samlade studentkårer (SLUSS) har också regelbundna avstämningar. Allt deltagande i kursverksamheten följs upp i ett elektroniskt system, där lärares deltagande i kompetensutvecklande aktiviteter registreras.

Sammanfattningsvis möjliggör lärosätet kompetensutveckling hos personalen genom ett antal olika inrättningar och åtgärder. Bedömargruppen är dock oklar över om det sker en uppföljning av huruvida de medarbetare som är i störst behov av kompetensutveckling också deltar i de stödjande aktiviteter som bland annat EPU anordnar. Bedömargruppen vill likväl lyfta fram EPU som ett gott exempel på möjligheter till kompetensutveckling bland lärarna, inte minst med tanke på arbetet för att nå ut med verksamheten till alla lärosätets campus i landet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Enligt självvärderingen erbjuder lärosätet utbildning på grundnivå och avancerad nivå på åtta olika orter. Den minsta studieorten är Wången med 15 studenter, medan den största är Uppsala med 2 400 studenter. På några av dessa orter ges bara en utbildning, medan andra orter har flera utbildningar på olika nivåer. Vissa av lärosätets utbildningar är spridda över flera olika orter – exempelvis hippologprogrammet som finns på tre orter – medan andra utbildningar ges på endast en ort. De åtta orter på vilka lärosätet ger utbildning ligger långt från varandra: från Alnarp och Flyinge i söder till Wången och Umeå i norr. Lärosätet är alltså diversifierat när det gäller geografi, men även förutsättningarna för systematiskt kvalitetsarbete. I SLU:s strategi 2017-2020 har lärosätet därför fokus på att skapa en tydligare, lärosätesgemensam identitet. Olika administrativa avdelningar inom lärosätets förvaltning arbetar för att åstadkomma en enhetlig profil som är gemensam för alla utbildningsorter: fastighetsavdelningen, IT-avdelningen och avdelningen för lärande och digitalisering vilken bland annat har huvudansvaret för pedagogisk utveckling. Också det lärosätesgemensamma biblioteket är viktigt i det här sammanhanget. Vidare utvecklas infrastruktur, studentstöd och läranderesurser genom samarbete mellan de centrala administrativa avdelningarna och de olika utbildningsorterna.

Både det skriftliga underlaget och platsbesöken visar att det finns stora skillnader mellan studieorterna bland annat när det gäller infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Skillnaderna är särskilt stora när det gäller den fysiska lärandemiljön och studentpopulationernas förutsättningar.

Den lärosätesgemensamma studiesociala enkätundersökningen som görs vartannat år visar att många studenter inte vet vid vilken instans inom administrationen som erbjuder studentstöd av olika slag. Studentstöd finns att få både vid den egna institutionen, på fakultetsnivå och inom lärosätesgemensamma administrativa enheter – något som kan verka förvillande för en del studenter. Enligt underlaget tycker även de utbildningsansvariga att detta är otydligt och frågan togs också upp i samband med de kvalitetsdialoger som genomfördes 2018. I utbildningsnämndens kvalitetsrapport från 2018 finns också ett förslag på utvecklingsåtgärd: att utreda studenternas behov av studie- och karriärvägledning och se om det finns anledning att organisera det stödet annorlunda än i dag. Bedömargruppen ser positivt på att det identifierade problemet hanteras inom kvalitetssystemet och vill även framhålla att lärosätet behöver säkerställa en välfungerande och tydlig kommunikation med studenterna i allt som rör utbildningens kvalitet.

Den studiesociala enkätundersökningen är ett av underlagen till kvalitetsdialogerna mellan ledningen och de administrativa avdelningarna, liksom de kvalitetsrapporter som tagits fram av utbildningsnämnden föregående år. De kvalitetsrapporter från 2018 som bedömargruppen har tagit del av innehåller översikter över förbättringsområden och förslag på åtgärder för kvalitetsutveckling. Exempelvis anges att det finns utmaningar med den fysiska lärandemiljön och arbetet med kommunikation och digitalisering. Dokumentationen inför kvalitetsdialogerna med universitetsadministrationen 2019 är i form av en promemoria och de nämnda kvalitetsrapporterna. Som framgår av promemorian har programnämndsordförande påtalat att studievägledningens kunskaper om utbildningarna skulle kunna förbättras ytterligare och att det vore önskvärt med ett utökat informationsutbyte mellan vägledning och programrepresentanter. I en påföljande rapport fastställd av rektor samma år anges några åtgärder för att utveckla stödet till studenterna. Bland annat fick universitetsdirektören i uppdrag av rektor att understryka ansvaret gentemot utbildning och studenter i ett nytt strategidokument för universitetsadministrationen som håller på att tas fram. Universitetsdirektören ska också utveckla formerna för hur olika projekt återkopplas från universitetsadministrationen till utbildningsansvariga på olika nivåer.

I lärosätets interna utbildningsgranskningar är en så kallad nulägesanalys ett tidigt skede och ett av underlagen till denna är svaren i ett frågeformulär som utgår från de sex olika kvalitetsområdena. Frågeformuläret ska besvaras av utbildningsansvariga på olika nivåer under medverkan av studenter och doktorander. Det omfattar frågor om huruvida studie- och karriärvägledningen och utbildningsadministrationen upplevs vara tillgängliga och ge adekvat stöd till studenter och lärare. Det var i samband med nulägesanalysen som den ovan nämnda identifierade bristen när det gäller studievägledares kunskaper om utbildningarna kom till uttryck. Detta exempel ser bedömargruppen alltså som ett belägg för att kvalitetssäkringssystemet förmår fånga upp svagheter i lärosätets verksamhet och att resultaten av granskningarna kan leda till åtgärder.

Lärosätet följer överlag upp kvalitetsarbetet genom regelbundna enkäter och avstämningsmöten med studenter och doktorander. De kursvärderingar som används inom lärosätet har ett antal obligatoriska standardfrågor, bland annat en fråga om huruvida den fysiska lärandemiljön är tillfredsställande. Det är enligt självvärderingen prefektens ansvar att kursvärderingsresultaten följs upp och att eventuella förändringar utarbetas. När det gäller forskarutbildning har en doktorandombudsman på lärosätesnivå i uppgift att stödja enskilda doktorander och bevaka deras arbetssituation. Det fakultetsövergripande rådet för utbildning på forskarnivå följer enligt självvärderingen bland annat upp vilka slags frågor och problem bland doktoranderna som doktorandombudsmannen möter.

Vid platsbesöken fick olika intervjupersoner svara på vad som är tillräckligt hög kvalitet, med andra ord vad som kan vara ett minimimål för samtliga campus och utbildningsorter. Det oftast förekommande svaret var att det ska vara en likvärdig nivå på alla campus. I Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar finns de kvalitetsstandarder som har formulerats som ett slags kriterier för interna utbildningsgranskningar av de sex olika kvalitetsområdena. De skulle dock vara lättare att följa upp om det mer precist framgick vad som räknas som gott nog för de olika kvalitetsstandarderna. Bedömargruppens uppfattning är att det skulle vara användbart med tydligare och mer konkreta mål för de två kvalitetsområdena "Studie- och lärmiljö" och "Utbildningsadministration och studentstöd" i både den externa och den interna kommunikationen, särskilt som lärosätet är så pass komplext och decentraliserat.

Det finns i dagsläget stora skillnader mellan utbildningsorterna när det gäller kvaliteten i infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Trots detta anser bedömargruppen att lärosätets kvalitetssystem förmår hantera förekommande problem i utbildningsmiljön på ett tillfredsställande sätt, inom ramen för lärosätets fortlöpande kvalitetssäkringsarbete.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet har ett antal rutiner och processer för att säkerställa att båda sökande och inskrivna studenter förstår vad utbildningen går ut på och vad det innebär att studera vid lärosätet. Dessa rutiner och processer omfattar grundnivå, avancerad nivå och utbildning på forskarnivå. Lärosätet har bland annat inrättat ett antal välkomstrutiner för nya studenter. Bedömargruppen ser också mycket positivt på den så kallade Utbildningshandboken som samlar regelverket för utbildning på grundnivå och avancerad nivå i ett enda dokument. Det övergripande syftet är att tydliggöra vilka rättigheter och skyldigheter som studenter, lärare och annan personal vid lärosätet har.

I självvärderingen redogörs för låga genomströmningstal för en del av lärosätets utbildningar. Vid intervjuer i samband med platsbesök framhölls att lärosätet nu använder mer detaljerad statistik än tidigare för att följa upp om studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Det framgick också att berörd personal arbetar för att förändra sådana kurser som studenterna har haft särskilda svårigheter med, exempelvis kurser inom matematik och kemi. Bedömargruppen ser positivt på detta utvecklings- och uppföljningsarbete och anser sammantaget att det vid lärosätet finns en tät och givande kontakt mellan lärare och studenter.

Den verksamhetsstatistik som förs vid lärosätet visar att andelen antagna doktorander som slutför utbildningen med en doktorsexamen har ökat under senare tid. Samtidigt är processen för att rekrytera nya doktorander ett utvecklingsområde, enligt flera av 2018 års kvalitetsrapporter om forskarutbildningen som bedömargruppen tagit del av. En prioriterad åtgärd enligt dessa kvalitetsrapporter är att med särskilt fokus på rekryteringsprocessen följa upp konsekvenserna av en förändring i rektors delegation till prefekterna, vilken handlar om ansvar och beslutsbefogenheter hos den som prefekten utser att ansvara för institutionens forskarutbildning. Varje fakultetsnämnd har fått ansvaret för denna uppföljning och detta är en av de åtgärder som har fastställts efter diskussion inom rådet för utbildning på forskarnivå. Kvalitetsområdet "Rekrytering, urval, antagning och introduktion till utbildning" var ett av de två kvalitetsområden som stod i fokus när de nämnda kvalitetsrapporterna lades fram och i en kvalitetsstandard för det kvalitetsområdet anges att de doktorander ska antas som har bäst förutsättningar att uppnå examensmålen i tid. Bedömargruppen ser detta exempel som en indikation på att lärosätets kvalitetssystem förmår hantera problem som rör doktoranders förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Forskarutbildningen följs främst upp via den individuella studieplanen. Dessutom tillhandahåller lärosätet stöd i form av flera baskurser för doktorander, vilka riktar sig till alla doktorander oavsett campus. Vid platsbesöken kom dock önskemål om ett mer digitaliserat system för att följa upp doktorandernas prestationer fram till disputation. Bedömargruppen menar också att ett digitaliserat uppföljningssystem på forskarnivå vore lämpligt, inte bara för att säkerställa att doktoranderna fullföljer sina åtaganden i den individuella studieplanen utan även för att följa upp att handledarna fullföljer sina – till exempel årlig uppföljning med mera.

För både studenter och doktorander finns stödfunktioner som exempelvis Språkverkstaden, biblioteket, studie- och karriärvägledningen och olika pedagogiska stöd till studenter med funktionsvariationer.

Bedömargruppens intryck från platsbesöken är att det vid lärosätet finns ett tillfredsställande engagemang när det gäller att ge studenter och doktorander förutsättningar att genomföra sina studier inom planerad tid.