Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Självvärderingen, annat skriftligt underlag och information från platsbesöken visar enligt bedömargruppen att lärosätet på ett tillfredsställande sätt säkerställer att studenter och doktorander har möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation. Lärosätet har flera styrdokument som direkt eller indirekt beskriver och/eller reglerar studentinflytandet. De båda platsbesöken har också gjort det tydligt för bedömargruppen att lärosätet värdesätter studenterna och månar om deras möjligheter till inflytande.

Lärosätet har en hög ambitionsnivå när det gäller att involvera studenterna i kvalitetsarbetet och lyckas överlag väl med detta. Dock ser bedömargruppen tendenser till att lärosätet förväntar sig lite för mycket av studenterna och studentkårerna, exempelvis när det gäller att informera studenterna och utvärdera utbildningen. Bedömargruppen ser också att studentinflytandet inte är tillräckligt systematiskt, särskilt när det gäller arbetet med kursvärderingar. Lärosätet behöver säkerställa att resultat från kursvärderingarna sprids bland både lärare och studenter och att detta sker inom hela lärosätet. Bedömargruppens uppfattning är ändå att lärosätets arbete med studentinflytande överlag fungerar väl.

Styrkor:

Organisationen kring studentinflytandet är ändamålsenlig samtidigt som lärosätet uppvisar stor tillit och en inbjudande attityd gentemot studenterna.

Utvecklingsområden:

Det finns en risk för att alltför mycket ansvar åläggs SLU:s samlade studentkårer (SLUSS), bland annat för att föra ut information från kvalitetssystemet till studenterna.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Det framgår av underlaget att studenterna vid lärosätet generellt har goda förutsättningar att utöva inflytande över sina utbildningar och kurser. De erbjuds att vara representerade i relevanta beslutande och beredande organ och deras synpunkter tas på allvar av lärosätets personal. Enligt studentinlagan finns dock problem med studentinflytandet i de fall då en enda person bereder och beslutar i ett ärende. Denna fråga regleras i Utbildningshandboken, där regler och riktlinjer för utbildningen är samlade i ett enda dokument. Bedömargruppen vill ändå uppmana lärosätet att införa tydligare rutiner för hur en-personsbeslut som rör studenternas utbildning eller situation ska hanteras.

Lärosätet har en relativt liten utbildningsvolym, vilket gör det möjligt för en stor del av lärosätet inklusive högsta ledningen att engagera sig i utbildningsfrågor och lyssna på studenternas synpunkter. Vid platsbesöken var detta ömsesidiga förtroende mellan lärare/ledning och studenter tydligt. Studenternas förslag och åsikter verkar tas på allvar av lärosätets personal, samtidigt som både den högsta ledningen och ledare på lägre hierarkiska nivåer berömmer studenternas engagemang och kompetens. Enligt bedömargruppen finns det dock en risk för att lärosätets tillit just när det gäller studenternas engagemang leder till att studentkåren får ett för stort ansvar.

Eftersom lärosätet bedriver utbildning inom många olika områden och vid olika utbildningsorter är studenterna organiserade i olika kårer, vilka tillsammans är organiserade i SLU:s samlade studentkårer (SLUSS). Det innebär att lärosätet i första hand har kontakt med SLUSS i stället för de individuella kårerna. I självvärderingen framträder den mycket nära relationen mellan SLUSS och lärosätet på så vis att SLUSS beskrivs som en del av lärosätets kvalitetssystem. Bedömargruppen menar att organisationen av studentinflytandet verkar vara ändamålsenlig, men att det finns en risk för att lärosätet lägger för stort ansvar på SLUSS när det gäller att föra alla studenters talan. Enligt bedömargruppen har lärosätet främsta ansvaret för att föra ut information från kvalitetssystemet till studenterna, men underlaget ger intryck av att mycket av detta ansvar i praktiken vilar på SLUSS.

Kursvärderingar är ett viktigt system för studentinflytande och utveckling av kurser och lärosätet har ett centralt informationssystem för att hantera kursvärderingar. Vanligen engageras en student att hjälpa till med att sammanställa kursvärderingarna, vilket bedömargruppen ser som positivt för att öka engagemanget. Lärarnas sammanställningar av kursvärderingar och analyser av resultaten i form av kursrapporter publiceras på lärosätets webb. I Utbildningshandboken framgår att kursledaren vid varje nytt kurstillfälle ska gå igenom tidigare kursvärderingar och presentera eventuella förändringar i kursen. Studentinlagan och information från platsbesöken visar dock att detta ofta inte sker, så bedömargruppen anser att lärosätet behöver säkerställa att denna regel efterlevs.

Ett exempel på studenternas medverkan i kvalitetsarbetet är att SLUSS tillsammans med enheten för pedagogisk utveckling (EPU) har tagit fram de frågor som används i kursvärderingarna. Bedömargruppen ser det som positivt att studenterna engageras på det här viset, men ser samtidigt en risk för bristande kontinuitet i hur frågorna utvärderas och förbättras. Ett utvecklingsområde för lärosätet är alltså att hitta en systematisk utvärderingsmetod som säkerställer att frågorna är pålitliga samtidigt som den inkluderar studentmedverkan.

I självvärderingen skriver lärosätet självkritiskt om brister i återkopplingen till studenter om resultatet av kursvärderingar. Platsbesöken tyder dock på att problemet är mer omfattande än vad som framgår av självvärderingen. Bedömargruppen noterar att svarsfrekvensen varierar mellan kurser och studieorter och uppmanar därför lärosätet att sprida de goda exemplen till lärare på andra kurser och orter för att höja svarsfrekvensen.

Det är tydligt att lärosätet vill inkludera studenterna i arbetet med att utveckla utbildningarna, men bedömargruppen anser att det finns delar som lärosätet kan förbättra när det gäller de processer som ingår i kvalitetssystemet. Exempelvis har sista datum för inlämning av synpunkter från SLUSS inför kvalitetsdialogerna infallit så pass tidigt under höstterminen att studenterna verkar ha haft svårt att direkt efter sommaruppehållet hinna färdigställa dessa. Bedömargruppen anser att kvalitetsdialogerna är en av de viktigaste delarna i lärosätets kvalitetssäkring och vill därför framhålla betydelsen av att tidsramarna för färdigställandet av studenternas bidrag till kvalitetsdialogerna blir mindre snäva.

I styrdokumentet Språkpolicy för SLU framgår det att lärosätet ska vara parallellspråkigt, det vill säga att både engelska och svenska ska användas. Bedömargruppen anser att detta är positivt eftersom många studenter inte talar svenska, framför allt på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Dock finns många styrdokument som är relevanta för studenterna fortfarande enbart på svenska, liksom stora delar av den information som är kopplad till kvalitetssystemet. Bedömargruppen anser att lärosätet bör underlätta mer för studenter som inte talar svenska att delta i kvalitetssäkringsarbetet.

Sammanfattningsvis är bedömargruppen positiv till den tillit och inbjudande attityd som lärosätet har gentemot studenterna, men menar att förutsättningarna för studentinflytande kan säkerställas på ett mer systematiskt sätt.