Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätets systematiska kvalitetssäkringsarbete har i dess nuvarande form pågått vid lärosätet sedan 2017. Bedömargruppen ser dock att arbetet redan har genererat beslutade uppföljningar av påvisade utvecklingsområden. Vid platsbesöken framgick det även att medarbetare har god kunskap om formerna för kvalitetsarbetet, om identifierade brister inom utbildningsverksamheten och om pågående åtgärdsarbete.

Styrkor:

· Lärosätets kvalitetssystem är systematiskt uppbyggt och baseras på samverkan mellan undervisande personal, studenter och doktorander samt den formella utbildningsorganisationen.

· Varje år gör lärosätet interna utbildningsgranskningar och följer upp identifierade utvecklingsområden. Den väl strukturerade processen för dessa granskningar innefattar procedurer som uppmuntrar till delaktighet bland medarbetarna.

· Kvalitetsrapporter från kvalitetssäkringsarbetet publiceras årligen, liksom beslut om att följa upp identifierade brister.

· Den så kallade Utbildningshandboken innehåller regler och riktlinjer som är relevanta för utbildningen. Tillsammans med Medarbetarwebbens sidor "Beslut i utbildningsfrågor" och "Kvalitetssäkring av utbildningen" är det goda exempel på ändamålsenlig kommunikation av resultat från kvalitetssystemet.

· Lärosätet har en väl utvecklad kvalitetskultur som väsentligt minskar risken för bristande delaktighet samt utgör en god förutsättning för engagemang och ansvarstagande hos såväl lärare, doktorander och övrig personal som studenterna vid lärosätet.

· Studentinflytandet inom kvalitetssystemet ger studenter goda möjligheter att delta i arbetet.

Utvecklingsområden:

· Förutsättningarna för lärosätets eftersträvade parallellspråkighet skulle förbättras om fler dokument som rör kvalitetssäkringsarbetet vore översatta till engelska.

· Lärosätet skulle behöva förtydliga de roller som fakultetsnämnderna och det fakultetsövergripande rådet för utbildningen på forskarnivå har i kvalitetssäkringsarbetet när det gäller forskarutbildningen.

· Det finns inte något fakultetsövergripande beslutande organ för forskarutbildning, vilket kan medföra kvalitetsskillnader mellan fakulteter när det gäller forskarutbildningen.

· De kvalitetsstandarder som utgör kriterier vid interna utbildningsgranskningar skulle kunna få ett enklare innehåll och formuleras så att det är lättare att bedöma måluppfyllelsen.

· Processen för att följa upp och utveckla kvalitetssystemet i sin helhet skulle behöva fastställas mer i detalj.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Uppfylld

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inom lärosätet bedrivs verksamhet inom jord- och trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedelsproduktion, naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, fiske och vattenbruk samt veterinärmedicin och husdjursskötsel. Lärosätet har omfattande aktivitet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå liksom utbildning på forskarnivå. Dessutom har lärosätet ett speciellt ansvar för miljöanalys och rapporterar om tillståndet i miljön till andra myndigheter. Utbildningsverksamheten är geografiskt spridd och bedrivs vid flera olika orter från syd till norr i Sverige men lärosätets huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. Lärosätets vision är att vara "ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper".

Lärosätet grundades 1977 och lyder under Näringsdepartementet, till skillnad från övriga svenska universitet och högskolor som i stället är underställda Utbildningsdepartementet. I dess organisation ingår en styrelse och en rektor samt fyra fakulteter med följande benämningar: fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, fakulteten för skogsvetenskap och fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.

För styrning och organisation av grundutbildningen infördes 2014 en universitetsgemensam utbildningsnämnd (UN) som är direkt underordnad styrelsen. Förutom ordföranden ingår i UN numera fem lärare/forskare, tre studentrepresentanter och en extern ledamot. Vid var och en av de fyra fakulteterna finns en programnämnd (PN) och dessa är placerade under den gemensamma UN. PN utser en programstudierektor för varje enskilt utbildningsprogram. Lärosätets organisationsmodell för grundutbildningen innebär att beslut i utbildningsfrågor främst fattas av styrelsen, UN och PN enligt bestämda delegationsordningar. Fakultetsnämnderna (FN) och institutionerna ansvarar för undervisningsresurser och kompetensförsörjning. Prefekterna ansvarar bland annat för att utbildning som bedrivs vid institutionen håller högsta kvalitet utifrån tilldelade resurser, för att fortlöpande följa upp utfall från genomförda kursvärderingar och för att föreslå förbättringar till respektive PN.

Forskarutbildningen regleras via det lärosätesgemensamma styrande dokumentet Riktlinjer för utbildningen på forskarnivå 2019 och följer en modell där en stor del av ansvaret ligger hos respektive FN. Det innebär att FN bland annat fattar beslut om forskarutbildningsämnen och studieplaner, ansvarar för regelefterlevnad och kvalitet samt utser handledare. Något motsvarande centralt beslutande organ till UN finns således inte för forskarutbildningen. Styrelsen beslutar dock om antagningsordningen och allokerar ekonomiska resurser till fakulteterna för forskning och forskarutbildning. Rektor tar ansvar för riktlinjerna för forskarutbildning samt för anslag och uppdrag till fakulteternas forskarskolor och rådet för utbildning på forskarnivå (FUR). Detta forskarutbildningsråd har ett stödjande, samordnande och utvecklande ansvar samt fastställer de kvalitetsrapporter för forskarutbildningen vilka är ett viktigt led i lärosätets interna utbildningsgranskningar. Prefekterna ansvarar för rekrytering, för utbildningsförutsättningar i övrigt och för att följa upp och godkänna doktoranders individuella studieplaner.

I dokumentet SLU:s strategi 2017-2020 beskrivs hur lärosätet avser arbeta med målet att vara internationellt framstående och förse samhället med relevant kunskap. Under tidsperioden 2017-2020 planerar lärosätet att speciellt uppmärksamma fem fokusområden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheten. De fem fokusområdena är: "Medarbetare", "Studenter och utbildning", "Forskningsinfrastruktur", "Samverkan med omgivande samhälle" och "Vårt gemensamma SLU". Enligt strategin ska utbildningarna kännetecknas av pedagogisk kvalitet, utvecklande lärmiljöer, stark forskningsanknytning och koppling till samhällets behov. De åtgärder som blir en följd av strategiarbetet följs upp baserat på tillgängliga indikatorer, enkäter och kvalitetsdialoger vilka tillsammans är viktiga inslag i lärosätets interna kvalitetssäkring.

Lärosätets kvalitetssystem för grundutbildning och forskarutbildning framgår tydligt av styrdokumenten Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar och Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU. Det är även väl beskrivet i självvärderingen, där det också framgår att rektor och styrelse deltar aktivt i kvalitetssystemet. Lärosätets övergripande kvalitetssystem bygger på samverkan mellan undervisande personal, studenter och doktorander samt den formella utbildningsorganisationen. Vidare ingår ett antal olika verktyg för datainsamling med mera – däribland de nämnda enkäterna och kvalitetsdialogerna – som viktiga inslag i kvalitetssystemet. Lärosätet strukturerar sitt kvalitetssäkringsarbete i sex olika kvalitetsområden: "Rekrytering, antagning och introduktion till utbildning", "Studie- och lärmiljö", "Utbildningens utformning, innehåll och resultat", "Undervisning och handledning", "Utbildningsadministration och studentstöd" samt "Övergång till arbetsliv och karriär". För forskarutbildningen har ett par av kvalitetsområdena något annorlunda benämningar, men de är i princip likadana. Lärosätets interna utbildningsgranskningar utgår från sexåriga planer där varje utbildning på grundnivå och avancerad nivå granskas vart sjätte år, utifrån alla de sex kvalitetsområdena. All forskarutbildning vid lärosätet granskas i stället varje år, men då utifrån enbart två av dessa områden. Det är alltså två kvalitetsområden per år som fokuseras när det gäller forskarutbildningen och det är således fråga om en treårscykel, i stället för den sexårscykel som gäller för granskningarna av lärosätets utbildningar på grundnivå och avancerad nivå.

Den årliga processen för interna utbildningsgranskningar omfattar sju faser: 1) initiering med utskick av frågeformulär till utbildningsansvariga på olika nivåer, 2) färdigställande av nulägesrapporter från PN eller FN efter analys av svar i frågeformulär, verksamhetsstatistik och övriga uppföljningar, 3) förberedelser inför kvalitetsdialoger där bland annat SLU:s samlade studentkårer (SLUSS) får möjlighet att kommentera rapporterna, 4) strukturerade kvalitetsdialoger mellan utbildningsansvariga på olika nivåer utifrån PN:s och FN:s rapporter samt bland annat kommentarer från SLUSS, 5) sammanfattningar av resultat från kvalitetsdialogerna som utförs av ordföranden i UN eller FUR i form av kvalitetsrapporter vilka sedan fastställs av UN respektive FUR, 6) återkoppling samt genomförande av åtgärder och 7) uppföljning i form av en delavstämning som för grundutbildningen sker 18 månader efter den årliga processens start. Denna delavstämning följs av en fullständig uppföljning av både grund- och forskarutbildningen vid nästa ordinarie genomlysning, det vill säga inom ramen för nästföljande sexårs- respektive treårscykel. I de nämnda kvalitetsdialogerna deltar också en extern granskare, vilken enligt Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU är "förslagsvis UN:s externa ledamot".

Det finns en risk för att kvalitetskraven för forskarutbildningen varierar mellan de fyra fakulteterna eftersom det inte finns ett beslutande fakultetsövergripande organ för kvalitetsarbetet. Trots detta anser bedömargruppen att lärosätets kvalitetssystem kan hantera olikheter inom ramen för det fortlöpande kvalitetssäkringsarbetet. Bedömargruppen anser dock att FUR:s ansvar kan behöva förtydligas, eftersom det framställs på något olika sätt i olika delar av underlaget. Enligt Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar är rollen att "stödja, samordna, stimulera och utveckla utbildning på forskarnivå", medan FUR i andra dokument – exempelvis Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU – framställs som ett beslutande organ bland annat i samband med de interna utbildningsgranskningarna.

Lärosätets grundutbildningsuppdrag är relativt begränsat, vilket innebär att universitetsledningen kan vara involverad i kvalitetssäkringen på programnivå. Bedömargruppen anser att detta troligen gynnar utvecklingen av utbildningen, eftersom ett förhållandevis nära samarbete mellan ledning och den personal som genomför utbildningen är en god förutsättning för systematik i det lärosätesgemensamma kvalitetsarbetet.

De regelbundna interna utbildningsgranskningarna är tämligen nyutvecklade och det har hittills gjorts få uppföljningar av identifierade brister. Bedömargruppen anser dock att kvalitetssystemet framstår som ändamålsenligt uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna eftersom det ställer tydliga krav på regelbundna kontroller, inkluderar beslutande organ på hög organisatorisk nivå och bidrar till strategisk utveckling av verksamheten genom kvalitetsdialoger och avstämningar. Dessutom ingår stödverksamhetens behov av utveckling i lärosätets kvalitetssäkringsarbete, vilket bedömargruppen ser som mycket värdefullt. Kvalitetssystemet relaterar även till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet. De fokusområden för verksamhetens utveckling som beskrivs i lärosätets aktuella strategi överensstämmer i mycket med de standarder för god kvalitet som anges i Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar. Bedömargruppen ser positivt på denna koppling mellan kvalitetssystemet och lärosätets strategi.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Lärosätet har inte någon specifik kvalitetssäkringspolicy utan den är integrerad i styrdokumenten Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar och Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU. I ramverket för kvalitetsarbete anges så kallade kvalitetsstandarder som är ett slags kriterier för god kvalitet i de interna utbildningsgranskningar som regelbundet utförs. Arbetsgången vid dessa granskningar är utförligt beskriven i Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU. De båda styrdokumenten är offentliga via lärosätets webbplats och utgår från lärosätets strategiska mål enligt SLU:s strategi 2017-2020.

Bedömargruppen kan konstatera att lärosätets tidigare nämnda fem fokusområden harmonierar väl med de så kallade kvalitetsstandarder som anges i Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar. Dessa kvalitetsstandarder är kopplade till de sex likaledes nämnda kvalitetsområden som lärosätets kvalitetssäkringsarbete är strukturerat utifrån, så att varje kvalitetsområde har specifika kvalitetsstandarder vilka anger vad som krävs för att utbildningen ska anses ha god kvalitet. Kvalitetsområdenas benämningar överensstämmer inte helt med de fem fokusområdena i lärosätets strategi, men de olika kvalitetsstandardernas innehåll har uppenbart betydelse för fokusområdena. Ett exempel är de kvalitetsstandarder som hör till kvalitetsområdet "Undervisning och handledning" och som berör både studentcentrerat lärande, forskningsanknytning och lärares vetenskapliga och pedagogiska kompetensutveckling. Den knyter alltså an till fokusområdena "Personal" och "Studenter och utbildning", samt i viss mån även till "Forskningsinfrastruktur". Bedömargruppen anser därför att kopplingen mellan fokusområdena och de angivna kvalitetsstandarderna borgar för att kvalitetssäkringspolicyn är en del av den strategiska styrningen.

Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar är framtaget centralt och en del av universitetsledningens styrning. Bedömargruppen menar att dokumenten i stort är väl upplagda och formulerade, men att definitionerna av de kvalitetsstandarder som listas i ramverket för kvalitetsarbete kan förtydligas. Dels skulle det tematiska innehållet i varje kvalitetsstandard kunna förenklas och dels skulle texten kunna omformuleras så att resultatet lättare kan stämmas av och ge vägledning om hur institutionerna, fakulteten och den centrala ledningen kan bedöma om utfallet är gott nog eller inte.

Bedömargruppens intryck från platsbesöken är att det vid lärosätet finns en god kännedom om kvalitetssystemet men även en förståelse och ett intresse för kvalitetssäkring av utbildningen, vilket styrker bedömargruppens uppfattning att lärosätet har ett väl fungerande kvalitetssystem.

Bedömargruppen anser att de båda nämnda styrdokumenten stödjer nödvändigt kvalitetsarbete och systematisk kvalitetssäkring samt är en essentiell komponent i lärosätets strategiska styrning.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå framgår tydligt av styrdokumenten Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar, Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU och den samling regler och riktlinjer som kallas Utbildningshandboken. Denna ansvarsfördelning är även väl beskriven i självvärderingen. UN har ett direkt ansvar gentemot styrelsen enligt den delegationsordning som framgår i dokumentet Organisation och ansvarsfördelning avseende styrelsen för SLU och organ som är direkt underställda denna. Under UN har varje fakultets PN och programstudierektorer ansvar för kvalitetsarbetet. Beslut om utbildningsutbudet på grundnivå och avancerad nivå fattas av styrelsen, så rektor har inte denna roll vid lärosätet. PN har ansvar för kvaliteten i den egna fakultetens utbildningsprogram och fristående kurser samt utser programstudierektorer medan FN har ansvar för att rekrytera lärare, enligt fakulteternas delegationsordningar och information från platsbesöken. Programstudierektorer ansvarar därefter för de individuella utbildningsprogrammen och deras kvalitet. Dock är PN:s och programstudierektors ansvar i vissa delar närliggande enligt fakulteternas delegationsordningar och information från platsbesöken, till exempel när det gäller beslut om att revidera kursplaner för utbildningsprogram.

Som tidigare nämnts har FN ansvar för både kompetensförsörjningen och resurstilldelningen. Bedömargruppen har erfarenhet av att det kan finnas diskrepanser mellan dem som har ansvar för kvalitet och dem som fördelar tillgängliga resurser – i det här fallet PN respektive FN. Med lärosätets delegationsordning kan det även uppstå osäkerhet om vem som har ansvaret för eventuella kvalitetsbrister. Vid platsbesök framkom dock att det verkar finnas en välfungerande kommunikation mellan de båda organen på fakultetsnivå som har ansvar för grundutbildning, vilket minskar risken för problem med att tillhandahålla tillräckliga resurser från FN för att kunna säkerställa utbildningsprogrammens kvalitet. Gemensamma kvalitetsdialoger äger rum i samband med interna utbildningsgranskningar och de är också en viktig avstämningspunkt för att hantera eventuellt bristfällig överensstämmelse mellan resurstilldelning och kvalitetskrav inom utbildningen.

Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbete inom forskarutbildningen tydliggörs i självvärderingen och den delegationsordning som finns i dokumentet Organisation och ansvarsfördelning avseende rektor vid SLU och organ som är direkt underställda rektor. På forskarutbildningsnivå är ansvaret för kvalitet delegerat till FN från rektor eftersom det centrala organet FUR endast har en beredande roll, förutom att fastställa de kvalitetsrapporter som ingår i de interna utbildningsgranskningarna. Varje FN har i sin tur en underordnad forskarutbildningsnämnd till vilken delar av ansvaret delegeras, enligt varje enskild fakultets delegationsordning. Forskarutbildningsnämnder utses av respektive FN och deras ansvar redogörs för i varje fakultets delegationsordningar. Vidare är forskarutbildningsnämndernas ordförande medlemmar i FUR. När det gäller forskarutbildningen noterar bedömargruppen att varje FN ansvarar för stora delar av det som den centrala UN ansvarar för rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att fakultetsnivån med denna ansvarsfördelning får ett tydligt ansvar för att kvalitetssäkra forskarutbildningen, men samtidigt finns en risk för att kvalitetskraven på forskarutbildningen tillåts variera inom lärosätet. Trots denna svaghet anser bedömargruppen att lärosätet genom tillräckliga rutiner, tydliga regelverk och hög kompetens hos förtroendevalda förefaller kunna säkerställa forskarutbildningens kvalitet.

Bedömargruppen anser att de nämnda delegationsordningarna och övriga dokumenten tydliggör hur ansvaret för kvalitetsarbetet är fördelat på olika nivåer inom lärosätets organisation. Fördelningen av uppgifter och ansvar framstår som ändamålsenlig. Vidare menar bedömargruppen att de interna utbildningsgranskningarna bör ha stor betydelse för att säkerställa och utveckla uppgifts- och ansvarsfördelningen inom kvalitetsarbetet. Det gäller särskilt den specificerade strukturen för regelbundna kvalitetsdialoger där de berörda organen gemensamt deltar.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets organisation förefaller vara utformad för att uppmuntra till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal, studenter och doktorander. Detta framgår av lärosätets organisation och beslutsstruktur samt av måldokument, strategier och policyer. Processerna inom de regelbundna, interna utbildningsgranskningarna beskrivs tydligt i styrdokumentet Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU och är även väl återgivna i självvärderingen. Kvalitetssäkringssystemet är dock ganska nytt och när denna granskning startade hade bara en enda serie delavstämningar hunnit göras inom de interna utbildningsgranskningarna.

När det gäller kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå ligger mycket av ansvaret på PN, vars representanter utses av FN. Således har FN inte en särskilt skarp roll i kvalitetssäkringen av sådana utbildningar och enligt bedömargruppen kan det medföra att nämndens ledamöter känner ett mindre engagemang och ansvar för kvaliteten inom dessa utbildningsnivåer, än vad som annars vore fallet. Även för forskarutbildningsnivån ser bedömargruppen en osäkerhet när det gäller FN:s och FUR:s respektive roller och om ledamöterna inte uppfattar organisationen som optimal kan denna osäkerhet göra att de blir mindre delaktiga. I självvärderingen lyfts fram att den generella styrningen är tillitsbaserad och att alla inom verksamheten har ansvaret för kvalitet i utbildningen. Bedömargruppen vill dock framhålla att systematiskt kvalitetssäkringsarbete inte kan vara fullt ut tillitsbaserat, utan att det även behövs rutiner och kontinuerlig dokumentation. Vid platsbesök kunde bedömargruppen emellertid konstatera att lärosätet verkar ha en väl utvecklad kvalitetskultur, vilken väsentligt minskar risken för att kvalitetssäkringen av utbildningarna blir personberoende och därmed osystematisk. Ett gott exempel som framkom vid platsbesök var att lärarlag från kemiutbildningarna själva kontaktar enheten för pedagogisk utveckling (EPU) för att få hjälp att ta fram bra former för att öka studenternas intresse för kemiämnet, utveckla undervisningen och öka genomströmningen. Delaktighet, engagemang och ansvarstagande stimuleras också genom de processer som präglar de interna utbildningsgranskningarna. Ansvariga på olika nivåer – allt från kursledare och studenter till befattningshavare högre upp i organisationen – deltar i proceduren kring frågeformulär, nulägesanalys och kvalitetsdialoger. På så sätt kan också förslag till förbättringar och goda exempel spridas inom lärosätet.

Bedömargruppen noterar att tidsramarna för färdigställanden av synpunkter från SLUSS inför kvalitetsdialogerna inte verkar ha varit optimala, då sista datum för detta hittills har infallit relativt tidigt på höstterminen – det vill säga ganska snart efter sommaruppehållet. Därför ser bedömargruppen det som angeläget att en förändring när det gäller detta äger rum. Ett annat utvecklingsområde berör vikten av att inkludera även icke-svensktalande studenter och doktorander i de interna utbildningsgranskningarna, särskilt med tanke på att lärosätet arbetar för att vara parallellspråkigt. I studentinlagan framstår det dock som att studentinflytandet i övrigt fungerar bra inom ramen för de interna utbildningsgranskningarna. Lärosätet sprider informationen brett både till SLUSS och till de enskilda studentkårerna, vilket enligt studentinlagan ger "alla möjligheter att delta i beslut, resultat, slutsatser och åtgärder".

Enheten för pedagogisk utveckling (EPU) är ett gott exempel på hur lärosätet arbetar för att den undervisande personalen ska bli mer engagerad i utbildningsfrågor. Denna enhet inom universitetsadministrationen är lärosätets expertfunktion inom pedagogik och IT-pedagogik, men den erbjuder även konsulttjänster till institutionerna och når därmed även övrig personal som deltar i undervisningsplanering. EPU ger också kurser inom didaktik och stödjer handledare, lärare och lärarlag samt organiserar lärardagar och workshoppar både på svenska och på engelska. Bedömargruppen kunde vid platsbesöken konstatera att det finns ett stort intresse bland lärosätets anställda för att delta i EPU:s aktiviteter och detta engagemang för utbildningsfrågor tolkas som att det redan finns en kvalitetskultur. Verksamheten inom EPU planeras och struktureras så att även doktorander och studenter ska kunna delta i de aktiviteter som erbjuds på både svenska och engelska. EPU anordnar även fortbildningskurser med mera som ges på distans.

För bedömargruppen är det goda samarbetet med SLUSS och den väl etablerade kvalitetskulturen vid lärosätet ett gott exempel på delaktighet och engagemang inom verksamheten. Dessutom ser bedömargruppen positivt på rektors och prorektors stora engagemang i lärosätets utbildningsverksamhet. Bedömargruppen vill dock framhålla vikten av att fortsätta de interna och mer formaliserade utbildningsgranskningarna i enlighet med dokumenten Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar och Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU, för det är viktigt att utbildningarnas kvalitet inte hänger på enskilda medarbetares personliga engagemang.

Bedömargruppen konstaterar sammanfattningsvis att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Lärosätet har en process för att säkerställa att resultat och slutsatser från kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara och den framgår tydligt av styrdokumenten Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar och Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU. Den är också väl beskriven i självvärderingen och framgår även av de kvalitetsrapporter med tillhörande beslut som bedömargruppen har tagit del av. En central komponent i lärosätets interna utbildningsgranskningar är årliga kvalitetsdialoger mellan olika interna intressenter utifrån PN:s respektive FN:s nulägesrapporter. Resultatet av dessa kvalitetsdialoger sammanställs tillsammans med övrig information i kvalitetsrapporter av UN och FUR. PN och UN gör alltså en nulägesanalys respektive sammanställer kvalitetsrapporter om utbildning på grundnivå och avancerad nivå, medan FN och FUR har motsvarande respektive funktioner när det gäller att granska utbildning på forskarnivån. Utifrån nulägesrapporter och kvalitetsdialogerna gör alltså UN respektive FUR en bedömning och föreslår vid behov kvalitetshöjande utvecklingsåtgärder. Innan de slutgiltiga kvalitetsrapporterna färdigställs har PN och FN också möjlighet att lämna synpunkter. Även universitetsdirektören deltar i kvalitetssäkringsarbetet, med fokus på den centrala stödverksamhetens behov av utveckling. Bedömargruppen konstaterar att dessa interna utbildningsgranskningar innefattar ställningstaganden och beslut på en hög organisatorisk nivå inom lärosätet. Detta ger goda förutsättningar för att resultaten ska kunna tas tillvara i både den strategiska styrningen, det fortlöpande kvalitetsarbetet och utvecklingen av kvalitetssystemet som sådant.

Det verkar dock inte finnas någon översiktlig sammanställning av kvalitetsanmärkningar över tid som är tillgänglig. Bedömargruppen har likväl fått ta del av en lista över olika uppdrag vilka beslutats om utifrån vad som framkommit vid interna utbildningsgranskningar och som är ett arbetsmaterial för lärosätets ledning. Samtidigt sker dokumentation och uppföljning av utvecklingsområden – enligt de kvalitetsrapporter med tillhörande beslut som bedömargruppen också har tagit del av – även om lärosätets process för interna utbildningsgranskningar är relativt nystartad. I december 2018 fick PN i uppdrag från UN:s ordförande att i samarbete med lärosätets framtidsplattformar ta fram ett koncept för hur forskningsseminarier kan nyttjas och schemaläggas i undervisningen och det är ett exempel på beslut som fattats efter att 2018 års kvalitetsrapporter fastställts. Bedömargruppen ser detta exempel som ett belägg för att resultat från kvalitetssystemet tas tillvara i den strategiska styrningen, i detta fall för att öka kvalitet och forskningsanknytning.

I styrdokumentet Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar framgår att kvalitetssystemet i sin helhet regelbundet ska utvärderas och revideras. Det beskrivs dock inte hur detta ska gå till i detalj, även om en granskning av lärosätets kvalitetssäkringsarbete nämns kort också i självvärderingen. Bedömargruppen menar att lärosätet snarast bör initiera en process för att konkretisera det här utvecklingsområdet, om detta inte redan är påbörjat. En möjlighet är att komplettera den övergripande planen för kvalitetssäkring av utbildningar med en mer formaliserad fas där åtgärder för att vidareutveckla existerande kvalitetssystem fokuseras.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som identifieras inom kvalitetssystemet – via den återkommande process som bland annat innefattar kvalitetsdialoger och kvalitetsrapporter – tas tillvara i den strategiska styrningen och i lärosätets kvalitetssäkringsarbete.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Inte uppfylld

Lärosätet hänvisar i självvärderingen till dokumentet Riktlinjer för hanteringen av styrande dokument som fastslår att styrande dokument ska "expedieras", det vill säga publiceras på internwebben och sändas till dem som i övrigt är uppsatta på dokumentets sändlista. Andra relevanta styrdokument i sammanhanget är bland annat Kommunikationspolicy för SLU och Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU. Varken självvärderingen eller ramverket för kvalitetssystemet anger dock hur information ska spridas på andra sätt eller hur lärosätet exakt definierar "relevanta intressenter", även om där anges att lärosätets årsberättelse är en adekvat kommunikationskanal. I dokumentet Kommunikationspolicy för SLU listas sju prioriterade målgrupper som kan vara en startpunkt för att mer i detalj identifiera vilka som är "relevanta intressenter". Vidare finns inte alltid en engelsk översättning av relevanta kvalitetssäkringsdokument, även om det utifrån styrdokumentet Språkpolicy för SLU går att argumentera för att de bör publiceras även på engelska. Enligt underlaget har lärosätet flera hundra inresande studenter och engelska översättningar av information från kvalitetssystemet vore betydelsefulla för dessa studenters delaktighet.

Bedömargruppen anser alltså att lärosätet kan bli bättre på att sprida resultat från kvalitetsarbetet inom organisationen och till exempel ha ett större fokus på kvalitetsfrågor vid den årliga utbildningskonferensen. Vid platsbesöken verkade dock personalen överlag ha stor kännedom om publicerade kvalitetsrapporter och pågående uppföljningar. Rektor använder också sin blogg för att kommunicera resultat från kvalitetsarbetet. Bedömargruppen ser också positivt på att lärosätets årliga utbildningsdagar och SLUSS utbildning av nya student- och doktorandrepresentanter används för att informera om de interna utbildningsgranskningarna och deras resultat samt om anställdas, studenters och doktoranders roller i kvalitetssystemet.

Det är bedömargruppens uppfattning att många av kvalitetssäkringsdokumenten och kvalitetsrapporterna är svåra att finna med hjälp av sökfunktionen på lärosätets webbplats. Lärosätet föreslås se till att kvalitetssäkringsdokument publiceras inte bara på lärosätets Medarbetarwebb utan även på Studentwebben. Samtidigt ser bedömargruppen positivt på att information tillgängliggörs på Medarbetarwebbens sida "Kvalitetssäkring av utbildningen", vilken även finns på engelska.

Bedömargruppen vill framhålla två goda exempel på det ändamålsenliga sätt på vilket lärosätet kommunicerar information relaterad till kvalitetssystemet. Det första är skapandet av den lärosätesgemensamma Utbildningshandboken för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Denna förenklar åtkomsten till relevanta regler och riktlinjer för såväl anställda som studenter och bedömare. Det andra exemplet är lärosätets webbsida "Beslut i utbildningsfrågor" som finns att tillgå via Medarbetarwebben och där beslut som rör grundutbildningen publiceras på en för ändamålet särskilt inrättad kommunikationsyta.

Sammanfattningsvis är bedömargruppens övergripande intryck likväl att ett mer aktivt informerande om resultat från kvalitetsarbetet och om olika vidtagna åtgärder skulle kunna ske från lärosätets sida. Det skulle bland annat kunna medföra ett större engagemang bland studenter när det gäller att delta i kursvärderingar.