Jämställdhet

Ej tillfredsställande

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet inte säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsarbetet är en del av lärosätets likabehandlingsarbete och kan vara svårt att separera från detta. Bedömargruppen ser emellertid inte det som något problem. Bedömargruppen saknar dock systematik i arbetet med jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande samt i uppföljningen av detsamma.

Utvecklingsområden

• Lärosätet behöver förbättra det systematiska arbetet med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.
• Lärosätet behöver förbättra det systematiska arbetet med uppföljning och återkoppling av jämställdhetsarbetet.
• Lärosätet behöver öka både studenternas och medarbetarnas kunskaper och delaktighet i jämställdhetsarbetet.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Ej uppfylld

Enligt lärosätets självvärdering utgår lärosätets jämställdhets- och jämlikhetsarbete från diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om kränkande särbehandling i arbetslivet. Jämställdheten vid lärosätet syftar på relationerna mellan människor av olika kön, med fokus på lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Även frågor om makt och inflytande inkluderas. Enligt dokumentet Riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder för att motverka diskriminering som student vid SMI ska vid planering av all utbildning hänsyn tas till likabehandling när det gäller kursernas form, innehåll, genomförande och examinationer.

I arbetsordningen för SMI nämns begreppen mångfald och jämställdhet. I anställningsordningen framgår att lärosätet, utifrån diskrimineringslagen, ska verka för en jämnare könsfördelning i varje beredande och sökande instans. Vid rekrytering och befordran ska hänsyn tas till en jämn könsfördelning i verksamheten. Lärosätet strävar också efter en jämn könsfördelning på ledande positioner.

Rekrytering till utbildningen sker främst genom marknadsföring, riktad reklam och informationsbesök. I självvärderingen står att "Jämställdhet i antagningsprocessen eftersträvas bland annat genom att flera genus finns representerade i jurygrupperna". Ett utvecklingsområde för lärosätet är att få en jämnare fördelning mellan män och kvinnor i skolans utbildningar.

Enligt självvärderingen granskas alla kursplaner av forsknings- och utbildningsnämnden ur ett jämställdhetsperspektiv vid fastställande och revidering. Offentligt material som utbildningskatalogen och webbplatsen granskas på motsvarande sätt av ledningen före publicering. Policy för aktiva åtgärder mot diskriminering av personal och av student revideras årligen i samråd med arbetstagar- respektive studentrepresentanter.

I programutvärderingarna finns begreppen demokrati, jämställdhet, genus och likabehandling. I kursutvärderingarna finns ingen specifik fråga om detta.

Begreppet jämställdhet finns med i flera av lärosätets styrande dokument. Bedömargruppen saknar däremot skrivningar om hur ett systematiskt arbete med jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande ska genomföras och följas upp. Bedömargruppen delar lärosätets bedömning att ett behov finns av att utveckla lärosätets arbete med att få en jämnare fördelning mellan män och kvinnor i skolans utbildningar. Bedömargruppen inser dock svårigheterna i att bryta de könsbundna studievalen eftersom de ofta görs i tidig ålder och påverkas av omständigheter som ligger utanför lärosätets kompetensområde.

Seminarier om jämställdhet har hållits. Särskilda policydokument finns för diskriminering av studenter och personal. Det finns även två utnämnda diskrimineringsombud, en lärare och en student. Regelbundet genomförs student- och personalbarometrar. I dessa ställs bland annat frågor om arbets- och studiemiljö, könstillhörighet samt frågor om lika värde utifrån diskrimineringslagen.

Vid platsbesöken talades det huvudsakligen om jämställdhet mellan könen, i antal kvinnor och män. Begrepp som genus, flera kön, mångfald i representation och breddat deltagande används både muntligt och i styrande dokument utan några närmare förklaringar om vad som avses. Undervisningen tar upp frågor om jämställdhet vid exempelvis val av litteratur och repertoar.

Bedömningsgrunden anses inte vara uppfylld. Bedömargruppen menar att systematiken i jämställdhetsarbetet, liksom delaktigheten, medvetenheten och kunskapen på området kan förbättras. Arbetet med uppföljning och återkoppling bör systematiseras. Bedömargruppen ser även ett behov av att utveckla arbetet med student- och personalbarometrarna som lärosätet har initierat, samt hur resultaten av dem tas omhand och återkopplas. Det bör också tydliggöras vad som avses med olika begrepp och hur de används. Bedömargruppen ser jämställdhetsarbetet som ett utvecklingsområde för lärosätet.