Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Stockholms musikpedagogiska institut. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Lektor Jan Zirk, Högskolan i Skövde (ordförande, sakkunnig)
• Lektor Ulf Dalnäs, Göteborgs universitet (vice ordförande, sakkunnig)
• Professor Leena Rouhiainen, Konstuniversitetet i Helsingfors (sakkunnig)
• Docent Astrid Elbek, Royal academy of music, Aarhus/Allborg (sakkunnig)
• Jennifer Bohlström, Gymnastik och idrottshögskolan, Södertörns högskola (studentrepresentant)
• Cecilia Langemark, konstnärsnämnden (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2. Bilaga 3 innehåller information om de fördjupningsspår som granskats vid platsbesök 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella faktafel. Delningstiden var tre veckor. Bedömargruppen har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), men har inte funnit skäl att göra några ändringar i yttrandet.

För bedömargruppen

Jan Zirk

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Lärosäte

Stockholms Musikpedagogiska InstitutID-nr

A-2019-01-4685Bedömningsområde 1: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätets systematiska kvalitetssäkringsarbete har i sin nuvarande form pågått vid lärosätet sedan 2017. Bedömargruppen uppfattar att arbetet följer en tydlig struktur och systematik, där de verktyg som kvalitetsarbetet bygger på finns implementerade. Vid platsbesöken framkommer det att medarbetarna har god kunskap om formerna för kvalitetsarbetet, och att det finns ett engagemang och en delaktighet både hos lärare och studenter i det pågående utvecklingsarbetet.

Styrkor

• Lärosätets kvalitetssystem är systematiskt uppbyggt och bygger på samverkan mellan undervisande personal, studenter och formella grupperingar inom organisationen.
• Mål, ansvar och tidpunkt för genomförande preciseras tydligt i Tidsplan för kvalitetssäkringsarbete som finns tillgänglig på intranätet.
• Tidsplan för kvalitetssäkringsarbete har en tydlig koppling till både en långsiktig vision samt till Utvecklingsplan 2018–2020 och Kvalitetspolicy vid SMI.
• Lärosätet har en väl utvecklad process för att hantera kursvärderingar, där engagemang och tydligt ansvarstagande finns hos lärare. Dessutom får studenterna goda möjligheter till påverkan.
• Studentinflytandet inom kvalitetssystemet ger studenterna goda möjligheter att delta i arbetet.

Utvecklingsområden

• Lärosätet behöver förtydliga hur formerna för den externa medverkan i sexårscykeln ska genomföras.
• Lärosätet behöver stärka utformningen och hanteringen av personalbarometern och studentbarometern.
• Lärosätet behöver formalisera hanteringen av de resultat som genereras av personalbarometern och studentbarometern, så att de får en tydligare påverkan på kvalitetsarbetet.
• Lärosätet behöver utveckla, formalisera och förankra hanteringen av programmatriser, som anger kursers förhållande till nationella och lokala examensmål, inom organisationen.
• Lärosätet behöver säkerställa timanställda lärares intresse för kvalitetsarbete och engagemang i kvalitetsfrågor.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) bedriver stiftelseverksamheten sedan 1960 och är en enskild utbildningsanordnare som därmed styrs av lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

I självvärderingen framgår att SMI har tillstånd för generell examen på grundnivå inom två ämnesområden – musikpedagogik och logonomi (röst- och talpedagogik). Utbildningsorganisationen är uppdelad i två utbildningsprogram som motsvarar respektive ämnesområde och leds av vardera en utbildningsledare. Inom logonomi erbjuds en högskoleexamen på 120 högskolepoäng (hp). Inom musikpedagogik finns inriktningen instrument/sång, där varje instrumentgrupp presenteras som en profil med en profilansvarig lärare. Inom musikpedagogikprogrammet erbjuds två examina – en kandidatexamen på 180 hp och en högskoleexamen på 120 hp. Sedan hösten 2018 erbjuds även en utbildning utan examen på 90 hp som en del av regeringssatsningen Kulturskoleklivet.

Enligt självvärderingen påbörjade lärosätet 2016 ett arbete med att bygga upp ett systematiskt definierat kvalitetssystem (KS). Detta infördes 2017 i samband med att lärosätet genomgick en omlokalisering och flyttade till Campus Flemingsberg. Omlokaliseringen har påverkat SMI:s framtida inriktning, vision och prioriteringar starkt, och efter att den var genomförd beslutade lärosätet om ett antal styrande dokument som reglerar lärosätets kvalitetsarbete och kvalitetssystem. Systemet består av Tidsplan för kvalitetssäkringsarbete, SMI:s vision 2017–2027, Utvecklingsplan 2018–2020 och Kvalitetspolicy vid SMI. Kvalitetssystemet är även beskrivet i självvärderingen, där det framgår att SMI:s kvalitetssystem (KS) ska bidra till att bedriva ett målinriktat och systematiskt arbete med kvalitetsutveckling av verksamheten för att högskolan ska kunna möta framtidens utmaningar inom dess huvudämnen. I självvärderingen framgår också att rektorn, styrelsen och underliggande organ som forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) aktivt medverkar i kvalitetsarbetet. Lärosätet har ambitionen att ha ett sammanhållet kvalitetssystem som bygger på ett cykliskt förlopp och innehåller momenten granskning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Det cykliska förloppet konkretiserar kvalitetsarbetet i SMI:s tidsplan för kvalitetssäkringsarbete 2018–2028. Tidsplanen är uppbyggd utifrån The Standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG) och innehåller övergripande mål som styrelsen har fastställt.

Tidsplanen för kvalitetssäkringsarbetet anger övergripande mål som har diskuterats i ledningsrådet och utgår ifrån SMI:s vision 2017–2027 som har fastställts av styrelsen. Med styrelsen förs även diskussioner om mer långtgående strategier och kvalitetsarbete, där SMI:s förhållningssätt till kvalitet preciseras i Kvalitetspolicy vid SMI. Kopplat till tidsplanen förs en logg som summerar hur ärenden och beslut har tagits om hand. Både tidsplanen för kvalitetssäkringsarbetet och loggen finns tillgängliga på lärosätets interna webb. Centrala aktörer i lärosätets kvalitetsarbete är rektorn, forsknings- och utbildningsnämnden (FUN – där studentrepresentanter och valda lärare medverkar) och underliggande arbetsgrupper. Dessutom har varje lärare återrapporteringskrav t.ex. på att sammanfatta kursvärderingar.

Vid andra platsbesöket framkom att lärosätets ledning och centrala aktörer i kvalitetsarbetet har en vilja och tanke om att göra lärarna mer delaktiga. För att möta den ambitionen har man formaliserade möten t.ex. i Rådet för profilansvar, som fungerar som ett forum för dialog om det ämnesdidaktiska och konstnärliga innehållet i musikpedagogprogrammets olika profiler. Inom förvaltningsledningen sker regelbundna möten i ledningsrådet, där man diskuterar högskolans övergripande styrdokument och framtagna strategier i förhållande till förvaltningens uppdrag att stödja kärnverksamheten. Ledningen har även regelbundna möten med SMI:s studentkårsstyrelse i s.k. samråd, där man diskuterar studentrelaterade frågor.

SMI:s kvalitetspolicy preciserar att utbildningarna vid högskolan granskas i sexårscykler av FUN enligt modellen Granskning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Granskningarna kompletteras vart sjätte år med en extern granskning av högskolans verksamhet i samverkan med Södertörns högskola (SH). Den första externa granskningen planeras till 2023 och sexårscykeln är alltså inte påbörjad ännu. Till det kommer uppföljningar som genomförs varje år, som personalbarometern, studentbarometern och alumnenkäter.

Bedömargruppen noterar högskolans ambition om att, via FUN, granska utbildningarna i en sexårscykel och vid behov genomföra revideringar utifrån momenten granskning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Bedömargruppen kan inte bedöma sexårscykelns funktionalitet och kvalitetspåverkan utifrån det underlag som bedömargruppen har fått, framför allt tidsplanen, och eftersom processen inte är genomförd. Det finns dessutom en oklarhet i hur samarbetet kommer att bli med den externa parten, dvs. Södertörns högskola.

Bedömargruppen anser trots det att SMI:s kvalitetssystem framstår som ändamålsenligt givet lärosätets storlek och eftersom det är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Bedömargruppen anser också att systemet med Tidsplan för kvalitetssäkringsarbete som centralt verktyg preciserar tydliga kvalitetsmål med krav på ansvarstagande, där flera nivåer i organisationen är inkluderade. Systemet bygger dessutom på regelbundna avstämningar både med rektorn och styrelsen samt de kvalitetsfunktioner som hör till. Det är bedömargruppens uppfattning att detta bidrar till och är en god utgångspunkt för strategisk utveckling av verksamheten samt kvalitetskontroll av densamma. Kvalitetssystemet relaterar även till övergripande mål och strategier som lärosätet har fastställt för sin utbildningsverksamhet. Bedömargruppen anser dessutom att det finns välfungerande praktiker och rutiner inom lärarkåren samt dokumenterad uppföljning av kvalitetsarbetet.

Sammantaget är de huvudsakliga aktiviteterna i kvalitetssystemet det granskningsarbete som görs i FUN med underliggande arbetsgrupper, den logg som summerar hur ärenden tas om hand samt de återrapporteringskrav som lärarna har. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

SMI har en fastställd kvalitetspolicy sedan 25 maj 2018, som reviderades 22 november 2019 och tillgängliggjordes på SMI:s webbplats under hösten 2019. Kvalitetspolicyn är enligt självvärderingen kvalitetssäkrande och kvalitetsutvecklande, anger ramarna för kvalitetsarbetet samt följer en plan, där både interna och externa granskningar ingår. Kvalitetspolicyn har dessutom koppling till kapitel 1 i ESG, vilket bedömargruppens ser positivt på. Kvalitetspolicyn förtydligas i tidsplanen för kvalitetssäkringsarbetet, som beskriver olika interna kvalitetssäkringsprocesser. Tidsplanen är tillgänglig på lärosätets intranät för samtliga medarbetare.

Bedömargruppens intryck från platsbesöken är att dokumentet är en del av den strategiska styrningen. Det finns en god kännedom om kvalitetssystemet vid lärosätet samt en förståelse och ett intresse för kvalitetssäkring av utbildningen, där lärarna tycker att kvalitetssystemet är en hjälp för dem att bedriva ett systematiskt arbete. De tycker också att kvalitetsarbetet är en levande fråga och stående punkt på personalmöten samt att de i förekommande fall utvärderar varandras undervisning och för levande diskussioner för utveckling och förbättring.

Utifrån underlagen noterar bedömargruppen att policyn och underliggande styrdokument är reviderade. Därför anser bedömargruppen att det är svårt att verifiera policyns tillämpning under en längre tid. Men utifrån den information om kvalitetspolicyns betydelse för kvalitetsarbetet som enhälligt kom fram vid platsbesöket är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet har en offentlig kvalitetssäkringspolicy som stödjer det nödvändiga kvalitetsarbetet och den systematiska kvalitetssäkringen samt är en central komponent i lärosätets strategiska styrning.

Sammantaget anser bedömargruppen att det finns en kvalitetssäkringspolicy som är offentlig och en del av den strategiska styrningen. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

SMI:s ansvarsfördelning för kvalitetsarbete definieras och förtydligas i Tidsplan för kvalitetssäkringsarbete 2018–2028. Ansvarsfördelning är även beskriven i självvärderingen. Ansvarsfördelning förtydligas i underliggande styrdokument, som Arbetsordning för SMI och Stiftelsens stadgar där delegationsordningen är reglerad. Samtliga styrdokument finns tillgängliga digitalt på intranätet, där även alla protokoll anslås. Här anslås även möten för profilansvariga, samråd, ledningsråd m.m. Utöver tillgängliga protokoll, dokument och beslut på webben diskuteras och hanteras ärenden i mötesform i olika sammanhang, t.ex. på personaldagar.

SMI nämner i självvärderingen både styrkor och svagheter i att vara en liten högskola och påpekar att en enkel organisation underlättar samordning och uppföljning av kvalitetsarbetet. Avståndet mellan de olika ledningsnivåerna (styrelsen, direktionen, nämnden) upplevs som litet av medarbetare och studenter. Direktionen består av rektorn, studierektorn och studiesekreterarna.

SMI har ett centraliserat system med få aktörer. Rektor bär visserligen ett stort ansvar och medverkar även i flera beredande och beslutsfattande organ, men bedömargruppen har genom platsbesöken fått intrycket att det kollegiala engagemanget och ansvaret är stort samt att profilansvariga och ämnesgrupper ständigt ger återkoppling. Det finns dessutom ytterligare ansvarsroller, t.ex. kursansvariga, som ansvarar för information till studenter och gästlärare. Vid platsbesöket bekräftades en bild av god kommunikation och regelbunden dialog mellan rektorn och beredande organ, som forsknings- och utbildningsnämnden (FUN). Tidigare har man arbetat med utskott kopplade till FUN som har berett frågor om utbildning och forskning, men utskotten har nu ersatts av arbetsgrupper med tillfälligt riktat ansvar. Bedömargruppen anser att lärosätet bör vara medvetet om, och reflektera över, eventuella komplikationer med rektorns höga grad av operativ närvaro i beredningar och beslut, framför allt om rektorn både är förslagsställare till FUN och därefter beslutsfattare. På ett litet lärosäte som detta kan det vara motiverat, men kvaliteten i processerna och därmed i utbildningen kan öka om man försöker separera olika roller tydligare.

Bedömargruppen anser sammantaget att SMI har en tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet som är skriftligt dokumenterad (t.ex. arbetsordning, delegationsordning, tidsplan för kvalitetsarbete) och vilar på centrala funktioner (t.ex. rektor, FUN, kvalitetssamordnarna). Ansvarsfördelningen förstärks av det arbetssätt som SMI bedriver, där kontaktytorna är tydliga och kontaktvägarna korta och upparbetade. Fördelningen av uppgifter och ansvar framstår som ändamålsenlig. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

SMI beskriver i självvärderingen former och processer inom olika delar av verksamheten som belyser delaktighet, engagemang och ansvar. SMI:s utbildningar är t.ex. uppbyggda så att de fördelar ansvaret för grupper av personal utifrån ämne, profil eller kurs. De processer som beskrivs är både formella, till exempel regelbundna möten i olika rådsformationer, och informella, till exempel samtal i olika formationer och soppluncher.

SMI nämner följande komponenter i kvalitetskulturen: All verksamhet ska kännetecknas av transparens och likvärdigt bemötande och Genom att studenter och anställda reflekterar över andras och sitt eget agerande i relation till kvaliteten i SMI:s verksamhet, stimuleras alla att föreställa sig andras perspektiv och medvetandegöra sitt eget agerande. I självvärderingen framgår följande: Mycket av SMI:s verksamhetsutvärdering sker muntligen i små grupper mellan aktörer och intressenter. Att kommunicera utvärderingsresultat vidare för extern redovisning eller för kontroll i andra sammanhang är inte alltid enkelt eller självklart.

Under platsbesöket framgick det att det finns en närhet inom högskolan och att personalen känner sig delaktiga i samtal om exempelvis utvecklingsområden. Platsbesöket visar också att den muntliga kommunikationen dokumenteras skriftligt och följs upp genom bland annat medarbetarsamtal. Bedömargruppen anser att detta visar att lärosätet har ett systematiskt arbete med att skapa delaktighet, engagemang och ansvar i sina processer.

Bedömargruppen noterar att SMI har en organisation där de flesta anställda har timanställning med mycket begränsande och små tjänster samt anställning utanför lärosätet. Organisationens utgångspunkt med många timanställda förefaller för bedömargruppen initialt vara en utmaning när det gäller delaktighet, engagemang och ansvar. Vid platsbesöket framkom ändå att profilansvariga lärare och lärare med kursansvar ska kommunicera information vidare till övriga lärare som till exempel timanställda. SMI använder även kollegialt lärande där auskultation mellan lärare och kurser är ett återkommande inslag. I vissa fall har kurser tilldelats medel just för auskultation i syfte att bedriva utveckling.

Vid platsbesöket och i självvärderingen påpekar lärosätet även fördelen med att vara ett litet lärosäte med korta beslutsvägar och närhet till dialog, vilket bedömargruppen anser stärker delaktighet och engagemang. Som exempel på detta nämner lärosätet processen för kursvärderingar. Processen bygger på en formell hantering där varje kurs inleds med en presentation och återkoppling på den tidigare kursvärderingen. Kursvärdering finns dessutom tillgänglig på intranätet. Under kursens gång genomförs muntliga utvärderingar och i slutet av varje kurs genomförs en anonym skriftlig eller webbaserad enkät. Under kursens gång beaktas återkopplingen från studenterna, och både lärarlag och enskilda lärare diskuterar den. Efter varje kurs och med utgångspunkt från både det muntliga och skriftliga underlaget gör läraren en skriftlig sammanställning – en kursrapport – av resultatet av kursvärderingen som publiceras på intranätet. Bedömargruppen anser att kursvärderingssystemet medverkar till att skapa delaktighet, engagemang och ansvar.

Bedömargruppen anser sammantaget att SMI har en hög ambition att uppmuntra delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal och studenter, samt konstaterar sammanfattningsvis att lärosätet har systematiska processer för detta. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Enligt självvärderingen bygger SMI:s kvalitetssystem på ett cykliskt förlopp och innehåller momenten granskning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Konkreta åtgärder specificeras i tidsplanen för kvalitetssäkringsarbetet som också försäkrar att samtliga kapitel och moment i kvalitetspolicyn genomgår systematisk behandling som leder till medvetna slutsatser och val. Vid platsbesöket nämnde representanter från forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) att arbetsgrupper tar fram underlagen för nämndens beslut, kursplaner och utbildningsplaner. I dessa arbetsgrupper medverkar studentrepresentanter och lärare som inte är med i FUN. Representanterna nämnde även att lärare och studenter arbetar tillsammans med att ta fram t.ex. kursutvärderingar. Efter genomförd kursvärdering gör profilansvariga en sammanställning av de resultat som har kommit fram i en kursrapport, som sedan presenteras på profilansvarigmöten, arbetslagsmöten och ibland för rektorn. Vid platsbesöket framgick det att med utgångspunkt i dessa dialoger sker förändring och utveckling av kurserna. Man har exempelvis ändrat formerna och schemat för vissa kurser utifrån resultat från kursvärderingar. Dessutom har man kursplanemöten med berörda lärare där man diskuterar andra moment, t.ex. VFU och samverkansprojekt.

Lärosätet genomförde för första gången personalbarometern och studentbarometern 2019, där den egna organisationen tog fram underlaget och frågebatteriet. Efter sammanställningen delgavs resultatet till hela personalen vid ett personalmöte, och man ser detta underlag som ett gott komplement till de kursvärderingar som genomförs vid varje kurs. Studenterna har tagit del av resultatet vid studentkårs- och samrådsmöten. Vid platsbesöket framgick att ledningen vill utveckla utformningen av personalbarometern och studentbarometern. Man menar att frågebatteriet har varit för generellt utformat och därmed inte fångat upp skillnader t.ex. mellan lärare och administrativ personal. Man menar att återkoppling och dialog i ledningsrådet eller samrådet – där studentkåren medverkar – hade varit bättre forum för att fånga upp medarbetarnas och studenternas synpunkter. SMI påpekar att man däremot har ambitionen att utifrån de lärdomarna utveckla både personalbarometern och studentbarometern, och planerar att genomföra dessa varje år.

Bedömargruppen uppfattar en viss oklarhet i hur slutsatser och resultat från olika barometrar fångas upp, och vilken påverkan resultaten har för utvecklingen av den strategiska styrningen. Samtidigt ser bedömargruppen positivt på att SMI:s ledning själva har identifierat hanteringen av personalbarometern och studentbarometern som ett utvecklingsområde som behöver korrigeras, och att man arbetar med att förbättra dessa verktyg.

Med ovanstående utvecklingsområde i beaktande anser bedömargruppen sammantaget att lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som identifieras inom kvalitetssystemet tas tillvara i den strategiska styrningen och i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Uppfylld

I självvärderingen framgår att SMI har en struktur och organisation där ledningsråd, FUN och styrelsedialog är viktiga plattformar för kommunikation och där samtliga följer Tidsplan för kvalitetssäkringsarbetet 2018–2020. Både i självvärderingen och vid platsbesöket nämns dessutom vikten av muntliga överenskommelser, t.ex. att det krävs en anpassning från läraren genom en muntlig dialog och att verksamhetsutvärdering sker muntligen i små grupper mellan aktörer och intressenter. För att fånga upp muntliga och informella överenskommelser har SMI ambitionen att publicera resultatet av överenskommelser på webben för att på så sätt öka transparens, tillgängliggörande och spridning inom organisationen. Vid platsbesöket framkom att publicering av resultat till viss del redan sker men att vissa verktyg för resultat, till exempel personalbarometern, är under utveckling. Därför har resultaten inte publicerats.

I samband med att lärosätet genomgick en omlokalisering och flyttade till Campus Flemingsberg 2017 ändrades rutinerna för kommunikation inom organisationen. Tidigare använde man en fysisk anslagstavla där man anslog exempelvis protokoll och beslut, men nu använder man en digital plattform. På intranätet publiceras nu alla protokoll, de beslut som tas och ibland även mötesanteckningar. Ambitionen är att samtliga inom organisationen nås via den här hanteringen.

Bedömargruppen uppfattar att hanteringen ställer krav på att medarbetare och studenter aktivt tillgängliggör sig informationen och att lärosätet lägger ett ansvar på medarbetarna och studenterna att hålla sig informerade. Ledningen påpekar vid platsbesöket att förutom digitalt tillgängliggörande används personaldagar för information och genomgång av vad som är beslutat. Dessutom förväntas varje lärare presentera en skriftlig planering för sitt arbete som följs upp i medarbetarsamtal. Planeringen tar även höjd för de kvalitetsinsatser som förväntas genomföras.

Bedömargruppen anser att lärosätet, genom bland annat intranät och personaldagar, säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

Bedömningsområde 2: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

SMI är ett förhållandevis litet lärosäte med många högt specialiserade lärare med begränsad tjänstgöringstid, kompletterat med få heltidsanställningar. Det innebär att undervisningen på SMI täcker relativt många specialområden – i kombination med ett begränsat antal anställda lärare (sett till heltidsekvivalenter). Lärarna har i stor omfattning anställning på andra lärosäten och egen konstnärlig verksamhet vid sidan av tjänsten på SMI. Fördelen med detta är att lärarna kan bidra med erfarenheter från mångfalden i det konstnärliga och musikpedagogiska fältet till sin undervisning, vilket leder till att de gör lärmiljön på SMI till del av en större lärmiljö än vad färre anställda med större tjänster kan göra. Nackdelen är att den enskilda lärarens anknytning till SMI kan bli alltför sporadisk, liksom att det kan förekomma att lärare aldrig träffar varandra, vilket kan göra kollegial utveckling och coachning till en utmaning. Genom att tillämpa anställningsordning och rutiner vid anställningar säkerställer lärosätet att lärarna har rätt kompetens. Detta kan dock systematiseras på ett bättre sätt. På kurser, studiedagar och utvecklingssamtal säkerställs också att lärare får möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och ämneskompetens.

De många deltidslärarna är till övervägande del en styrka. Studenterna får tillgång till högt specialiserade och kompetenta lärare, som är närvarande och tillgängliga för studenterna, även mellan lektionerna. Denna personliga kontakt mellan lärare och studenter innebär också en individuell uppföljning som tillsammans med antagningsprov och de digitala plattformarna säkerställer att studenterna får goda möjligheter att genomföra utbildningen i rätt tid. Lärarna hittar bra sätt för det kollegiala samarbetet som kompenserar utmaningarna med att inte vara fysiskt närvarande samtidigt. Först och främst används digitala kommunikationsmedel, både mellan lärarna samt mellan lärarna och studenterna, och detta upplevde båda parter som tillfredsställande. De digitala plattformarna och uppföljningarna säkerställer också att infrastrukturen, studiestödet och läranderesurserna är tillfredsställande.

Bedömargruppens samlade bedömning är att SMI:s förutsättningar för att bedriva utbildningsverksamhet är på en tillfredsställande nivå.

Styrkor

• Lärosätet har en generös mängd insatser för kompetensutveckling, även för timanställda lärare.
• SMI:s kvalitetssystem säkerställeratt de lärare som redan är anställda har rätt kompetens för den aktuella utbildningsverksamheten, bland annat genom anställningskommittéer.
• Studenternas studiegång underlättas genom individuella uppföljningar, studieverkstad och digitala plattformar.
• Lärosätet gör individuella uppföljningar av lärare, framför allt i form av utvecklingssamtal med rektorn.

Utvecklingsområden

• Studenterna behöver ha tillgång till biblioteket på distans och en oberoende studievägledning.
• Lärosätet behöver tydliggöra vissa institutionella processer för uppföljning och utveckling, till exempel utveckling av nya utbildningsprogram.
• Lärosätet behöver beskriva processerna för rekrytering av lärare tydligare mot bakgrund av nya utbildningsbehov.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

SMI:s anställningsordning innehåller föreskrifter om lärarkategorier, rekrytering av lärarpersonal, befordran och ställning som professor.

Av självvärderingen framgår att SMI:s lärarkår till stor del består av ämnesspecialister i smala spetsområden. I självvärderingen framhålls också att lärarnas beprövade erfarenhet gör att SMI kan erbjuda en utbildning med stark förankring i, och relation till, de verksamhetsfält som studenten förbereds för. Dessutom erbjuder lärosätet högskolepedagogiska kurser för lärarna, liksom en generös mängd insatser för kompetensutveckling.

När det gäller rekrytering av nya lärare framgår av SMI:s kvalitetspolicy att rektorn anmäler behov av nya läraranställningar till FUN. En kommitté som består av tre ledamöter utses därefter av FUN, rektor och studierektorn. Kommittén består av en utbildningsledare, en sakkunnig lärare och en student.

Det framgår inte tydligt hur rektorn avgör om det finns behov av nyanställningar. Utbildningsinstitutioner nyanställer normalt på ett av två sätt: antingen som en konsekvens av vakanser (en lärare lämnar institutionen och ersätts av en annan) eller för att utbildningsverksamheten möter nya behov och därför behöver lärare med nya kompetenser. I det första fallet är problemet ganska enkelt, men i det andra fallet är bedömargruppens uppfattning att det är långt mer komplicerat.

Bedömargruppen saknar en beskrivning av processerna för rekrytering av lärare på grund av nya utbildningsbehov, det vill säga att det säkerställs att rekryteringen av nya lärare utvärderas strategiskt utifrån utbildningsverksamhetens utvecklingsbehov.

Av självvärderingen framgår att cirka två tredjedelar av lärarna är timlärare med en tjänstgöring under 20 procent av en heltid. I anställningsordningen framgår att timlärarna anställs per läsår. Under intervjun med rektorn under platsbesöket blev det tydligt att det är sällan som man anlitar helt nya lärare, utan det är ofta samma timlärare som får förnyat förtroende varje år. Det är med andra ord få lärare som byts ut. SMI bör se över hur uppföljning och utvärdering av lärares prestationer görs i samband med dessa nyanställningar. SMI:s utvecklingsbehov kan ändras och bedömargruppen uppmanar därför lärosätet att arbeta vidare med att tydliggöra den strategiska förankringen av rekryteringsprocessen.

Bedömargruppen bedömer utifrån det insända materialet, platsbesöket och intervjuerna att lärarna på SMI har spetskompetens och är väl förankrade i verksamhetsfältet. Bedömargruppen anser också att SMI:s kvalitetssystem säkerställer att de lärare som redan är anställda har rätt kompetens för den aktuella utbildningsverksamheten. Bedömargruppen konstaterar att SMI har en lång erfarenhet av sitt utbildningsområde och ett stort kontaktnät. På så sätt har lärosätet arbetat upp kunskap om vilken kompetens som behövs. Genom individuella uppföljningar av lärarna, kursvärderingarna och regelbundna kontakter med externa intressenter säkerställer lärosätet kompetensen.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet via anställningsordning och rutiner vid anställningar säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Kompetensutveckling är en fast del av tjänsten för all undervisande personal på SMI, även för timlärare. Av SMI:s självvärdering framgår att lärarna har, beroende av tjänst, mellan 15 till 30 procent av arbetstiden till egen kompetensutveckling, inom anställningen. Kompetensutveckling kan vara egen förkovran (…) eller beordrad genom t.ex. särskilda utbildningsinsatser som SMI anordnar för sin personal. SMI har de senaste åren anordnat ett antal studiedagar och kurser i högskolepedagogik för lärarna. Hösten 2019 behandlas gruppundervisning som form i en av de högskolepedagogiska kurserna.

Bedömargruppen anser att det är mycket positivt att all undervisande personal, även timlärarna, har en generös tillgång till kompetensutveckling jämfört med liknande utbildningsinstitutioner internationellt, och bedömer att SMI har en främjande miljö. Enligt självvärderingen finns också möjlighet för lärarna att delta i kursverksamheten vid Södertörns högskola. Det finns exempelvis utvecklingskurser i handledning och seminarier. SMI erbjuder också en introduktion till nyanställda.

Eftersom en stor del av personalen även har andra anställningar, är det enligt rektorn lite av ett pussel att få kompetensutvecklingen på plats. Det framgick av platsbesöket att kompetensutvecklingen följs upp i utvecklingssamtal med lärarna och timlärarna. Däremot har lärosätet inte tydligt beskrivit processerna för uppföljningen.

Bedömargruppen uppmanar lärosätet att arbeta vidare med att tydliggöra hur systematisk uppföljning och dialog mellan ledningen och lärarna säkerställer att kompetensutvecklingen alltid har relevans för både den enskilda läraren och undervisningsverksamheten.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att lärarna får möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens, genom bland annat kurser, studiedagar och utvecklingssamtal, samt ger lärarna förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärmiljön vid SMI består av informella, formella och virtuella lärmiljöer som ger förutsättningar för ett studentcentrerad lärande med ett undersökande arbetssätt och eget ansvarstagande i olika former av läraktiviteter och pedagogiska möten. Studierektorn har samordningsansvaret för studenter med funktionsvariationer, bedömningar av behov och beviljande av pedagogiskt stöd. Lokalerna, som är nya och välutrustade, kan bokas av studenterna via webben. Språkstöd finns tillgängligt för studenterna. Lärare och studenter har tillgång till ett virtuellt Learning Management System. SMI deltar i ett pilotprojekt om digital närvaro i musikundervisningen, ultra low latency, som ska möjliggöra musikutövande på distans. Vid platsbesöket framgick att både lärare och studenter var nöjda med detta. I plattformen Schoolity görs bland annat schemaläggning, studieplanering och återkoppling.

SMI flyttade sommaren 2017 till ombyggda och anpassade lokaler vid campus Flemingsberg. I planeringen och projekteringen av lokalerna var arbetsmiljön för studenter och lärare ett prioriterat område. Bedömargruppen anser att SMI arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet i arbetsmiljön. I självvärderingen framgår att man arbetar systematiskt med att riskbedöma och göra uppföljningar av arbetsmiljöarbetet. Via en plattform kan exempelvis fel anmälas. Lokaltekniker har också i uppdrag att varje dag syna arbetet. Lokalerna har bland annat tagits upp i studentbarometern och utifrån de synpunkter som kom fram där har vissa förändringar gjorts. Bedömargruppen bedömer även att den psykosociala arbetsmiljön är god, utifrån att SMI sedan många år har mycket få arbetsrelaterade sjukskrivningar och arbetsbortfall.

Den systematiska uppföljningen av kvaliteten i lärmiljön är däremot inte självständigt beskriven i självvärderingen, men enligt Tidsplan för kvalitetssäkringsarbetet 2018–2028 ingår den i en rad olika återkommande processer, enkäter och kursvärderingar. Bedömargruppen uppmanar SMI att tydliggöra hur feedbackprocesserna på området fungerar.

Av självvärderingen framgår att ett utvecklingsområde för biblioteket är att studenterna även ska kunna ha tillgång till bibliotekets databaser med inloggning på distans, något de inte har nu. De lösningar som finns till hands nu är för dyra. Bedömargruppen menar att det är ett stort problem, eftersom SMI:s studenter inte är på plats på campus varje dag och måste sköta en stor del av studierna på distans. Bedömargruppen anser att biblioteket är viktigt för SMI:s studiemiljö och att studenterna därför måste ha möjlighet att logga in på distans, och uppmanar SMI att lösa problemet. Studenterna har tillgång till biblioteket på Södertörns högskola, och SMI har en representant i biblioteksrådet på Södertörns högskola som har möten två gånger per termin. De har bland annat till uppgift att följa upp i vilken omfattning SMI:s studenter utnyttjar bibliotekets resurser och utvecklingsområden.

Studievägledningen för studenterna sköts av studierektorn och är inte förankrad någon annanstans i verksamheten. Det är enligt bedömargruppen inte optimalt, eftersom studierektorn genom sin position i institutionens styrelse i vissa situationer kan få en olycklig dubbelroll genom att både vara den som ger råd till studenterna utifrån deras eget bästa och samtidigt har ansvaret för att leda institutionen. Även om studierektorn vill balansera de två rollerna på ett föredömligt sätt, kommer det tillfällen när motstridiga intressen kan väcka berättigade misstankar om att studievägledningen av studenterna inte har varit tillräckligt objektiv. Bedömargruppen konstaterar därför att ett utvecklingsområde är att studievägledningen tas tillvara på ett bättre sätt med en lösare koppling till institutionens ledning.

Sammantaget är bedömargruppens överordnade intryck att lärosätet via bland annat digitala plattformar och uppföljningar säkerställer att infrastrukturen, studiestödet och läranderesurserna i allt väsentligt är ändamålsenliga och används på ett effektivt sätt. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Av SMI:s självvärdering framgår att en första kontroll av studenternas förutsättningar att genomföra utbildningen sker vid antagningen. Studenter som söker till programutbildning genomgår antagningsprov där en jury bedömer studenternas förkunskaper utifrån utbildningskraven. Enligt självvärderingen söker studenterna både mot uppställda krav för antagning och i konkurrens om platser med övriga sökande. Vid den senast antagningen var det drygt 3 sökande per plats.

Bedömargruppen delar lärosätets åsikt om att det är en stor fördel för studenternas möjlighet att genomföra studierna i tid att de har relevant kompetens redan när de påbörjar studierna. Det säkerställs effektivt genom ett antagningsprov, särskilt när det är konkurrens om studieplatserna.

Efter den inledande antagningen av studenter finns på SMI en omfattande palett av olika åtgärder som kan underlätta studenternas möjligheter att genomföra studierna i tid. SMI beskriver det som en styrka att man kan möta studenternas behov av att studera på deltid i olika omfattning med anpassad individuell studiegång. Studenterna har kontinuerlig tillgång till sin studieplan och sina studieresultat, inklusive ofärdiga redovisningar och rester via Schoolity. I musikpedagogprogrammet har profilansvariga lärare i uppgift att följa studenternas studiegång. I logonomprogrammet har utbildningsledaren fokus på studenternas resultat. Till sist är det studierektorns uppgift att följa varje students utveckling och ge vägledning om till exempel individuell studieplan och studieuppehåll.

SMI har också, enligt självvärderingen, samverkan med Södertörns högskola om olika aktiviteter som kan hjälpa studenterna att genomföra studierna. Genom studieverkstaden får studenterna möjlighet till handledningsstöd, samt föreläsningar och kurser i exempelvis studieteknik, skrivande och muntlig presentation. Det finns också en möjlighet för studenter till stödsamtal.

Bedömargruppen gör den samlade bedömningen att SMI via antagningsprov, digitala plattformar och individuell uppföljning säkerställer att studenterna får goda möjligheter att genomföra utbildningen i rätt tid. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

Bedömningsområde 3: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att rutiner och processer för det utbildningsnära kvalitetsarbete som gäller utformning, genomförande och resultat av lärande fungerar bra på SMI. Lärosätet har nyligen reviderat många styrdokument och nya dokument har tagits fram, nämligen arbetsordning, antagningsordning och anställningsordning. Studieordningen och personalhandboken har också uppdaterats. Det finns även nya styrdokument som reglerar inrättande, nedläggning samt förändring av kurs och program. Dokumenten visar att det finns en klar ansvarsfördelning och systematiska processer för utformning, utveckling och inrättande av utbildningarna.

Studenterna är representerade i organ och är delaktiga i kurs- och utbildningsplanering. De har också inflytande på sitt lärande och examination utifrån deras särskilda intresse och behov, inte minst på grund av den välfungerande studentcentrerade inriktningen som främjar självstyrt lärande och ett undersökande arbetssätt och på grund av en modern utbildningsmiljö.

SMI har identifierad utveckling av dess forskningsmiljö som ett utvecklingsområde. Personalen har möjligheten att forska, men det krävs ett mer systematiskt sätt att koppla ihop forskning och utbildning.

Arbetet med att säkerställa kopplingen mellan nationella och lokala mål pågår. Kvalitetsarbete och utveckling inom utvärdering av utbildningar stöds med klara processer, särskilt inom kursvärdering vars process nyligen har reviderads på ett positivt sätt. Lärosätet har bestämda ansvariga för uppföljning, granskning och åtgärder för att utveckla utbildningarna, och processerna klargörs i styrdokumenten. Arbetet för att utveckla personalbarometern och studentbarometern pågår. Svarsfrekvensen i kursvärderingen är utmärkt och både lärarna och studenterna är medvetna och engagerade i processen. Granskningsresultaten och åtgärder som planeras och genomförs kommuniceras bra genom lärosätets interna kanaler. Den externa kommunikationen, inklusive kommunikationen till sökande studenter om antagningsordning och möjlighet till omprövning, behöver utvecklas. SMI har klara rutiner för antagning av studenter samt tillgodoräknande och omprövning.

Styrkor

• Utvecklingen och etableringen av utbildningsprogram är systematisk och stöds av kvalitetspolicyns tidsplan.
• SMI:s kursvärderingar stödjer studentinflytandet på ett tillfredsställande sätt.
• SMI:s kursvärderingar genererar systematiskt utvecklingsåtgärder som tas upp på ett aktivt sätt i kvalitetsarbetet.
• SMI:s studiemiljö ger studenterna möjlighet att ta en aktiv roll i utbildningen och lärandeprocessen.

Utvecklingsområden

• Lärosätet behöver utarbeta rutiner för nedläggning av utbildning som också är kända av personalen.

• Lärosätet behöver utveckla systematiska rutiner för att erkänna och ta tillvara studenternas pedagogiska erfarenheter.
• Lärosätet behöver utveckla systematiska processer för att säkra ett nära samband mellan forskning och utveckling.
• Det pågående arbetet med programmatriser och examination bör säkerställa att lärosätet når de nationella målen och att det finns en koppling till de lokala målen.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Enligt SMI:s självvärdering har lärosätet en tydlig ansvarsfördelning för förändringar av utbildningar och utbildningsutbud. I lärosätets självvärdering framgår att FUN i samråd med rektorn beslutar om processerna för inrättande av nya program och revidering av befintliga utbildningsplaner och kursplaner. Ansvarsfördelningen och processen klargörs i arbetsordningen och är mer detaljerade i det nyligen framtagna dokumentet Styrdokument som reglerar inrättande, nedläggning och ändring av kurs och program. Processen att inrätta ett program beskrivs i självvärderingen och initieras ofta av en dialog mellan högskolan och avnämare. Direktionen, som består av rektorn, studierektorn och studiesekreterarna, förbereder underlag till FUN. Utbildningsledarna är ansvariga för utvecklingsarbetet av programmet och inkluderar dialoger som SMI har med branschavnämare. Beslut om inrättning och nedläggning av program fattas sedan av lärosätets styrelse efter förslag från FUN. Inrättande och nedläggning av annan poänggivande utbildning än program fattas på beslut av rektorn utifrån FUN:s rekommendation.

Rektorn eller studierektorn anmäler revideringar av utbildnings- och kursplaner till FUN. Efter granskning och justering av planerna fastställer FUN därefter planerna. Bedömargruppen ser positivt på SMI:s rutiner för revidering. Bedömargruppen anser att rutinerna för inrättande och nedläggning i teorin är ändamålsenliga. Däremot visade platsbesöket att rutinerna för nedläggning av program eller kurser inte var klara för ledamöterna av FUN. Det fanns ingen erfarenhet av nedläggning av program eller kurser. För att kunna genomföra förändringar och modernisering inom professionen och nå högskolans mål är det ett utvecklingsområde att även tydliggöra rutiner för nedläggning.

Det är också mycket positivt att SMI har utförliga dialoger med olika avnämargrupper i sina processer. I dokumentet Tidsplan för kvalitetssäkringsarbete fördelas ansvar och processer för kvalitetssäkring i verksamheten. SMI ingår, tillsammans med kulturskolorna i Södertörnsregionen, i ett råd som inventerar kompetensbehov inom fortbildning, utbildning och utveckling. Genom Kulturskoleklivet finns en återkommande dialog med Kulturrådet som har ett särskilt uppdrag att kartlägga kompetensbehovet.

Sammantaget anser bedömargruppen att det via bland annat det särskilda styrdokumentet samt tidsplanen för kvalitetssäkringsarbetet finns tydliga rutiner för förändringar av utbildningar även om rutinerna för nedläggning bör förbättras. Inte minst är det positivt att olika grupper och intressenter involveras i det arbetet. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Enligt självvärderingen har FUN en viktig roll i att säkerställa studentinflytande. FUN har fyra studentrepresentanter, två ordinarie och två suppleanter. I FUN diskuteras konkreta frågor som berör utbildning och det tas beslut som berör utbildningsverksamhetens innehåll och kvalitet. SMI är ett relativt litet lärosäte, och lärande sker ofta i smågrupper och med ett studentcentrerat självstyrt lärande och undersökande arbetssätt. Det är grundat på ett vidgat textbegrepp som inkluderar konstnärlig gestaltning. Denna och den moderna lärandemiljön möjliggör att studenterna kan ta en aktiv roll i lärande, vilket bedömargruppen anser att detta är ett lämpligt sätt att skapa en aktiv roll för studenterna.

Lärosätet anger i självvärderingen att många studenter redan är verksamma som pedagoger när de antas och att alla studenter praktiserar genom verksamhetsförlagd utbildning parallellt med övriga studier under hela utbildningen. SMI hävdar att detta innebär att studenter kan bidra med sina erfarenheter som utvecklar lärandeprocessen. Diskussionerna blir därmed förankrade i frågor hämtade från verkligheten. Studenter deltar i både muntlig och skriftlig kursvärdering som delvis genomförs inom undervisningen, och de har möjligheter att påverka hur den sker. Dokumentet Kursvärdering i SMI förklarar hur kurserna värderas på SMI. Det sker i fyra faser som inkluderar avstamp, avstämning, avslutning och avrapportering. De första tre faserna sker muntlig medan kursen pågår och den sista skriftligt i efterhand. Bedömargruppen anser att både studenternas pedagogiska erfarenheter och kursvärderingsprocessen är relaterad till och genomfört så att studenterna kan ta en aktiv roll i lärandeprocesserna.

Studiemiljön utgörs av formella och informella lärandemiljöer. Det finns flerfunktionella undervisningssalar med utrustning, instrumentarium och anpassad akustik som studenterna har fri tillgång till. Studenter har möjlighet till egna inspelningar och offentliga uppträdanden. De har även tillgång till datorsalar med den senaste hård- och mjukvaran för musik. SMI är involverad i en utveckling av nya former för distansundervisning. Bedömargruppen instämmer i att den materiella omgivningen stöttar studenternas engagemang och delaktighet i utbildningen.

Bedömargruppen konstaterar samtidigt att det inte framgår tydligt varken från SMI:s självvärdering eller från platsbesökets diskussion hur studenternas pedagogiska erfarenheter och insikter fångas upp. Det är något SMI borde utveckla i framtiden.

Sammantaget anser bedömargruppen att SMI möjliggör en aktiv roll i lärandeprocessen för studenterna, genom bland annat ett studentcentrerat lärande i en liten miljö, kursvärderingsprocessen och modern utrustning. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Inte uppfylld

Enligt arbetsordningen är det FUN:s uppdrag och ansvar att utveckla forskningsstrategin och ge ökad tillgång till forskningskompetens. I SMI:s självvärdering framgår att lärosätet traditionellt har varit ett lärosäte med en mycket stark kunskapsgrund i beprövad erfarenhet. Lärosätet pekar på att dess forskningsområden, musikpedagogik och logonomi, som har utvecklats utifrån beprövat erfarenhet, är unga och saknar forskning. Lärosätet anser att i beaktande av dess storlek och utbildningen på grundnivå, bedriver lärosätet ett ambitiöst forsknings- och utvecklingsarbete. Alla lektorer har 22,5 procent av sina tjänster för att bedriva forskning och kompetensutveckling. Lärosätet har även identifierad utbyggnad och utveckling av dess forskningsmiljö som ett utvecklingsområde. Till exempel har lärosätet ambitionen att skapa en gemensam forskningsmiljö med Södertörns högskola och att tydligare knyta examensarbeten på grundnivå till högskolans forskning. Bedömargruppen anser att en utveckling av de här områdena i framtiden är motiverad, men att SMI i dagsläget har en utmaning i att säkerställa samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätets koppling mellan forskning och utbildning är enligt självvärderingen baserad på flera av lärarnas expertis i forskning och genom forskning som de bedriver delvis utanför SMI. De presenterar sin forskning för studenterna och använder forskningsexpertis i lärande och utformning av kurser. Ett annat sätt att säkra forskningsanknytning är att kurserna innehåller tillämpliga forskningsartiklar och forskningsresultat. På platsbesöket klargjorde SMI att alla kurser är konstnärligt eller vetenskapligt grundande. Bedömargruppen vill dock påpeka att SMI:s examenstillstånd enbart gäller generella examina. Särskilt anser SMI att pedagogik är väl vetenskapligt grundat.

Bedömargruppen anser ändå inte att SMI tillräckligt förtydligar sådana kvalitetsprocesser som säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Musikpedagogik är ett etablerat och starkt område både nationellt, nordiskt och internationellt. Även logonomi bör vara ett ämne med starka samband mellan forskning och utbildning, när det gäller forskning i språk, tal och kommunikation. Bedömargruppen anser att till utvecklingsområdena hör vilka krav på undervisning respektive forskning som ställs vid anställning av lärarna samt vilka krav på lärarkompetens respektive forskarkompetens som ställs vid utvecklande av program eller kurser. Vidare är det också ett utvecklingsområde hur det bestäms vilka kurser som är forskningskopplade och hur sambandet mellan forskning i utbildnings- och kursplaner definieras.

Sammantaget anser bedömmarguppen att SMI, trots ett ambitiöst utvecklingsarbete, inte i tillräcklig utsträckning förtydligar vilka processer som säkerställer samband mellan utbildning och forskning, inte minst i samband med anställningsprocesser. Bedömargruppen anser inte att bedömningsgrunden uppfylls.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Inte uppfylld

Enligt SMI:s självvärdering har lärosätet en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Utbildnings- och kursplanerna granskas enligt SMI i FUN när det gäller kopplingen mellan nationella och lokala mål och hur de bryts ned i lärandemål innan de fastställs. I studiehandledningar beskrivs hur lärandeaktiviteter och examinationer kopplar till lärandemålen.

Av självvärderingen framgår att arbetet med att säkerställa kopplingen mellan nationella och lokala mål dock är pågående. Vid platsbesöken framkom att ett utvecklingsarbete pågår för att tydliggöra kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer. Det är för bedömargruppen inte tydligt hur SMI arbetar med programmatriser och kursplaner och var examinationsmoment specificeras. Självvärderingen och platsbesöken har inte gett klarhet i detta. Bedömargruppen ser brister i hur lärosätet hanterar kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandemål, lärandeaktiviteter samt examinationer.

Bedömargruppen anser att det är viktig att SMI systematiskt utvecklar arbetet för att förbättra kopplingen mellan program, kurser samt nationella och lokala mål. Detta skulle kunna underlätta för studenterna om de vill gå vidare på avancerade nivå på en annan högskola.

Sammantaget anser bedömargruppen att SMI inte i tillräcklig utsträckning säkerställer kopplingen mellan målen och examinationerna. Bedömargruppen anser inte att bedömningsgrunden uppfylls.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

I självvärderingen framgår att FUN, ledningsrådet och samrådet är ansvariga för uppföljning, granskning och åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna. Detta konstateras i arbetsordningen. Det är en generell process för kontinuerlig uppföljning och granskning av utbildningarna som tydliggörs i lärosätens kvalitetspolicy. En positiv utveckling är att det sedan 2018 finns en gemensam processbeskrivning för kursvärderingar inom lärosätets utbildningar. Den består av återkoppling från den senaste kursvärderingen, avstämning under kursens gång, eventuell revidering, utvärdering vid kursslut och sammanfattning av utvärderingarna. Analys samt eventuella förslag på ändringar tillgängliggörs också för studenterna. Mer generella programutvärderingar görs vart tredje år i form av alumnenkäter.

Det är ledningsrådets ansvar att planera, genomföra och återkoppla resultaten från interna utvärderingar till FUN. Sist utvärderades Musikpedagogprogrammet (2016–2017) och det identifierades då att många små kurser som läses parallellt leder till splittrade studier och för många hemuppgifter och examinationer. Utifrån den utvärderingen genomfördes förändringar genom att de små kurserna slogs samman till en kurs per läsår och det genomfördes en ämnesintegrering och samverkan mellan olika kurspaket.

En extern kvalitetsgranskning av utbildningar görs av lärosätet vart sjätte år, första gången blir 2023. Det är en ambition som bedömargruppen ser positivt på. På platsbesöket förstärktes bilden att processen uppföljning och utveckling av utbildningarna fungerar. Det är positivt att svarsfrekvensen för kursutvärderingar är 100 procent. Sammanfattningen av svaren för kursvärderingen publiceras, samlas och arkiveras. Bedömargruppen anser att de ovan nämnda processerna är lämpliga.

Positivt är att i självvärderingen och vid platsbesöket identifierade SMI utvecklingsområden som också bedömargruppen anser behöver utveckling när det gäller undersökningar och granskningar. Några av dessa har nyligen tagits fram för att revideras, som personalbarometern och studentbarometern. Det innebär att arbetet pågår för att utveckla undersökningarna och genomföra åtgärder för förbättring utifrån dem.

Sammantaget anser bedömargruppen att SMI via bland annat kursvärderingarna, återkoppling och generella programutvärderingar genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

SMI presenterar i självvärderingen flera arenor där det pågår kommunikation med relevanta intressenter om utveckling av utbildningar t.ex. dialogmöten med departement, styrelsemöten, studentkårsmöten och personalmöten. Granskningsresultat publiceras på intranätet och skickas via ett internt nyhetsbrev till studenterna genom den elektroniska plattformen. I självvärdering skrivs det också att Protokoll från styrelse och nämnd samt minnesanteckningar från samråds- och profilmöten finns tillgängliga för personal och studenter på intranätet. Även resultat av enkäter och undersökningar med alumner, studenter och personal görs tillgängliga på samma plattform.

I kursutvärderingssystemet avrapporteringsfas skriver en lärare en sammanfattning av resultat och förslag på förändringar som också läggs ut på intranätet. Vidare informeras också avnämargrupperna. SMI har regelbunden dialog med externa aktörer genom Södertörnregionens Kulturskoleråd, Kulturrådet och andra högskolor genom Kulturskoleklivet. Kontakter finns även med Svenska Logonomförbundet och Röstforum. Bedömargruppen ser positivt på detta arbete.

Bedömargruppen anser att det är viktig att SMI utvecklar den externa kommunikationen ytterligare. Vid sidan av avnämargruppen som får information muntlig och de organ som de deltar i borde den externa kommunikationen nå den intresserade bredare publiken.

Sammantaget anser bedömargruppen att SMI genom bland annat dialoger och publiceringar säkerställer att relevanta intressenter nås av granskningsresultatet. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

3.7 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examensbevis. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

SMI visar i självvärderingen att de har rutiner för antagning av studenter, urval, tillgodoräknande och omprövning av beslut – detta framgår av antagningsordningen. Det finns också fastställda riktlinjer för behörighetsprövning av reell kompetens. Lärosätets antagning sker framför allt genom Antagning.se via ett formulär på högskolans webbplats och genom antagningsprov. I studieordningen anges reglerna för examination. Utfärdande av examina anges i aktuella utbildningsplaner. FUN har det övergripande ansvaret för överklagandeärenden, där alternativet är en civil rättsprocess. Bedömargruppen anser att lärosätet hanterar dessa frågor på ett tillfredsställande sätt.

Bedömargruppen påpekar ändå några utvecklingsområden: I studieordningen framgår bland annat att omprövning kan ske, men platsbesöket gjorde det sannolikt att flera studenter inte känner till möjligheterna till omprövning. Kommunikation till studenterna om studieordningen kan därför förbättras. Antagningsordningen borde göras tillgänglig för de sökande, numera är den publicerad på intranätet. Lärosätet borde klargöra ansvaret och processen för utfärdande av examensbevis, det nämns inte i arbetsordningen, utbildningsplanerna och studieordningen.

Sammantaget anser bedömargruppen att SMI genom antagningsordningen och studieordningen har och tillämpar tillfredsställande rutiner för antagning, tillgodoräknande och omprövning. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden uppfylls.

Bedömningsområde 4: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Ej tillfredsställande

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet inte säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsarbetet är en del av lärosätets likabehandlingsarbete och kan vara svårt att separera från detta. Bedömargruppen ser emellertid inte det som något problem. Bedömargruppen saknar dock systematik i arbetet med jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande samt i uppföljningen av detsamma.

Utvecklingsområden

• Lärosätet behöver förbättra det systematiska arbetet med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.
• Lärosätet behöver förbättra det systematiska arbetet med uppföljning och återkoppling av jämställdhetsarbetet.
• Lärosätet behöver öka både studenternas och medarbetarnas kunskaper och delaktighet i jämställdhetsarbetet.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Ej uppfylld

Enligt lärosätets självvärdering utgår lärosätets jämställdhets- och jämlikhetsarbete från diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om kränkande särbehandling i arbetslivet. Jämställdheten vid lärosätet syftar på relationerna mellan människor av olika kön, med fokus på lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Även frågor om makt och inflytande inkluderas. Enligt dokumentet Riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder för att motverka diskriminering som student vid SMI ska vid planering av all utbildning hänsyn tas till likabehandling när det gäller kursernas form, innehåll, genomförande och examinationer.

I arbetsordningen för SMI nämns begreppen mångfald och jämställdhet. I anställningsordningen framgår att lärosätet, utifrån diskrimineringslagen, ska verka för en jämnare könsfördelning i varje beredande och sökande instans. Vid rekrytering och befordran ska hänsyn tas till en jämn könsfördelning i verksamheten. Lärosätet strävar också efter en jämn könsfördelning på ledande positioner.

Rekrytering till utbildningen sker främst genom marknadsföring, riktad reklam och informationsbesök. I självvärderingen står att Jämställdhet i antagningsprocessen eftersträvas bland annat genom att flera genus finns representerade i jurygrupperna. Ett utvecklingsområde för lärosätet är att få en jämnare fördelning mellan män och kvinnor i skolans utbildningar.

Enligt självvärderingen granskas alla kursplaner av forsknings- och utbildningsnämnden ur ett jämställdhetsperspektiv vid fastställande och revidering. Offentligt material som utbildningskatalogen och webbplatsen granskas på motsvarande sätt av ledningen före publicering. Policy för aktiva åtgärder mot diskriminering av personal och av student revideras årligen i samråd med arbetstagar- respektive studentrepresentanter.

I programutvärderingarna finns begreppen demokrati, jämställdhet, genus och likabehandling. I kursutvärderingarna finns ingen specifik fråga om detta.

Begreppet jämställdhet finns med i flera av lärosätets styrande dokument. Bedömargruppen saknar däremot skrivningar om hur ett systematiskt arbete med jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande ska genomföras och följas upp. Bedömargruppen delar lärosätets bedömning att ett behov finns av att utveckla lärosätets arbete med att få en jämnare fördelning mellan män och kvinnor i skolans utbildningar. Bedömargruppen inser dock svårigheterna i att bryta de könsbundna studievalen eftersom de ofta görs i tidig ålder och påverkas av omständigheter som ligger utanför lärosätets kompetensområde.

Seminarier om jämställdhet har hållits. Särskilda policydokument finns för diskriminering av studenter och personal. Det finns även två utnämnda diskrimineringsombud, en lärare och en student. Regelbundet genomförs student- och personalbarometrar. I dessa ställs bland annat frågor om arbets- och studiemiljö, könstillhörighet samt frågor om lika värde utifrån diskrimineringslagen.

Vid platsbesöken talades det huvudsakligen om jämställdhet mellan könen, i antal kvinnor och män. Begrepp som genus, flera kön, mångfald i representation och breddat deltagande används både muntligt och i styrande dokument utan några närmare förklaringar om vad som avses. Undervisningen tar upp frågor om jämställdhet vid exempelvis val av litteratur och repertoar.

Bedömningsgrunden anses inte vara uppfylld. Bedömargruppen menar att systematiken i jämställdhetsarbetet, liksom delaktigheten, medvetenheten och kunskapen på området kan förbättras. Arbetet med uppföljning och återkoppling bör systematiseras. Bedömargruppen ser även ett behov av att utveckla arbetet med student- och personalbarometrarna som lärosätet har initierat, samt hur resultaten av dem tas omhand och återkopplas. Det bör också tydliggöras vad som avses med olika begrepp och hur de används. Bedömargruppen ser jämställdhetsarbetet som ett utvecklingsområde för lärosätet.

Bedömningsområde 5: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer studenternas möjligheter och förutsättningar att utöva sitt inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Lärosätet visar ett engagemang kopplat till studentinflytande, och det finns i dag ett systematiskt arbete som kopplas till ett lärosätesövergripande kvalitetsarbete. Ett utvecklingsområde är att lärosätet behöver säkerställa att det finns ett gott samarbete mellan studenter och lärosätets anställda utöver de informella dialogerna.

Styrkor

• Studenter får möjlighet till representation i de officiella beslutande och beredande organ på ett tillfredsställande sätt.
• Lärosätets storlek ger goda möjligheter till effektiva dialoger och kommunikation mellan studenter och lärosäte.
• Det nära samarbetet mellan undervisande lärare och studenter.

Utvecklingsområden

• Lärosätet behöver säkerställa att studenternas inflytande inte påverkas negativt av informella processer och dialoger.
• Det behöver finnas ett oberoende studentombud eller annan person med liknande funktion.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Enligt lärosätets självvärdering säkerställs studenternas och doktorandernas rätt att utöva inflytande över sin utbildning och sin studiesituation genom möjligheten till representation i beslutande och beredande organ, samt i tillfälliga konstellationer som jurygrupper. Även studentinlagan vittnar om att det finns goda möjligheter till representation. Utöver den representation i olika beslutande och beredande organ som erbjuds hålls även tre gånger per år samrådsmöten mellan SMI:s direktion och studentkårens styrelse. Bedömargruppen ser det som en av lärosätets styrkor.

Lärosätet kan behöva säkerställa, främst via schemaläggning, att studenter har möjlighet till engagemang i studentkåren i större grad, trots att en stor del av studenterna bara befinner sig på lärosätet under en begränsad tid av utbildningen. Detta är ett utvecklingsområde som lärosätet nämner i självvärderingen. När avståndet ökar kan det bli en utmaning för studenterna att vara tillgängliga för representation. Bedömargruppen anser däremot inte att det är ett akut problem och är överlag nöjda med hur lärosätet hanterar detta.

Från och med 2019 genomförs en studentbarometer för att ge alla studenter möjlighet att lämna synpunkter på studiemiljö, information och kursvärderingar. Resultaten från undersökningen presenteras för nämnden och ledningsrådet och följs upp av ledningen. Åtgärder har genomförts på basis av barometern framför allt när det gäller lokalerna. Bedömargruppen ser positivt på barometern. Ett utvecklingsområde är att få fler svarande, vilket lärosätet själv tar upp i självvärderingen.

Lärosätet beskriver att det finns en god relation till studenterna. Det kompletteras med ett systematiskt arbete som stärker studenternas rätt till inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Vid platsbesöket framkom däremot att de informella dialogerna gör det svårare för lärosätet att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete genom rutiner och processer. Bedömargruppen anser därför att tillämpningen av rutiner för kvalitetssäkringsarbetet för studenterna bör utvecklas. Det finns exempelvis inte några exempel på hur studenterna kan utöva sin rätt till inflytande vid beslut som fattas utanför de organ där studentrepresentanter är inbjudna. I lärosätets självvärdering beskrivs hur lärosätet med branschavnämare initierar frågor om utbildningarnas inrättande genom en informell dialog, där studenterna inte är närvarande. I självvärderingen nämner lärosätet även att det ibland fattas beslut av rektorn och inte av styrelsen eller FUN där studenterna finns representerade, av lärosätet definierade som faktiskt handlande, vilket försvårar studentinflytande. Även de muntliga överenskommelserna som beskrivs i lärosätets självvärdering och under platsbesöket ser bedömargruppen som problematiskt ur ett kvalitetssäkringsperspektiv. En likvärdig utbildning ser bedömargruppen som svår att uppnå utan gemensamma rutiner.

I studentinlagan framhåller studentkåren att kommunikationen mellan ledningen och studenterna fungerar bra när det gäller praktiska och konkreta saker. Exempelvis har önskemål från studenterna om förändringar i studiemiljön uppfyllts inom kort tid. Lärosätet och studenterna beskriver både i de egna skrivelserna och under platsbesök att storleken på lärosätet är en fördel. Genom att lärosätets anställda och studenterna hela tiden befinner sig nära varandra upplever studenterna att det är lätt att få kontakt med personalen. Det bedöms vara ett tillfredsställande tillvägagångssätt från båda parter. Bedömargruppen håller med i det avseendet och ser lärosätets storlek som en fördel med god potential till att utveckla och förbättra studentinflytandet. Med tanke på studenternas rättigheter finns det dock inte ett studentombud, en studievägledare eller liknande, utan studenter hänvisas istället till studierektor. Bedömargruppen menar att det kan finnas en möjlig problematik i den konstruktionen när det gäller att skydda studenternas rättigheter, eftersom studierektorn framför allt är anställd av lärosätet. Det kan bli problematiskt om den personen förväntas driva ärenden mot sin egen arbetsgivare.

Sammantaget anser bedömargruppen att SMI genom representation, barometrar och uppföljningar säkerställer studenternas möjligheter att utöva inflytande över utbildningen.

Bedömningsområde 6: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att lärosätet säkerställer att utbildningarna, genom rutiner och processer, utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Lärosätet bedriver ett systematiskt arbete med att förbereda studenterna för ett arbetsliv i förändring. Studenterna har handledd egen undervisning och verksamhetsförlagd praktik under hela utbildningen. Både studenternas och lärarnas erfarenheter tas tillvara. Samverkan med arbetslivet inom det pedagogiska området uppges fungerar bra. Samverkan med Kulturskolerådet och kulturskolorna i Södertörnsregionen förstärker den bilden.

Styrkor

• Studenterna har handledd egen undervisning samt verksamhetsförlagd utbildning
• Närhet till arbetslivet genom samverkan med bland annat Kulturskolerådet och kulturskolorna i Södertörnsområdet samt genom Kulturskoleklivet.
• Kontakter med arbetslivet genom fast anställda lärare, timanställda och gästlärare.

Utvecklingsområden

• Alumnverksamheten, som lärosätet själva identifierat, kan utvecklas.
• Lärosätet behöver införa ett mer strukturerat arbete med att förbereda studenterna för en arbetsmarknad i förändring även i de delar som handlar om entreprenörskap, kombinerade tjänster, anställning kombinerat med eget företagande med mera.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet ska enligt sina stadgar bedriva pedagogisk högskoleutbildning särskilt för dem utan formell behörighet. I utbildningsplanen för musikpedagogprogrammet står bland annat att studentens tidigare erfarenhet av pedagogiskt arbete är en viktig resurs i utvecklandet av ny kunskap. För att bli antagen till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet även minst två års eftergymnasiala studier, exempelvis folkhögskola, eller yrkeslivserfarenhet inom ett område som är relevant för den sökta utbildningen.

I lärosätets vision för 2017–2027 står att studenterna förbereds för att möta målgruppens skiftande behov med fokus på ett livslångt lärande. Ett centralt moment i utbildningen är, enligt självvärderingen, handledd egen undervisning och verksamhetsförlagd utbildning, där studenterna auskulterar på olika arbetsplatser för att observera varierande typer av undervisning, undervisningsmiljöer och andra relevanta verksamheter. Lärosätet samlar även in reflektioner från alumner. Underlaget används i förslag till åtgärder om reviderad utbildning. Enligt självvärderingen ser lärosätet alumnverksamheten som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen delar den uppfattningen.

Enligt arbetsordningen utses en styrelseledamot av Kulturskolerådet. Ytterligare tre ledamöter ska representera aktuella musikpedagogiska strömningar. Ett viktigt tema för styrelsens interna utvärdering är styrelsens sätt att förhålla sig till omvärldsbevakning.

Självvärderingen tar upp närheten till arbetslivet som en styrka, dels genom samverkan med Kulturskolerådet och samverkan med kulturskolorna i Södertörnsregionen, dels genom Kulturskoleklivet. Diskussioner förs tillsammans med kulturskolecheferna i Södertörnregionen om kompetensbehov och utvecklingsprioriteringar. Kulturskolorna säkerställer tillgång på platser för verksamhetsförlagd utbildning och lärosätet erbjuder fortbildning i samråd med kulturskolorna. Gästföreläsare bjuds in till särskilda fördjupningsveckor där specifika ämnen behandlas med relevans för studenternas kommande yrkesutövning. Lärare som är anställda vid lärosätet arbetar ofta även vid andra utbildningsorganisationer, som kulturskolor, grund- och gymnasieskolor, folkhögskolor och andra lärosäten samt inom olika konstnärliga verksamheter. Det ger indirekt en relation till de verksamhetsområden som studenterna förbereds för. Bedömargruppen betonar vikten av system som fångar lärarnas erfarenheter och kunskaper samt kontakter med arbetslivet.

Bedömargruppen menar att förmågan att möta förändringar i arbetslivet innebär att kunna hantera frågor som uppstår i undervisningssituationen men även att möta en arbetsmarknad där förutsättningarna ständigt förändras. Kombinerade tjänster, anställning kombinerad med eget företagande, deltidsanställningar, tidsbegränsade anställningar, flera olika arbetsgivare med mera är en del av den verklighet många studenter kommer att mötas av. Bedömargruppen ser här ett utvecklingsområde för lärosätet där lärares kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett strukturerat sätt och där delaktigheten inom lärosätet kan öka.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen gör bedömningen att lärosätet, genom rutiner och processer, säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas beredskap att möta ett arbetsliv i förändring. Lärosätet bedriver ett systematiskt arbete med utvecklingen av utbildningarna, i samverkan med relevanta aktörer och med en väl fungerande dialog med det omgivande samhället. Studenternas erfarenheter tas om hand och används i utvecklingen av utbildningarna, både tidigare erfarenheter och de som de skaffar sig under utbildningen. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet utvecklar alumnverksamheten.

Samlat omdöme:

Bedömning:

Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i det bedömningsområde som inte är tillfredsställande inom två år.

Bedömargruppen anser att bedömarområdet Styrning och organisation är tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har ett systematiskt uppbyggt kvalitetssystem och en till synes väl utvecklad kvalitetskultur. Bedömargruppen uppfattar även att arbetet följer en tydlig struktur och systematik, och använder de verktyg som kvalitetsarbetet bygger på. Kvalitetssystemet framstår även som ändamålsenligt och uppbyggt för att säkerställa kvaliteten. Här har Tidsplan för kvalitetssäkringsarbete en viktig funktion, eftersom både kvalitetsmål och ansvarstagande finns preciserade där. Även SMI:s kvalitetspolicy är en del av styrningen av kvalitetsarbetet. Uppföljning av målen görs vid regelbundna avstämningar där rektorn, styrelsen eller andra kvalitetsfunktioner medverkar. Lärosätet har en väl utvecklad process för att hantera kursvärderingar där engagemang och tydligt ansvarstagande finns hos lärarna.

Lärosätet har en ambition om att granska utbildningarna i en sexårscykel och vid behov genomföra revideringar utifrån momenten granskning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Ambitionen är även att samverka med externa parter i granskningscykeln, och man nämner specifikt Södertörns högskola som en av de externa parterna. Eftersom systemet är nytt har det inte kunnat testas. Bedömargruppen uppfattar systemet som ändamålsenligt och transparent, och att systemet kan säkerställa kvaliteten i utbildningarna och i lärosätets övriga verksamhet, men bedömargruppen upplever en oklarhet i hur den externa medverkan kommer att bedrivas. Detta är ett moment som kräver utveckling och förtydligande.

Lärosätet har genomfört personalbarometern och studentbarometern. Resultatet har presenterats för personal vid personalmöten och för studenter vid studentkårs- eller samrådsmöten. Det finns en utvecklingspotential i dessa barometrar och man har inte lyckats fånga upp skillnader mellan lärare och administrativ personal. Bedömargruppen uppfattar att syftet med barometrarnas utformning är oklart, liksom vilken eventuell påverkan resultatet har för den strategiska styrningen. Bedömargruppens övergripande intryck är ändå att lärosätets ledning är medveten om den här utmaningen och att man arbetar med att utveckla former för både personalbarometern och studentbarometern.

Protokoll, fastställda beslut och till viss del även mötesanteckningar publiceras fortlöpande på lärosätets intranät med ambitionen att nå samtliga inom organisationen. Utöver detta använder man personaldagar för att gå igenom tagna beslut. Det faktum att samtliga lärare förväntas göra en skriftlig planering av sitt arbete som sedan följs upp i medarbetarsamtal säkerställer att verksamheten praktiserar fattade beslut, enligt bedömargruppen.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet Förutsättningar är tillfredsställande. Lärosätet har en organisation där de flesta anställda lärare har timanställning med begränsade eller små tjänster. Utöver det kan läraren även ha anställning utanför lärosätet och bedriva konstnärlig verksamhet vid sidan av arbetet på SMI. På detta sätt kan undervisande personal dra nytta av både pedagogiska och konstnärliga erfarenheter från sin verksamhet utanför lärosätet. Utmaningen är att få tillgänglighet, delaktighet och engagemang från lärarna. Sammantaget anser bedömargruppen att SMI: s förutsättningar för att bedriva utbildningsverksamhet är på en tillfredsställande nivå.

Trots en organisation med ett stort antal timanställda lärare, erbjuds samtliga lärare goda möjligheter att utveckla sin pedagogiska kompetens. Kompetensutveckling är en fast del av den undervisande personalens tjänst för både adjunkter samt lektorer och professorer. Utöver direkt riktade högskolepedagogiska kurser uppmuntras lärarpersonalen att auskultera vid varandras undervisning. Bedömargruppen uppfattar att lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningens behov och ser mycket positivt på att alla lärare erbjuds kompetensutveckling oavsett storlek på tjänst. Bedömargruppen anser däremot att lärosätet behöver förtydliga och stärka sitt sätt att strategiskt rekrytera personal, dvs. säkerställa att lärarpersonalens kompetens är heltäckande i förhållande till den utveckling som lärosätet står inför.

2017 flyttade lärosätet till Campus Flemingsberg. Flytten har inneburit att lärosätet nu är en del av Campus Flemingsberg och genom samverkan används en del av de faciliteter som Campus Flemingsberg erbjuder, t.ex. högskolebiblioteket. Bedömargruppen anser att det finns utvecklingsområden t.ex. när det gäller studenternas tillgång till biblioteket. Här saknas i nuläget möjlighet till inloggning på distans, vilket ledningen för lärosätet är medveten om. Sammantaget uppfattar ändå bedömargruppen att lärosätet säkerställer en ändamålsenlig infrastruktur.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är tillfredsställande. Flera av lärosätets styrdokument är nyligen uppdaterade, t.ex. arbetsordningen, antagningsordningen och anställningsordningen. Bedömargruppen upplever att rutinerna, processerna och ansvarsfördelningen i samband med utveckling och revidering av utbildningsplaner samt inrättande av nya kurser överlag är ändamålsenliga. Det är bedömargruppens uppfattning att rutiner för nedläggning av program eller kurser inte är kända bland alla medarbetare som berörs av dem. Bedömargruppen menar att ökad kännedomen om den rutinen, liksom utveckling och revidering, är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen ser mycket positivt på att lärare erbjuds kompetensutveckling i hög grad och därmed även möjlighet att bedriva forskning. Men att den forskning som bedrivs förefaller att bedrivas utanför lärosätet och då uppstår problem med att skapa en forskningsmiljö och en nära anknytning till forskning. Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet brister när det gäller att säkerställa samband mellan forskning och utbildning.

I den uppdatering av styrdokument som nyligen har gjorts ingår även ett arbete med att tydliggöra kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandemål, lärandeaktiviteter samt examinationer. Lärosätet har börjat arbeta med programmatriser. Bedömargruppen uppfattar att arbetet är under utveckling och att programmatriserna skulle underlätta en kartläggning av lärosätets kursers förhållande till nationella och lokala mål. Programmatriserna skulle även underlätta ett säkerställande av kopplingen till examinationsmoment. I nuläget uppfattar dock bedömargruppen brister i hur lärosätet hanterar kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen uppfattar också en oklarhet i hur progressionen mellan kurser ser ut. Av den anledningen anser bedömargruppen att lärosättet inte uppfyller kravet om nationella och lokala mål.

SMI utvecklar sin verksamhet och utbildning genom regelbunden uppföljning och utvärdering. Ett bra exempel på en väl fungerande utvärderings- och utvecklingsprocess är det nyligen reviderade kursutvärderingssystemet. Mer generella programutvärderingar görs vart tredje år och det genomförs alumnenkäter och studentbarometrar. Granskningsresultaten från uppföljningarna publiceras på intranätet och skickas via nyhetsbrev.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet jämställdhet inte är tillfredsställande. Det är bedömargruppens slutsats att lärosätet beskriver likabehandling, genusperspektiv och jämlikhet utifrån ett övergripande lärosätesperspektiv, utan några närmare förklaringar om vad som avses. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet hållit seminarier om jämställdhet, att lärosätet har policydokument för diskriminering samt att man har ambitionen att med regelbundenhet genomföra student- och personalbarometrar där bland annat frågor om arbets- och studiemiljö samt lika värde utifrån diskrimineringslagen med mera ställs. Bedömargruppen saknar däremot det systematiska arbetet med jämställdhet i utbildningens innehåll, utformning, genomförande och uppföljning. Bedömargruppen menar att lärosätet, förutom att utveckla ett systematiskt jämställdhetsarbete, även bör verka för en ökad delaktighet, medvetenhet och kunskap om jämställdhet. Det bör tydliggöras vad som avses med olika begrepp, hur begreppen används och vilken systematik man arbetar efter.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet Studentperspektiv är tillfredsställande. Studentinflytandet regleras i flera olika styrdokument och bedömargruppen är positiv till den tillit och inbjudande attityd som lärosätet har gentemot studenterna. Det förefaller råda ett ömsesidigt förtroende mellan lärare, ledning och studenter – ett intryck som framträdde tydligt och som även uttrycks i studentinlagan. Lärosätet har etablerat en kultur där studenternas åsikter och förslag verkar tas på allvar av ledningen och båda parter talar om fördelen med att vara ett litet lärosäte där möjlighet till direktkontakt och kommunikation är god. En utmaning som bedömargruppen noterar är att lärosätet bara bedriver undervisning tre dagar i veckan, övriga två dagar förväntas studenterna arbeta på egen ort eller genomföra praktik. Den undervisningsformen ställer möjligen krav på studentkårens tillgänglighet och studenternas möjlighet till representation i olika organ. Bedömargruppens uppfattning är ändå att lärosätet har system och goda processer för studentinflytande.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer utbildningarnas kvalitet när det gäller arbetslivsanknytning och samverkan med aktörer i lärosätets omvärld. Studenterna har handledd egen undervisning och verksamhetsförlagd praktik under hela utbildningen, och bedömargruppens intryck är att samverkan med arbetslivet inom det pedagogiska området fungerar bra. Lärosätets undervisningsform där handledd egen undervisning och verksamhetsförlagd utbildning är kontinuerligt återkommande inslag under hela utbildningen stärker studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Dessutom har lärarna en praktiknära koppling till andra utbildningsorganisationer, som kulturskolor, grund- och gymnasieskolor och folkhögskolor.