Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att de har välfungerande rutiner och processer som säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov och främjar den undervisande personalens möjligheter att vidareutvecklas både ämnesmässigt och pedagogiskt. Det finns exempelvis rutiner för rekrytering och årliga kursutvärderingar som ska säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningens mål. Inom programmen hålls regelbundna protokollförda möten då kollegiets samlade kompetens diskuteras och inventeras.

Bedömargruppen anser också att lärosätet med specialutrustade verkstäder, egna arbetsplatser till alla studenter och välfungerande stödfunktioner skapar goda förutsättningar för studenternas lärande. Det finns även rutiner och aktiviteter som stöttar och underlättar för studenterna att kunna genomföra sin utbildning inom planerad tid och med goda studieresultat, bland annat genom individuell uppföljning och snabba aktionsvägar för att tidigt fånga upp studenter som riskerar att halka efter.

Bedömargruppen konstaterar att det pågår ett betydande kvalitetsarbete på många områden i form av exempelvis en ständigt närvarande uppmärksamhet på lärarkompetens, utan vilken lärosätet skulle urholka sin konkurrenskraft. Det framgick också av platsbesöken att väsentliga delar av kvalitetsarbetet genomsyras av informella strukturer, som bland annat uppstår i de nära banden som studenter och lärare knyter med varandra under utbildningens gång och även gagnas av att det är en liten miljö.

Utbildningsverksamheten är strukturellt kopplad till professionella designbranscher genom både regelbundna, verksamhetsförlagda studentprojekt och lärarnas egen yrkespraktik. Lärosätet framhåller en färdighets- och kunskapsbildning som bygger på studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna och på en kombination av kritisk reflektion och konstnärlig hantverksexcellens. Undervisningen sker till stor del i form av individuell handledning där studenterna övar sig i att självständigt planera och genomföra avancerade designprocesser. Genomströmningen är hög, och av platsbesöken framgår att studenterna upplever studiemiljön som trygg och tillåtande. Platsbesöken gav också en bild av kollegial samhörighet bland personalen och ett utpräglat engagemang för studenterna. Bedömargruppen anser att lärosätet uppvisar gynnsamma förutsättningar för utbildningsverksamheten med tanke på lärosätets storlek med många i personalen som deltar aktivt i flera kvalitetsfrämjande forum parallellt, och generellt sett verkar välinformerade om både styrkor och utmaningar i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har rutiner för att regelbundet diskutera och inventera kollegiets samlade kompetens.
• Lärosätet har specialutrustade verkstäder, projektrum och programspecifika lokaler samt ett bibliotek som lovordas av studenter och personal.
• Alla studenter har egen arbetsplats med förvaringsutrymme.
• All undervisande personal har kompetensutvecklingstid inom sina tjänster.
• Lärosätet tillämpar sakkunniggranskning vid rekrytering av lektorer.
• Lärosätet har en mycket hög genomströmning.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör se över hur det på ett ändamålsenligt sätt kan utveckla systematiska processer för pedagogisk kompetensutveckling.
• Lärosätet bör uppmärksamma att studenternas upplevelse av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser skiljer sig åt programmen emellan.
• Lärosätet rekommenderas att se över rutinerna för hur det tryggar studenternas psykosociala hälsa.
• Lärosätet kan med fördel stärka loggbokens potential som bärare av utbildningsminne.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att de har välfungerande rutiner och processer som säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens mål och behov.

Utbildningsverksamheten vid lärosätet formas och utvecklas i nära kontakt med etablerade branscher som mode, visuell kommunikation och produkt- och möbeldesign. En stor del av den undervisande personalen är yrkesverksam inom något av dessa områden och har tidsbegränsade deltids­anställningar vid lärosätet. Vid platsbesöken har det framkommit att detta sammantaget bidrar till att kompetensförsörjningsbehovet fortlöpande synliggörs och att lärosätet förhållandevis snabbt kan justera och reglera den samlade lärarkompetensen vid de olika programmen, på ett sådant sätt att utbildningarna som ges blir användbara och stärker studenternas förutsättningar att arbeta professionellt i olika designyrken.

Enligt underlagen är den undervisande personalen vid lärosätet organiserad i mindre programvisa kollegier. Vid regelbundna protokollförda möten diskuteras och inventeras kollegiets samlade kompetens i förhållande till utbildningsverksamhetens mål. Resultat följer den programansvariga upp genom tjänsteplanering, kompetensutvecklingsåtgärder och förslag till nyrekrytering, det senare i dialog med rektorn. Av underlagen framgår det att sakkunniggranskning tillämpas vid rekrytering av lektorer och att lärosätet i det sammanhanget även har börjat uppmärksamma behovet av forskningsanknytning. De programansvariga och avdelningsansvarig fattar beslut om kompetensutvecklingsinsatser utifrån de årliga medarbetarsamtalen. Kursutvärderingar är också? en årligen återkommande rutin som säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningens mål. Underlagen för kursutvärderingarna är bland annat la?rarnas respektive studenternas kursva?rderingar.

Som framgår av självvärderingen har den kursansvariga läraren (med huvudansvar för kursupplägg, genomförande och examination) möjlighet att engagera gästlärare med specialkompetens som lärosätet saknar.

Bedömargruppen har genom platsbesöken fått en bild av att lärosätet grundar sin pedagogiska identitet på studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna, på deras sociala interaktion, praktiska görande och performativa artikulationer. Färdighets- och kunskapsbildning bygger på en kombination av teori och verklighetsorienterad praktik, kritiskt reflekterande förhållningssätt och konstnärlig hantverksexcellens.

Bedömargruppen anser att lärosätets anställningsformer med yrkesverksamma lärare som har sin ena fot i praktiken skapar förutsättningar för kontinuerlig uppföljning av den undervisande personalens kompetens och en dynamisk anpassning till utbildningsverksamhetens förändringsbehov. Lärosätet har rutiner för att inventera kollegiets kompetens och diskutera eventuella förändringar av kompetensbehov inom utbildningar. De tillämpas sedan vid rekrytering. Lärosätet har inget organiserat pedagogiskt kompetensutvecklingsprogram och identifierar i självvärderingen detta som ett utvecklingsområde. Av underlagen framgår att samtliga nyanställda lärare ska gå en pedagogisk kurs, men bedömargruppen föreslår att lärosätet även formulerar en strategisk åtgärdsplan för pedagogisk kompetensutveckling av redan anställda lärare och eventuellt undersöker möjligheterna för detta i samverkan med andra konstnärliga lärosäten.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens, samt goda förutsättningar att bedriva sitt arbete på.

Under platsbesöken framförde lärosätet att en satsning på högskolepedagogisk utbildning och en inventering av gästlärares kompetens hör till en femårsplan samt att nyrekryterade lärare i dag förbinder sig att gå en pedagogisk kurs. Lektorer och adjunkter har 20 respektive 10 procent ämneskompetensutvecklingstid i tjänsterna. Dessutom har de program- och avdelningsansvariga det senaste året haft en 25-procentig utökning av tid inom sina uppdrag för att bedriva ämnesutvecklande praktikbaserade forskningsprojekt – medel som från och med hösten 2020 ska vara tillgängliga för alla i lärarkollegiet att söka. Bedömargruppen uppfattar att formerna för anställning med deltids- och visstidsförordnanden och det faktum att de flesta av lärarna är yrkesverksamma bidrar till en hög medvetenhet om vikten av kontinuerlig ämneskompetensutveckling. I stora drag bekräftar den undervisande personalen bilden av lärosätet som en inspirerande arbetsplats.

Bedömargruppen har tagit del av flera exempel på lärosätets vilja att skapa gynnsamma, utvecklande förutsättningar för den undervisande personalen genom en rad delaktighetsmotiverande aktiviteter som även inkluderar samverkan över programgränserna.

Vid platsbesöken framkom att lärosätet har identifierat ett behov av att hitta bättre strukturer och systematiska processer för uppbyggnaden av ett utbildningsminne, eftersom kompetensförsörjningen i så hög grad är en funktion av lärarnas yrkespraktik och de samarbetsprojekt som studenterna har med etablerade designföretag. I självvärderingen skriver till exempel lärosätet om hur man har upprättat en loggbok för olika aktiviteter som på något sätt rör Beckmans designhögskola. Bedömargruppen råder lärosätet att överväga om loggbokens funktion på ett tydligare sätt skulle kunna bidra till att stärka utbildningsverksamhetens minne. Bedömargruppen ser vidare positivt på lärosätets planer på att ersätta de i dag fyra utbildningsnämnderna med en lärosätesgemensam nämnd. Detta kan ytterligare bidra till att stärka arbetet med att skapa ett mer sammanhållet kvalitetsarbete, där personalens förutsättningar för utveckling ingår.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentsto?d och la?randeresurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet, trots vissa utvecklingsområden, säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas lärande och att de används på ett effektivt sätt.

Lärosätets utbildningsverksamhet är beroende av avancerade och stabila stödfunktioner. Av självvärderingen framgår det att studenterna har egen arbetsplats med förvaringsutrymme och att lärosätet erbjuder specialutrustade verkstäder, projektrum och programspecifika lokaler samt ett bibliotek som vid platsbesöken lovordades av studenter och personal.

Av självvärderingen framgår att lärosätet för varje program tillhandahåller särskilt anpassad infrastruktur, utrustning och verkstäder som står till studenternas förfogande dygnet runt, vilket även gäller biblioteket liksom övriga gemensamma ytor och lokaler. Det finns lärare och teknisk personal närvarande under utbildningen och studenterna har möjlighet att genom felanmälan och i handledning återkoppla direkt till de som ansvarar. Studenterna bekräftar i stora drag bilden av fungerande stöd, samtidigt som bedömargruppen under ett platsbesök fick höra att kritik framförts och att upplevelsen av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser delvis skiljer sig åt programmen emellan. Bedömargruppen anser att lärosätet bör utreda om stödet till studenterna är likvärdigt på alla program.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att en studievägledare/utbildningssamordnare har en nyckelfunktion på lärosätet. Förutom registrering av studieresultat med behörighet att ingripa när någon halkar efter, ansvarar studievägledaren/utbildningssamordnaren för administration av individuella studieplaner och individuellt applicerat stöd för undervisningsformer, former för examination och arbetsmiljö, samt bearbetning av synpunkter, frågor och önskemål från studenterna. Studievägledaren/utbildningssamordnaren har dessutom ordnat, arkiverat och tillgängliggjort lärosätets samlade dokumentation inklusive kursvärderingar på den gemensamma lärplattformen Schoolity. Bedömargruppen har förståelse för att studievägledaren/utbildningssamordnaren är betydelsefull för kvalitetsarbetet vid lärosätet, men vill samtidigt peka på en potentiell sårbarhet förknippad med lärosätets beroende av enskilda medarbetares åtaganden, samt vikten av att säkerställa kontinuitet vid överlämning av bärande funktioner i kvalitetssystemet.

Lärosätet lyfter hur dess litenhet och slimmade organisation ger förutsättningar för transparens, öppenhet och snabba beslutsvägar. Närheten mellan studenter och lärare bidrar till kvalitetsutvecklingen i att till exempel stödfunktionernas ändamålsenlighet utvärderas av studenterna varje dag. Men litenheten innebär också att det är svårt att vara anonym när kritik ska framföras. Bedömargruppen gör reflektionen att den täta kopplingen som den undervisande personalen har till branscher som är presumtiva, framtida uppdragsgivare kan alstra beroendeförhållanden som riskerar att hämma en ocensurerad uppriktighet. Informella strukturer, präglade av personliga band, tycks vara en del av lärosätets kultur och historia. De är både produktiva och meningsfulla, och bedömargruppen rekommenderar att det skapas en större medvetenhet om dem för att de ska stödja lärosätet i dess strävan mot excellens, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Bedömargruppens generella intryck är att lärosätet genom bland annat så kallade studentrepresentantmöten ger de studerande utrymme och förutsättningar att påverka effektiviteten i lärandemiljön. Vid platsbesöken framkom det dock att inte alla program har studentrepresentantmöten. Eftersom mötena tycks vara välfungerande som ett forum för direkt studentinflytande, råder bedömargruppen lärosätet att överväga om det kan finnas skäl att skapa en mer sammanhållen struktur för dem som gäller samtliga studieprogram.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet i underlagen har visat att det har rutiner och aktiviteter som stöttar och underlättar för studenterna att kunna genomföra sin utbildning inom planerad tid och med goda studieresultat. Bland annat har lärosätet individuell uppföljning och snabba aktionsvägar för att tidigt fånga upp studenter som riskerar att halka efter.

Lärosätet lyfter i självvärderingen särskilt fram att utbildningarna har en mycket hög genomströmning. Med en genomströmning som närmar sig hundra procent ligger lärosätet i toppskiktet bland landets konstnärliga högskolor. I självvärderingen gör lärosätet ingen djupare analys av vilka de samverkande faktorerna är som skapar förutsättningar för detta. Platsbesöken gav däremot bedömargruppen en bättre förståelse för några av kvalitetsaspekterna som bidrar till att så många tar examen. En av förutsättningarna är varumärket Beckmans. Representanter från lärosätet framförde att det goda ryktet lockar sökande, och flera som börjar har växlat över från andra konstnärliga högskolor.

Bedömargruppen drar slutsatsen att nyantagna studenters initiala nivå och motivation alltså skapar ett gynnsamt utgångsläge som inte ska underskattas. Studenternas drivkraft och ambition gynnas sannolikt av den personliga handledningen och uppföljningen som studenterna får genom hela utbildningen, samt av studiemiljön som beskrivs som trygg och tillåtande, liksom den täta koppling som lärosätet har till branschen via lärarnas yrkesutövning och de verklighetsförlagda samarbetsprojekten med designföretag. Vid platsbesöken bekräftades även bilden att lärosätets studievägledare/utbildningssamordnare spelar en väsentlig roll med sitt vaksamma, individuellt anpassade stöd.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen ser är den allmänna psykosociala miljön, vilket också lärosätet har påtalat. Mer specifikt handlar det om riskerna som studenter löper med hänsyn till stress. Prestationskraven, som så att säga följer med att vara antagen, är mycket högt ställda och förväntningarna på att lyckas är en del av kulturen. Bedömargruppen är av den uppfattningen att lärosätet har något att vinna på att ta detta förhållande på allvar och initiera processer för att trygga sina studenters psykosociala välfärd där prestationsförmåga och hälsa kompletterar varandra.