Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Beckmans Skola AB. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Olle Jansson, rektorsråd vid Uppsala universitet (ordförande, sakkunnig)
• Annika Ullman, professor vid Stockholms universitet (vice ordförande, sakkunnig)
• Ole LützowHolm, professor vid Göteborgs universitet (sakkunnig)
• Per Ekstrand, kvalitets och samverkansstrateg vid Röda korsets högskola (sakkunnig)
• Alexandra Sjölin Falk, Försvarshögskolan (studentrepresentant)
• Lena Svensson, Ölands folkhögskola (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 3), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Annika Ullman

Vice ordförande

Bedömargruppens bedömning

Beckmans Skola AB

Lärosäte

Beckmans Skola AB ID-nr

A-2019-01-4677Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen konstaterar att bedömningsområdet inte är tillfredsställande. Bedömningsgrunderna 1.1. och 1.5 anses inte vara uppfyllda och bristerna som föranleder detta är centrala för lärosätets styrning och organisation. Lärosätet behöver särskilt se över tydligheten och ändamålsenligheten i det systematiska kvalitetsarbetet.

Lärosätets kvalitetssystem är ungt och i många delar oprövat. Lärosätet har dessutom vid platsbesöken meddelat att delar av systemet nu är under revidering. Bedömargruppen instämmer i att systemet bör förenklas och förtydligas så att det får ett större mått av ändamålsenlighet. Utmaningen för ett så litet lärosäte är att skapa ett robust, enkelt och effektivt kvalitetssystem som verkligen stödjer de relativt få lärarna i deras arbete med att utveckla verksamheten och som också ger ledningen en möjlighet till god återkoppling som stöd för sitt strategiska arbete. Systemet måste också vara transparent och lättbegripligt för studenter och andra intressenter, vilket bedömargruppen inte anser att det är i nuläget. Bedömargruppen menar dock att detta ska vara möjligt att åstadkomma och vill inför det arbetet verkligen råda lärosätet att skapa ett system som är anpassat till lärosätets storlek och särprägel. Det kommer i sin tur att skapa en större legitimitet för systemet i lärosätets alla delar.

På programnivå anser bedömargruppen att lärosätet har visat på systematik, eftersom till exempel resultat från utvärderingar ligger till grund för strategiska förändringar inom program och kurser. Det framgår däremot inte av underlagen om det finns en liknande systematik när det gäller hur kvalitetsarbetets resultat tas tillvara i den strategiska styrningen på övergripande nivå.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har kvalitetssäkringsdokument som är en del av den strategiska styrningen. Lärosätets kvalitetspolicy är dock generellt formulerad och innehåller varken mål eller principer för kvalitetsarbetet. Bedömargruppen anser att den med fördel kan förtydligas och utvecklas.

Lärosätets kvalitetssystem och kvalitetssäkringsarbete har ett antal styrkor som bedömargruppen identifierat. Lärosätets operativa och strategiska ansvar är tydligt definierat och fördelat på ett litet antal funktioner, vilket ger goda förutsättningar för att kunna fånga upp och åtgärda brister samt identifiera och utveckla styrkor. Det finns en god dynamik mellan lärare och studenter samt ett engagerat kollegialt samarbete. De tre kandidatprogrammen (Visuell kommunikation, Form och Mode) är uppbyggda i nära samarbete med den bransch som lärosätet utbildar för. Lärosätets ledande funktioner har nära kontakter med de i jämförelse små studentgrupperna (cirka 10–15 studenter per årskurs och program). Interaktionen mellan lärare och studenter sker på daglig basis, och handledning och undervisning vilar på en oftast muntlig dialog. Allt detta sammantaget ger bedömargruppen intryck av att det bedrivs ett engagerat och initierat kvalitetsarbete vid lärosätet som uppmuntrar till delaktighet. Bedömargruppens intryck är att det finns en god kommunikationsstruktur på lärosätet, men att vissa verktyg kan utvecklas för att tydligare formalisera viss kommunikation.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Det finns en väl anpassad fördelning av ansvar mellan rektorn, de programansvariga, avdelningsansvarig, nämnderna och kvalitetsrådet.
• Beslutsvägarna inom organisationen är korta och tydliga.
• Olika intressenter inom lärosätet har en nära och tät dialog.
• Lärosätet har ett starkt och väl utvecklat samarbete med externa intressenter.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätets kvalitetspolicy bör förtydligas och utvecklas i relation till kvalitetssystemet i sin helhet, så att den inkluderar mål och principer för kvalitetsarbetet.
• Lärosätet bör som planerat övergå från fyra utbildningsnämnder till en lärosätesgemensam nämnd.
• Lärosätet bör utveckla det centrala verktyget kvalitetsprogrammen inom kvalitetssystemen till något mer ändamålsenligt.
• Lärosätet föreslås utveckla användandet av Schoolity och Loggboken som verktyg för att kommunicera kvalitetsarbetet på lärosätet.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld

Bedömargruppens sammantagna intryck är att bedömningsgrunden inte är uppfylld, eftersom så mycket i lärosätets kvalitetssäkringssystem är dels oprövat, dels under revidering.

Verksamheten startade 1939 på initiativ av bland annat Anders Beckman med syftet att skapa en småskalig konstnärlig högskola för reklam och mode som ett kreativt alternativ till andra (statligt finansierade) utbildningar inom området. Först 2003 blev lärosätet en del av det svenska högskolesystemet med full statlig finansiering, och utbildningarna blev därigenom också avgiftsfria. 2015 fick lärosätet en ny ägandeform och blev stiftelseägt.

I lärosätets organisation finns styrelse och rektor samt två rådgivande organ: kvalitetsrådet och ledningsgruppen. Utöver de tre programmen Form, Mode och Visuell kommunikation finns det på lärosätet en interdisciplinär avdelning – Konstnärliga och kontextuella studier (Kokos). Vart och ett av programmen samt avdelningen Kokos har en utbildningsnämnd, som beslutar om respektive programs och avdelnings utbildningsplan, kursplaner, examensbeskrivning och kvalitetsprogram. Lärosätet har cirka 120 studenter.

Det framgår av självvärderingen och styrdokumentet Kvalitetsarbete vid Beckmans designhögskola att lärosätets systematiska kvalitetsarbete består av fyra samverkande delsystem: det högskoleövergripande systemet för kvalitetsarbete, system för kvalitet i kärnverksamheten, system för kvalitet i verksamhetsstöd och system för kvalitet avseende särskilda aspekter. Det högskoleövergripande systemet beskrivs genom övergripande mål för kvalitetsarbetet, lärosätets organisation och ansvarsförhållanden. Det består enligt underlagen i praktiken av kontinuerliga kvalitetsdialoger i kvalitetsrådet och verksamhetsdialoger med program, avdelningar, verksamhetsstöd och bibliotek. Enligt ett rektorsbeslut den 29 november 2019 ska en extern granskning av kvalitetsarbetet inklusive kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling göras vart tredje år, med syftet att kontrollera att kvalitetsarbete genomförs enligt beslut och undersöka om kvalitetssystemet är ändamålsenligt och vid behov ge förslag på ändringar. På platsbesöken meddelade ledningen att en första granskning eventuellt kan påbörjas hösten 2020.

När det gäller systemet för kvalitet i kärnverksamheten framgår det av självvärderingen och styrdokumenten att utbildningarnas kvalitetsmål och handlingsplaner sedan 2016 har angetts i kvalitetsprogram som har utformats vid varje program. Utbildningarnas kvalitetsprogram har fastställts genom beslut i respektive utbildningsnämnd och har löpt över tre år. Kvalitetsprogrammen följs upp och utvärderas regelbundet på utbildningsnämndens möten, protokollförda avdelningsmöten och i samtal med studenter och lärare. I självvärderingen framgår också att ett förslag till extern granskning i syfte att stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet och måluppfyllelse ska utformas under 2020, i första hand i samarbete med ett eller flera andra lärosäten.

I dokumenten Kvalitetsarbete vid Beckmans designhögskola och Beckmans designhögskola, strategisk inriktning 2017–2020 formuleras strategier och mål som bedömargruppen anser präglar lärosätets utbildningar till innehåll och genomförande i mångt och mycket.

Det finns dock iakttagbara brister i systemet och delar av det är ännu inte prövat, som den planerade externa granskningsprocessen av utbildningarnas kvalitet i samarbete med ett annat lärosäte. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram de så kallade kvalitetsprogrammen och deras användbarhet i programmens och avdelningens kvalitets- och utvecklingsarbete. Utifrån självvärderingen och det första platsbesöket upplevde bedömargruppen att dessa rutindokument var centrala för programmens kvalitetsarbete. Vid det andra platsbesöket framkom det däremot att kvalitetsprogrammen snarare uppfattades som ett hinder i stället för ett stöd för ett av programmens utvecklingsarbete och att den programansvariga därför hade beslutat att inte använda sig av detta verktyg fullt ut. Ledningen meddelade också vid det andra platsbesöket att den avsåg att genomföra förändringar av sitt systematiska kvalitetsarbete, vilket inkluderar att se över användningen av kvalitetsprogrammen. Det faktum att kvalitetsprogrammen å ena sidan lyfts fram som centrala och å andra sidan beskrivs som inte ändamålsenliga gör att bedömargruppen anser att delar av systemet inte fungerar så som det avses. Generellt har bedömargruppen också fått ett intryck av att det som står skrivet i olika dokument inte alltid synkroniserar med det som framkommit vid platsbesöken. Det är som att kartan (systemet) inte stämmer överens med terrängen (det dagliga och praktiska kvalitetsarbetet). Troligtvis beror detta också på att systemet – och de dokument som beskriver detsamma – inte är väl känt i organisationen.

Trots detta anser bedömargruppen att lärosätet genom uppföljningar och utvärderingar i utbildningsnämnderna genomför och har genomfört de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Det tyder på att lärosätet har ett system för kvalitetssäkring av utbildningar, även om det primära verktyget för detta i dagsläget inte fungerar optimalt.

På platsbesöken framförde lärosätet att det avser att ersätta de i dag fyra utbildningsnämnderna med en lärosätesgemensam nämnd, samt revidera den nuvarande modellen för kvalitetsprogrammen. Bedömargruppen styrker lärosätets förslag att skapa en lärosätesgemensam nämnd, särskilt på grund av lärosätets storlek. När det gäller kvalitetsprogrammen behöver lärosätet hitta en metodik och en process för att löpande följa upp sina utbildningar som fungerar för verksamheten. Oavsett vilken metod lärosätet väljer så vill bedömargruppen framhålla att den behöver vara långsiktigt hållbar för att skapa kontinuitet i lärosätets kvalitetsarbete. Bedömargruppen ser även positivt på lärosätets beslut om att utreda former för extern kollegial granskning för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en kvalitetspolicy som är offentlig och som tillsammans med andra kvalitetssäkringsdokument är en del av den strategiska styrningen.

Lärosätet har en generell och kortfattat formulerad kvalitetspolicy. Bedömargruppen anser att den med fördel skulle kunna både förtydligas och utvecklas i relation till lärosätets hela kvalitetssystem, så att den inkluderar mål och principer för kvalitetsarbetet. Andra dokument som bedömargruppen ser ligger till grund för den strategiska styrningen är Beckmans designhögskola, strategisk inriktning 2017–2020 och Kvalitetsarbete vid Beckmans designhögskola. Dessa dokument beskriver mer i detalj vad som ska anses vara styrande för lärosätets kvalitetsarbete.

Kvalitetspolicyn, som är en bilaga till Kvalitetsarbete vid Beckmans designhögskola, är offentligt publicerad på lärosätets webbplats. På platsbesöken har det framgått att övriga styrdokument finns tillgängliga på plattformen Schoolity. Det har dock inte framgått av underlagen om de är tillgängliga enbart för anställda eller även för studenter.

I Beckmans designhögskola, strategisk inriktning 2017–2020 framgår att lärosätets mål bland annat är att vara en relevant plats för ämnesutveckling och forskning inom deras fält för framstående designers och närliggande intressenter, en intressant samarbetspartner för det omgivande samhället och världen samt att utbilda studenter med stark individuell kreativ och konstnärlig förmåga. Ytterligare exempel på mål är att lärosätet ska kombinera nyfikenhet, empati och estetik med medveten pedagogik och samverkan. Bedömargruppen har under platsbesöken kunnat se att dessa formulerade mål präglar utbildnings- och kvalitetskulturen vid lärosätet och därigenom även den strategiska styrningen.

Dokumentet Kvalitetsarbete vid Beckmans designhögskola beskriver de delar som lärosätets systematiska kvalitetsarbete består av.

Bedömargruppens uppfattning, efter att ha genomfört ett stort antal intervjuer vid gruppens två platsbesök, är att de dokument som beskriver kvalitetssystemet inte är väl kända i organisationen. Bedömargruppen konstaterar dock att det pågår ett arbete med att utveckla användandet av verktyget Schoolity för både studenter och anställda, vilket bedömargruppen ser positivt på.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att det är korta och tydliga beslutsvägar inom organisationen och att ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är väl beskriven och tydligt definierad i de underlag som bedömargruppen har tagit del av.

Av underlagen framgår att lärosätets styrelse beslutar om övergripande strategiska och ekonomiska frågor medan rektorn leder det dagliga arbetet enligt riktlinjer från styrelsen. Till sitt stöd har rektorn två rådgivande grupper: en ledningsgrupp och ett kvalitetsråd. Dessutom finns tre program och en avdelning med varsin tillhörande utbildningsnämnd vars ordförande också är program-/avdelningsansvarig och därigenom också närmsta chef för de lärare som arbetar inom programmet/avdelningen. De fyra program- och avdelningsansvariga utgör också tillsammans med den ekonomiansvariga rektorns ledningsgrupp. De fyra program-/avdelningsansvariga utgör därutöver också tillsammans med en kvalitetssamordnare och en administrativ projektledare lärosätets kvalitetsråd. Alltså konstaterar bedömargruppen att lärosätets alla beslutande och rådgivande funktioner består av ett litet antal personer som träffas minst en gång per vecka i olika mötesformer. Bedömargruppen ser att detta är ändamålsenligt för lärosätets organisation och storlek. Studenterna är representerade i ledningsgruppen, kvalitetsrådet och utbildningsnämnderna. Inom ramen för de olika programmen och avdelningen finns också återkommande mötesformer där både studenter och lärare får stora möjligheter att utöva inflytande över utbildningarnas utveckling. Eftersom storleken på lärosätet innebär att studenterna arbetar mycket nära sina lärare är det positivt att det finns studentrepresentation på alla nivåer och i de beslutande organen.

Ansvaret för kvalitetsarbetet fördelas mellan rektorn, nämnderna och kvalitetsrådet. Rektorn har ett övergripande ansvar för kvalitetsarbetet och den avdelnings- och programansvariga nämndordföranden (alla i samma person) leder arbetet inom avdelningen och programmen. Bedömargruppen uppfattar att ett resultat av den lilla organisationen är att det finns goda förutsättningar för att klara upp eventuella oklarheter i ansvarsfördelningen. Bedömargruppen har också tilltro till att den planerade övergången från fyra nämnder till en nämnd är en god grund för utvecklingen av kvalitetssystemet. Kvalitetssamordnaren har också en synnerligen viktig roll i kvalitetsarbetet, och bedömargruppen kan konsterara att den funktionen står i nära och kontinuerlig dialog med rektorn, de program-/avdelningsansvariga, ledningsgruppen och kvalitetsrådet.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Utifrån de samlade underlagen har bedömargruppen kunnat konstatera att det finns ändamålsenliga och systematiska mötesformer och rutiner för studenternas, lärarnas och den övriga personalens möjligheter till engagerad delaktighet och ansvarstagande.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätets relativa litenhet är till fördel för just den här bedömningsgrunden. Till exempel har rektors regelbundna möten med studentkår samt med den enkelhet såväl grupper av, som enskilda, studenter kan få tillgång till både rektorn och andra ansvariga inom lärosätet för att diskutera för frågor som är angelägna studenterna. Inom ramen för det som kallas studentrepresentantmöten som hålls 1–2 gånger per termin vid programmen Mode och Visuell kommunikation får studenterna goda möjligheter till engagemang och ansvarstagande. Att dessutom alla anställda lärare ingår i de beslutande processerna inom till exempel nämnderna och har en nära och tät dialog med sin närmsta chef, som det beskrivs vid platsbesöken, skapar sammantaget goda förutsättningar för engagemang och ansvarstagande.

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld, men vill samtidigt uppmana lärosätet att se över möjligheten att utveckla systematiken och dokumentationen av de processer och aktiviteter som ska säkerställa att delaktighet, engagemang och ansvar präglar studenternas och de anställdas studier och arbete. Till exempel så konstaterar bedömargruppen att studenternas möjlighet till inflytande delvis är organiserad på olika sätt och fungerar olika bra inom de olika programmen.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld

Bedömargruppens anser inte att lärosätet har visat att det finns en systematik i hur kvalitetsarbetets resultat tas tillvara i den strategiska styrningen på övergripande nivå. Därför anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

Även i relation till den här bedömningsgrunden vill bedömargruppen hänvisa till att lärosätets kvalitetssystem är ungt, oprövat och föremål för revidering. På programnivå anser bedömargruppen att lärosätet har visat på systematik, eftersom till exempel resultat från kursvärderingar och uppföljningar av kvalitetsprogrammen i utbildningsnämnderna ligger till grund för strategiska förändringar inom program och kurser. Det framgår däremot inte av underlagen om det finns en liknande systematik när det gäller hur kvalitetsarbetets resultat tas tillvara i den strategiska styrningen på övergripande nivå.

Bedömargruppen anser att systemet ännu inte är tillräckligt moget och tillräckligt prövat för att kunna ge en tydlig återkoppling och underlag till den strategiska styrningen. När bedömargruppen mötte representanter från styrelsen vid ett av platsbesöken framgick det tydligt att det har inletts processer mellan rektorn och styrelsen för att stärka just förmågan till strategisk styrning. Det engagerade och initierade intryck som styrelserepresentanterna gav vid platsbesöket tycker bedömargruppen också borgar för att den strategiska styrningen har goda förutsättningar för att i framtiden i högre grad kunna utgå ifrån de resultat som kvalitetsarbetet genererar. Men i nuläget anser bedömargruppen att detta ännu inte är på plats i tillräckligt hög grad för att bedömningsgrunden ska anses vara uppfylld.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet upprätthåller god kommunikation med relevanta intressenter och att den information som genereras av kvalitetssystemet i stort kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt. Bedömargruppen vill dock uppmana lärosätet att fortsätta utveckla användandet av till exempel Schoolity samt den loggbok som lärosätet har upprättat, för att bättre dokumentera och kommunicera de aktiviteter som lärosätet genomför på olika nivåer inom organisationen.

Bedömargruppen anser att lärosätets litenhet både till antalet inblandade personer och antalet utbildningsprogram ger bra förutsättningar för att kunna upprätthålla en god kommunikation till relevanta intressenter. Det gäller både externa och interna intressenter. Och bedömargruppen gör bedömningen att lärosätet lyckas med detta i en tillfredsställande grad. Detta gäller till exempel dialogen med styrelsen och de underlag från verksamheten som kontinuerligt presenteras och diskuteras inom ramen för styrelsens arbete, vilket kom fram vid platsbesöket. På det första platsbesöket visade ledamöterna, varav många är profilerade branschföreträdare, att de följer lärosätets verksamhet mycket noga. Likaså har bedömargruppen fått se exempel på att dialogen med externa samarbetsparter har styrts av den information som genererats inom kvalitetsarbetet vid lärosätet. Det gäller till exempel tillfällen när studenternas utvärderingar har legat till grund för förändringar av olika samarbetsprojekts innehåll och upplägg. Det finns en tät kontakt mellan studenter och lärare, vilket medför en form av löpande resultatuppföljning och kommunikation om till exempel utvecklingsbehov och åtgärder.

Utifrån de samlade underlagen är bedömargruppens intryck att det finns en god kommunikationsstruktur på lärosätet och att studenterna har goda möjligheter att finna den information de behöver och efterfrågar. Lärosätet har infört plattformen Schoolity för att samla och tillgängliggöra dokumentation, och det pågår ett arbete inom lärosätet för att utveckla plattformen och tillgängliggöra mer information för fler, vilket bedömargruppen ser positivt på. Liksom nämnts tidigare har styrdokument kopplade till kvalitetssäkringssystemet samlats på Schoolity. Alla kursutvärderingar läggs vidare på Schoolity och är där tillgängliga för all personal. Studenter kan i nuläget enbart se utvärderingar från sina egna kurser, men arbete pågår med att se till att samtliga kursutvärderingar görs tillgängliga och sökbara även för dem. Lärosätet har identifierat ett behov av att hitta bättre former för att kunna publicera resultat från utbildningsuppfo?ljningar på ett bra sätt. Bedömargruppen instämmer i att det behövs och rekommenderar lärosätet att se över hur det kan göras i samband med att modellen för kvalitetsprogrammen ses över.

Eftersom kommunikationskulturen på lärosätet bedöms vara först och främst muntlig, så vill bedömargruppen uppmärksamma lärosätet på att det i en sådan kultur alltid finns risk för att information "faller mellan stolarna". Bedömargruppen vill därför uppmana lärosätet till att som ett led i detta fortsätta utveckla användandet av Schoolity och den loggbok som lärosätet har upprättat, för att både dokumentera och kommunicera de aktiviteter som lärosätet genomför på olika nivåer inom organisationen samt i olika interna och externa sammanhang.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att de har välfungerande rutiner och processer som säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov och främjar den undervisande personalens möjligheter att vidareutvecklas både ämnesmässigt och pedagogiskt. Det finns exempelvis rutiner för rekrytering och årliga kursutvärderingar som ska säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningens mål. Inom programmen hålls regelbundna protokollförda möten då kollegiets samlade kompetens diskuteras och inventeras.

Bedömargruppen anser också att lärosätet med specialutrustade verkstäder, egna arbetsplatser till alla studenter och välfungerande stödfunktioner skapar goda förutsättningar för studenternas lärande. Det finns även rutiner och aktiviteter som stöttar och underlättar för studenterna att kunna genomföra sin utbildning inom planerad tid och med goda studieresultat, bland annat genom individuell uppföljning och snabba aktionsvägar för att tidigt fånga upp studenter som riskerar att halka efter.

Bedömargruppen konstaterar att det pågår ett betydande kvalitetsarbete på många områden i form av exempelvis en ständigt närvarande uppmärksamhet på lärarkompetens, utan vilken lärosätet skulle urholka sin konkurrenskraft. Det framgick också av platsbesöken att väsentliga delar av kvalitetsarbetet genomsyras av informella strukturer, som bland annat uppstår i de nära banden som studenter och lärare knyter med varandra under utbildningens gång och även gagnas av att det är en liten miljö.

Utbildningsverksamheten är strukturellt kopplad till professionella designbranscher genom både regelbundna, verksamhetsförlagda studentprojekt och lärarnas egen yrkespraktik. Lärosätet framhåller en färdighets- och kunskapsbildning som bygger på studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna och på en kombination av kritisk reflektion och konstnärlig hantverksexcellens. Undervisningen sker till stor del i form av individuell handledning där studenterna övar sig i att självständigt planera och genomföra avancerade designprocesser. Genomströmningen är hög, och av platsbesöken framgår att studenterna upplever studiemiljön som trygg och tillåtande. Platsbesöken gav också en bild av kollegial samhörighet bland personalen och ett utpräglat engagemang för studenterna. Bedömargruppen anser att lärosätet uppvisar gynnsamma förutsättningar för utbildningsverksamheten med tanke på lärosätets storlek med många i personalen som deltar aktivt i flera kvalitetsfrämjande forum parallellt, och generellt sett verkar välinformerade om både styrkor och utmaningar i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har rutiner för att regelbundet diskutera och inventera kollegiets samlade kompetens.
• Lärosätet har specialutrustade verkstäder, projektrum och programspecifika lokaler samt ett bibliotek som lovordas av studenter och personal.
• Alla studenter har egen arbetsplats med förvaringsutrymme.
• All undervisande personal har kompetensutvecklingstid inom sina tjänster.
• Lärosätet tillämpar sakkunniggranskning vid rekrytering av lektorer.
• Lärosätet har en mycket hög genomströmning.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör se över hur det på ett ändamålsenligt sätt kan utveckla systematiska processer för pedagogisk kompetensutveckling.
• Lärosätet bör uppmärksamma att studenternas upplevelse av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser skiljer sig åt programmen emellan.
• Lärosätet rekommenderas att se över rutinerna för hur det tryggar studenternas psykosociala hälsa.
• Lärosätet kan med fördel stärka loggbokens potential som bärare av utbildningsminne.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att de har välfungerande rutiner och processer som säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens mål och behov.

Utbildningsverksamheten vid lärosätet formas och utvecklas i nära kontakt med etablerade branscher som mode, visuell kommunikation och produkt- och möbeldesign. En stor del av den undervisande personalen är yrkesverksam inom något av dessa områden och har tidsbegränsade deltids­anställningar vid lärosätet. Vid platsbesöken har det framkommit att detta sammantaget bidrar till att kompetensförsörjningsbehovet fortlöpande synliggörs och att lärosätet förhållandevis snabbt kan justera och reglera den samlade lärarkompetensen vid de olika programmen, på ett sådant sätt att utbildningarna som ges blir användbara och stärker studenternas förutsättningar att arbeta professionellt i olika designyrken.

Enligt underlagen är den undervisande personalen vid lärosätet organiserad i mindre programvisa kollegier. Vid regelbundna protokollförda möten diskuteras och inventeras kollegiets samlade kompetens i förhållande till utbildningsverksamhetens mål. Resultat följer den programansvariga upp genom tjänsteplanering, kompetensutvecklingsåtgärder och förslag till nyrekrytering, det senare i dialog med rektorn. Av underlagen framgår det att sakkunniggranskning tillämpas vid rekrytering av lektorer och att lärosätet i det sammanhanget även har börjat uppmärksamma behovet av forskningsanknytning. De programansvariga och avdelningsansvarig fattar beslut om kompetensutvecklingsinsatser utifrån de årliga medarbetarsamtalen. Kursutvärderingar är också? en årligen återkommande rutin som säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningens mål. Underlagen för kursutvärderingarna är bland annat la?rarnas respektive studenternas kursvärderingar.

Som framgår av självvärderingen har den kursansvariga läraren (med huvudansvar för kursupplägg, genomförande och examination) möjlighet att engagera gästlärare med specialkompetens som lärosätet saknar.

Bedömargruppen har genom platsbesöken fått en bild av att lärosätet grundar sin pedagogiska identitet på studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna, på deras sociala interaktion, praktiska görande och performativa artikulationer. Färdighets- och kunskapsbildning bygger på en kombination av teori och verklighetsorienterad praktik, kritiskt reflekterande förhållningssätt och konstnärlig hantverksexcellens.

Bedömargruppen anser att lärosätets anställningsformer med yrkesverksamma lärare som har sin ena fot i praktiken skapar förutsättningar för kontinuerlig uppföljning av den undervisande personalens kompetens och en dynamisk anpassning till utbildningsverksamhetens förändringsbehov. Lärosätet har rutiner för att inventera kollegiets kompetens och diskutera eventuella förändringar av kompetensbehov inom utbildningar. De tillämpas sedan vid rekrytering. Lärosätet har inget organiserat pedagogiskt kompetensutvecklingsprogram och identifierar i självvärderingen detta som ett utvecklingsområde. Av underlagen framgår att samtliga nyanställda lärare ska gå en pedagogisk kurs, men bedömargruppen föreslår att lärosätet även formulerar en strategisk åtgärdsplan för pedagogisk kompetensutveckling av redan anställda lärare och eventuellt undersöker möjligheterna för detta i samverkan med andra konstnärliga lärosäten.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens, samt goda förutsättningar att bedriva sitt arbete på.

Under platsbesöken framförde lärosätet att en satsning på högskolepedagogisk utbildning och en inventering av gästlärares kompetens hör till en femårsplan samt att nyrekryterade lärare i dag förbinder sig att gå en pedagogisk kurs. Lektorer och adjunkter har 20 respektive 10 procent ämneskompetensutvecklingstid i tjänsterna. Dessutom har de program- och avdelningsansvariga det senaste året haft en 25-procentig utökning av tid inom sina uppdrag för att bedriva ämnesutvecklande praktikbaserade forskningsprojekt – medel som från och med hösten 2020 ska vara tillgängliga för alla i lärarkollegiet att söka. Bedömargruppen uppfattar att formerna för anställning med deltids- och visstidsförordnanden och det faktum att de flesta av lärarna är yrkesverksamma bidrar till en hög medvetenhet om vikten av kontinuerlig ämneskompetensutveckling. I stora drag bekräftar den undervisande personalen bilden av lärosätet som en inspirerande arbetsplats.

Bedömargruppen har tagit del av flera exempel på lärosätets vilja att skapa gynnsamma, utvecklande förutsättningar för den undervisande personalen genom en rad delaktighetsmotiverande aktiviteter som även inkluderar samverkan över programgränserna.

Vid platsbesöken framkom att lärosätet har identifierat ett behov av att hitta bättre strukturer och systematiska processer för uppbyggnaden av ett utbildningsminne, eftersom kompetensförsörjningen i så hög grad är en funktion av lärarnas yrkespraktik och de samarbetsprojekt som studenterna har med etablerade designföretag. I självvärderingen skriver till exempel lärosätet om hur man har upprättat en loggbok för olika aktiviteter som på något sätt rör Beckmans designhögskola.

Bedömargruppen råder lärosätet att överväga om loggbokens funktion på ett tydligare sätt skulle kunna bidra till att stärka utbildningsverksamhetens minne. Bedömargruppen ser vidare positivt på lärosätets planer på att ersätta de i dag fyra utbildningsnämnderna med en lärosätesgemensam nämnd. Detta kan ytterligare bidra till att stärka arbetet med att skapa ett mer sammanhållet kvalitetsarbete, där personalens förutsättningar för utveckling ingår.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentsto?d och la?randeresurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet, trots vissa utvecklingsområden, säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas lärande och att de används på ett effektivt sätt.

Lärosätets utbildningsverksamhet är beroende av avancerade och stabila stödfunktioner. Av självvärderingen framgår det att studenterna har egen arbetsplats med förvaringsutrymme och att lärosätet erbjuder specialutrustade verkstäder, projektrum och programspecifika lokaler samt ett bibliotek som vid platsbesöken lovordades av studenter och personal.

Av självvärderingen framgår att lärosätet för varje program tillhandahåller särskilt anpassad infrastruktur, utrustning och verkstäder som står till studenternas förfogande dygnet runt, vilket även gäller biblioteket liksom övriga gemensamma ytor och lokaler. Det finns lärare och teknisk personal närvarande under utbildningen och studenterna har möjlighet att genom felanmälan och i handledning återkoppla direkt till de som ansvarar. Studenterna bekräftar i stora drag bilden av fungerande stöd, samtidigt som bedömargruppen under ett platsbesök fick höra att kritik framförts och att upplevelsen av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser delvis skiljer sig åt programmen emellan. Bedömargruppen anser att lärosätet bör utreda om stödet till studenterna är likvärdigt på alla program.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att en studievägledare/utbildningssamordnare har en nyckelfunktion på lärosätet. Förutom registrering av studieresultat med behörighet att ingripa när någon halkar efter, ansvarar studievägledaren/utbildningssamordnaren för administration av individuella studieplaner och individuellt applicerat stöd för undervisningsformer, former för examination och arbetsmiljö, samt bearbetning av synpunkter, frågor och önskemål från studenterna. Studievägledaren/utbildningssamordnaren har dessutom ordnat, arkiverat och tillgängliggjort lärosätets samlade dokumentation inklusive kursvärderingar på den gemensamma lärplattformen Schoolity. Bedömargruppen har förståelse för att studievägledaren/utbildningssamordnaren är betydelsefull för kvalitetsarbetet vid lärosätet, men vill samtidigt peka på en potentiell sårbarhet förknippad med lärosätets beroende av enskilda medarbetares åtaganden, samt vikten av att säkerställa kontinuitet vid överlämning av bärande funktioner i kvalitetssystemet.

Lärosätet lyfter hur dess litenhet och slimmade organisation ger förutsättningar för transparens, öppenhet och snabba beslutsvägar. Närheten mellan studenter och lärare bidrar till kvalitetsutvecklingen i att till exempel stödfunktionernas ändamålsenlighet utvärderas av studenterna varje dag. Men litenheten innebär också att det är svårt att vara anonym när kritik ska framföras. Bedömargruppen gör reflektionen att den täta kopplingen som den undervisande personalen har till branscher som är presumtiva, framtida uppdragsgivare kan alstra beroendeförhållanden som riskerar att hämma en ocensurerad uppriktighet. Informella strukturer, präglade av personliga band, tycks vara en del av lärosätets kultur och historia. De är både produktiva och meningsfulla, och bedömargruppen rekommenderar att det skapas en större medvetenhet om dem för att de ska stödja lärosätet i dess strävan mot excellens, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Bedömargruppens generella intryck är att lärosätet genom bland annat så kallade studentrepresentantmöten ger de studerande utrymme och förutsättningar att påverka effektiviteten i lärandemiljön. Vid platsbesöken framkom det dock att inte alla program har studentrepresentantmöten. Eftersom mötena tycks vara välfungerande som ett forum för direkt studentinflytande, råder bedömargruppen lärosätet att överväga om det kan finnas skäl att skapa en mer sammanhållen struktur för dem som gäller samtliga studieprogram.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet i underlagen har visat att det har rutiner och aktiviteter som stöttar och underlättar för studenterna att kunna genomföra sin utbildning inom planerad tid och med goda studieresultat. Bland annat har lärosätet individuell uppföljning och snabba aktionsvägar för att tidigt fånga upp studenter som riskerar att halka efter.

Lärosätet lyfter i självvärderingen särskilt fram att utbildningarna har en mycket hög genomströmning. Med en genomströmning som närmar sig hundra procent ligger lärosätet i toppskiktet bland landets konstnärliga högskolor. I självvärderingen gör lärosätet ingen djupare analys av vilka de samverkande faktorerna är som skapar förutsättningar för detta. Platsbesöken gav däremot bedömargruppen en bättre förståelse för några av kvalitetsaspekterna som bidrar till att så många tar examen. En av förutsättningarna är varumärket Beckmans. Representanter från lärosätet framförde att det goda ryktet lockar sökande, och flera som börjar har växlat över från andra konstnärliga högskolor.

Bedömargruppen drar slutsatsen att nyantagna studenters initiala nivå och motivation alltså skapar ett gynnsamt utgångsläge som inte ska underskattas. Studenternas drivkraft och ambition gynnas sannolikt av den personliga handledningen och uppföljningen som studenterna får genom hela utbildningen, samt av studiemiljön som beskrivs som trygg och tillåtande, liksom den täta koppling som lärosätet har till branschen via lärarnas yrkesutövning och de verklighetsförlagda samarbetsprojekten med designföretag. Vid platsbesöken bekräftades även bilden att lärosätets studievägledare/utbildningssamordnare spelar en väsentlig roll med sitt vaksamma, individuellt anpassade stöd.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen ser är den allmänna psykosociala miljön, vilket också lärosätet har påtalat. Mer specifikt handlar det om riskerna som studenter löper med hänsyn till stress. Prestationskraven, som så att säga följer med att vara antagen, är mycket högt ställda och förväntningarna på att lyckas är en del av kulturen. Bedömargruppen är av den uppfattningen att lärosätet har något att vinna på att ta detta förhållande på allvar och initiera processer för att trygga sina studenters psykosociala välfärd där prestationsförmåga och hälsa kompletterar varandra.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet är tillfredsställande. Lärosätet saknar däremot rutiner för inrättande och nedläggning av utbildningar och bedömargruppen kan därför inte se att bedömningsgrund 3.1 är uppfylld. Bedömargruppen anser att inte heller bedömningsgrund 3.3 är uppfylld, eftersom lärosätet saknar ett tillfredsställande systematiskt arbete med att följa upp och säkerställa kopplingen mellan forskning och utbildning.

De samlade underlagen visar att det på lärosätet finns en väl utvecklad kvalitetskultur med siktet inställt på studenternas förberedelser för självständigt arbete inom designbranschen. Branschens närvaro som kvalitetskompass är påtaglig både när det gäller programutveckling och forskningsanknytning. Det uppmärksammas och uppskattas också av studenterna. Lärosätet genomför kontinuerliga programuppföljningar och har ett pågående utvecklingsarbete om ändamålsenlig kommunikation med olika intressenter. Bedömargruppen anser att det löpande kvalitetsarbetet fungerar väl, men poängterar att själva systemet bör få en fastare organisatorisk förankring, se kommentarer under bedömningsområde 1. Bedömargruppen anser att lärosätets utbildningar inte bara uppmuntrar utan förutsätter studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har ett praktiskt fungerande kvalitetsarbete med tydlig bas i verksamhetens art (tre program med konstnärlig kandidatexamen) och lärosätets storlek (120 studenter och cirka 20 anställda). Det huvudsakliga kvalitetsarbetet äger rum i de tre programkollegierna Form, Mode och Visuell kommunikation samt inom avdelningen Konstnärliga och kontextuella studier (Kokos). De fyra kollegierna leds av varsin program- eller avdelningsansvarig och har också varsin utbildningsnämnd. Liksom tidigare nämnts anser bedömargruppen att lärosätets plan att ersätta de fyra utbildningsnämnderna med en lärosätesgemensam nämnd, kommer vara mer ändamålsenligt för verksamheten och verka positivt för lärosätets kvalitetsarbete.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Det löpande och systematiska kvalitetsarbetet pågår i omedelbar närhet till designbranschen och dess fortgående förändringar.
• Kurs och programutveckling utgår från att rusta studenterna för ett självständigt yrkesliv inom designbranschen.
• Lärosätets utbildningar inte bara uppmuntrar utan också förutsätter studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna.
• I sin nya loggbok har lärosätet funnit en form för dokumentation och kommunikation som har både nyhetsvärde och bygger upp ett organisationsminne, eller "utbildningsminne" som de själva formulerar det.

Bedömargruppen har i huvudsak identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver ta fram rutiner för inrättning och nedläggning av utbildningar.
• Lärosätet bör ersätta de nuvarande kvalitetsprogrammen med andra former av ändamålsenlig dokumentation för önskat och genomfört förändringsarbete.
• Lärosätet bör fullfölja det planerade arbetet med att slå samman de fyra utbildningsnämnderna till en gemensam lärosätesövergripande nämnd.
• Lärosätet bör utveckla metoder för att på ett systematiskt sätt följa upp och säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten.
• Lärosätet föreslås utveckla sina former för publicering av resultat av uppföljningar av utbildningar, till exempel genom att bygga ut loggboken så att den också fångar upp och dokumenterar viktiga vägval inom kvalitetsarbetet med utbildningsprogrammen.
• Lärosätet bör fullfölja planen att ta hjälp av ett annat lärosäte för återkommande externa granskningar, särskilt med tanke på lärosätets storlek.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och ändamålsenliga rutiner och processer när det gäller utformning och utveckling av utbildningar. Lärosätet saknar däremot rutiner för inrättande och nedläggning av utbildningar och bedömargruppen kan därför inte anse att bedömningsgrunden är uppfylld.

Av självvärderingen framgår att respektive utbildningsnämnd har ansvaret att fastställa utbildningens styrdokument och följa upp dessa. Den programansvariga ansvarar för att kvalitetsarbetet dokumenteras. Underlag som ligger till grund för utformning och utveckling av utbildningar anges bland annat vara kurs- och programutvärderingar, diskussioner vid lärarmöten och i kvalitetsrådet och utbildningens kvalitetsprogram. Rutiner för kursvärderingar och kursutvärderingar finns fastställda i styrdokumentet Kursutveckling på Beckmans designhögskola, riktlinjer och ansvarsfördelning. I kvalitetsprogrammen, som fastställts genom beslut i respektive utbildningsnämnd, har utbildningarnas kvalitetsmål och handlingsplaner och de rutiner och system som finns för att genomföra åtgärder vid brister angetts. Som nämnts under bedömningsområdet Styrning och organisation så har lärosätet meddelat att det kommer att se över användningen av kvalitetsprogrammen.

Sedan lärosätet 2003 fick examensrättigheter och inrättade de konstnärliga kandidatprogrammen Form, Mode och Visuell kommunikation har ingen ytterligare utbildning etablerats, och inte heller lagts ner. Att det saknas rutiner för inrättning och avveckling påpekas i självvärderingen. Vid första platsbesöket framgick att ledningen har en plan för att ta fram sådana ordningar. Bedömargruppen förutsätter och anser att det är viktigt att detta åtgärdas.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det säkerställer att utbildningar genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll sitt lärande. Bedömargruppen uppfattar även att det detta återspeglas i examinationen.

Av underlagen framgår att undervisningen sker i små grupper och genom kontinuerlig individuell handledning, vilket ger studenterna möjlighet att löpande ta aktiv del i arbetet med att utforma och påverka sin utbildning. Lärosätet konstaterar i självvärderingen att det hör till den pedagogiska grundsynen vid lärosätet att studenter inom ramen för sin utbildning ska få möjlighet att påverka inriktningen på sin kunskapsutveckling, och hitta hållbara arbets- och förhållningssätt för sitt framtida yrkesliv. Studenterna har även möjlighet att påverka genom möten inom programmen med lärare, kursvärderingar och årliga studentenkäter. Studentrepresentation finns i lärosätets utbildningsnämnder, som fastställer utbildnings- och kursplaner. Under det andra platsbesöket fick bedömargruppen se exempel på hur studenterna har deltagit aktivt vid diskussioner om utbildningens utformning i utbildningsnämnden för Form.

Av underlagen framgår att lärosätets utbildningar inte bara uppmuntrar utan förutsätter studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna. De välutrustade verkstäderna och lärargruppen, där alla själva också är yrkesverksamma inom design och mode, säkerställer studenternas kreativa medverkan. Undervisningen sker i små grupper och genom kontinuerlig individuell handledning. I självvärderingen påpekas att lärarnas främsta uppgift är att "iscensätta pedagogiska rum och situationer" samt att "formulera relevanta uppgifter genom vilka studenterna kan utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor" som krävs för att nå lärandemålen och som kan bedömas genom lämpliga examinationsformer. Det pedagogiska konceptet med studentdrivet lärande finns också framskrivet i utbildningsplanerna för de tre programmen. Under platsbesöken har bedömargruppen övertygats om att det är just studentaktiviteten – och framför allt i förhållande till förmågan att efter examen kunna ta självständiga designuppdrag – som är den starkaste drivkraften för lärosätets program- och kursutveckling. Bedömargruppen vill också lyfta fram att värdesättningen av självständighet, kreativitet och personligt ansvar inte bara kan iakttas inom utbildningen, utan finns med redan i urvalskriterierna vid antagning. Ett exempel på detta är att sökande till kandidatprogrammet i visuell kommunikation bedöms utifrån "Idéarbete, Konstnärligt uttryck, Hantverk, Förmåga att bedriva research."

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Inte uppfylld

Bedömargruppen finner att lärosätet i stora delar lever upp till de förväntningar man kan ha på ett mycket litet lärosäte med enbart utbildningar på kandidatnivå som i första hand bygger på konstnärlig grund, och ser positivt på de strategiska satsningar som görs. Det framgår dock inte av underlagen eller platsbesöken hur lärosätet arbetar systematiskt med att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Därför anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

I självvärderingen poängterar lärosätet att det är komplext att beskriva vad ett nära samband mellan forskning och utbildning består av på en konstnärlig högskola. Att utbildningens innehåll och genomförande vilar på konstnärlig grund och knyter an till aktuell konstnärlig forskning, samt att konstnärligt kompetenta lärare har en avgörande roll i utbildningen är en grundläggande förutsättning för lärosätets status som högskola.

Under platsbesöken fick bedömargruppen en tydlig bild av hur lärosätet – som ännu endast har utbildning på grundläggande nivå – på olika sätt arbetar med att utveckla miljö och infrastruktur. Bland de strategiska satsningar som har initierats på lärosätet för att stimulera forskningsanknytning i utbildningarna vill bedömargruppen särskilt lyfta fram:

• Avdelningen för Konstnärliga och kontextuella studier (Kokos) bildades för några år sedan och har den särskilda uppgiften att erbjuda kritiskt undersökande kurser till de tre konstnärliga programmen.
• Lärosätet har skapat möjlighet för lärarna att söka nedsättning i undervisningsuppdraget för att genomföra ett forskningsprojekt, efter att för två år sedan ha beviljats ett mindre bidrag för forskning. Vid platsbesöken framkom att alla fyra program och avdelningsansvariga för närvarande har sådana forskningsuppdrag och att de redan har färgat av sig på flera av kurserna.
• Många av gästlärarna anlitas för att bidra med aktuell konstnärlig och samhällsvetenskaplig forskning (en förteckning över gästlärarna finns på lärosätets webbplats). Under senare år har även forskning om hållbar utveckling blivit ett prioriterat område, vilket framgår i lärosätets hållbarhetspolicy.

Underlagen har däremot inte på ett tillfredsställande sätt visat hur lärosätet arbetar med att följa upp och säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver fortsätta sitt arbete med att utveckla forskningsanknytningen på ett sätt som understödjer lärosätets profil och utbildningar. Lärosätet bör utveckla metoder för att på ett mer systematiskt sätt följa upp sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten. Ett steg i detta arbete kan vara att ta fram en tydlig definition för forskningsanknytning på lärosätet.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet visar att det arbetar konsekvent och målmedvetet med att länka samman nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Lärosätet har sedan 2003 examensrätt för konstnärlig kandidatexamen och bedriver de tre programmen Form, Mode, och Visuell kommunikation. Av utbildningsplaner och kursplaner framgår att lärosätet bedriver ett ambitiöst arbete med att skapa utbildningar som ger goda förutsättningar för framtida yrkesbanor inom produktformgivning, modedesign och grafisk design.

Lärosätet anger i självvärderingen att en av de viktigaste uppgifterna i lärosätets kvalitetssäkringsarbete är att säkerställa måluppfyllelse. Av självvärderingen framgår att de fyra utbildningsnämnderna har ansvaret för att fastställa utbildningens styrdokument och följa upp dem för att säkerställa att måluppfyllelse och progression i utbildningen garanteras.

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att man arbetar konsekvent och målmedvetet med att länka samman nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Vid platsbesöken framkom bland annat att kurser och examinationer är noga uppbyggda för att steg för steg rusta studenterna för ett framtida yrkesliv i designbranschen. Bedömargruppen ser att det finns en målmedveten pedagogisk praxis hos programansvariga och lärare som stöttar uppfyllandet av bedömningsgrunden. Bedömargruppen tycker däremot att konstruktionen med fyra nämnder är otymplig för ett så litet lärosäte och ställer sig bakom rektorns förslag om att i stället skapa en lärosätesövergripande nämnd med ansvar för alla tre programmen. Bedömargruppen välkomnar också den externa och fördjupande granskning av utbildningarnas innehåll som lärosätet planerar att genomföra.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och regelbundna granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppen finner att lärosätet på ett övertygande sätt följer upp och genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Bedömargruppen ser samtidigt positivt på lärosätets beslut om att utreda former för extern kollegial granskning för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet genomför kontinuerliga programuppföljningar och utvärderingar i utbildningsnämnderna, på protokollförda möten och i samtal mellan studenter och lärare. Lärosätet har under några år prövat en modell med treåriga kvalitetsprogram som det primära verktyget för att arbeta systematiskt med kvalitet i kärnverksamheten. Kvalitetsprogrammen har fastställts i respektive programs utbildningsnämnd. Vid platsbesöken framkom att modellen inte har fungerat optimalt och att lärosätet står i beredskap att göra vissa förändringar. Ledningens reflektioner om ökad ändamålsenlighet och möjligheter till större synergieffekter mellan programmen övertygar bedömargruppen om att lärosätet är på god väg. Bedömargruppen har därför förtroende för att revideringen av de nuvarande kvalitetsprogrammen kommer att bidra till att göra de återkommande uppföljningarna ännu mer ändamålsenliga.

På det andra platsbesöket fick bedömargruppen ta del av exempel på hur Form-programmets kollegium och utbildningsnämnd har bedrivit ett viktigt förändringsarbete för att integrera kursen Rum, ljus, möbel på ett bättre sätt i programmet. Bedömargruppen har bland annat fått ta del av utbildningens kvalitetsprogram och protokoll från möten i utbildningsnämnden där kvalitetsprogrammet följts upp, samt kursvärderingar och kursreferat. Genom de underlagen och platsbesöket har bedömargruppen fått en god bild av hur programmet jobbar systematiskt med att följa upp och utveckla utbildningar med utgångspunkt i bland annat kvalitetsprogram och kursvärderingar. Exemplet visar tydligt hur lärosätet tar till vara och väger samman erfarenheter från studenter och lärare för att på bästa sätt integrera olika designföretag som aktiva parter i studenternas professionsutveckling.

I självvärderingen konstaterar lärosätet att skriftliga kursvärderingar görs enligt fastställda riktlinjer och rutinbeskrivningar. Riktlinjerna för kursutvärdering är en del av styrdokumentet Kursutveckling vid Beckmans designhögskola och anger bland annat att studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska få möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering, och att kursvärderingarna ska ligga till grund för utveckling av utbildningen. I riktlinjerna framgår också att lärosätet ska sammanställa kursvärderingarna i kursutvärderingar och att de ansvariga lärarna ska dokumentera förslag på förbättringar i lärarkursvärderingar/kursreferat.

Vid regelbundna och protokollförda kollegiemöten där studenterna och deras väg genom utbildningen följs upp förs frågor som berör kurs- och utbildningsplaner vidare till respektive utbildningsnämnd som har möten 1–2 gånger per termin. Genom att lärarna själva är yrkesaktiva formgivare på designfältet har de god grund för det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom sina specialområden. De tre programmen Form, Mode och Visuell kommunikation – liksom avdelningen Konstnärliga och kontextuella studier (Kokos) – bärs upp av engagerade och ansvarstagande kollegier som fortlöpande följer upp hur kurserna fungerar.

I självvärderingen framgår att ett förslag till extern granskning för att stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet och måluppfyllelse ska utformas under 2020, i första hand i samarbete med ett eller flera andra lärosäten. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets beslut om att utreda former för extern kollegial granskning för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet. På ett så här litet lärosäte är det mycket som fungerar informellt – och ska så göra. Men den lilla miljön ställer också särskilda krav på överblick och insyn, vilket både ledning och lärare är väl medvetna om.

Även om någon extern granskning av utbildningar ännu inte har genomförts upplever bedömargruppen att lärosätet visat att de på ett övertygande sätt följer upp och genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Bedömargruppens uppfattar att finns en god kommunikationsstruktur på lärosätet och att lärare, studenter, administrativ personal och externa parter får relevant information om utbildningarnas utveckling. Kommunikationen sker främst muntligen, via uppföljningssamtal och andra mötesformer, vilket bedömargruppen ser som ändamålsenligt med tanke på lärosätets storlek. Information skickas även via e-post och tillgängliggörs på en gemensam plattform. Bedömargruppen vill dock uppmana lärosätet att fortsätta att utveckla sin skriftliga dokumentation, och hur den tillgängliggörs.

På platsbesöken fick bedömargruppen många goda exempel på att kommunikation om utbildningarnas utveckling sker på ett ändamålsenligt sätt. Lärare och studenterna påpekar att den viktigaste kursvärderingen är det pågående utbildningssamtalet om vad som är nyttigt, lärorikt, svårt och meningsfullt. Studenterna har individuell handledning, under vissa kurser flera gånger i veckan, och eftersom kursgrupperna är små upplever studenterna att det även är lätt att komma till tals och få direkt återkoppling. Både ledning och lärare framförde att utveckling och kommunikation sker kontinuerligt. Förslag på förbättringar diskuteras i lärarlagen och tas vid behov vidare till respektive utbildningsnämnd. På programmen Mode och Visuell kommunikation hålls studentrepresentantmöten med programansvariga 1–2 gånger per termin och där kan studenterna ta upp frågor om sin utbildning och får återkoppling. Detta dokumenteras och följs upp av den programansvariga. Representanter från Form-programmet tog under det andra platsbesöket upp att utvärderingssamtal hålls med externa parter i slutet av kurser där samarbeten har ingått. Vid samtalen förs en dialog om förbättringsområden som studenterna har lyft fram. I början av kommande kurser bjuds alltid studenter från tidigare årskurs in för att berätta om vad som fungerat väl och mindre bra. Med tanke på lärosätets storlek anser bedömargruppen att det är det rimligt att en stor del av kommunikationen är muntlig, även om behovet av skriftlig dokumentation och kommunikation naturligtvis inte ska underskattas.

Av platsbesöken framgick att lärosätet med hjälp av Schoolity har skapat en tydlig och lättillgänglig ordning för gällande och tidigare kursplaner. Detta anser bedömargruppen är ett viktigt steg för att samla dokumentation som är grunden för kurs- och programutveckling. Även andra styrdokument som är kopplade till kvalitetssystemet finns samlade och tillgängliga på Schoolity. Däremot är inte allt tillgängligt för samtliga på lärosätet i nuläget, och det pågår ett utvecklingsarbete för att samla ytterligare information på ett lättillgängligt sätt på plattformen, och göra den tillgänglig för fler.

I lärosätets riktlinjer för kursutvärdering framgår att lärosätet ska sammanställa kursvärderingar i kursutvärderingar samt informera studenterna om resultaten. Lärarnas synpunkter ska dokumenteras och redovisas tillsammans med eventuella förslag på förändringar av kursen i lärarutvärderingar/kursreferat. Platsbesöken gav en delad bild av hur studenterna anser att kursvärderingarna fungerar i praktiken. Vissa studenter upplever att de inte får veta om och hur förslag leder till konkreta resultat, medan andra uttrycker att det i stort fungerar väl och att det är tydligt att och hur lärarna tar till sig och arbetar med framförda ändringsförslag. Det kom även fram att svarsfrekvensen på skriftliga kursvärderingar är låg. På Schoolity kan lärare i nuläget se alla kursutvärderingar och kursreferat. Studenterna kan än så länge bara se utvärderingar och referat från sina egna kurser, men arbete pågår för att göra samtliga kursutvärderingar och kursreferat tillgängliga och sökbara för alla.

I samband med det andra platsbesöket fick bedömargruppen ta del av protokoll från utbildningsnämndmöten på Form när utbildningsprogrammet hade följts upp. Bedömargruppen fick till exempel se en redogörelse för uppföljning av den senaste förändringen av programmet och hur studenter och lärare tycker att det fungerar. Lärare på programmet framförde att protokollen från utbildningsnämndernas möten samlas på en gemensam plats på Google Drive. Lärosätet lyfter i självvärderingen att resultaten från uppföljningarna i nuläget är för otydligt beskrivna för att kunna publiceras på ett bra sätt. Bedömargruppen anser att detta kan vara kopplat till den nuvarande modellen för kvalitetsprogrammen, som bedömargruppen bedömer inte är ändamålsenlig. Liksom tidigare nämnts ser bedömargruppen positivt på att modellen ses över och revideras, och rekommenderar lärosätet att i samband med detta hitta en form som bättre lämpar sig för publicering, samt att därefter samla och tillgängliggöra resultaten på till exempel Schoolity.

Bedömargruppen ser utvecklingen av Schoolity som ett viktigt arbete för lärosätet att skapa bättre transparens och likvärdighet för till exempel studentinflytande. Det kan även bidra till att skapa den struktur för uppbyggnad av ett bättre "utbildningsminne", som både lärosätet och bedömargruppen har identifierat ett behov av.

Den nya loggboken utgör också den ett viktigt exempel på effektiv dokumentation och kommunikation. Bedömargruppen ser här en potential att också använda loggboken till att berätta mer om pågående programutveckling.

Bedömargruppen vill även lyfta fram hur effektivt lärosätet dokumenterar och kommunicerar visuellt, genom att presentera artefakter och andra praktiska resultat av utbildningen. Ett exempel på detta är hur fundamental uppföljningen av studenternas portfolios är för den löpande utvärderingen av både kursupplägg och individuell utveckling. Ett annat exempel är de årliga examensutställningarna där studenterna visar upp sina utbildningsresultat för en större publik som med egna ögon tar del av programutvecklingen. Också på lärosätets webbplats fungerar det synliga – fotografierna av studenternas alster – både som granskningsresultat och ändamålsenlig kommunikation med berörda intressenter.

3.7 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examina. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har rutiner för antagning av studenter, tillgodoräknanden utfärdande av examina och omprövning av beslut. Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att dessa tillämpas och är ändamålsenliga.

Lärosätets rutiner för antagning, Antagning för utbildning på grundnivå vid Beckmans designhögskola, finns publicerad på lärosätets webbplats. Antagningen bygger på arbetsprover som består av egna arbeten och skisser till ett antal uppdrag som lärosätet föreskriver. Urvalet sker i flera omgångar utifrån tydliga kriterier. I antagningsordningen finns även information och riktlinjer för studieuppehåll och studieavbrott.

Lärosätet har en beslutad tillgodoräknandeordning, Tillgodoräknande vid Beckmans Designhögskola. Av dokumentet framgår bland annat vad som ska ingå vid ansökan och hur beslutet ska överklagas. I självvärderingen lyfter lärosätet fram att antalet tillgodoräknandeärenden är få, och att endast enstaka ärenden har handlagts senaste året.

I självvärderingen redogör lärosätet för de rutiner som tillämpas vid utfärdande av examina. Studenterna får i slutet av sin utbildning ett e-postmeddelande med information om att de ska ansöka om sitt examensbevis. Studenterna ansöker sedan via e-post, och ärendena handläggs av lärosätets studievägledare och utbildningssamordnare.

Av platsbesök och styrdokument framgår att lärosätet har rutiner för omprövning av beslut. Rätt till omprövning finns inskrivet i kursplaner, till exempel kan betyg överklagas hos rektor. Information om överklagande finns i antagningsordningen respektive tillgodoräknandeordningen.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Summera kortfattat bedömningsområdet och lyft de viktigaste slutsatserna. Inkludera även styrkor och utvecklingsområden i den mån sådana har identifierats. Dessa presenteras med fördel i punktform.

Bedömargruppens bedömer att bedömningsområdet jämställdhet inte är tillfredsställande. Platsbesöken styrker att det finns ett genuint intresse, engagemang, medvetenhet och kunskap hos ledning, medarbetare och studenter om frågor som är kopplade till området jämställdhet. Detta ryms inom den breda definition av jämställdhet som används, där områden som likabehandling, icke diskriminering, trakasserier, genus och breddad rekrytering framträder. Lärosätet saknar dock tydliga mål kopplade till hur jämställdhet kommer in i utbildningarna och hur dessa följs upp av exempelvis programansvariga, kvalitetsråd och nämnder. Vid platsbesöken framkommer att likabehandlingsfrågor framöver kommer att ingå i kvalitetsrådets arbete. Det framgår däremot inte tydligt vilka rutiner och processer som är uppsatta för att jämställdhet ska beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande och hur detta kopplas till de uppföljningar som lärosätet genomför inom ramen för lärosätets kvalitetssystem.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Det finns ett genuint intresse, engagemang, medvetenhet och kunskap hos ledning, medarbetare och studenter i frågor som relateras till jämställdhet.
• Lärosätet utgår från en bred definition av jämställdhet som är användbar för att utveckla området jämställdhet inom utbildningarna.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör ta fram en strategisk inriktning med tydligt uppsatta mål för arbetet med jämställdhet inom utbildningsverksamheten.
• Lärosätet bör se över rutiner och processer för uppföljning av hur jämställdhet beaktas inom utbildningarna.
• Lärosätet bör ta fram en plan för hur nämnderna (den framtida nämnden) följer upp jämställdhet inom utbildningarna och koppla den till lärosätets kvalitetssystem.

Bedömningar av bedömningsgrunden:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Bedömargruppen bedömer att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Platsbesöken styrker att det finns ett genuint intresse, engagemang, medvetenhet och kunskap hos ledning, medarbetare och studenter i frågor som är kopplade till området jämställdhet. Det framgår av den breda definition av jämställdhet som används, där områden som likabehandling, icke diskriminering, genus och breddad rekrytering används. Olika åtgärder genomförs vid lärosätet för att utjämna en ojämn könsfördelning bland undervisande personal och hos studenter. Det är däremot inte möjligt att bedöma, genom de underlag bedömargruppen har tagit del av och utifrån platsbesöken, hur lärosätet systematiskt arbetar med jämställdhet kopplat till utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet saknar bland annat en fastställd strategi eller övergripande mål för jämställdhetsarbetet, vilket bedömargruppen framhåller som ett viktigt utvecklingsområde. Lärosätet behöver även ta fram en plan för hur jämställdhet genom rutiner och processer kan följas upp systematiskt inom utbildningarna, samt koppla detta till lärosätets kvalitetssystem. Bedömargruppen ser också gärna att lärosätet förtydligar de programansvarigas, kvalitetsrådets och nämndernas (den framtida nämndens) roll för hur jämställdhet följs upp inom utbildningarna, samt hur det kopplas till lärosätets kvalitetssystem.

Av arbetsordningen framgår att rektorn är ytterst ansvarig för jämställdhetsarbetet vid lärosätet. Det har funnits en likabehandlingsgrupp vid lärosätet som har arbetat med att förbättra och främja likabehandling för studenter och blivande studenter. Vid platsbesöken framkom att frågor om likabehandling framöver ska övergå till att behandlas av kvalitetsrådet. Bedömargruppen har tagit del av lärosätets Likabehandlingsplan som beslutades 2018 och fått information om att en ny reviderad upplaga kommer att gälla från 2020. Vid platsbesöken framkommer att studenterna är aktiva och bevakar frågor inom ovan angivna områden.

Av självvärderingen framgår att lärosätet ska vara en jämställd högskola och arbetsplats. Lärosätets ambition att utveckla jämställdhet inom utbildningarna är god. Vid platsbesöken presenteras flera exempel på hur exempelvis kön beaktas vid rekrytering av lärare och bland gästlärare, sakkunnigbedömningar samt vid grupparbeten med studenter. Inom vissa program har man sett över hur undervisningstimmar hos den undervisande personalen är fördelade utifrån kön för att se om det finns skillnader. Det framgår också av platsbesöken att de beaktar jämställdhet vid marknadsföring av utbildningar och när de söker företag och samverkansparter. Normkritiska perspektiv ingår i kurser men de framhåller att de behöver arbeta vidare med dessa på ett mer systematiskt sätt. Det påtalas att det är flest kvinnor som studerar vid lärosätet, och att det pågår diskussioner om hur rekryteringen av män kan utökas inom utbildningarna.

Jämställdhet i utbildningarnas innehåll diskuteras utifrån flera olika perspektiv och framträdande är normkritik, likabehandling, icke diskriminering, breddad rekrytering och makt. Bedömargruppen framhåller att dessa olika perspektiv bidrar till ökad kunskap om genus och jämställdhet på ett övergripande plan, vilket kommer studenterna till godo.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet är tillfredsställande. Platsbesöken styrker att det finns studentrepresentation i alla lärosätets beslutande och rådgivande organ, och att studenternas åsikter och synpunkter tas tillvara. De små klasserna på lärosätet möjliggör vidare en löpande dialog mellan studenter och lärare, där resultatuppföljning, kommunikation, utveckling och synpunkter hela tiden kan pågå. Den individuella handledningen möjliggör också en chans till dialog och stöttning i studenternas utveckling. Lärosätet guidar även vidare studenter med vart de kan vända sig med förslag, vilket underlättar möjligheten till studentinflytande. Något som skulle kunna förbättras är att tydliggöra de formella vägarna som finns för studentinflytande, och se till att det fungerar likvärdigt på alla lärosätets program. Det vore även fördelaktigt att försöka öka svarsfrekvensen på kursvärderingar, och förbättra anonymiteten om möjligt. Slutligen skulle återkopplingen kunna förbättras efter att förslag från studenter tagits emot, för att tydliggöra hur förslagen har beretts, om åtgärder har genomförts eller inte och varför.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Den nära kontakten mellan studenter och lärare bidrar till löpande uppföljning och möjlighet för studenterna att påverka utbildningen.
• Den individuella handledningen möjliggör dialog och stöd samt bidrar till studenternas utveckling.
• Lärosätet guidar aktivt studenter vidare om vart de kan vända sig med spontana förslag, vilket gör att informell påverkan kan formaliseras.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör öka tydligheten och likvärdigheten i återkopplingen till studenterna efter de skriftliga kursvärderingarna.
• Lärosätet bör överväga om det skulle vara hjälpsamt att ha studentrepresentantmöten på alla program.
• Lärosätet bör förenkla möjligheten för studenterna att framföra synpunkter anonymt.
• Lärosätet bör tydliggöra de formella vägarna för studentinflytande och se till att de fungerar likvärdigt på alla program. Det bör bland annat bli tydligare för studenterna vart de kan vända sig med synpunkter samt hur synpunkterna behandlas och av vem.

Bedömningar av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Av underlagen framgår att det finns studentrepresentation i lärosätets beslutande och rådgivande organ, exempelvis i styrelsen, utbildningsnämnderna, tjänsteförslagsnämnderna, kvalitetsrådet, likabehandlingsgruppen, biblioteksgruppen och antagningsgrupperna. Skriftliga kursvärderingar görs enligt fastställda riktlinjer och rutinbeskrivningar. Även former för formativa kursvärderingar och fördjupade muntliga diskussioner efter kursens slut finns formulerade i riktlinjerna. Studenternas kursvärderingar ingår bland annat i underlag för beslut om ändring av kursplan. Studentenkäter görs vid varje program minst en gång per läsår, och ingår sedan som underlag vid förbättring av utbildningar.

Det framgår även av underlagen att lärosätet har rutiner för dialog på program- och lärosätesnivå. Dialogen sker på programvisa studentrepresentantmöten med programansvariga minst två gånger per år, där studenterna får möjligheten att ta upp frågor om sin utbildning och studiesituation. Studenterna uppmuntras att delta vid mötena, eftersom det innebär en bra chans att påverka i olika sakfrågor. Detta dokumenteras och följs upp av den programansvariga. Dessutom genomförs regelbundna möten mellan studentkårens styrelse och lärosätets stödfunktion, vilket i huvudsak innebär lärosätets studievägledare/utbildningssamordnare. Dessa möten protokollförs av studentkårens styrelse.

I dagsläget har bara programmen Mode och Visuell kommunikation studentrepresentantmöten. Bedömargruppen anser att det kan övervägas om även Formprogrammet skulle kunna dra nytta av att ha dessa möten. En annan sak att se över är att ta hand om synpunkter från studenterna likvärdigt på alla program. I det ingår att synpunkter tillvaratas, bereds under en transparent process och att besluten sedan kommuniceras tillbaka till studenterna. Syftet är att skapa en öppen process, oavsett om förslagen går igenom eller inte. Bedömargruppen upplever att den processen fungerar väl vid Form och Visuell kommunikation. Inom Mode-programmet har det vid platsbesöken framkommit exempel på att förslag från studenter inte alltid har tagits om hand och beretts på ett transparent sätt. Mode-programmet kan möjligen dra lärdomar från hur man arbetar inom de två andra programmen.

På platsbesöken framkom att lärosätet aktivt guidar vidare förslag från studenter till formella forum, vilket är positivt och gör att informell påverkan kan formaliseras. Exempel på detta är hur förslag från till exempel rektorsluncher fångas upp och guidas vidare till rätt instans.

Lärosätet är litet, vilket både innebär styrkor och utmaningar. Det finns en tät kontakt mellan studenter och lärare i och med de små klasserna på lärosätet. Det gör att kontakten hålls löpande, vilket möjliggör stöd till studenterna under utbildningen. Kontakten innebär även en form av löpande resultatuppföljning, samt en möjlighet för studenter att påverka utbildningen och framföra synpunkter löpande. Handledningstillfällena möjliggör också dialog, uppföljning och bidrar till studenternas utveckling.

Studentrepresentantmöten, studentenkäter, muntliga utvärderingar efter kurser, kontinuerlig utvärdering i undervisningen samt kontinuerlig kommunikation mellan studenter och lärare genererar information om förbättringsbehov. Bedömargruppen anser dock att fördelningen av ansvaret för att ta emot synpunkter från studenterna behöver tydliggöras. För studenterna behöver det vara tydligt var ansvaret ligger för att ta emot och bereda förslag och synpunkter, så att det finns en transparens och möjlighet för studenterna att följa med i processen fram till eventuella åtgärder och beslut. Processen bör vara likvärdig på alla lärosätets program.

Vid platsbesöken har det framgått att sammanställningar av kursvärderingar görs tillgängliga för studenter och personal. Bedömargruppen anser dock att det vore fördelaktigt med ökad tydlighet och likvärdighet när det gäller återkopplingen till studenterna efter de skriftliga kursvärderingarna och kommunikation när det har beslutats om åtgärder baserat på kursvärderingarna. Det framgick under platsbesöken att vissa studenter tycker att det är tydligt att lärarna tar till sig och arbetar med framförda ändringsförslag och hur det går till, medan andra upplever att de inte får veta att och hur förslag leder till konkreta resultat. Ett exempel som framfördes är hur kursmål hastigt har flyttats mellan kurser, utan förankring och kommunikation med studenterna. Bedömargruppen anser att det bör skapas tydligare rutiner om hur förändringar som planeras eller har gjorts i kurser eller program kommuniceras till studenterna på ett effektivt sätt. Det skapar en ökad tydlighet och transparens i lärosätets förbättringsarbete.

Av platsbesöken framgår att svarsfrekvensen på kursvärderingar i allmänhet är låg. Bedömargruppen anser att lärosätet med fördel skulle kunna undersöka lösningar som kan uppmuntra studenterna att svara på dem i större utsträckning. Ett konkret exempel som lyfts fram under platsbesöken är att i högre grad genomföra kursvärderingarna under schemalagd tid. Ett annat utvecklingsområde enligt bedömargruppen är att förenkla möjligheten till anonymitet på lärosätet i den mån det går, exempelvis vid kursvärderingar eller när det finns behov av att diskutera eventuella problem som uppstått. Syftet är att studenterna ska känna sig så trygga som möjligt i att kunna framföra sina åsikter. Bedömargruppen är medveten om att anonymitet kan vara svårt på ett litet lärosäte. Men just på grund av att det är ett litet lärosäte kan behovet av möjlighet till anonymitet vara särskilt viktigt för att synpunkter tryggt ska kunna framföras.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl utvecklat och systematiskt arbete för att förbereda studenterna för arbetslivet. I utbildningsprogrammen finns obligatoriska kurser som innehåller praktik i arbetslivet och som tidigt utvecklar studenternas kontaktnät för framtida yrkesverksamhet. Verksamma lärare och gästlärare på lärosätet är även själva professionella utövare inom sina konstnärliga områden och tillför kontinuerligt erfarenheter och aktuella kunskaper till studenterna i undervisningen.

Lärosätet har en lång tradition av att samarbeta med externa parter, företag och branschorganisationer och det är en viktig, och i vissa fall avgörande, faktor för studenterna att söka till lärosätets utbildningar. Genom mässor och utställningar får också studenter uppmärksamhet för sina arbeten från samhälle och kulturliv. Mässor och utställningar är tillfällen under utbildningen när studenterna även konkret samarbetar med företag.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har sammantaget en styrka i sin grundade tradition med samarbeten med företag och externa partner och de kontakter och möjligheter det skapar för studenter att få praktik, att skapa kontaktnät och få anställning.
• Utbildningar med hög grad av verklighetsförankring, samt kopplingen till branschen och samverkan mellan utbildningar och företag lockar studenter att söka sig till lärosätet.
• Utbildningarna innehåller kurser där samverkan med arbetslivet ingår som del av innehållet.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Alumnverksamheten kan utvecklas och systematiseras ytterligare för att öka kontakterna med alumner.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

De samlade underlagen visar att det på lärosätet finns lång erfarenhet av att ha uppmärksamhet på förändringar i omvärlden, som det grundläggande viktiga för utbildningarna och studenternas yrkesliv. I lärosätets strategiska inriktningsbeslut Beckmans Designhögskola, strategisk inriktning 2017–2020 anges bland annat att lärosätet ska vara en mötesplats för kreativ och konstnärlig utveckling med hög relevans för samhället och dess utveckling. Mål i den strategiska inriktningen är även att lärosätet ska vara en intressant samarbetspartner för samhället, och i det större perspektivet mot omvärlden. I självvärderingen framgår tydligt att det är centralt för lärosätet att utveckla utbildningar som står i samklang med samhällets behov och efterfrågan, och det har också bekräftats under platsbesöken.

Verksamma lärare och gästlärare på lärosätet är själva professionella utövare inom sina konstnärliga områden och tillför kontinuerligt erfarenheter och aktuella kunskaper till studenterna i undervisningen, vilket bedömargruppen kunnat ta del av både i lärosätets självvärdering och vid platsbesöken. Detta lyfts även fram av studenter som en viktig och värdefull del i undervisningen. Studenter har under platsbesöken även uttryckt att lärosätets utbildningar är verklighetsförankrade och att kopplingen till branschen och samverkan mellan utbildningar och företag lockar studenter att söka sig till lärosätet.

Samverkan med arbetslivet i olika former förekommer kontinuerligt under utbildningarna. I lärosätets självvärdering beskrivs, som exempel, hur kursen Rum, ljus, möbel inom Formprogrammet ger studenterna inblick i hur de kan arbeta som professionella designer mot en uppdragsgivare. Studenterna får i uppdrag att lösa ett designuppdrag mot ett företag och går igenom alla steg som ingår i en designprocess. Lärosätets självvärdering beskriver vidare hur samarbetsprojekt mellan utbildningsprogrammen utvecklar studenternas förmågor till samverkan med andra discipliner. Det sker till exempel genom specifika kurser och samarbetsprojekt mellan programmen, som upplägg för deltagande i Möbelmässan där Forms studenter utformar utställningsdelar i samarbete med studenter från Visuell kommunikation. I samband med mässan tränas även studenterna i att kommunicera med olika externa parter för att få fram underlag och skapa skalmodell eller prototyp. Bedömargruppen anser att det är ett värdefullt sätt att pröva sin kommande yrkesroll när studenter redan under utbildningens gång får pröva på samarbeten, och även de svårigheter som kan uppstå. På platsbesöken framgick att utvärderingssamtal hålls med externa parter i slutet av kurser med samarbeten. Vid samtalen förs bland annat en dialog om förbättringsområden som studenterna lyft fram under kursens gång och i kursvärderingar.

I samband med platsbesöken tittade bedömargruppen djupare på hur processen för uppföljning och förändring sett ut med bland annat kursen Rum, ljus och möbel som exempel. Bedömargruppen tog del av kurs- och utbildningsplaner, kursvärderingar, protokoll från utbildningsnämndmöten och lärares redogörelser och hur studenters synpunkter på samarbeten med företag har tagits upp och arbetats in i kommande kurser. I förändringsarbetet ingick även tankar om hur formyrket kan se ut i framtiden och vilka verktyg och kunskaper som kan behövas, och fokus lades mer på ämnen som gestaltning och designmetodik. Samtal fördes med olika delar av branschen, men det betonades att konstnärlig grund och specialisering var viktigt att hålla oförändrade i kontakter med externa parter. Förändringen har skett under en treårscykel och har gjort kursen mer relevant för studenternas kommande arbetsliv. Sammantaget har detta stärkt bedömargruppens bild av att lärosätet genom rutiner och processer i utbildningarna säkerställer att studenter får beredskap att möta arbetslivet, samt att det på ett övertygande sätt följer upp och genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna i samarbete med den bransch som studenterna ska verka i.

Vikten av att ha en företagsförankring visas även genom att det i lärosätets styrelse finns representanter från yrkeslivet med erfarenhet från olika branscher och företag. Även alla utbildningsnämnder har externa sakkunniga representanter. Bedömargruppen har vid platsbesöken fått ta del av att styrelsen för diskussioner om kontakter med näringsliv, arbetsliv och förändringar som påverkar utbildningarna.

Kontakt med alumner har av tradition varit en betydelsefull del av lärosätets verksamhet. Lärosätet påpekar i självvärderingen att det just som litet lärosäte är beroende av starkt stöd från alumner. Genom att alumner verkar som gästlärare och föreläsare får studenter förebilder inför framtida yrkesliv och kontaktnät skapas som för vidare ut i arbetslivet. Självvärderingen redogör för verksamheter som redan nu finns. Bland annat ordnas kvällsaktiviteter där alumner bjuds in, en alumnutställning i lärosätets lokaler öppen för allmänheten och alumnprojekt som genomförts i Sverige och andra städer som London, Paris och Milano. Bedömargruppen noterar dessa och andra aktiviteter som värdefulla i lärosätets strävan efter att dra in alumner i verksamheten där de kan byta erfarenheter med studenter och varandra.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena Styrning och organisation och Jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna inom två år.

Lärosätets kvalitetssystem är ungt och i flera delar oprövat, och bedömargruppen anser att underlagen inte har visat att det finns en tillräcklig systematik när det gäller hur kvalitetsarbetets resultat tas tillvara i den strategiska styrningen på övergripande nivå. Lärosätet har dessutom meddelat att delar av systemet nu är under revidering. Bedömargruppen instämmer med lärosätet i att systemet bör förenklas och förtydligas med ett större mått av ändamålsenlighet som följd. Bedömargruppen anser att det till exempel är viktigt att lärosätet fullföljer sina planer att föra ihop de fyra utbildningsnämnderna till en gemensam nämnd. Bedömargruppen vill dock framhålla att det vid ett så här litet lärosäte är viktigt att finna balansen mellan det informella och de krav på systematik och formalia som ingår det nationella kvalitetssystemet.

På programnivå anser bedömargruppen att lärosätet visar på systematik, även om det primära verktyget för detta i dagsläget inte fungerar optimalt och är under revidering. Till exempel ligger resultat från utvärderingar till grund för strategiska förändringar inom program och kurser. Lärosätets operativa och strategiska ansvar är tydligt definierat och fördelat på ett litet antal funktioner, vilket ger goda förutsättningar för att kunna fånga upp och åtgärda brister samt identifiera och utveckla styrkor. Det finns en god dynamik mellan lärare och studenter och ett engagerat kollegialt samarbete. Bedömargruppens intryck är att det finns en god kommunikationsstruktur på lärosätet, men att vissa verktyg kan utvecklas för att tydligare formalisera viss kommunikation.

Bedömargruppen anser att lärosätet erbjuder en god utbildningsmiljö. Lärosätet erbjuder tre kandidatprogram med cirka 120 studenter och har cirka 20 anställda. Detta skapar en exklusivitet som på många sätt är kvalitetsbefrämjande men också innebär en sårbarhet och ett stort personberoende. Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att de har välfungerande rutiner och processer som säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov och främjar den undervisande personalens möjligheter att vidareutvecklas både ämnesmässigt och pedagogiskt. Bedömargruppen anser också att lärosätet med specialutrustade verkstäder, egna arbetsplatser till alla studenter och välfungerande stödfunktioner skapar goda förutsättningar för studenternas lärande. Det finns även rutiner och aktiviteter som stöttar och underlättar för studenterna att genomföra sin utbildning inom planerad tid och med goda studieresultat, bland annat genom individuell uppföljning och snabba aktionsvägar för att tidigt fånga upp studenter som riskerar att halka efter.

Bedömargruppen bedömer att lärosätet har ändamålsenliga processer för kvalitetsutveckling och bedriver systematisk kurs- och programutveckling med utgångspunkt i mötet mellan bransch och studentönskemål. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet avser att ta hjälp av ett annat lärosäte för att återkommande få en kollegial blick utifrån på sina utbildningar och för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet. Bedömargruppen uppfattar att lärare, studenter, administrativ personal och externa parter får relevant information om utbildningarnas utveckling.

Kommunikation sker främst muntligen, via uppföljningssamtal och andra mötesformer, vilket bedömargruppen ser som ändamålsenligt med tanke på lärosätets storlek. Bedömargruppen uppmanar dock lärosätet att fortsätta att utveckla sin skriftliga dokumentation och hur den tillgängliggörs. Bedömargruppen anser vidare att lärosätet visat att det arbetar konsekvent och målmedvetet med att länka samman nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Lärosätet saknar rutiner för inrättande och nedläggning av utbildningar och bedömargruppen anser att det är viktigt att detta åtgärdas. Bedömargrupper ser positivt på de strategiska satsningar som görs för att stärka forskning och forskningsanknytning på lärosätet, men anser inte att lärosätet visat att det har systematiskt arbete med att följa upp och säkerställa kopplingen mellan forskning och utbildning.

När det gäller bedömningsområdet Jämställdhet uppstår en slags paradox. Bedömargruppen uppfattar att studenter, lärare och ledning är djupt engagerade i frågor om normkritik, jämställdhet och lika rättigheter, vilket speglas i den bredare definition av jämställdhet som används vid lärosätet. Vid platsbesöken noterar bedömargruppen att frågorna är ständigt närvarande under utbildningen och vid lärarrekrytering. Lärosätet saknar dock tydliga mål kopplade till hur jämställdhet kommer in i utbildningarna och hur målen följs upp av exempelvis programansvariga, kvalitetsråd eller och nämnder. Det är därför inte möjligt att bedöma detta bedömningsområde som tillfredsställande.

Lärosätets begränsade storlek och inriktning ger också särskilda förutsättningar för studenterna. En stor del av undervisningen sker genom individuell handledning och studentgrupperna är små, liksom lärarna är få. Kontakt hålls därmed löpande, vilket möjliggör stöd till studenter i utbildningen och utvecklingen, och innebär en form av löpande resultatuppföljning, samt en möjlighet för studenter att påverka utbildningen och framföra synpunkter. Det finns studentrepresentation i alla lärosätets beslutande och rådgivande organ och skriftliga kursvärderingar görs enligt fastställda riktlinjer och rutinbeskrivningar. Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att studenternas åsikter och synpunkter tas tillvara och konstaterar att lärosätet har en fungerande ordning för studentrepresentation och studentinflytande. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver tydliggöra de formella vägarna som finns för studentinflytande, och se till att det fungerar likvärdigt på alla lärosätets program.

Arbetslivsanknytningen är framträdande och också tydligt förankrad genom att samtliga lärare själva är yrkesverksamma som designers och har goda förutsättningar för att förbereda studenter för det arbetsliv de ska ut i efter utbildningen. Program- och kursutveckling sker med nära kopplingar till förändringar inom branschen.