Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Godkänt kvalitetssäkringsarbete
Publicerad: 2023-03-09
Lärosäte: Beckmans designhögskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet är tillfredsställande. Lärosätet saknar däremot rutiner för inrättande och nedläggning av utbildningar och bedömargruppen kan därför inte se att bedömningsgrund 3.1 är uppfylld. Bedömargruppen anser att inte heller bedömningsgrund 3.3 är uppfylld, eftersom lärosätet saknar ett tillfredsställande systematiskt arbete med att följa upp och säkerställa kopplingen mellan forskning och utbildning.

De samlade underlagen visar att det på lärosätet finns en väl utvecklad kvalitetskultur med siktet inställt på studenternas förberedelser för självständigt arbete inom designbranschen. Branschens närvaro som kvalitetskompass är påtaglig både när det gäller programutveckling och forskningsanknytning. Det uppmärksammas och uppskattas också av studenterna. Lärosätet genomför kontinuerliga programuppföljningar och har ett pågående utvecklingsarbete om ändamålsenlig kommunikation med olika intressenter. Bedömargruppen anser att det löpande kvalitetsarbetet fungerar väl, men poängterar att själva systemet bör få en fastare organisatorisk förankring, se kommentarer under bedömningsområde 1. Bedömargruppen anser att lärosätets utbildningar inte bara uppmuntrar utan förutsätter studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har ett praktiskt fungerande kvalitetsarbete med tydlig bas i verksamhetens art (tre program med konstnärlig kandidatexamen) och lärosätets storlek (120 studenter och cirka 20 anställda). Det huvudsakliga kvalitetsarbetet äger rum i de tre programkollegierna Form, Mode och Visuell kommunikation samt inom avdelningen Konstnärliga och kontextuella studier (Kokos). De fyra kollegierna leds av varsin program- eller avdelningsansvarig och har också varsin utbildningsnämnd. Liksom tidigare nämnts anser bedömargruppen att lärosätets plan att ersätta de fyra utbildningsnämnderna med en lärosätesgemensam nämnd, kommer vara mer ändamålsenligt för verksamheten och verka positivt för lärosätets kvalitetsarbete.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

  • Det löpande och systematiska kvalitetsarbetet pågår i omedelbar närhet till designbranschen och dess fortgående förändringar.
  • Kurs- och programutveckling utgår från att rusta studenterna för ett självständigt yrkesliv inom designbranschen.
  • Lärosätets utbildningar inte bara uppmuntrar utan också förutsätter studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna.
  • I sin nya loggbok har lärosätet funnit en form för dokumentation och kommunikation som har både nyhetsvärde och bygger upp ett organisationsminne, eller "utbildningsminne" som de själva formulerar det.
Bedömargruppen har i huvudsak identifierat följande utvecklingsområden:
  • Lärosätet behöver ta fram rutiner för inrättning och nedläggning av utbildningar.
  • Lärosätet bör ersätta de nuvarande kvalitetsprogrammen med andra former av ändamålsenlig dokumentation för önskat och genomfört förändringsarbete.
  • Lärosätet bör fullfölja det planerade arbetet med att slå samman de fyra utbildningsnämnderna till en gemensam lärosätesövergripande nämnd.
  • Lärosätet bör utveckla metoder för att på ett systematiskt sätt följa upp och säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten.
  • Lärosätet föreslås utveckla sina former för publicering av resultat av uppföljningar av utbildningar, till exempel genom att bygga ut loggboken så att den också fångar upp och dokumenterar viktiga vägval inom kvalitetsarbetet med utbildningsprogrammen.
  • Lärosätet bör fullfölja planen att ta hjälp av ett annat lärosäte för återkommande externa granskningar, särskilt med tanke på lärosätets storlek.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och ändamålsenliga rutiner och processer när det gäller utformning och utveckling av utbildningar. Lärosätet saknar däremot rutiner för inrättande och nedläggning av utbildningar och bedömargruppen kan därför inte anse att bedömningsgrunden är uppfylld.

Av självvärderingen framgår att respektive utbildningsnämnd har ansvaret att fastställa utbildningens styrdokument och följa upp dessa. Den programansvariga ansvarar för att kvalitetsarbetet dokumenteras. Underlag som ligger till grund för utformning och utveckling av utbildningar anges bland annat vara kurs- och programutvärderingar, diskussioner vid lärarmöten och i kvalitetsrådet och utbildningens kvalitetsprogram. Rutiner för kursvärderingar och kursutvärderingar finns fastställda i styrdokumentet Kursutveckling på Beckmans designhögskola, riktlinjer och ansvarsfördelning. I kvalitetsprogrammen, som fastställts genom beslut i respektive utbildningsnämnd, har utbildningarnas kvalitetsmål och handlingsplaner och de rutiner och system som finns för att genomföra åtgärder vid brister angetts. Som nämnts under bedömningsområdet Styrning och organisation så har lärosätet meddelat att det kommer att se över användningen av kvalitetsprogrammen.

Sedan lärosätet 2003 fick examensrättigheter och inrättade de konstnärliga kandidatprogrammen Form, Mode och Visuell kommunikation har ingen ytterligare utbildning etablerats, och inte heller lagts ner. Att det saknas rutiner för inrättning och avveckling påpekas i självvärderingen. Vid första platsbesöket framgick att ledningen har en plan för att ta fram sådana ordningar. Bedömargruppen förutsätter och anser att det är viktigt att detta åtgärdas.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det säkerställer att utbildningar genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll sitt lärande. Bedömargruppen uppfattar även att det detta återspeglas i examinationen.

Av underlagen framgår att undervisningen sker i små grupper och genom kontinuerlig individuell handledning, vilket ger studenterna möjlighet att löpande ta aktiv del i arbetet med att utforma och påverka sin utbildning. Lärosätet konstaterar i självvärderingen att det hör till den pedagogiska grundsynen vid lärosätet att studenter inom ramen för sin utbildning ska få möjlighet att påverka inriktningen på sin kunskapsutveckling, och hitta hållbara arbets- och förhållningssätt för sitt framtida yrkesliv. Studenterna har även möjlighet att påverka genom möten inom programmen med lärare, kursvärderingar och årliga studentenkäter. Studentrepresentation finns i lärosätets utbildningsnämnder, som fastställer utbildnings- och kursplaner. Under det andra platsbesöket fick bedömargruppen se exempel på hur studenterna har deltagit aktivt vid diskussioner om utbildningens utformning i utbildningsnämnden för Form.

Av underlagen framgår att lärosätets utbildningar inte bara uppmuntrar utan förutsätter studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna. De välutrustade verkstäderna och lärargruppen, där alla själva också är yrkesverksamma inom design och mode, säkerställer studenternas kreativa medverkan. Undervisningen sker i små grupper och genom kontinuerlig individuell handledning. I självvärderingen påpekas att lärarnas främsta uppgift är att "iscensätta pedagogiska rum och situationer" samt att "formulera relevanta uppgifter genom vilka studenterna kan utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor" som krävs för att nå lärandemålen och som kan bedömas genom lämpliga examinationsformer. Det pedagogiska konceptet med studentdrivet lärande finns också framskrivet i utbildningsplanerna för de tre programmen. Under platsbesöken har bedömargruppen övertygats om att det är just studentaktiviteten – och framför allt i förhållande till förmågan att efter examen kunna ta självständiga designuppdrag – som är den starkaste drivkraften för lärosätets program- och kursutveckling. Bedömargruppen vill också lyfta fram att värdesättningen av självständighet, kreativitet och personligt ansvar inte bara kan iakttas inom utbildningen, utan finns med redan i urvalskriterierna vid antagning. Ett exempel på detta är att sökande till kandidatprogrammet i visuell kommunikation bedöms utifrån "Idéarbete, Konstnärligt uttryck, Hantverk, Förmåga att bedriva research."

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Inte uppfylld

Bedömargruppen finner att lärosätet i stora delar lever upp till de förväntningar man kan ha på ett mycket litet lärosäte med enbart utbildningar på kandidatnivå som i första hand bygger på konstnärlig grund, och ser positivt på de strategiska satsningar som görs. Det framgår dock inte av underlagen eller platsbesöken hur lärosätet arbetar systematiskt med att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Därför anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

I självvärderingen poängterar lärosätet att det är komplext att beskriva vad ett nära samband mellan forskning och utbildning består av på en konstnärlig högskola. Att utbildningens innehåll och genomförande vilar på konstnärlig grund och knyter an till aktuell konstnärlig forskning, samt att konstnärligt kompetenta lärare har en avgörande roll i utbildningen är en grundläggande förutsättning för lärosätets status som högskola.

Under platsbesöken fick bedömargruppen en tydlig bild av hur lärosätet – som ännu endast har utbildning på grundläggande nivå – på olika sätt arbetar med att utveckla miljö och infrastruktur. Bland de strategiska satsningar som har initierats på lärosätet för att stimulera forskningsanknytning i utbildningarna vill bedömargruppen särskilt lyfta fram:

  • Avdelningen för Konstnärliga och kontextuella studier (Kokos) bildades för några år sedan och har den särskilda uppgiften att erbjuda kritiskt undersökande kurser till de tre konstnärliga programmen.
  • Lärosätet har skapat möjlighet för lärarna att söka nedsättning i undervisningsuppdraget för att genomföra ett forskningsprojekt, efter att för två år sedan ha beviljats ett mindre bidrag för forskning. Vid platsbesöken framkom att alla fyra program- och avdelningsansvariga för närvarande har sådana forskningsuppdrag och att de redan har färgat av sig på flera av kurserna.
  • Många av gästlärarna anlitas för att bidra med aktuell konstnärlig och samhällsvetenskaplig forskning (en förteckning över gästlärarna finns på lärosätets webbplats). Under senare år har även forskning om hållbar utveckling blivit ett prioriterat område, vilket framgår i lärosätets hållbarhetspolicy.
Underlagen har däremot inte på ett tillfredsställande sätt visat hur lärosätet arbetar med att följa upp och säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver fortsätta sitt arbete med att utveckla forskningsanknytningen på ett sätt som understödjer lärosätets profil och utbildningar. Lärosätet bör utveckla metoder för att på ett mer systematiskt sätt följa upp sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten. Ett steg i detta arbete kan vara att ta fram en tydlig definition för forskningsanknytning på lärosätet.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet visar att det arbetar konsekvent och målmedvetet med att länka samman nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Lärosätet har sedan 2003 examensrätt för konstnärlig kandidatexamen och bedriver de tre programmen Form, Mode, och Visuell kommunikation. Av utbildningsplaner och kursplaner framgår att lärosätet bedriver ett ambitiöst arbete med att skapa utbildningar som ger goda förutsättningar för framtida yrkesbanor inom produktformgivning, modedesign och grafisk design.

Lärosätet anger i självvärderingen att en av de viktigaste uppgifterna i lärosätets kvalitetssäkringsarbete är att säkerställa måluppfyllelse. Av självvärderingen framgår att de fyra utbildningsnämnderna har ansvaret för att fastställa utbildningens styrdokument och följa upp dem för att säkerställa att måluppfyllelse och progression i utbildningen garanteras.

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att man arbetar konsekvent och målmedvetet med att länka samman nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Vid platsbesöken framkom bland annat att kurser och examinationer är noga uppbyggda för att steg för steg rusta studenterna för ett framtida yrkesliv i designbranschen. Bedömargruppen ser att det finns en målmedveten pedagogisk praxis hos programansvariga och lärare som stöttar uppfyllandet av bedömningsgrunden. Bedömargruppen tycker däremot att konstruktionen med fyra nämnder är otymplig för ett så litet lärosäte och ställer sig bakom rektorns förslag om att i stället skapa en lärosätesövergripande nämnd med ansvar för alla tre programmen. Bedömargruppen välkomnar också den externa och fördjupande granskning av utbildningarnas innehåll som lärosätet planerar att genomföra.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och regelbundna granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppen finner att lärosätet på ett övertygande sätt följer upp och genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Bedömargruppen ser samtidigt positivt på lärosätets beslut om att utreda former för extern kollegial granskning för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet genomför kontinuerliga programuppföljningar och utvärderingar i utbildningsnämnderna, på protokollförda möten och i samtal mellan studenter och lärare. Lärosätet har under några år prövat en modell med treåriga kvalitetsprogram som det primära verktyget för att arbeta systematiskt med kvalitet i kärnverksamheten. Kvalitetsprogrammen har fastställts i respektive programs utbildningsnämnd. Vid platsbesöken framkom att modellen inte har fungerat optimalt och att lärosätet står i beredskap att göra vissa förändringar. Ledningens reflektioner om ökad ändamålsenlighet och möjligheter till större synergieffekter mellan programmen övertygar bedömargruppen om att lärosätet är på god väg. Bedömargruppen har därför förtroende för att revideringen av de nuvarande kvalitetsprogrammen kommer att bidra till att göra de återkommande uppföljningarna ännu mer ändamålsenliga.

På det andra platsbesöket fick bedömargruppen ta del av exempel på hur Form-programmets kollegium och utbildningsnämnd har bedrivit ett viktigt förändringsarbete för att integrera kursen Rum, ljus, mo?bel på ett bättre sätt i programmet. Bedömargruppen har bland annat fått ta del av utbildningens kvalitetsprogram och protokoll från möten i utbildningsnämnden där kvalitetsprogrammet följts upp, samt kursvärderingar och kursreferat. Genom de underlagen och platsbesöket har bedömargruppen fått en god bild av hur programmet jobbar systematiskt med att följa upp och utveckla utbildningar med utgångspunkt i bland annat kvalitetsprogram och kursvärderingar. Exemplet visar tydligt hur lärosätet tar till vara och väger samman erfarenheter från studenter och lärare för att på bästa sätt integrera olika designföretag som aktiva parter i studenternas professionsutveckling.

I självvärderingen konstaterar lärosätet att skriftliga kursvärderingar görs enligt fastställda riktlinjer och rutinbeskrivningar. Riktlinjerna för kursutvärdering är en del av styrdokumentet Kursutveckling vid Beckmans designhögskola och anger bland annat att studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska få möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering, och att kursvärderingarna ska ligga till grund för utveckling av utbildningen. I riktlinjerna framgår också att lärosätet ska sammanställa kursvärderingarna i kursutvärderingar och att de ansvariga lärarna ska dokumentera förslag på förbättringar i lärarkursvärderingar/kursreferat.

Vid regelbundna och protokollförda kollegiemöten där studenterna och deras väg genom utbildningen följs upp förs frågor som berör kurs- och utbildningsplaner vidare till respektive utbildningsnämnd som har möten 1–2 gånger per termin. Genom att lärarna själva är yrkesaktiva formgivare på designfältet har de god grund för det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom sina specialområden. De tre programmen Form, Mode och Visuell kommunikation – liksom avdelningen Konstnärliga och kontextuella studier (Kokos) – bärs upp av engagerade och ansvarstagande kollegier som fortlöpande följer upp hur kurserna fungerar.

I självvärderingen framgår att ett förslag till extern granskning för att stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet och måluppfyllelse ska utformas under 2020, i första hand i samarbete med ett eller flera andra lärosäten. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets beslut om att utreda former för extern kollegial granskning för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen av utbildningarnas kvalitet. På ett så här litet lärosäte är det mycket som fungerar informellt – och ska så göra. Men den lilla miljön ställer också särskilda krav på överblick och insyn, vilket både ledning och lärare är väl medvetna om.

Även om någon extern granskning av utbildningar ännu inte har genomförts upplever bedömargruppen att lärosätet visat att de på ett övertygande sätt följer upp och genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Bedömargruppens uppfattar att finns en god kommunikationsstruktur på lärosätet och att lärare, studenter, administrativ personal och externa parter får relevant information om utbildningarnas utveckling. Kommunikationen sker främst muntligen, via uppföljningssamtal och andra mötesformer, vilket bedömargruppen ser som ändamålsenligt med tanke på lärosätets storlek. Information skickas även via e-post och tillgängliggörs på en gemensam plattform. Bedömargruppen vill dock uppmana lärosätet att fortsätta att utveckla sin skriftliga dokumentation, och hur den tillgängliggörs.

På platsbesöken fick bedömargruppen många goda exempel på att kommunikation om utbildningarnas utveckling sker på ett ändamålsenligt sätt. Lärare och studenterna påpekar att den viktigaste kursvärderingen är det pågående utbildningssamtalet om vad som är nyttigt, lärorikt, svårt och meningsfullt. Studenterna har individuell handledning, under vissa kurser flera gånger i veckan, och eftersom kursgrupperna är små upplever studenterna att det även är lätt att komma till tals och få direkt återkoppling. Både ledning och lärare framförde att utveckling och kommunikation sker kontinuerligt. Förslag på förbättringar diskuteras i lärarlagen och tas vid behov vidare till respektive utbildningsnämnd. På programmen Mode och Visuell kommunikation hålls studentrepresentantmöten med programansvariga 1–2 gånger per termin och där kan studenterna ta upp frågor om sin utbildning och får återkoppling. Detta dokumenteras och följs upp av den programansvariga. Representanter från Form-programmet tog under det andra platsbesöket upp att utvärderingssamtal hålls med externa parter i slutet av kurser där samarbeten har ingått. Vid samtalen förs en dialog om förbättringsområden som studenterna har lyft fram. I början av kommande kurser bjuds alltid studenter från tidigare årskurs in för att berätta om vad som fungerat väl och mindre bra. Med tanke på lärosätets storlek anser bedömargruppen att det är det rimligt att en stor del av kommunikationen är muntlig, även om behovet av skriftlig dokumentation och kommunikation naturligtvis inte ska underskattas.

Av platsbesöken framgick att lärosätet med hjälp av Schoolity har skapat en tydlig och lättillgänglig ordning för gällande och tidigare kursplaner. Detta anser bedömargruppen är ett viktigt steg för att samla dokumentation som är grunden för kurs- och programutveckling. Även andra styrdokument som är kopplade till kvalitetssystemet finns samlade och tillgängliga på Schoolity. Däremot är inte allt tillgängligt för samtliga på lärosätet i nuläget, och det pågår ett utvecklingsarbete för att samla ytterligare information på ett lättillgängligt sätt på plattformen, och göra den tillgänglig för fler.

I lärosätets riktlinjer för kursutvärdering framgår att lärosätet ska sammanställa kursvärderingar i kursutvärderingar samt informera studenterna om resultaten. Lärarnas synpunkter ska dokumenteras och redovisas tillsammans med eventuella förslag på förändringar av kursen i lärarutvärderingar/kursreferat. Platsbesöken gav en delad bild av hur studenterna anser att kursvärderingarna fungerar i praktiken. Vissa studenter upplever att de inte får veta om och hur förslag leder till konkreta resultat, medan andra uttrycker att det i stort fungerar väl och att det är tydligt att och hur lärarna tar till sig och arbetar med framförda ändringsförslag. Det kom även fram att svarsfrekvensen på skriftliga kursvärderingar är låg. På Schoolity kan lärare i nuläget se alla kursutvärderingar och kursreferat. Studenterna kan än så länge bara se utvärderingar och referat från sina egna kurser, men arbete pågår för att göra samtliga kursutvärderingar och kursreferat tillgängliga och sökbara för alla.

I samband med det andra platsbesöket fick bedömargruppen ta del av protokoll från utbildningsnämndmöten på Form när utbildningsprogrammet hade följts upp. Bedömargruppen fick till exempel se en redogörelse för uppföljning av den senaste förändringen av programmet och hur studenter och lärare tycker att det fungerar. Lärare på programmet framförde att protokollen från utbildningsnämndernas möten samlas på en gemensam plats på Google Drive. Lärosätet lyfter i självvärderingen att resultaten från uppföljningarna i nuläget är för otydligt beskrivna för att kunna publiceras på ett bra sätt. Bedömargruppen anser att detta kan vara kopplat till den nuvarande modellen för kvalitetsprogrammen, som bedömargruppen bedömer inte är ändamålsenlig. Liksom tidigare nämnts ser bedömargruppen positivt på att modellen ses över och revideras, och rekommenderar lärosätet att i samband med detta hitta en form som bättre lämpar sig för publicering, samt att därefter samla och tillgängliggöra resultaten på till exempel Schoolity.

Bedömargruppen ser utvecklingen av Schoolity som ett viktigt arbete för lärosätet att skapa bättre transparens och likvärdighet för till exempel studentinflytande. Det kan även bidra till att skapa den struktur för uppbyggnad av ett bättre "utbildningsminne", som både lärosätet och bedömargruppen har identifierat ett behov av.

Den nya loggboken utgör också den ett viktigt exempel på effektiv dokumentation och kommunikation. Bedömargruppen ser här en potential att också använda loggboken till att berätta mer om pågående programutveckling.

Bedömargruppen vill även lyfta fram hur effektivt lärosätet dokumenterar och kommunicerar visuellt, genom att presentera artefakter och andra praktiska resultat av utbildningen. Ett exempel på detta är hur fundamental uppföljningen av studenternas portfolios är för den löpande utvärderingen av både kursupplägg och individuell utveckling. Ett annat exempel är de årliga examensutställningarna där studenterna visar upp sina utbildningsresultat för en större publik som med egna ögon tar del av programutvecklingen. Också på lärosätets webbplats fungerar det synliga – fotografierna av studenternas alster – både som granskningsresultat och ändamålsenlig kommunikation med berörda intressenter.

3.7 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examina. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har rutiner för antagning av studenter, tillgodoräknanden utfärdande av examina och omprövning av beslut. Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att dessa tillämpas och är ändamålsenliga.

Lärosätets rutiner för antagning, Antagning för utbildning på grundnivå vid Beckmans designhögskola, finns publicerad på lärosätets webbplats. Antagningen bygger på arbetsprover som består av egna arbeten och skisser till ett antal uppdrag som lärosätet föreskriver. Urvalet sker i flera omgångar utifrån tydliga kriterier. I antagningsordningen finns även information och riktlinjer för studieuppehåll och studieavbrott.

Lärosätet har en beslutad tillgodoräknandeordning, Tillgodoräknande vid Beckmans Designhögskola. Av dokumentet framgår bland annat vad som ska ingå vid ansökan och hur beslutet ska överklagas. I självvärderingen lyfter lärosätet fram att antalet tillgodoräknandeärenden är få, och att endast enstaka ärenden har handlagts senaste året.

I självvärderingen redogör lärosätet för de rutiner som tillämpas vid utfärdande av examina. Studenterna får i slutet av sin utbildning ett e-postmeddelande med information om att de ska ansöka om sitt examensbevis. Studenterna ansöker sedan via e-post, och ärendena handläggs av lärosätets studievägledare och utbildningssamordnare.

Av platsbesök och styrdokument framgår att lärosätet har rutiner för omprövning av beslut. Rätt till omprövning finns inskrivet i kursplaner, till exempel kan betyg överklagas hos rektor. Information om överklagande finns i antagningsordningen respektive tillgodoräknandeordningen.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)