Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet är tillfredsställande. Det finns studentrepresentation i flertalet av lärosätets beslutande och rådgivande organ. Det finns även andra former för studentinflytande, däribland klassmöten och stormöten. Lärosätets relativa litenhet möjliggör även en löpande kontakt mellan studenter och lärare, vilket möjliggör kommunikation, chansen att föra fram tankar och synpunkter samt bidrar till utveckling. Kvalitetssystemets olika aktiviteter har goda förutsättningar för att fånga upp studenters synpunkter och att möjliggöra att studenter kan utöva inflytande över sin studiemiljö.

Handledningstillfällena skapar också möjligheter till uppföljning, feedback och stöd i studenternas utveckling. Utvecklingsområden som bedömargruppen har identifierat är bland annat att tydliggöra möjligheterna som finns för studentinflytande samt att skapa en tydlighet i hur olika förslag från studenter bereds och när beslut tas. Bedömargruppen ser även att lärosätet kan samarbeta med studentkåren i många utvecklingsfrågor, men att kåren även behöver få stöd för att kunna genomföra sitt uppdrag.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Det finns många formella sammanhang för studentengagemang, exempelvis genom studentrepresentation i kvalitetsrådet och i de olika ämnesråden. Det arrangeras även klassmöten och stormöten, där alla studenter får chans att medverka.
• De små klasserna och den täta kontakten mellan elever och lärare samt tillgången till handledning möjliggör en ständig kommunikation. Studenter kan ta upp tankar och synpunkter löpande under utbildningen med exempelvis lärare, handledare, mentor och institutionen.
• Studentinitiativ uppmuntras, tillvaratas och stöttas, till exempel "Frukost + Theory" och "Våra rum".

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör arbeta med studentkåren om att tydliggöra dess roll för studenterna, samt att belysa den möjlighet till inflytande som finns för alla studenter på lärosätet.
• Lärosätet bör fortsätta se över olika möjligheter till att öka svarsfrekvensen på kursvärderingarna.
• Lärosätet kan behöva förbättra återkopplingen efter förslag från studenterna, där det framgår hur frågan har beretts, vilket beslut som tagits och på vilka grunder.
• Lärosätet kan med fördel arbeta vidare med att hitta sätt att stötta studentkåren, i den mån det går, för att avhjälpa dem med hög arbetsbelastning och bemanning av olika organ.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Av underlagen framgår att det finns studentrepresentation i flera av lärosätets beredande och beslutande organ, däribland kvalitetsrådet, Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN), lärarförslagsnämnden och de olika ämnesråden. Det finns även andra former för dialog och studentmedverkan, däribland klassmöten och stormöten på institutionen för konst där studenter får möjlighet att föra fram synpunkter på sin studiesituation, vilket också dokumenteras. På institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) hålls möten med studentklasser vid behov där aktuella frågor diskuteras. Institutionen för konsthantverk (KHV) håller möten med studenter från kandidatprogrammet Ädellab tre gånger per termin, och kandidatprogrammen Textil och Keramik och glas arrangerar regelbundna fikaforum. På institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation (DIV) deltar studentrepresentanter på alla lärarmöten. Alla dessa möten uppmuntrar och ger en möjlighet för alla studenter att föra fram tankar och synpunkter på utbildning och studiesituation.

Studentperspektivet tas omhand i och med intervjuer om kvalitetsaspekter under lärosätets utbildningsuppföljningar (treårscykel) och utbildningsvärderingar (sexårscykel). Studenterna får då möjlighet att framföra åsikter och förslag på förbättringsområden. Detta underlag ligger sedan till grund för fortsatt utveckling av utbildningarna.

Lärosätet har riktlinjer för hur kursvärderingar ska genomföras efter varje kurs, där studenterna får möjlighet att framföra synpunkter. Svarsfrekvensen på kursvärderingar är dock låg, och bedömargruppen anser att lärosätet kan behöva arbeta med att försöka hitta lösningar som uppmuntrar studenter att svara på kursvärderingar. Ett exempel på en lösning är att genomföra kursvärderingarna under schemalagd tid. Detta har även tagits upp som ett utvecklingsområde av lärosätet själva, och dess utbildnings- och forskningsnämnd har fått i uppdrag att göra en genomlysning av de frågor som ställs i kursvärderingarna i syfte att öka engagemanget.

Det finns en studentkår på lärosätet, vars representanter erbjuds en plats i alla lärosätets organ där beslut fattas eller beredning sker. Det finns dock svårigheter med att fylla alla platser i kåren. Samtliga studenter som är kåraktiva är heltidsstuderande och det blir en fråga om resurser. Ett utvecklingsområde är att fortsätta stötta studentkåren i arbetet i den mån det går, för att skapa ett så bra samarbete som möjligt mellan studentkåren och lärosätet. Ett sätt att stötta kåren skulle vara att hjälpa till att synliggöra kårens roll och alla studenters möjligheter till påverkan på lärosätet, för att öka engagemanget hos studenterna.

Bedömargruppen anser att det är positivt att det finns flera vägar för studenter att gå, formellt och informellt, för att lämna synpunkter eller ta upp problem som uppstått. Lärosätet behöver däremot tydliggöra informationen till studenter om vart de kan vända sig när de vill påverka i en viss fråga. Det finns även ett behov av förbättringar när det gäller återkopplingen på hur förslag från studenter har beretts och hur (på vilka grunder) lärosätet har kommit fram till beslut. Detta behövs för att skapa tydlighet och transparens gentemot studenterna. Lärosätet kan även behöva tydliggöra i sin kommunikation om vilka beslut som bereds och vilka som har tagits, samt vilka studenter som deltagit.

Bedömargruppen anser att det är en styrka att studentinitiativ uppmuntras och stöttas. Exempel på detta har varit "Våra rum", som syftar till att undersöka och analysera hur lärosätets lokaler används samt hur strukturell rasism kan motverkas och hur lokalerna kan bli mer inkluderande. Ett annat exempel är "Frukost + Theory", där en grupp studenter har arrangerat textseminarier för att diskutera teori och praktik en gång i månaden, vilka har tagits upp både i underlagen och vid platsbesöken.

En annan styrka är att det finns en löpande kommunikation mellan studenter och lärare tack vare de små klasserna och handledningstillfällena. Det gör att studenter kan ta upp synpunkter löpande under utbildningen med exempelvis handledare, lärare eller mentor, samt att studenterna hela tiden kan få återkoppling på sitt arbete från lärare och andra studenter. Det skapar en bra utvecklingsmiljö.