Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Konstfack. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Olle Jansson, rektorsråd vid Uppsala universitet (ordförande, sakkunnig)
• Annika Ullman, professor vid Stockholms universitet (vice ordförande, sakkunnig)
• Ole LützowHolm, professor vid Göteborgs universitet (sakkunnig)
• Per Ekstrand, kvalitets och samverkansstrateg vid Röda korsets högskola (sakkunnig)
• Alexandra Sjölin Falk, Försvarshögskolan (studentrepresentant)
• Lena Svensson, Ölands folkhögskola (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Lärosätet har inte haft några synpunkter.

För bedömargruppen

Olle Jansson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Konstfack

Lärosäte

Konstfack ID-nr

A-2019-01-4679Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen kan konstatera att lärosätet organiserar och styr sitt kvalitetsarbete på ett sådant sätt att det är möjligt för lärosätet att dels fånga upp resultat, dels använda dessa för fortsatt utveckling eller åtgärda brister. På så sätt bidrar även kvalitetsarbetet till att utveckla lärosätets styrning. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är tydligt definierad och de processer och aktiviteter som genomförts och planeras anser bedömargruppen uppmuntrar till både delaktighet och engagemang. Kvalitetssystemet bedöms också vara väl känt för lärosätets både interna och externa intressenter. Systemet för kvalitetsarbetet bör troligtvis förändras och förenklas över tid, vilket också bedömargruppen anser att lärosätet har både idéer för och kapacitet till.

Konstfacks kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå fastställdes av rektor den 19 december 2016 och reviderades den 8 april 2019. I förordet till dokumentet skriver rektor att det är viktigt för lärosätet att säkerställa processer så att de ger en kontinuerlig återkoppling till verksamheten. Målet är att lärosätet ska få syn på det de gör, hur de gör det och kan dela de resultat som de uppnår. Bedömargruppens intryck är att lärosätet i hög grad lyckas med det som rektorn skriver.

I självvärderingen beskriver lärosätet den process som ledde fram till det nuvarande kvalitetssystemet och ambitionen att "utveckla ett sammanhållet system som definierar vad som är kvalitetsdrivande, samt tillföra en systematik till skillnad från ett tidigare något fragmenterat system".

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat i självvärderingen, andra dokument och vid platsbesöken att kvalitetssystemet är väl känt, väl fungerande, väl organiserat samt hur det positivt har bidragit till att utveckla lärosätets utbildningsverksamhet.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Ett starkt och genomtänkt kvalitetssystem som är framtaget genom en bred förankringsprocess inom lärosätet.
• Systemets ettåriga och treåriga cykler har visat sig ge värdefulla resultat för fortsatt kvalitetsutveckling av utbildningarna.
• Lärosätet har en lärande organisation som positivt präglas av både ett engagerat ledarskap och av en målinriktad, nyfiken och kvalitetsmedveten lärargrupp.
• Det finns kunniga personer inom ramen för en ändamålsenlig administrativ stödfunktion.
• Kvalitetsseminariet är ett effektivt forum för att kommunicera resultat som kvalitetssystemet genererar

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätets kvalitetssystem kan i vissa delar förenklas och därigenom effektiviseras.
• Utbildningsnämndens och kvalitetsrådets relation och ansvarsfördelning gentemot varandra bör tydliggöras.
• Lärosätet behöver stärka informationen till och kommunikationen med internationella studenter och personal som inte talar svenska

Bedömningar av bedömningsgrunderna:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har skapat ett system för kvalitetssäkring av sina utbildningar som är väl anpassat utifrån verksamhetens behov, mål och strategier. Det kontinuerliga och systematiska kvalitetssystemet bygger på uppföljningar och utvärderingar i tre cykler – en ettårig, en treårig och en sexårig. Lärosätet har genomfört både den ettåriga och den treåriga cykeln, men ännu inte den sexåriga som syftar till att med hjälp av externa bedömare granska lärosätets olika utbildningar per huvudområde. Bedömargruppen kan därför konstatera att systemet ännu inte är prövat i alla sina delar, men gör ändå bedömningen att systemet är väl underbyggt och genomtänkt samt genererar resultat som används för strategisk styrning och kvalitetsutveckling vid lärosätet. Systemet är också "levande" i bemärkelsen att lärosätet genomför förändringar av detsamma vid behov.

Av självvärderingen framgår att aktiviteterna inom kvalitetsarbetet är uppbyggda kring ovannämnda cykler. I ettårscykeln samlar utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen (UFA) årligen in information i form av kvalitetsindikatorer som berör ansökningsstatistik, utbildningarnas attraktivitet, internationalisering, studentgenomströmning och examensfrekvens, lärarresurser, jämställdhetsperspektiv och forskningsanknytning. UFA gör även årliga uppföljningar av kursvärderingar och stickprov som syftar till att säkra att kursplaner innehåller korrekta uppgifter. Vart tredje år initierar utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) utbildningsuppföljningar cykliskt enligt en beslutad tidsplan. Uppföljningen ska säkerställa att det finns förutsättningar för god kvalitet i utbildningen. I självvärderingar analyserar ämnesråd och programråd, i samarbete med prefekt och programansvariga (eller motsvarande), utbildningarnas styrkor och potentiella utvecklingsområden, samt redogör för tankar om utbildningarnas långsiktiga utveckling. Självvärderingen sker i förhållande till de kvalitetsaspekter som är angivna i lärosätets kvalitetssystem. I och med avslutandet av en tredje omgång av utbildningsuppföljningar hade lärosätet i februari 2020 följt upp samtliga huvudområden med deras tillhörande program. Vart sjätte år granskas och utvärderas lärosätets utbildningar per huvudområde med hjälp av externa bedömare. Syftet med utvärderingarna är att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet. Fokus för dessa utvärderingar är resultat och måluppfyllelse. De första utbildningsutvärderingarna enligt sexårscykeln påbörjades hösten 2019 och är pågående.

Av lärosätets självvärdering framgår att kvalitetssystemet har tagits fram i en gedigen och väl förankrad process som har involverat både lärare och stödfunktioner samt skett i samråd med lärosätets utbildnings- och forskningsnämnd.

Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssystem är en del av den strategiska styrningen, eftersom den utgår från lärosätets övergripande vision och strategiska mål. Systemet bidrar till en enhetlighet och systematik i kvalitetsarbetet och har också sedan det infördes genererat kunskap som har skapat en slags kollektiv medvetenhet om vad ett strukturerat kvalitetsarbete positivt kan bidra med för både enskilda medarbetare, lärarkollegiet och för verksamheten i stort. Det är för bedömargruppen tydligt att det utvecklingsarbete som systemet har genererat präglar organisationen på alla dess nivåer och att en engagerad och transparent kvalitetskultur har växt sig stark inom lärosätet. Detta framkom särskilt under platsbesöken som visade på ett starkt engagemang i kvalitetsfrågor.

Den sexåriga cykeln som inkluderas i kvalitetssystemet är ännu inte genomförd. Bedömargruppen bedömer dock att lärosätet genom det arbete som genomförts hittills inom de ettåriga och treåriga cyklerna, samt hur dess resultat har spridits och implementerats inom lärosätet, har goda förutsättningar för att kunna genomföra även den sexåriga cykeln på ett adekvat sätt för verksamheten. Som ett exempel på lärosätets förmåga till att kunna driva kvalitetsarbete med konkreta resultat kan nämnas de utbildningsuppföljningar som genomförs inom den treåriga cykeln. Vid platsbesöken framgick tydligt från bland annat programledning och lärare att uppföljningarna fungerade som ett effektivt verktyg för en reflekterad och genomtänkt kvalitetsutveckling av programmen. Vid bedömargruppens andra platsbesök fick gruppen information om det konkreta innehållet samt resultaten av dessa uppföljningar och kunde då konstatera att lärosätet visar prov på en god förmåga att genomföra de aktiviteter som systemet anvisar. Detta samt bedömargruppens iakttagelser av lärosätets förmåga att ta hand om resultat och vidareutveckla sitt kvalitetsarbete pekar för bedömargruppen på att lärosätet står väl rustat inför att ta hand om också den sexåriga cykelns resultat.

När det gäller kvalitetssystemets ändamålsenlighet och effektivitet anser bedömargruppen att systemet är väldigt ambitiöst. Detta är i grunden positivt, men det kräver också i vissa delar betydande arbetsinsatser av lärarkollegiet. Vid platsbesöket framkom att även lärosätets representanter reflekterat över detta. Möjligen är det så att arbetsinsatsen upplevs som krävande när systemets olika cykler genomförs för första gången. När systemet har satt sig och arbetet blir mer rutinartat, så kanske det då också blir mer balanserat i förhållande till lärarnas alla andra arbetsuppgifter. Oavsett vilket så anser bedömargruppen att systemets ändamålsenlighet är något som lärosätets ledning måste fortsätta övervaka. Inte minst för att se till att lärosätets personal och studenter på ett effektivt sätt kan balansera utbildning och utvecklingsarbete. Ytterligare ett råd från bedömargruppen är att framställa en broschyr eller liknande som på ett enkelt sätt förklarar systemets syfte, processer och strukturer för att kunna sprida den informationen på ett adekvat sätt till studenter, nyanställda och andra intressenter.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Lärosätet har en kvalitetspolicy som ingår som en del av den övergripande dokumentationen över kvalitetssystemet Konstfacks kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå. Dokumentet finns publicerat offentligt på lärosätets webbplats och policyn är en del av den strategiska styrningen.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att policyn syftar till att fastställa riktlinjer för kvalitetsarbetet som dels säkerställer att interna och externa kvalitetskrav uppfylls, dels stödjer kontinuerlig förbättring av verksamhetens kvalitet (kvalitetsutveckling). Den ska också vara grunden för ett sammanhållet kvalitetssystem.

I policyn anges bland annat att kvalitetsarbetet ska stödja Konstfacks vision och utbildnings- och forskningsstrategi. I Konstfacks utbildnings- och forskningsstrategi 2019–2023 anges strategiska utvecklingsområden för forskning och utbildning. Av självvärderingen framgår att lärosätets ledning utifrån strategin fastställer övergripande långsiktiga mål inför varje verksamhetsår. De fångas upp i förvaltningens plan för verksamhetsstöd, där de knyts samman med strategiskt stöd och högskolegemensamma utvecklingsområden i rektorsuppdrag till bibliotek, förvaltning och institutioner.

Bedömargruppen anser att de samlade underlagen visar att de styrdokument och riktlinjer som beskriver kvalitetssystemet, inklusive kvalitetssäkringspolicyn, utgår från och stödjer lärosätets övergripande vision och strategiska mål och är väl kända av anställda på lärosätet. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet präglas av en stark kvalitetskultur som är under ständig diskussion och utveckling, och kan därför konstatera att den strategiska styrningen genomsyras av de riktlinjer som policyn har fastställt.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig och ändamålsenlig organisation som understödjer en positiv växelverkan mellan olika strategiska, operativa och beredande funktioner för kvalitetsarbetet. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är väl beskriven och tydligt definierad i de underlag som bedömargruppen har tagit del av.

Lärosätet har fyra institutioner som leds av prefekter. Rektor har ett ledningsråd bestående av de fyra prefekterna, prorektor, vice-rektor för forskning, förvaltningschefen, bibliotekschefen och två studenter. Prorektor är ordförande i lärosätets utbildnings- och forskningsnämnd (UFN). Till detta kommer också ett kvalitetsråd där rektor är ordförande och som i övrigt består av prorektor, prefekterna, chefen för utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen (UFA), en handläggare för kvalitetsfrågor samt en studentrepresentant. Inom institutionerna finns det sedan olika typer av beredande och strategiska organ, som ämnesråd och programråd. Under UFN finns även ett forsknings- och forskarutbildningsutskott (FFU). Bedömargruppen kan konstatera att lärosätet har en tydlig organisation och att den understödjer en positiv växelverkan mellan olika strategiska, operativa och beredande funktioner för kvalitetsarbetet. Ett utvecklingsområde som lärosätet lyfter fram i självvärderingen är att UFN och kvalitetsrådets relation till varandra kan konkretiseras, så att deras respektive ansvarsområden inom kvalitetssystemet tydliggörs ytterligare. Bedömargruppen delar den bedömningen.

Ansvaret och dess fördelning för kvalitetsarbetet inom lärosätet beskrivs i dokumentet Kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå. Beskrivningen visar tydligt vilken funktion eller vilket organ som bär ansvaret och som äger besluten inom kvalitetsarbetets olika delar och processer. Organisationen och dess bemanning säkerställer också en växelverkan dels mellan olika nivåer inom organisationen, dels mellan institutioner, program samt administrativa enheter och bibliotek.

Vid platsbesöket förstärktes bedömargruppens intryck av dels en tydlig och definierad ansvarsfördelning inom lärosätet, dels en god balans och samarbetsförmåga mellan lärare och forskare inom kärnverksamheten och de administrativa funktionerna inom stödverksamheten.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har väl fungerande processer för att ge personal och studenter goda förutsättningar för delaktighet, engagemang och ansvar.

I kvalitetssystemet presenteras de kvalitetssäkringsprocesser som ska bidra och uppmuntra till engagemang, delaktighet och ansvar. Kollegialt ledarskap samt kollegialt inflytande och studentmedverkan präglar processer och sammansättning av olika arbetsgrupper inom lärosätet. Lärosätet har en mängd olika mötesformer och mötestillfällen, där studenter, lärare och övrig personal får goda möjligheter till både delaktighet, engagemang och ansvarstagande.

Av platsbesöken framgår att organisationen strävar efter att vara så platt och så "nära" som möjligt utan att sudda ut gränserna för ansvarsfördelning och styrning. I de riktlinjer som finns för regelbundna utbildningsuppföljningar för både program och kurser i Konstfacks kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå ingår utbyte av erfarenheter och exempel inom lärosätet.

I självvärderingen ger lärosätet exempel på flera mötesformer på lärosätesövergripande nivå som är plattformar för att skapa engagemang och delaktighet. Exempel på det är återkommande "rektorsluncher", då information sprids och dit interna och externa föreläsare bjuds in. Det ordnas frukostmöten på temat kompetensutveckling, professorsinternat, kvalitetsseminarium, prefektforum och forskningsvecka. På institutionsnivå finns flera aktiviteter för att åstadkomma det som bedömningsgrunden stipulerar, och det är bedömargruppens intryck att just mötesstrukturen framstår som både ambitiös och adekvat. Platsbesöken bekräftade bilden som gavs i självvärderingen av att dessa forum skapar delaktighet och gav intrycket att studenterna blir lyssnade på, involverade i utvecklingen av utbildningarna samt har god tillgång till lärare och administrativt stöd.

Som ett exempel på detta kan nämnas studentinitiativet "Our Spaces/Våra rum", som syftar till att undersöka och analysera hur lärosätets lokaler används samt hur strukturell rasism kan motverkas och hur lokalerna kan bli mer inkluderande. Initiativet stöds ekonomiskt av rektorn under läsåret 2019/20.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet ger exempel på att olika nivåer är involverade i kvalitetsarbetet och hur resultaten leder till utveckling av systemet.

Av självvärderingen och dokumentet Kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå framgår att utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen (UFA) årligen samlar in information i form av kvalitetsindikatorer. Informationen skickas till ämnes- och programråd samt prefekten för analys, och redovisas till utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) i samband med de treåriga utbildningsuppföljningarna. UFN beslutar inför varje uppföljningsomgång vilka kvalitetsaspekter som ska följas upp i särskild ordning. Dessa kvalitetsaspekter ska relatera till ledningens strategier och mål, till exempel har under 2017–2019 ett av fokusområdena i både strategi och uppföljning varit forskningsanknytning i utbildningarna. I samband med utbildningsuppföljningarna hålls ett kvalitetsseminarium med erfarenhetsutbyte och dialog om bland annat goda exempel och dilemman. I självvärderingen beskriver lärosätet hur uppföljningen av kursvärderingar och erfarenhetsutbyte på kvalitetsseminarier till exempel har lett till att samtliga institutioner har inrättat studentråd där prefekten och studenterna möts. Ett annat exempel på att lärosätet uppfyller bedömningsgrunden är den revidering av kvalitetssystemet som beslutades i mars 2019. Detta gjordes utifrån erfarenheter och resultat av kvalitetsarbetet under 2017–2018.

Av självvärderingen framgår även att systematisk uppföljning också görs varje år av lärosätets ledning i samband med arbetet med budget och prognos, då den ekonomiska styrningen kan regleras i relation till kvalitetssystem och kvalitetsarbete. Resultaten av kvalitetsarbetet beskrivs också i årsredovisningen och budgetunderlaget som delas med relevanta intressenter. Det framgick också tydligt för bedömargruppen i samband med platsbesöken att styrelsen är väl insatt och involverad i lärosätets uppföljning och redovisning av de resultat som framkommer i kvalitetsarbetet.

De samlade underlagen visar att utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen (UFA) är en ändamålsenlig administrativ stödfunktion i kvalitetssäkringsarbetet, och att samarbetet mellan kärnverksamheten och UFA fungerar väl.

Bedömargruppen anser att de olika processer som beskrivs i självvärderingen och på platsbesök visar på väl fungerande cykliska processer enligt lärosätets förbättringshjul: samla information, analysera, utveckla, genomföra och följa upp. Även om utbildningsutvärderingar enligt den sexåriga cykeln ännu inte är helt genomförda, anser bedömargruppen att lärosätet genom det arbete som har genomförts hittills och de lärdomar som dragits av detta, har goda förutsättningar för att kunna genomföra utvärderingarna och ta tillvara på resultaten på ett adekvat sätt för verksamheten. Bedömargruppen instämmer samtidigt med lärosätet i de utvecklingsområden som lärosätet har identifierat, till exempel att institutionerna kan förbättra planering och fördelning av resurser för arbetet med utbildningsuppföljningar och utbildningsutvärderingar.Bedömargruppen ser även att en förenkling och minskning av den dokumentation och återrapportering som i dag åläggs många av lärarna skulle mildra arbetsbelastningen och gynna arbetsmiljön.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har välfungerande strukturer och rutiner för att se till att de resultat som kvalitetssystemet generar tillgängliggörs och får en spridning inom organisationen.

Alla relevanta dokument som relaterar till kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet finns på lärosätets intranät, och självvärderingen beskriver väl olika typer av aktiviteter som etablerats för att kunna kommunicera den information som systemet genererar. För externa intressenter finns till exempel en plats på webbplatsen som i korthet beskriver kvalitetssystemet och på den externa sidan beskrivs även lärosätets kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Alla uppföljningar som gjorts inom systemet finns på lärosätets intranät och varje institution publicerar också de senaste kursvärderingarna så att de finns tillgängliga för studenter och anställda. Lärosätet har dock identifierat att de behöver säkerställa att information finns tillgänglig både på svenska och engelska, vilket finns med som ett strategiskt utvecklingsområde i Plan för verksamhetsstöd vid Konstfack 2019–2020. Vid platsbesöken framgick att det pågår ett arbete med detta.

Bedömargruppen vill specifikt lyfta ett styrkeområde för att kommunicera resultat som kvalitetssystemet genererar och det är det så kallade kvalitetsseminariet. Vid seminariet presenterar utbildningsprogrammen sina (goda) exempel från genomförandet av sina utbildningar, och seminariet syftar till att sprida information och inspiration mellan olika program och institutioner. Lärosätet har också arbetat aktivt med att nå ut med dessa seminarier till fler intressenter genom att till exempel förlägga seminarierna vid tider som ska passa så många som möjligt. Utbildnings- och forskningsnämndens centrala roll i kvalitetsarbete och kvalitetsuppföljning fungerar också som en plattform för utbyte av idéer och impulser mellan lärosätets olika program och institutioner. Bedömargruppens uppfattning från platsbesöken är att både studenter och lärare anser att de får relevant information från lärosätet.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet bedriver ett systematiskt arbete för att säkerställa att personal rekryteras med tillräcklig kompetens och för att följa upp detta. Det finns styrdokument och en tydlig ansvarsfördelning för dessa processer. Satsningen på pedagogisk kompetensutveckling, forskning och forskningsanknytning, anställdas utvecklingstid och anställningsformen med deltids- och visstidsanställda lärare som har ena foten i en yrkespraktik, skapar goda förutsättningar för lärarnas kompetensutveckling. Det finns en nära relation mellan undervisande personal och studenter, samt specialiserade verkstäder och andra gemensamma stödfunktioner. Detta bidrar till att skapa gynnsamma förutsättningar för att studenterna ska få det stöd som de behöver i sina utbildningar. De relativt små årskullarna och närheten mellan personal och studenter skapar även en god grund för lärosätet att säkerställa att studenterna slutför sina utbildningar.

Som helhet betraktat finner bedömargruppen att lärosätet har utvecklat en hög medvetenhet om vad det gäller att lägga till rätta för att säkerställa goda förutsättningar för verksamheten, och att lärosätets kvalitetssystem har goda förutsättningar för att fånga upp problem som har med lärosätets förutsättningar att göra. Samtliga bedömningsgrunder är uppfyllda. Det finns utvecklingsområden men lärosätet har visat upp en insikt om svagheter och utmaningar på ett sätt som inger förtroende, och bedömargruppen kan se att processer och idéer om åtgärder som relaterar till dem är väl formulerade.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har ett strategiskt program för pedagogisk kompetensutveckling.
• Undervisande personal har kompetensutvecklingstid i sina tjänster.
• Lärosätet visar i självvärderingen på en hög medvetenhet om utvecklingsområden och redogör för konkreta åtgärdsplaner.
• Lärosätet har initierat en satsning på uppbyggnad av utbildningsminne.
• Lärosätet har en mycket hög genomströmning.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Undervisande personal efterlyser kunskap om hantering av kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier samt stöd i frågor om psykosociala problem bland studenter.
• Lärosätet bör utreda behovet av en centralt placerad studie och yrkesvägledare som har efterfrågats av studenterna.
• Lärosätet bör se över hur deltidsanställda lärares förutsättningar att medverka i gemensamma kompetensutvecklingssatsningar kan förbättras.
• Lärosätet bör påskynda processen med att få till stånd en tvåspråkig undervisningsmiljö och skapa ett fullgott engelskspråkigt administrativt stöd.
• Lärosätet bör närmare undersöka hur man kan utarbeta lärosätesövergripande rutiner för att följa upp studieprogression och genomströmning på individnivå.

Bedömningar av bedömningsgrunderna:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har kunnat visa på väl fungerande processer för att se till att personalen har tillräcklig kompetens, både vid rekrytering av ny personal och vid uppföljning. Dokumentation och platsbesök har visat att den undervisande personalens kompetens konsekvent beaktas vid utbildningsuppföljningar utifrån verksamhetens behov och att lärosätet gör de insatser som behövs.

Lärosätet har styrdokument som tydligt reglerar rekrytering, anställning och kompetensutveckling av lärare, bland annat Konstfacks kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå, Anställningsordningen och Arbetsordning och delegering av beslutanderätt vid Konstfack. Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) äger det övergripande ansvaret för utbildningens och forskningens kvalitet och ansvarar för uppföljning av lärarnas kompetens. Lärosätet har också ett lokalt arbetstidsavtal som ger möjlighet för utveckling av ämnesmässig och/eller pedagogisk kompetens.

Den stora andelen visstidsanställningar bland undervisande personal är något som lärosätet i underlagen lyfter som en styrka som bidrar till att säkerställa aktuell och relevant kompetens i samverkan med det omgivande samhället. Men det är även en utmaning när det gäller exempelvis långsiktig planering (och forskning). Med tanke på det ständiga tillflödet av nya lärare och den starka kopplingen till en professionell praktik som de förväntas ha, sker ämnesutvecklingen i flera avseenden så att säga naturligt. Medan pedagogisk och forskningsmässig utveckling i förhållande till ämnet är enligt lärosätet inte lika självklar. Bedömargruppens ser därför positivt på lärosätets planer på att utveckla metoder för uppbyggnad av utbildningsminne för att främja långsiktighet och kontinuitet samt motverka personberoende.

Den frekventa användningen av gästlärare och gästföreläsare är på samma sätt både en styrka och en utmaning, och lärosätet för diskussioner om hur utbildningarna på ett systematiskt sätt kan följa upp, redovisa och kvalitetssäkra vad dessa bidrar med. I utbildningsuppfo?ljningar används en särskild kvalitetsaspekt för att utvärdera i vilken grad gästföreläsare och externa opponenter utgör relevanta moment i utbildningarna. Vidare uppmärksammade lärosätet i självvärderingen och på platsbesöken problemet med att motivera lärare som har lägre tjänstgöringsgrad till att delta i kompetensutvecklande aktiviteter och att det kan vara svårt att begära av dem att de regelbundet delar sina erfarenheter med resten av kollegiet. Lärosätet lyfter fram att det delvis kan bero på bristande identifikation: Ju mindre tid en lärare tillbringar på lärosätet, desto svårare att sporra till delaktighet.

Självvärderingen och platsbesöken aktualiserar ett utvecklingsområde kopplat till studenters psykosociala hälsa där undervisande personal efterlyser större beredskap och kompetens. Bedömargruppen instämmer i att detta är utvecklingsområden som lärosätet behöver arbeta vidare med. Men bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssäkringsarbete ger goda förutsättningar för att fånga upp och åtgärda dessa problem. Lärosätets öppna redovisning av dessa problem visar även på att det finns en medvetenhet som ger förutsättningar för att utveckla metoder och verktyg.

Bedömargruppen vill även lyfta fram lärosätets målinriktade och strategiska satsning på konstnärlig forskning och forskningsanknytning, pedagogisk kompetensutveckling och dess beaktande av hur båda områdena hänger samman och kompletterar varandra. Den satsningen upplever bedömargruppen som särskilt positiv för lärosätets helhetssyn på den kompetens som behövs i dag och framöver. Bedömargruppen är av den uppfattningen att anställningsformen med visstidsförordnanden och deltidsanställda yrkesverksamma lärare ger förutsättningar för flexibilitet i förhållande till kompetensförsörjningsbehov och en förståelse för betydelsen av kontinuerlig ämneskompetensutveckling.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete med att säkerställa en utvecklande och effektiv arbetsmiljö för sin personal.

Av självvärderingen framgår att den undervisande personalen har en viss del av tjänsten reserverad för det som kallas utvecklingstid. Innehållet planeras och följs upp i samråd med prefekten. Det förväntas ha relevans för lärosätets verksamhet och delges lärarlaget, kollegiet eller hela lärosätet vid exempelvis personaldagar. I förbindelse med bedömningsgrund 2.1 berördes det målinriktade utvecklingsarbetet om forskning och pedagogisk utbildning. Lärosätets systematiska satsning på olika gemensamma läraraktiviteter vittnar också om en vilja att lägga till rätta för kollegial samverkan. Här kan nämnas frukostmöten med kompetensutveckling, kvalitetsseminarier och professorsinternat, där lärarna utbyter pedagogiska erfarenheter med varandra, samt forskningsveckan som äger rum en gång om året. Förutom styrdokumenten som beskriver hur kvalitetsarbetet är organiserat har lärosätet identifierat tre kvalitetsindikatorer som ska bidra till tydlighet och erbjuda gynnsamma villkor för lärarnas fortbildningsorienterade erfarenhetsutbyte:

• högskolepedagogiska kurser
• kompetensutvecklingstid
• det kollegiala pedagogiska samtalet.

Tiden var och en har för egen kompetensutveckling är reglerad. Men eftersom det finns behov att konkretisera vad den avsatta utvecklingstiden kan innehålla samt hur den får relevans för skolans verksamhet, har diskussioner förts för att klargöra och eftersträva en gemensam förståelse av begrepp som ämnesutveckling, konstnärligt utvecklingsarbete och kompetensutveckling.

För det kollegiala pedagogiska samtalet har lärosätet inrättat mötesforum, varav några är högskoleövergripande. Det rör sig om frukostmöten, kvalitets­seminarier (som hör till utbildningsuppföljningarna) eller de årliga så kallade professorsinternaten, där undervisande personal delar med sig av kunskap, erfarenheter och goda exempel. Som byggsten i det systematiska arbetet med att skapa förutsättningar för pedagogisk kompetensutveckling har lärosätet etablerat sina egna högskolepedagogiska kurser som förväntas bidra till att stärka den högskolepedagogiska kompetensen och det kollegiala samtalet om pedagogik inom högskolan. Bedömargruppen menar att lärosätet genom att precisera kompetensutvecklingens innehåll och anordna kollegiala, delvis lärosätesgemensamma, forum för erfarenhetsutbyte har skapat goda förutsättningar för en främjande miljö. Lärosätets systematiska satsning på pedagogisk kompetensutveckling, bland annat med egna högskolepedagogiska kurser, uppfattas av bedömargruppen också som en styrka. Hur deltidsanställda lärare ska få bättre möjligheter att delta i gemensam kompetensutveckling ses dock av lärosätet som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet uppmärksammat den här utmaningen och att lärosätet bör fortsätta leta efter lösningar som skapar förutsättningar för deltidsanställdas medverkan.

Under platsbesöken framkom att lärosätets doktorander, till följd av den växande forskarutbildningen, fått en allt viktigare funktion som förmedlare av kunskap genom återkommande projektredovisningar, workshoppar och etappseminarier. Bedömargruppen gör den reflektionen att de med sin kritiskt undersökande, ofta experimenterande hållning till lärande på sätt och vis förkroppsligar innebörden av en kompetensutveckling som äger rum i en forskande praktik.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar systematiskt med att följa upp infrastruktur, studentstöd och läranderesurser och att lärosätet visar på en medvetenhet om de problem som finns med dessa aspekter av studenternas arbetsmiljö.

Lärosätet ger i självvärderingen en utförlig beskrivning av stödfunktionerna, både de gemensamma och de programspecifika. Bilden som träder fram är en komplex miljö med specialutrustade verkstäder, en ambitiös biblioteksverksamhet och ett stort antal funktionella utställningsytor och seminarie- och föreläsningssalar. Lärosätets lokaler är anpassade till studenternas verksamhet med verkstäder, ateljéer och studior där mycket av undervisningen sker. Vart sjätte år utvärderas om studentstödet och lärandemiljön är tillgängliga och ändamålsenliga. Undervisningsmiljö och undervisningsresurser följs systematiskt upp genom kursvärderingar. En särskild enkätundersökning om studentmiljön som gjordes 2019 är tänkt att återkomma vartannat år, för att säkerställa studentperspektivet i förhållande till kvalitetsaspekterna i kvalitetssystemet. Utifrån resultatet i enkäten har lärosätet bland annat uppmärksammat behovet av flera gemensamma utrymmen för studenternas sociala möten över programgränserna.

I likhet med konstnärliga högskolor i allmänhet har lärosätets studenter nära kontakt med sina lärare; de flesta program har enskild handledning eller undervisning i mindre grupper. Bedömargruppen uppfattar att biblioteksstödet är väl utvecklat och erbjuder förutom generellt informationssökningsstöd även lunchföreläsningar med exempelvis inriktning på studieteknik och introduktion till intranätet och utbildningsplattformen Canvas. Studenthälsan organiseras i samarbete med Stockholms universitet. Några utvecklingsområden som lärosätet lyfter fram i självvärderingen är tillträde till verkstäder, svarsfrekvens på studentenkäter och kursvärderingar, kommunikation i förbindelse med undervisning, platser för socialt umgänge över institutionsgränserna, kunskap om hantering av kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier, lämpligt stöd i frågor om fysisk och psykisk ohälsa bland studenter samt information om vart studenter vänder sig för hjälp med problem och klagomål. Lärosätet identifierar alltså många utvecklingsområden. Dessa är av olika storlek och bedömargruppen anser att lärosätet gör rätt i att prioritera. Det framgår av självvärderingen att lärosätet det kommande året planerar att fokusera på områden som angår studenternas och de anställdas arbetsmiljö samt nyttjandet av lokaler och verkstadsresurser. Bedömargruppen anser att lärosätet på ett systematiskt sätt lyfter utvecklingsområden och redogör för konkreta åtgärdsplaner för hur de kan förbättras.

I självvärderingen skriver lärosätet att studenterna efterlyser en centralt placerad studie- och yrkesvägledare. Bedömargruppen blev i samtal med företrädare för högskolegemensamma stödfunktioner försäkrad om att planeringen av en sådan tjänst är i gång, vilket bedömargruppen ser positivt på. Ledningsrådet gör för tillfället även en genomlysning av hur frågor är ställda i kursvärderingar och har uppdragit åt UFN att föreslå en revidering. Ytterligare ett av lärosätet prioriterat utvecklingsområde är att få till stånd en tvåspråkig undervisnings­miljö och skapa ett fullgott engelskspråkigt administrativt stöd som gör att utländska lärare kan ta del av intranätets informationsflöde. Det ser bedömargruppen som särskilt viktigt, inte bara för studenter utan även för lärare och eventuella framtida doktorander.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet har hög genomströmning och bedömargruppen anser att lärosätet har etablerat gynnsamma förutsättningar för studenter att planenligt genomföra sin utbildning. I självvärderingen lyfter lärosätet att det inte finns lärosätesövergripande rutiner för uppföljning på individnivå, vilket bedömargruppen ser att det finns behov av att utarbeta.

Det framgår av självvärderingen att lärosätets institutioner tillämpar delvis olika metoder för att erbjuda individuellt studiestöd. Lärosätet exemplifierar med kandidatprogrammet Textil, där studenter och lärare använder sig av en gemensam loggbok som underlag för att dokumentera resultat. Ett annat exempel är institutionen för bild- och slöjdpedagogik, som har en egen studievägledare med ansvar för uppföljning. Det framgår också av självvärderingen att lärosätet för närvarande inte har några generellt fastställda rutiner för uppföljning av studieprogression på individuell nivå, hur förkunskapskrav hanteras och genomströmningsanalys används. Detta är upp till institutionerna och ser olika ut. Lärosätet medger ett eventuellt behov av lärosätesgemensamma processer med hänsyn till kartläggning av orsaker till avbrott, studieuppe­håll och återkomster. Samtidigt framhåller lärosätet att dess litenhet gör att den årliga redovisningen av genomströmning och prestationsgrad ger tecken om när och var problem finns. I självvärderingen förs också fram att studentpopulationen på grundnivå är äldre än på andra lärosäten, att konkurrensen om platserna är mycket stor och antagna studenter kanske mer motiverade att genomföra sina studier. Bedömargruppen ser detta som möjliga förklaringar, men framhåller att det saknas rutiner och systematiska processer för att fånga upp signaler om oregelbundenheter i form av till exempel studieuppehåll eller studieavbrott. Det vore alltså angeläget för lärosätet att undersöka hur sådana rutiner kan utarbetas, menar bedömargruppen. Trots olikheter och i vissa avseenden bristande strukturer som lärosätet är noga med att redovisa menar bedömargruppen att lärosätet har rutiner och processer, om än varierande, som säkerställer att studenter får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Lärartätheten, fokuset på handledning samt den nära kontakten mellan studenter och undervisande personal är styrkor som bedömargruppen vill lyfta fram. Även de individrelaterade kollegiala samtalen inom institutionerna om studenternas progression är en kvalitetsfaktor. Lärosätet bör ändå överväga en bred genomlysning av hur de kan agera för att fånga upp och erbjuda stöd till studenter som inte klarar studierna i tid samt löpande följa upp resultat på kursnivå.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det har en tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer och processer för inrättande, revidering och avveckling av utbildningar. Studenternas aktiva roll i utbildning och examination är också en naturlig del av pedagogiken på lärosätet.

Bedömargruppen ser positivt på hur lärosätet arbetar med forskningsanknytning. Att stärka sambanden mellan forskning och utbildning har varit ett av lärosätets strategiska mål under flera års tid, vilket börjar ge påtagligt resultat.

Lärosätet har ett genomtänkt och välfungerande kvalitetssystem som integrerar de fyra institutionerna och deras kontinuerliga utvecklingsarbete med fem mastersprogram, sju kandidatprogram och ämneslärarprogrammet. En årlig uppföljning av kursvärderingar, nyckeltal, stickprov ur kursdokumentation samt välgenomtänkta indikatorer för strukturer, resultat och processer ger stadga och riktning åt kvalitetsarbetet. Den första treårscykeln med utbildningsuppföljningar av samtliga program har nyligen avslutats och bedömargruppen är imponerad över den entusiasm och seriositet som har präglat detta arbete. Lärosätet har visat att den här självprövande och dialogiska modellen har fallit väl ut. Eftersom lärosätets system är ungt har det ännu inte använts fullt ut med sexårscykelns externa utvärdering. Utifrån erfarenheterna från de ett- och treåriga utbildningsuppföljningar som har genomförts är ändå bedömargruppen övertygad om att även den här delen kommer att genomföras på ett genomtänkt och produktivt sätt.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en god infrastruktur för informationsspridning och att det är positivt att ett förbättringsarbete ständigt pågår.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Kvalitetssystemet är tydligt utformat för att ta tillvara de förutsättningar och möjligheter som utmärker en konstnärlig högskola.
• Utbildningsuppföljningarna, nämndåterkopplingarna och kvalitetsseminarierna bidrar märkbart till att ta den gemensamma kvalitetskulturen till en högre nivå.
• Studenterna och deras konstnärliga och professionella utveckling är ett tydligt fokus för lärosätets strävan.
• Det systematiska arbetet med att bygga miljöer för konstnärlig forskning och förstärkt forskningsanknytning börjar påtagligt ge resultat. Lärosätet har ett mycket nära och produktivt samspel med det konstnärliga fältet.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver fundera över hur de kan slimma kvalitetssystemet så att det framöver inte inkräktar för mycket på den ordinarie utbildningsverksamheten, vilket de själva också har påpekat.
• Lärosätet behöver arbeta vidare med hur de doserar muntlig och skriftlig information samt hur de kan hitta former för att dokumentera sådant som bygger upp lärosätets "utbildningsminne", vilket de själva också har påpekat.

Bedömningar av bedömningsgrunderna:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det har en tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer och processer för inrättande, revidering och avveckling av utbildningar.

Av självvärderingen framgår att styrdokumenten Riktlinjer för inrättande, uppföljning och avvecklande av huvudområde och utbildning vid Konstfack, Riktlinjer för arbete med kursplaner och Beslutsprocesser för inrättande och revidering av utbildning stöder processerna. Beredning sker på institutionerna i samråd med handläggare på utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen. Enligt riktlinjerna fattar utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) beslut om utbildningsplaner och beslut om kursplaner är delegerade till prefekten. Avveckling av huvudområde beslutas av UFN, på delegation av rektorn, och avveckling av utbildning av rektorn efter förslag från UFN. Utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen har beslutat om mallar som stöd för innehåll i kurs- och utbildningsplaner och gör löpande stickprovskontroller av kursplanerna.

Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering av utbildningens kvalitet. Vid varje institution finns ett eller flera ämnesråd och programråd med uppgiften att bland annat främja utvecklingen av utbildningen och bereda förslag om utbildningens innehåll. Programansvariga eller motsvarande ansvarar för att utbildningarnas uppläggning, progression och kvalitet är inom ramen för anvisningar från ämnesråd och prefekt. Efter att ha tagit del av några av de utbildningsuppföljningar som lärosätet har genomfört, kan bedömargruppen konstatera att processen för utveckling av utbildningarna fungerar väl. Som ett exempel på lärosätets förmåga att kunna driva kvalitetsarbete med konkreta resultat kan nämnas de utbildningsuppfo?ljningar som genomförs inom den treåriga cykeln. Vid platsbesöken framgick tydligt från bland annat programledningen och lärarna att uppföljningarna fungerade som ett effektivt verktyg för en reflekterad och genomtänkt kvalitetsutveckling av programmen.

I självvärderingen lyfter lärosätet att kompetensen i att utforma kursplaner är ojämn bland lärarna. Vid platsbesöken berättade lärosätet att den nya högskolepedagogiska utbildningen på grund av detta ägnar särskild uppmärksamhet åt hur man kan utnyttja kurs- och utbildningsplanerna för att skapa progression och variation.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att studenternas aktiva roll i utbildning och examination är en naturlig del av pedagogiken. Bedömargruppen har fått många exempel på att lärosätet arbetar för att studenterna ska känna att de äger sin utveckling på ett mångfacetterat sätt.

Lärosätet framhåller i självvärderingen att studenternas aktiva roll i utbildningen är en naturlig del av pedagogiken på en konstnärlig högskola och bedömargruppen håller med. Att det förhåller sig så på lärosätet bekräftades på platsbesöken. Undervisningsformerna präglas av ett prövande, experimenterande och kritiskt förhållningssätt. Examinationerna utmärks oftast av att studenterna får göra egna lösningar inom ett gestaltningsområde. Den stora vårutställningen är både en examination och en slags offentlig utvärdering av årets arbete. I självvärderingen finns många exempel på hur lärosätet konsekvent arbetar med lärandeprocesser som tar studenternas kreativitet och ansvar i anspråk. På institutionen för konst ingår "obligatoriska kritiktillfällen" där studenterna får öva sig att ta och ge kritik av varandras utställningar. På kandidatprogrammet Textil för studenterna loggböcker vid handledningssamtalen, där de tydliggör och reflekterar över sitt eget ansvar för sin utbildning och utveckling.

Under platsbesöken har bedömargruppen fått ytterligare exempel på hur mångfacetterat lärosätet arbetar för att studenterna ska känna att de äger sin utveckling och att detta också är en vital del av träningen för ett kommande professionellt konstnärskap. Under utbildningen finns lärarna som mentorer och handledare – men lusten och drivkraften måste studenterna hitta hos sig själva. En viktig förutsättning för detta är att studenterna har full tillgång till lärosätet som fysisk plats och att de efter genomgånget "körkort" har möjlighet att arbeta i de välutrustade verkstäderna. Också det faktum att studenterna till ganska stor del själva komponerar sin utbildning genom att välja kurser understryker det egna ansvaret och den personliga yrkesutvecklingen. Bedömargruppen fick höra att studenterna brukar skämta om att de går helt olika utbildningar fast de egentligen går på samma program.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning och ser positivt på hur lärosätet arbetar med forskningsanknytning. Att stärka sambanden mellan forskning och utbildning har varit ett av lärosätets strategiska mål under flera års tid, vilket bedömargruppen ser börjar ge påtagliga resultat.

Att stärka sambanden mellan forskning och utbildning är ett av lärosätets strategiska mål, vilket framgår av Konstfacks utbildnings- och forskningsstrategi samt av självvärderingen och platsbesöken. Forskningsanknytning har varit en av de kvalitetsaspekter som utbildnings- och forskningsnämnden beslutade att utbildningarna ska följa upp i utbildningsuppföljningarna 2017–2019.

Lärosätet har skapat en modell som syftar till att garantera ett ömsesidigt utbyte mellan utbildning och forskning. Modellen är uppbyggd av flera delar och har ett tydligt fundament i de konstnärliga kunskapsformerna. I självvärderingen ger lärosätet en fyllig beskrivning av verkningskraften under de senaste åren. Vid platsbesöken sammanfattas modellen i tre tydliga delar. Ett viktigt inslag är att lärarna numera har möjlighet att inom tjänsten driva egna forskningsprojekt, något som påtagligt bidragit till ämnesutvecklingen och haft direkt bäring i undervisningen. Ett annat vitalt inslag är att lärosätet sedan några år tillbaka också har externt finansierad forskning som är direkt kopplad till utbildningsprogrammens undervisningsämnen: designdriven kunskapsproduktion, materiella kulturer, narrativa praktiker samt visuella kulturer och lärande. Ett tredje inslag är doktorandprogrammet som bedrivs tillsammans med andra universitet och högskolor, men där doktoranderna är anställda och har sin undervisningstjänst vid lärosätet. De flesta doktoranderna är antagna vid KTH inom doktorandprogrammet Konst, Teknik och Design som utgår från frågor som klimatpåverkan, urbanisering, migration och krympande tillgång på icke-förnybara resurser. Målet är att bidra till ett radikalt omtänkande av relationen individ-samhälle-miljö och skapa förutsättningar för ett mer hållbart samhälle. Bedömargruppen anser att den modell som lärosätet har skapat ger goda förutsättningar för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Bedömargruppen ser positivt på hur lärosätet arbetar med frågan om forskningsanknytning i stort och smått, på kort och lång sikt. Att utbildnings- och forskningsnämnden delar ut medel till institutionerna för att få fram best practices med goda exempel på samband mellan forskning och undervisning är innovativt. Ett bra exempel som lyfts fram är kandidatprogrammet i inredningsarkitektur och möbeldesign där studenterna undersökte samtida bostadstypologier, med hjälp av principer som har utforskats i forskningsprojektet Live in Lab på KTH, för att utveckla framtidens resurseffektiva och hållbara byggnader. Hur väl forskningsanknytningen opererar i respektive program följs upp inom sexårscykelns utbildningsutvärderingar enligt tre bedömningsgrunder: lag och förordning, litteratur och arbetsformer samt lärarnas kompetens.

Ett annat gott exempel enligt bedömargruppen är forumet forskningsveckan som hålls varje år och som är öppen för alla studenter och obligatoriskt för mastersstudenter. Bedömargruppen vill också framhålla bibliotekets centrala roll för lärosätets framgångsrika satsning på att stärka sambandet mellan utbildning och forskning, till exempel Research Catalogue och Konstfack Collection.

Efter många års strategiskt arbete står lärosätet nu i beredskap att söka examensrätt för egen forskarutbildning och i närtid startar den nationella forskarskolan i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Forskarskolan är ett samarbete mellan Konstfack, Stockholms universitet och Göteborgs universitet, och finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap inom skolämnena bild och slöjd. Bedömargruppen konstaterar att detta ytterligare kommer att stärka lärosätets utbildningsnära forskningsmiljöer och bidra till ämnesutvecklingen.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet genom en rad insatser säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs i överensstämmelse med nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet har genomtänkta kursplanemallar, och inför beslut av ansvarig prefekt sker beredningen i ämnesråden med stöd från handläggare från institutionerna. I beredningsprocessen finns också möjlighet till samråd med handläggare från utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen (UFA). I självvärderingen framhålls att UFA gör stickprovskontroller av kursplaner för att följa upp på om det finns systematiska skillnader mellan kursplaner och utbildningsplaner. Det framgår också att examensmålen kommer granskas vid utbildningsutvärderingarna som är planerade att genomföras vart sjätte år.

Vid det andra platsbesöket påpekade ledningen att samtliga kursplaner har granskats och att man inte funnit några systematiska avvikelser. De hänvisades också till att UKÄ vid sitt juridiska tillsynsbesök konstaterat att lärosätet har tillräcklig dokumentation och systematik på central nivå, men att det fortfarande fanns utrymme för förbättringar på institutionsnivå. Därför görs nu en särskild högskolepedagogisk satsning på konstruktiv länkning för lärosätets samtliga lärare, vilket bedömargruppen ser positivt på. Lärosätesledningen påpekar också att den goda ordningen var något som underlättade den tvingande omställningen till distansstudier under pandemin våren 2020. "Det har varit lättarbetat. Det hade det inte varit innan vi införde vårt nya kvalitetssystem."

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har lagt ner ett stort arbete på att skapa ändamålsenliga styrdokument, men vill också fästa uppmärksamheten på att det inte alltid varit så lätt att formulera konstnärliga förmågor som hands on-materialkunskap i lärandemålen, vilket framkom under platsbesöken. Bedömargruppen har respekt för att vissa förmågor på ett konstnärligt lärosäte helt enkelt är svåra att sätta ord på, och konstaterar att lärosätet reflekterar klokt över svårigheterna.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har ett välfungerande system för uppföljning och utvärdering av utbildning. De uppföljningar som har gjorts hittills inom lärosätets kvalitetssystem har belyst utvecklingsbehov inom vissa delar av verksamheten och lärosätet har omsatt dem i relevanta åtgärder. Externa granskningar/utbildningsutvärderingar enligt den sexåriga cykeln som ingår i kvalitetssystemet är ännu inte genomförda. Bedömargruppen har dock förtroende för att dessa kommer att genomföras på ett adekvat sätt för verksamheten.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att kursvärderingar genomförs kontinuerligt. Den årliga uppföljningen grundar sig på genomtänkta indikatorer (strukturindikatorer, resultatindikatorer och processindikatorer) och ger en god grund för det löpande och strategiska kvalitetsarbetet. Lärosätets treårsmodell för utbildningsuppföljning och utveckling innehåller flera steg: självvärdering enligt mall, en mindre grupp som utbildning- och forskningsnämnden (UFN) utser närläser självvärderingen och tar fram rekommendationer för vidare diskussion i nämnden, UFN:s diskussion och beslut, återkoppling i dialog med prefekten och de programansvariga – och, till sist, ett lärosätesövergripande kvalitetsseminarium som lyfter dilemman och sprider goda exempel. Vid platsbesöken blev bedömargruppen övertygad om att alla dessa steg tillsammans – men också var för sig – fungerar kvalitetsstärkande. Det kan till exempel nämnas att lärare och utbildningsansvariga har beskrivit hur arbetet med självvärderingarna har medfört att de upptäckt saker om sina program som de inte hade sett tidigare, vilket kan leda till kvalitetsutveckling i deras egna utbildningar. UFN-ledamöter och deltagare i närläsningsgrupper berättar även om hur lärorikt det har varit att sätta sig in i utbildningsprogram som de inte själva undervisat på och samtidigt tas i anspråk som peers. Slutligen omtalas kvalitetsseminarierna som spännande och konstruktiva.

Som tidigare nämnts så har lärosätet ännu inte slutfört någon av de sexåriga utbildningsutvärderingarna med externa deltagare. Syftet med utvärderingarna är att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet, med fokus är resultat och måluppfyllelse samt miljörelaterade aspekter. Utbildningsutvärderingen ska även bidra till att kvalitetsgranska de interna utbildningsuppföljningarna. Planeringen och genomförandet av dessa utvärderingar är däremot igång och bedömargruppen har förtroende för att lärosätet kommer genomföra detta på bästa sätt.

Lärosätet har i självvärderingen visat på flera exempel hur uppföljningarna leder till konkreta åtgärder. För de två program vars processer bedömargruppen haft möjlighet att studera lite närmare kan nämnas att de på mastersprogrammet Craft har tillsatt en ny tjänst med tydligt utbildningsansvar och inrättat ett prefektråd för tätare studentsamverkan. På kandidatprogrammet Konst har man genomfört ett antal seminarier där man undersökt olika insatser för minskad snedrekrytering och lika möjligheter till kompetensutveckling för alla.

Ett problem som lärosätet själv tar upp är att kvalitetssystemet har blivit lite väl otympligt och att cyklerna och verkligheten lätt kommer i otakt. Om lärarna i samband med självvärderingen upptäcker att de till exempel borde göra en kursplaneförändring så vill de göra den direkt och inte invänta hela granskningsprocessen fram till beslut. Det finns alltså en risk för att det uppstår ett motstånd mellan värderingscykelschemat och det ständigt pågående utvecklingsarbetet. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets medvetenhet om den risken, och om behovet av att fortsätta se över ändamålsenligheten av systemet som nämnts tidigare, ger en god grund för lärosätets möjlighet att tackla de problem som kan uppstå.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en god och ändamålsenlig infrastruktur för att sprida resultatet från kvalitetssäkringsarbetet till relevanta intressenter, och att det är positivt att ett förbättringsarbete ständigt pågår. Bedömargruppen instämmer med lärosätet i att de behöver arbeta vidare med hur de doserar muntlig och skriftlig information, samt att information ska finnas tillgänglig på både svenska och engelska.

Lärosätet utnyttjar både formella och informella kanaler för att försäkra sig om att lärare, studenter och administrativ personal får tillgång till relevant information. Av självvärderingen framgår att resultatet av utbildningsuppföljningarna (uppföljningsrapporten, datasammanställningen, utbildnings- och forskningsnämndens utlåtande samt dokumentationen från det efterföljande kvalitetsseminariet) publiceras på intranätet. Åtgärder som föranlett förändringar i kurser meddelas studenterna vid kursstart. Bedömargruppen konstaterar att platsbesöken bekräftar att lärosätet har ändamålsenliga former för kommunikation och informationsspridning.

Både i självvärderingen och vid platsbesöken framhåller lärosätet det lilla lärosätets fördel när det gäller intern kommunikation. Mycket av kommunikationen sker i vardagen, det är inte långa beslutsvägar och det är relativt lätt att bygga strukturer och sammanhang där kunskap delas och blir gemensam. Vid platsbesöken betonades särskilt vikten av att dra nytta av det faktiskt går att samla alla berörda och se till att alla får samma information samtidigt. De återkommande kvalitetsseminarierna som samlar alla lärare är ett gott exempel på hur resultat och erfarenheter delas mellan de olika programmen. Lärosätet arbetar aktivt med att dessa seminarier ska nå flera intressenter, samt möjliggöra deltagande genom att till exempel förlägga seminarierna vid tider som ska passa så många som möjligt. Studenter har på senare tid i högre grad inkluderats i kvalitetsseminarierna, både i redovisningar och i övrigt deltagande. För att göra lärosätets utvecklingsarbete känt för samtliga medarbetare bjöds även administratörerna in till det senaste kvalitetsseminariet. Inbjudningslistan till de årliga "professorsinternaten" har också förlängts. På platsbesöken framkom att dessa professorsinternat inte bara befolkas av professorerna numera, utan också av alla utbildnings- och programansvariga, hela utbildnings- och forskningsnämnden, hela ledningsrådet, några handläggare samt student- och doktorandrepresentanter. Bedömargruppen anser att lärosätet har en god infrastruktur för informationsspridning och att det är positivt att ett förbättringsarbete ständigt pågår.

Lärosätet behöver, som de själva också påpekat, arbeta vidare med hur de doserar muntlig och skriftlig information samt hur de kan hitta former för att dokumentera sådant som bygger upp lärosätets "utbildningsminne". Lärosätet har även identifierat att de behöver säkerställa att information finns tillgänglig på både svenska och engelska, vilket finns med som ett strategiskt utvecklingsområde i Plan för verksamhetsstöd vid Konstfack 2019–2020.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen sammanfattar att bedömningsområdet jämställdhet är tillfredsställande trots att det finns ett par utvecklingsområden som lärosätet behöver arbeta vidare med. Styrkorna som lärosätet kan visa på är väl grundade i styrdokument och framgår också av intervjuerna vid platsbesök. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har övergripande mål för arbetet med jämställdhet. Det framgår också av styrdokumenten som bedömargruppen har tagit del av att jämställdhet ingår som en del av lärosätets övergripande jämlikhetsarbete och att detta genomsyrar hela verksamheten, inklusive innehållet i utbildningarna. Lärosätet använder sig av en bred definition av jämställdhet, som en aspekt av likabehandling, mångfald och intersektionalitet, vilket också har satt sin prägel på lärosätets värdegrund. Av självvärderingen och platsbesöken framgår tydligt att det finns en medvetenhet och kunskap om jämställdhet hos studenter, ledning och medarbetare, vilket bidrar till utvecklingen av jämställdhet inom utbildningarna.

I lärosätets utbildnings- och forskningsstrategi 2019–2023 ingår jämställdhet och arbete mot snedrekrytering som ett område och perspektiv som ska genomsyra både utbildningsuppdraget och själva strategin. Jämställdhet och likabehandling ingår också som ett av tre teman i lärosätets högskolepedagogiska utbildning, vilken är obligatorisk för lärare.

Lärosätet tar årligen fram indikatorer som är relaterade till kön inom utbildningarna och dessa följs upp inom kvalitetssystemet. Det har däremot inte blivit lika tydligt för bedömargruppen hur uppföljningen av frågor om jämställdhet inom utbildningarna genomförs. Det finns exempelvis ingen tidsplan för detta arbete. Lärosätet behöver alltså arbeta vidare med att tydliggöra hur man kan följa upp frågor om jämställdhet inom utbildningarna.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Vid lärosätet används en bred definition av jämställdhet som gynnar utvecklingen av området inom utbildningsverksamheten.
• Det finns en aktuell framtagen plan för lika villkor där jämställdhet ingår.Studenterna är väl insatta i frågor om jämställdhet.
• Goda exempel finns på pågående riktade insatser för att utjämna ojämn könsfördelning bland studenternaI den obligatoriska högskolepedagogiska utbildningen som lärosätet ger för undervisande personal ingår jämställdhet som ett av tre teman.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Systematiken i hur jämställdhet följs upp inom utbildningarna och dess koppling till lärosätets kvalitetssystem kan förtydligas.
• En upprättad tidsplan kan underlätta uppföljningen med koppling till de uppsatta målen, handlingsplanen för lika villkor och utbildningsuppföljningarna.

Bedömning av bedömningsgrunden:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

De samlade underlagen visar att lärosätet har uppsatta övergripande mål, rutiner och processer kopplade till faktorer om könsfördelning bland både studenter och anställda. Det finns också program- och kursspecifika mål i utbildningsplaner och kurser som beaktar jämställdhet utifrån den breda definition av jämställdhet som lärosätet använder sig av. Av styrdokumenten framgår att indikatorer som är relaterade till kön inom utbildningarna tas fram årligen och följs upp inom respektive program som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta gäller uppgifter om antal sökande, antagna och registrerade studenter, internationella utbyten och lärare fördelade utifrån kön. Indikatorerna skickas till ämnes- och programråden samt prefekt för analys. Analysen redovisas till utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) i samband med utbildningsuppföljningar vart tredje år. Det framgår däremot inte lika tydligt av självvärderingen eller platsbesöken hur jämställdhet därefter följs upp av UFN. Det har inte heller framgått tydligt hur jämställdhet följs upp inom utbildningarna och hur systematiken ser ut för detta inom ramen av kvalitetssystemet. Bedömargruppen anser därför att uppföljningen av jämställdhet inom kurser och program kan behöva förtydligas. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över systematiken i uppföljning av jämställdhet, vilket även motiverar framtagande av en tidsplan kopplad till de uppsatta målen, handlingsplanen för lika villkor och uppföljningarna inom utbildningarna.

Lärosätet har under 2020 upprättat Plan för lika villkor (2020–2023) för studenter och medarbetare vid Konstfack, som ersätter den tidigare planen för jämställdhetsintegration och plan för likabehandling av studenter. Planen ramar in olika delar av lärosätets jämlikhetsarbete. Vid platsbesöken framgick att studenterna har goda kunskaper om normkritiska perspektiv och att de ingår i utbildningarna. Dessutom kom det fram att utbildningarna innehåller moment som beaktar och problematiserar jämställdhet, däremot kanske mer i termer av normkritiska perspektiv än utifrån jämställdhet mellan kvinnor och män.

I lärosätets utbildnings- och forskningsstrategi 2019–2023 ingår jämställdhet och arbete mot snedrekrytering, som ett område och perspektiv som ska genomsyra både utbildningsuppdraget och själva strategin. Av strategin framgår också att undervisningen och forskningen ska belysa frågor om kön och balans mellan könen. Det framgår också av den nyligen beslutade planen för lika villkor att jämställdhet ingår som en del av lärosätets övergripande jämlikhetsarbete.

Olika utvecklande insatser görs för att anställda ska öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhet. Exempelvis framgår det av självvärderingen och platsbesöken att olika former av utbildningsinsatser anordnas för nyanställda, medarbetare och chefer. En annan värdefull aspekt som framgår av självvärderingen är att jämställdhet och likabehandling ingår som ett av tre teman i lärosätets högskolepedagogiska utbildning, vilken är obligatorisk för lärare.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet använder sig av en bred definition av jämställdhet, som en aspekt av likabehandling, mångfald och intersektionalitet, vilket bedömargruppen anser gynnar utvecklingen av området inom utbildningsverksamheten. Att studenter och anställda ska ges samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter framgår också av lärosätets värdegrund.

Lärosätet har identifierat att män är underrepresenterade bland personal och studenter inom utbildningarna. Att motverka snedrekrytering är ett prioriterat mål. Det pågår också ett utvecklingsarbete med att synliggöra och marknadsföra utbildningarna utifrån det perspektivet. Bedömargruppen vill specifikt lyfta ett positivt exempel som lärosätet hänvisar till, det så kallade hemvändarprojektet, där manliga studenter besöker gymnasieskolor på sin hemort och berättar om lärosätet. Även andra insatser görs vid lärosätet för att eftersträva en jämn könsfördelning bland undervisande personal. Bland annat följer lärosätet upp hur undervisningstid, forskningstid, forskningsmedel och lön fördelas på lärare utifrån kön. En reflektion som bedömargruppen har gjort är att andelen kvinnliga professorer är hög vid lärosätet jämfört med flera andra lärosäten i Sverige, vilket ses som positivt ur jämställdhetsperspektiv. Vid platsbesöken framkom att fler män efterfrågas för att utjämna könsbalansen i ledningen.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet är tillfredsställande. Det finns studentrepresentation i flertalet av lärosätets beslutande och rådgivande organ. Det finns även andra former för studentinflytande, däribland klassmöten och stormöten. Lärosätets relativa litenhet möjliggör även en löpande kontakt mellan studenter och lärare, vilket möjliggör kommunikation, chansen att föra fram tankar och synpunkter samt bidrar till utveckling. Kvalitetssystemets olika aktiviteter har goda förutsättningar för att fånga upp studenters synpunkter och att möjliggöra att studenter kan utöva inflytande över sin studiemiljö.

Handledningstillfällena skapar också möjligheter till uppföljning, feedback och stöd i studenternas utveckling. Utvecklingsområden som bedömargruppen har identifierat är bland annat att tydliggöra möjligheterna som finns för studentinflytande samt att skapa en tydlighet i hur olika förslag från studenter bereds och när beslut tas. Bedömargruppen ser även att lärosätet kan samarbeta med studentkåren i många utvecklingsfrågor, men att kåren även behöver få stöd för att kunna genomföra sitt uppdrag.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Det finns många formella sammanhang för studentengagemang, exempelvis genom studentrepresentation i kvalitetsrådet och i de olika ämnesråden. Det arrangeras även klassmöten och stormöten, där alla studenter får chans att medverka.
• De små klasserna och den täta kontakten mellan elever och lärare samt tillgången till handledning möjliggör en ständig kommunikation. Studenter kan ta upp tankar och synpunkter löpande under utbildningen med exempelvis lärare, handledare, mentor och institutionen.
• Studentinitiativ uppmuntras, tillvaratas och stöttas, till exempel "Frukost + Theory" och "Våra rum".

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör arbeta med studentkåren om att tydliggöra dess roll för studenterna, samt att belysa den möjlighet till inflytande som finns för alla studenter på lärosätet.
• Lärosätet bör fortsätta se över olika möjligheter till att öka svarsfrekvensen på kursvärderingarna.
• Lärosätet kan behöva förbättra återkopplingen efter förslag från studenterna, där det framgår hur frågan har beretts, vilket beslut som tagits och på vilka grunder.
• Lärosätet kan med fördel arbeta vidare med att hitta sätt att stötta studentkåren, i den mån det går, för att avhjälpa dem med hög arbetsbelastning och bemanning av olika organ.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Av underlagen framgår att det finns studentrepresentation i flera av lärosätets beredande och beslutande organ, däribland kvalitetsrådet, Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN), lärarförslagsnämnden och de olika ämnesråden. Det finns även andra former för dialog och studentmedverkan, däribland klassmöten och stormöten på institutionen för konst där studenter får möjlighet att föra fram synpunkter på sin studiesituation, vilket också dokumenteras. På institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) hålls möten med studentklasser vid behov där aktuella frågor diskuteras. Institutionen för konsthantverk (KHV) håller möten med studenter från kandidatprogrammet Ädellab tre gånger per termin, och kandidatprogrammen Textil och Keramik och glas arrangerar regelbundna fikaforum. På institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation (DIV) deltar studentrepresentanter på alla lärarmöten. Alla dessa möten uppmuntrar och ger en möjlighet för alla studenter att föra fram tankar och synpunkter på utbildning och studiesituation.

Studentperspektivet tas omhand i och med intervjuer om kvalitetsaspekter under lärosätets utbildningsuppföljningar (treårscykel) och utbildningsvärderingar (sexårscykel). Studenterna får då möjlighet att framföra åsikter och förslag på förbättringsområden. Detta underlag ligger sedan till grund för fortsatt utveckling av utbildningarna.

Lärosätet har riktlinjer för hur kursvärderingar ska genomföras efter varje kurs, där studenterna får möjlighet att framföra synpunkter. Svarsfrekvensen på kursvärderingar är dock låg, och bedömargruppen anser att lärosätet kan behöva arbeta med att försöka hitta lösningar som uppmuntrar studenter att svara på kursvärderingar. Ett exempel på en lösning är att genomföra kursvärderingarna under schemalagd tid. Detta har även tagits upp som ett utvecklingsområde av lärosätet själva, och dess utbildnings- och forskningsnämnd har fått i uppdrag att göra en genomlysning av de frågor som ställs i kursvärderingarna i syfte att öka engagemanget.

Det finns en studentkår på lärosätet, vars representanter erbjuds en plats i alla lärosätets organ där beslut fattas eller beredning sker. Det finns dock svårigheter med att fylla alla platser i kåren. Samtliga studenter som är kåraktiva är heltidsstuderande och det blir en fråga om resurser. Ett utvecklingsområde är att fortsätta stötta studentkåren i arbetet i den mån det går, för att skapa ett så bra samarbete som möjligt mellan studentkåren och lärosätet. Ett sätt att stötta kåren skulle vara att hjälpa till att synliggöra kårens roll och alla studenters möjligheter till påverkan på lärosätet, för att öka engagemanget hos studenterna.

Bedömargruppen anser att det är positivt att det finns flera vägar för studenter att gå, formellt och informellt, för att lämna synpunkter eller ta upp problem som uppstått. Lärosätet behöver däremot tydliggöra informationen till studenter om vart de kan vända sig när de vill påverka i en viss fråga. Det finns även ett behov av förbättringar när det gäller återkopplingen på hur förslag från studenter har beretts och hur (på vilka grunder) lärosätet har kommit fram till beslut. Detta behövs för att skapa tydlighet och transparens gentemot studenterna. Lärosätet kan även behöva tydliggöra i sin kommunikation om vilka beslut som bereds och vilka som har tagits, samt vilka studenter som deltagit.

Bedömargruppen anser att det är en styrka att studentinitiativ uppmuntras och stöttas. Exempel på detta har varit "Våra rum", som syftar till att undersöka och analysera hur lärosätets lokaler används samt hur strukturell rasism kan motverkas och hur lokalerna kan bli mer inkluderande. Ett annat exempel är "Frukost + Theory", där en grupp studenter har arrangerat textseminarier för att diskutera teori och praktik en gång i månaden, vilka har tagits upp både i underlagen och vid platsbesöken.

En annan styrka är att det finns en löpande kommunikation mellan studenter och lärare tack vare de små klasserna och handledningstillfällena. Det gör att studenter kan ta upp synpunkter löpande under utbildningen med exempelvis handledare, lärare eller mentor, samt att studenterna hela tiden kan få återkoppling på sitt arbete från lärare och andra studenter. Det skapar en bra utvecklingsmiljö.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser, att lärosätet har ett väl utvecklat arbete för att rusta studenter och doktorander för arbetslivet. Studenter har möjlighet att skapa nätverk och få kontakter i arbetslivet genom lärare och gästlärare, som själva är yrkesverksamma inom sina fält, och genom att praktik läggs in i utbildningarna. Även där skapas kontakter som kan leda vidare i yrkeslivet. Samverkan med företag och branscher sker systematiskt och kontinuerligt. Lärosätets medvetet aktiva omvärldsanalys håller utbildningarna öppna för förändringar och behov i samhället och lägger in och förnyar kursplaner utifrån det. Studenterna erbjuds också kurser i hur det kommande yrkeslivet kan organiseras praktiskt med kunskaper i företagande och entreprenörskap. Alumner bjuds in som gästlärare och föreläsare, för att ge inblick i hur yrkeslivet kan utvecklas efter examen och idéer att gå vidare med.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Samverkan med arbetslivet och kulturlivet är grundläggande för lärosätets verksamhet. Det visas konkret genom exempel som vårutställningen och julmarknaden, som uppmärksammas utanför lärosätet samt i media och det omgivande samhället.
• Samverkan med arbetslivet regleras systematiskt genom att lärare som anställs samtidigt är yrkesverksamma.
• Praktik läggs systematiskt in som del av utbildningar, vilket skapar kontakter och möjligheter att förlägga examensarbeten i samverkan med företag.
• Lärosätet erbjuder kurser i entreprenörskap och företagande.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Alumnverksamheten kan utvecklas och systematiseras bland annat utifrån resultatet av den enkät som planeras, och genom att lärosätet mer systematiskt följer upp studenternas fortsatta verksamhet efter att utbildningen är avslutad.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet lyfter i sin självvärdering fram att samverkan med arbetslivet och kulturlivet är grunden för verksamheten. Kontakter med samhället och arbetslivet är inarbetade och förnyas kontinuerligt genom aktiv omvärldsbevakning, genom lärares, gästlärares och lednings insatser och samhällets föränderliga behov tas till hänsyn i utformningen av utbildningarna. Detta understryks också av vad bedömargruppen har fått ta del av vid platsbesöken. Vårutställningen och julmarknaden är två exempel på hur lärosätets utbildningar med studenternas arbetsresultat uppmärksammas i media och i närsamhället. Andra möjligheter att hålla utbildningar relevanta för samhällets och fältets behov är förutom solo- och årskursutställningar även öppet hus och öppna föreläsningar. Studenters arbeten ställs ofta ut i offentliga miljöer. Lärosätet är också aktivt i samhällsdebatten. I självvärderingen ges som exempel att lärosätet aktivt gått in i diskussionen om slöjd och estetiska ämnen och ämnenas vara eller icke-vara i skolan. Institutionen för konst tar upp samverkan i sin utbildningsuppföljning. Här nämns även långsiktigt utbytes- och samverkansprogram med internationell anknytning. Det är ett medvetet arbetssätt för att få fler riktade projekt och öka sina kontaktytor utåt.

Lärare är deltids- och visstidsanställda och har utanför lärosätet sin egen yrkespraktik, vilket för med sig kontakter med andra institutioner och näringslivet. Det är också något som studenter kontinuerligt får del av i undervisningen, vilket bekräftades av möten med lärare och studenter vid platsbesöken. Det gäller även gästlärare som genom sina konstnärliga professioner medverkar till kopplingen till arbetslivet. Lärares och gästlärares egna verksamheter tillför kontinuerligt aktuell kunskap och erfarenheter från fältet i utbildningarna. Bedömargruppen anser att detta är en viktig del av att säkerställa att studenterna förbereds för arbetslivet. De får också genom lärarna ett nätverk som de kan bygga vidare på efter studierna. Lärarna tillför genom sin yrkeserfarenhet inblickar i hur omvärldens och samhällets behov ser ut och hur arbetsmarknaden förändras. Även examinationer avspeglar utbildningen och riktas utåt, i utställningar och projekt, vilket bedömargruppen konstaterat utifrån självvärderingen och vid platsbesöken. Dessutom deltar externa opponenter från yrkeslivet i examinationerna av examensarbeten. Det här är exempel som bedömargruppen anser ytterligare stärker kopplingen till arbetslivet.

Studiebesök och praktik ingår kontinuerligt i utbildningarna. Inom lärarutbildningen finns den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och i andra utbildningsprogram ingår praktik och examensarbeten i samverkan med externa parter. Bedömargruppen fick också vid platsbesöken ta del av ett exempel på samverkan med arbetslivet genom en kurs som ligger tidigt i designprogrammet. Studenterna åker under kursen runt i landet och besöker möbeltillverkare som de senare samverkar med. Det händer ofta att studenter längre fram i yrkeslivet blir designer på dessa företag. Bedömargruppen anser att det är positivt att studenterna får möjligheter att genom studiebesök och praktik få en inblick i det arbetsliv de avser att gå ut i. Det har inte framgått tydligt hur praktik och studiebesök följs upp av lärosätet, men i självvärderingen och vid platsbesöken framgår att samtal med studenter förs om utbildningens olika kursmoment.

Lärosätet arbetar kontinuerligt och medvetet med utveckling av utbildningarna. Exempel på systematisk utveckling visas i processen med omarbetning av utbildningsplanen vid institutionen för konst. Arbetet påbörjades 2015/16, och bearbetades vidare i lärarlag efter självvärderingen 2018. En ambition i arbetet med utbildningen var att vara relevant i förhållande till samhälle och fält, vilket prövas i mötet med andra aktörer i samhället. Ett exempel som tas upp i institutionens självvärdering inför utbildningsuppföljningen 2018 var kursen Ballongen. Studenterna deltog i ett projekt i en stadsdel i Västerås där deras arbeten sattes in i konkret samhällelig vardag hos dem som bodde där och de fick prova egna gestaltningar i ett sammanhang. Utöver kontinuerliga uppföljningar och utveckling av utbildningar så ska även frågan om samhällets föränderliga behov ingå som en bedömningsgrund i de utbildningsvärderingar som ska utföras vart sjätte år.

Av självvärderingen framgår att lärosätets ledning arbetar aktivt med att få fler samverkansparter och ser behovet av samverkan med olika typer av företag och organisationer. Det bekräftades vid platsbesöken. Medvetenhet och omvärldsanalys för att bredda lärosätets kontakter externt anser bedömargruppen är positivt för att stärka kopplingen till arbetslivet.

En styrka i lärosätets utbildningar är betoningen på hållbarhet och processer för hållbar utveckling. Det är en hållning och inriktning som bedömargruppen tycker är värdefull och har växande betydelse för framtida samverkan med arbetslivet.

Doktorander som hör till institutionerna har påbjuden undervisningstid och får därmed kontakt med studenter och medverkar i deras förberedelse för arbetsmarknaden. Lärare inom konst nämnde vid platsbesöken att studenter i tredje årskursen kan välja en yrkesorienteringskurs i konstnärlig verksamhet, där tanken är att forskning är en möjlig del av yrkets framtid. För studenter på mastersprogram har doktorandkontakten betydelse för var de vill placera sin praktik. Studenterna uppmanas också av lärare att söka intressanta och heta områden inom det egna fältet, även internationellt.

Bedömargruppen noterar att lärosätet har ett långvarigt samarbete med inkubatorverksamhet som finns placerad i de egna lokalerna. Nyexaminerade alumner kan söka dit och få praktiskt stöd i att arbeta konstnärligt. Det är ett gynnsamt stöd i förberedelse för arbetslivet. Det ger möjligheter och tillfällen för studenter och externa samverkansparter att skapa kontaktnät. I många kurser ingår också egenföretagande, och i samarbete med andra lärosäten erbjuds fristående kurser i entreprenörskap.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetssäkringsarbete

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet kan godkännas eftersom samtliga bedömningsområden bedöms vara tillfredsställande.

Bedömargruppen kan konstatera att lärosätet organiserar och styr sitt kvalitetsarbete på ett sådant sätt att det blir möjligt för lärosätet att dels fånga upp resultat, dels använda resultatet för fortsatt utveckling eller åtgärdande av brister. På så sätt bidrar även kvalitetsarbetet till att utveckla lärosätets styrning. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är tydligt definierad och bedömargruppen anser att de processer och aktiviteter som har genomförts och planeras uppmuntrar till både delaktighet och engagemang. Kvalitetssystemet bedöms också vara väl känt för lärosätets interna och externa intressenter. Systemet bör troligtvis förändras och förenklas över tid, vilket också bedömargruppen anser att lärosätet har goda förutsättningar för. Lärosätet behöver även tydliggöra relationen och ansvarsfördelningen mellan utbildningsnämnden och kvalitetsrådet.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett systematiskt arbete för att säkerställa att personal rekryteras med tillräcklig kompetens och för att följa upp detta. Det finns både styrdokument och en tydlig ansvarsfördelning för dessa processer. Satsningen på pedagogisk kompetensutveckling, forskning och forskningsanknytning, anställdas utvecklingstid och anställningsformen med deltids- och visstidsanställda lärare som har ena foten i en yrkespraktik, skapar goda förutsättningar för lärarnas kompetensutveckling. Lärosätet bör däremot se över hur deltidsanställda lärares förutsättningar att medverka i gemensamma kompetensutvecklingssatsningar kan förbättras. Det finns en nära relation mellan undervisande personal och studenter, samt specialiserade verkstäder och andra gemensamma stödfunktioner. De relativt små utbildningsmiljöerna och närheten mellan personal och studenter skapar även en god grund för lärosätet att säkerställa att studenterna slutför sina utbildningar. Lärosätet bör däremot utreda behovet av en centralt placerad studie- och yrkesvägledare, något som har efterfrågats av studenterna. Som helhet betraktat finner bedömargruppen att lärosätet har utvecklat en hög medvetenhet om vad som behöver göras för att säkerställa goda förutsättningar för verksamheten.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett genomtänkt och välfungerande kvalitetssystem som integrerar de fyra institutionerna och deras kontinuerliga utvecklingsarbete. Kvalitetssystemet innehåller bland annat regelbundna uppföljningar och granskningar i tre olika cykler – en ettårig, en treårig och en sexårig. Uppföljningarna på programnivå tycks ha varit särskilt betydelsefulla med ingående analyser som har tillämpats på konkreta processer. Den sexåriga cykeln är ännu inte genomförd, men det är bedömargruppens bedömning att lärosätet har den kompetens och organisation som krävs för att väl kunna genomföra cykeln, samt att fånga upp och införa de resultat som den producerar. Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det har en tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer och processer för inrättande, revidering och avveckling av utbildningar. Studenternas aktiva roll i utbildning och examination är också en naturlig del av pedagogiken på lärosätet. Bedömargruppen ser positivt på hur lärosätet arbetar med forskningsanknytning. Att stärka sambanden mellan forskning och utbildning har varit ett av lärosätets strategiska mål under flera års tid, vilket börjar ge påtagligt resultat. Bedömargruppen anser också att lärosätet har en god infrastruktur för informationsspridning och att det är positivt att ett förbättringsarbete ständigt pågår. Lärosätet behöver bland annat arbeta vidare med hur de doserar muntlig och skriftlig information samt hur de kan finna former för att dokumentera sådant som bygger upp lärosätets "utbildningsminne".

Bedömargruppen anser att lärosätets arbete med jämställdhet är tillfredsställande även om lärosätet behöver arbeta vidare med att tydliggöra hur de kan följa upp frågor om jämställdhet inom utbildningarna. Jämställdhet ingår som en del av lärosätets övergripande jämlikhetsarbete och detta genomsyrar hela verksamheten, inklusive innehållet i utbildningarna. Studenterna är väl insatta i frågor om jämställdhet och har goda kunskaper om normkritiska perspektiv. Indikatorer som är relaterade till kön inom utbildningarna tas fram årligen och följs upp inom respektive program som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Jämställdhet och likabehandling ingår även som ett av tre teman i lärosätets högskolepedagogiska utbildning, som är obligatorisk för lärare. Lärosätet breda definition av jämställdhet har satt sin prägel på lärosätets värdegrund och det är uppenbart att den i hög utsträckning genomsyrar arbetet vid lärosätet.

Förutsättningarna för studentinflytandet anses vara tillfredsställande och lärosätets relativa litenhet ger goda förutsättningar för löpande och goda kontakter mellan lärosätets ledning, lärare och studenter. Studentkåren bidrar starkt till arbetet med kvalitetssäkring men brottas också med vissa utmaningar eftersom alla dess representanter bedriver kårarbetet i kombination med heltidsstudier. Lärosätet arbetar aktivt med att stödja kåren och hitta lösningar på de utmaningar som finns, men behöver fortsatt arbeta med studentkåren för att tydliggöra dess roll för samtliga studenter. Lärosätet behöver även bland annat arbeta med att förbättra återkopplingen efter förslag från studenterna.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl utvecklat arbete för att rusta studenter och doktorander för arbetslivet. Studenter har möjlighet att skapa nätverk och få kontakter i arbetslivet genom lärare och gästlärare, som själva är yrkesverksamma inom sina fält, och genom att praktik läggs in i utbildningarna. Kontakten med alumner är god, men kan behöva systematiseras. Samverkan med företag och branscher sker systematiskt och kontinuerligt.

Avslutningsvis konstaterar bedömargruppen att lärosätet – genom ett målmedvetet, insiktsfullt och transparent arbete – har lyckats skapa ett system för kvalitetssäkringsarbete som enligt bedömargruppen ger utmärkta förutsättningar för att röra sig i riktning mot den vision och de mål som har formulerats.