Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det har en tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer och processer för inrättande, revidering och avveckling av utbildningar. Studenternas aktiva roll i utbildning och examination är också en naturlig del av pedagogiken på lärosätet.

Bedömargruppen ser positivt på hur lärosätet arbetar med forskningsanknytning. Att stärka sambanden mellan forskning och utbildning har varit ett av lärosätets strategiska mål under flera års tid, vilket börjar ge påtagligt resultat.

Lärosätet har ett genomtänkt och välfungerande kvalitetssystem som integrerar de fyra institutionerna och deras kontinuerliga utvecklingsarbete med fem mastersprogram, sju kandidatprogram och ämneslärarprogrammet. En årlig uppföljning av kursvärderingar, nyckeltal, stickprov ur kursdokumentation samt välgenomtänkta indikatorer för strukturer, resultat och processer ger stadga och riktning åt kvalitetsarbetet. Den första treårscykeln med utbildningsuppföljningar av samtliga program har nyligen avslutats och bedömargruppen är imponerad över den entusiasm och seriositet som har präglat detta arbete. Lärosätet har visat att den här självprövande och dialogiska modellen har fallit väl ut. Eftersom lärosätets system är ungt har det ännu inte använts fullt ut med sexårscykelns externa utvärdering. Utifrån erfarenheterna från de ett- och treåriga utbildningsuppföljningar som har genomförts är ändå bedömargruppen övertygad om att även den här delen kommer att genomföras på ett genomtänkt och produktivt sätt.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en god infrastruktur för informationsspridning och att det är positivt att ett förbättringsarbete ständigt pågår.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Kvalitetssystemet är tydligt utformat för att ta tillvara de förutsättningar och möjligheter som utmärker en konstnärlig högskola.
• Utbildningsuppföljningarna, nämndåterkopplingarna och kvalitetsseminarierna bidrar märkbart till att ta den gemensamma kvalitetskulturen till en högre nivå.
• Studenterna och deras konstnärliga och professionella utveckling är ett tydligt fokus för lärosätets strävan.
• Det systematiska arbetet med att bygga miljöer för konstnärlig forskning och förstärkt forskningsanknytning börjar påtagligt ge resultat. Lärosätet har ett mycket nära och produktivt samspel med det konstnärliga fältet.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver fundera över hur de kan slimma kvalitetssystemet så att det framöver inte inkräktar för mycket på den ordinarie utbildningsverksamheten, vilket de själva också har påpekat.
• Lärosätet behöver arbeta vidare med hur de doserar muntlig och skriftlig information samt hur de kan hitta former för att dokumentera sådant som bygger upp lärosätets "utbildningsminne", vilket de själva också har påpekat.

Bedömningar av bedömningsgrunderna:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det har en tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer och processer för inrättande, revidering och avveckling av utbildningar.

Av självvärderingen framgår att styrdokumenten Riktlinjer för inrättande, uppföljning och avvecklande av huvudområde och utbildning vid Konstfack, Riktlinjer för arbete med kursplaner och Beslutsprocesser för inrättande och revidering av utbildning stöder processerna. Beredning sker på institutionerna i samråd med handläggare på utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen. Enligt riktlinjerna fattar utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) beslut om utbildningsplaner och beslut om kursplaner är delegerade till prefekten. Avveckling av huvudområde beslutas av UFN, på delegation av rektorn, och avveckling av utbildning av rektorn efter förslag från UFN. Utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen har beslutat om mallar som stöd för innehåll i kurs- och utbildningsplaner och gör löpande stickprovskontroller av kursplanerna.

Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering av utbildningens kvalitet. Vid varje institution finns ett eller flera ämnesråd och programråd med uppgiften att bland annat främja utvecklingen av utbildningen och bereda förslag om utbildningens innehåll. Programansvariga eller motsvarande ansvarar för att utbildningarnas uppläggning, progression och kvalitet är inom ramen för anvisningar från ämnesråd och prefekt. Efter att ha tagit del av några av de utbildningsuppfo?ljningar som lärosätet har genomfört, kan bedömargruppen konstatera att processen för utveckling av utbildningarna fungerar väl. Som ett exempel på lärosätets förmåga att kunna driva kvalitetsarbete med konkreta resultat kan nämnas de utbildningsuppfo?ljningar som genomförs inom den treåriga cykeln. Vid platsbesöken framgick tydligt från bland annat programledningen och lärarna att uppföljningarna fungerade som ett effektivt verktyg för en reflekterad och genomtänkt kvalitetsutveckling av programmen.

I självvärderingen lyfter lärosätet att kompetensen i att utforma kursplaner är ojämn bland lärarna. Vid platsbesöken berättade lärosätet att den nya högskolepedagogiska utbildningen på grund av detta ägnar särskild uppmärksamhet åt hur man kan utnyttja kurs- och utbildningsplanerna för att skapa progression och variation.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att studenternas aktiva roll i utbildning och examination är en naturlig del av pedagogiken. Bedömargruppen har fått många exempel på att lärosätet arbetar för att studenterna ska känna att de äger sin utveckling på ett mångfacetterat sätt.

Lärosätet framhåller i självvärderingen att studenternas aktiva roll i utbildningen är en naturlig del av pedagogiken på en konstnärlig högskola och bedömargruppen håller med. Att det förhåller sig så på lärosätet bekräftades på platsbesöken. Undervisningsformerna präglas av ett prövande, experimenterande och kritiskt förhållningssätt. Examinationerna utmärks oftast av att studenterna får göra egna lösningar inom ett gestaltningsområde. Den stora vårutställningen är både en examination och en slags offentlig utvärdering av årets arbete. I självvärderingen finns många exempel på hur lärosätet konsekvent arbetar med lärandeprocesser som tar studenternas kreativitet och ansvar i anspråk. På institutionen för konst ingår "obligatoriska kritiktillfällen" där studenterna får öva sig att ta och ge kritik av varandras utställningar. På kandidatprogrammet Textil för studenterna loggböcker vid handledningssamtalen, där de tydliggör och reflekterar över sitt eget ansvar för sin utbildning och utveckling.

Under platsbesöken har bedömargruppen fått ytterligare exempel på hur mångfacetterat lärosätet arbetar för att studenterna ska känna att de äger sin utveckling och att detta också är en vital del av träningen för ett kommande professionellt konstnärskap. Under utbildningen finns lärarna som mentorer och handledare – men lusten och drivkraften måste studenterna hitta hos sig själva. En viktig förutsättning för detta är att studenterna har full tillgång till lärosätet som fysisk plats och att de efter genomgånget "körkort" har möjlighet att arbeta i de välutrustade verkstäderna. Också det faktum att studenterna till ganska stor del själva komponerar sin utbildning genom att välja kurser understryker det egna ansvaret och den personliga yrkesutvecklingen. Bedömargruppen fick höra att studenterna brukar skämta om att de går helt olika utbildningar fast de egentligen går på samma program.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning och ser positivt på hur lärosätet arbetar med forskningsanknytning. Att stärka sambanden mellan forskning och utbildning har varit ett av lärosätets strategiska mål under flera års tid, vilket bedömargruppen ser börjar ge påtagliga resultat.

Att stärka sambanden mellan forskning och utbildning är ett av lärosätets strategiska mål, vilket framgår av Konstfacks utbildnings- och forskningsstrategi samt av självvärderingen och platsbesöken. Forskningsanknytning har varit en av de kvalitetsaspekter som utbildnings- och forskningsnämnden beslutade att utbildningarna ska följa upp i utbildningsuppföljningarna 2017–2019.

Lärosätet har skapat en modell som syftar till att garantera ett ömsesidigt utbyte mellan utbildning och forskning. Modellen är uppbyggd av flera delar och har ett tydligt fundament i de konstnärliga kunskapsformerna. I självvärderingen ger lärosätet en fyllig beskrivning av verkningskraften under de senaste åren. Vid platsbesöken sammanfattas modellen i tre tydliga delar. Ett viktigt inslag är att lärarna numera har möjlighet att inom tjänsten driva egna forskningsprojekt, något som påtagligt bidragit till ämnesutvecklingen och haft direkt bäring i undervisningen. Ett annat vitalt inslag är att lärosätet sedan några år tillbaka också har externt finansierad forskning som är direkt kopplad till utbildningsprogrammens undervisningsämnen: designdriven kunskapsproduktion, materiella kulturer, narrativa praktiker samt visuella kulturer och lärande. Ett tredje inslag är doktorandprogrammet som bedrivs tillsammans med andra universitet och högskolor, men där doktoranderna är anställda och har sin undervisningstjänst vid lärosätet. De flesta doktoranderna är antagna vid KTH inom doktorandprogrammet Konst, Teknik och Design som utgår från frågor som klimatpåverkan, urbanisering, migration och krympande tillgång på icke-förnybara resurser. Målet är att bidra till ett radikalt omtänkande av relationen individ-samhälle-miljö och skapa förutsättningar för ett mer hållbart samhälle. Bedömargruppen anser att den modell som lärosätet har skapat ger goda förutsättningar för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Bedömargruppen ser positivt på hur lärosätet arbetar med frågan om forskningsanknytning i stort och smått, på kort och lång sikt. Att utbildnings- och forskningsnämnden delar ut medel till institutionerna för att få fram best practices med goda exempel på samband mellan forskning och undervisning är innovativt. Ett bra exempel som lyfts fram är kandidatprogrammet i inredningsarkitektur och möbeldesign där studenterna undersökte samtida bostadstypologier, med hjälp av principer som har utforskats i forskningsprojektet Live in Lab på KTH, för att utveckla framtidens resurseffektiva och hållbara byggnader. Hur väl forskningsanknytningen opererar i respektive program följs upp inom sexårscykelns utbildningsutvärderingar enligt tre bedömningsgrunder: lag och förordning, litteratur och arbetsformer samt lärarnas kompetens.

Ett annat gott exempel enligt bedömargruppen är forumet forskningsveckan som hålls varje år och som är öppen för alla studenter och obligatoriskt för mastersstudenter. Bedömargruppen vill också framhålla bibliotekets centrala roll för lärosätets framgångsrika satsning på att stärka sambandet mellan utbildning och forskning, till exempel Research Catalogue och Konstfack Collection.

Efter många års strategiskt arbete står lärosätet nu i beredskap att söka examensrätt för egen forskarutbildning och i närtid startar den nationella forskarskolan i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Forskarskolan är ett samarbete mellan Konstfack, Stockholms universitet och Göteborgs universitet, och finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap inom skolämnena bild och slöjd. Bedömargruppen konstaterar att detta ytterligare kommer att stärka lärosätets utbildningsnära forskningsmiljöer och bidra till ämnesutvecklingen.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet genom en rad insatser säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs i överensstämmelse med nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet har genomtänkta kursplanemallar, och inför beslut av ansvarig prefekt sker beredningen i ämnesråden med stöd från handläggare från institutionerna. I beredningsprocessen finns också möjlighet till samråd med handläggare från utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen (UFA). I självvärderingen framhålls att UFA gör stickprovskontroller av kursplaner för att följa upp på om det finns systematiska skillnader mellan kursplaner och utbildningsplaner. Det framgår också att examensmålen kommer granskas vid utbildningsutvärderingarna som är planerade att genomföras vart sjätte år.

Vid det andra platsbesöket påpekade ledningen att samtliga kursplaner har granskats och att man inte funnit några systematiska avvikelser. De hänvisades också till att UKÄ vid sitt juridiska tillsynsbesök konstaterat att lärosätet har tillräcklig dokumentation och systematik på central nivå, men att det fortfarande fanns utrymme för förbättringar på institutionsnivå. Därför görs nu en särskild högskolepedagogisk satsning på konstruktiv länkning för lärosätets samtliga lärare, vilket bedömargruppen ser positivt på. Lärosätesledningen påpekar också att den goda ordningen var något som underlättade den tvingande omställningen till distansstudier under pandemin våren 2020. "Det har varit lättarbetat. Det hade det inte varit innan vi införde vårt nya kvalitetssystem."

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har lagt ner ett stort arbete på att skapa ändamålsenliga styrdokument, men vill också fästa uppmärksamheten på att det inte alltid varit så lätt att formulera konstnärliga förmågor som hands on-materialkunskap i lärandemålen, vilket framkom under platsbesöken. Bedömargruppen har respekt för att vissa förmågor på ett konstnärligt lärosäte helt enkelt är svåra att sätta ord på, och konstaterar att lärosätet reflekterar klokt över svårigheterna.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har ett välfungerande system för uppföljning och utvärdering av utbildning. De uppföljningar som har gjorts hittills inom lärosätets kvalitetssystem har belyst utvecklingsbehov inom vissa delar av verksamheten och lärosätet har omsatt dem i relevanta åtgärder. Externa granskningar/utbildningsutvärderingar enligt den sexåriga cykeln som ingår i kvalitetssystemet är ännu inte genomförda. Bedömargruppen har dock förtroende för att dessa kommer att genomföras på ett adekvat sätt för verksamheten.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att kursvärderingar genomförs kontinuerligt. Den årliga uppföljningen grundar sig på genomtänkta indikatorer (strukturindikatorer, resultatindikatorer och processindikatorer) och ger en god grund för det löpande och strategiska kvalitetsarbetet. Lärosätets treårsmodell för utbildningsuppföljning och utveckling innehåller flera steg: självvärdering enligt mall, en mindre grupp som utbildning- och forskningsnämnden (UFN) utser närläser självvärderingen och tar fram rekommendationer för vidare diskussion i nämnden, UFN:s diskussion och beslut, återkoppling i dialog med prefekten och de programansvariga – och, till sist, ett lärosätesövergripande kvalitetsseminarium som lyfter dilemman och sprider goda exempel. Vid platsbesöken blev bedömargruppen övertygad om att alla dessa steg tillsammans – men också var för sig – fungerar kvalitetsstärkande. Det kan till exempel nämnas att lärare och utbildningsansvariga har beskrivit hur arbetet med självvärderingarna har medfört att de upptäckt saker om sina program som de inte hade sett tidigare, vilket kan leda till kvalitetsutveckling i deras egna utbildningar. UFN-ledamöter och deltagare i närläsningsgrupper berättar även om hur lärorikt det har varit att sätta sig in i utbildningsprogram som de inte själva undervisat på och samtidigt tas i anspråk som peers. Slutligen omtalas kvalitetsseminarierna som spännande och konstruktiva.

Som tidigare nämnts så har lärosätet ännu inte slutfört någon av de sexåriga utbildningsutvärderingarna med externa deltagare. Syftet med utvärderingarna är att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet, med fokus är resultat och måluppfyllelse samt miljörelaterade aspekter. Utbildningsutvärderingen ska även bidra till att kvalitetsgranska de interna utbildningsuppföljningarna. Planeringen och genomförandet av dessa utvärderingar är däremot igång och bedömargruppen har förtroende för att lärosätet kommer genomföra detta på bästa sätt.

Lärosätet har i självvärderingen visat på flera exempel hur uppföljningarna leder till konkreta åtgärder. För de två program vars processer bedömargruppen haft möjlighet att studera lite närmare kan nämnas att de på mastersprogrammet Craft har tillsatt en ny tjänst med tydligt utbildningsansvar och inrättat ett prefektråd för tätare studentsamverkan. På kandidatprogrammet Konst har man genomfört ett antal seminarier där man undersökt olika insatser för minskad snedrekrytering och lika möjligheter till kompetensutveckling för alla.

Ett problem som lärosätet själv tar upp är att kvalitetssystemet har blivit lite väl otympligt och att cyklerna och verkligheten lätt kommer i otakt. Om lärarna i samband med självvärderingen upptäcker att de till exempel borde göra en kursplaneförändring så vill de göra den direkt och inte invänta hela granskningsprocessen fram till beslut. Det finns alltså en risk för att det uppstår ett motstånd mellan värderingscykelschemat och det ständigt pågående utvecklingsarbetet. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets medvetenhet om den risken, och om behovet av att fortsätta se över ändamålsenligheten av systemet som nämnts tidigare, ger en god grund för lärosätets möjlighet att tackla de problem som kan uppstå.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en god och ändamålsenlig infrastruktur för att sprida resultatet från kvalitetssäkringsarbetet till relevanta intressenter, och att det är positivt att ett förbättringsarbete ständigt pågår. Bedömargruppen instämmer med lärosätet i att de behöver arbeta vidare med hur de doserar muntlig och skriftlig information, samt att information ska finnas tillgänglig på både svenska och engelska.

Lärosätet utnyttjar både formella och informella kanaler för att försäkra sig om att lärare, studenter och administrativ personal får tillgång till relevant information. Av självvärderingen framgår att resultatet av utbildningsuppföljningarna (uppföljningsrapporten, datasammanställningen, utbildnings- och forskningsnämndens utlåtande samt dokumentationen från det efterföljande kvalitetsseminariet) publiceras på intranätet. Åtgärder som föranlett förändringar i kurser meddelas studenterna vid kursstart. Bedömargruppen konstaterar att platsbesöken bekräftar att lärosätet har ändamålsenliga former för kommunikation och informationsspridning.

Både i självvärderingen och vid platsbesöken framhåller lärosätet det lilla lärosätets fördel när det gäller intern kommunikation. Mycket av kommunikationen sker i vardagen, det är inte långa beslutsvägar och det är relativt lätt att bygga strukturer och sammanhang där kunskap delas och blir gemensam. Vid platsbesöken betonades särskilt vikten av att dra nytta av det faktiskt går att samla alla berörda och se till att alla får samma information samtidigt. De återkommande kvalitetsseminarierna som samlar alla lärare är ett gott exempel på hur resultat och erfarenheter delas mellan de olika programmen. Lärosätet arbetar aktivt med att dessa seminarier ska nå flera intressenter, samt möjliggöra deltagande genom att till exempel förlägga seminarierna vid tider som ska passa så många som möjligt. Studenter har på senare tid i högre grad inkluderats i kvalitetsseminarierna, både i redovisningar och i övrigt deltagande. För att göra lärosätets utvecklingsarbete känt för samtliga medarbetare bjöds även administratörerna in till det senaste kvalitetsseminariet. Inbjudningslistan till de årliga "professorsinternaten" har också förlängts. På platsbesöken framkom att dessa professorsinternat inte bara befolkas av professorerna numera, utan också av alla utbildnings- och programansvariga, hela utbildnings- och forskningsnämnden, hela ledningsrådet, några handläggare samt student- och doktorandrepresentanter. Bedömargruppen anser att lärosätet har en god infrastruktur för informationsspridning och att det är positivt att ett förbättringsarbete ständigt pågår.

Lärosätet behöver, som de själva också påpekat, arbeta vidare med hur de doserar muntlig och skriftlig information samt hur de kan hitta former för att dokumentera sådant som bygger upp lärosätets "utbildningsminne". Lärosätet har även identifierat att de behöver säkerställa att information finns tillgänglig på både svenska och engelska, vilket finns med som ett strategiskt utvecklingsområde i Plan för verksamhetsstöd vid Konstfack 2019–2020.