Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplaner och kursplaner för hela programmet.

Utbildningsplan och kursplaner har utarbetats på institutionen i samarbete med en referensgrupp bestående av yrkesverksamma kuratorer. Kursplanegruppens (studenter, lärare och ledning) arbete har sedan diskuterats och förankrats av institutionsstyrelse och på fakultetsnivå. Av ansökan och intervjuerna framgår också att programmet ligger i linje med Socialhögskolans programutbud vilket underlättar utbildningsplanens realiserande. I underlagen refereras vidare till att arbetssättet står i samklang med lärosätets rutiner för fastställande av kursplaner och utbildningsplaner.

Institutionen lutar sig emot lärosätets policy för kvalitetsutveckling vari ingår användande av ett samrådsförfarande med Region Skåne, där utbildningars relevans för yrkeslivet återkommande granskas. Vid institutionen vinnlägger man sig om att utbildningen ska kvalitetssäkras, bland annat genom bruk av en arbetsmarknadsenkät för uppföljning i vad mån utbildningen förberedde studenten för det praktiska yrkeslivet.

Vid intervjuerna framgick vidare att det på institutionsnivå finns väl upparbetade rutiner för hur kursplaner revideras utifrån utvärdering. Bedömargruppen uppfattar att det finns en väl fungerande organisation och upparbetade rutiner för framtagning, utveckling och beslut kring utbildningsplan och kursplaner.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Rutinerna för att säkerställa examensmålen är genomtänkta. Detta gäller inte minst betoningen av det lärarlaget betydelse. Lärosätet argumenterar vidare för att utbildningsplanen är utformad för att ge en progression både vad gäller breddning och fördjupning med en förskjutning där studenten alltmer förväntas vara en självständig aktör.

Enligt ansökan löper inslagen av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i olika omfattning över fyra kurser. I den bifogade kompletterande VFU-matrisen så etableras VFU-kontakt och en progression i innehållet redan från första kursen. Intervjuerna och matrisen rätade ut övriga oklarheter kring VFU som rådde initialt utifrån bedömning av ansökan. Det framkom vid intervjuerna att det finns ett klart syfte med VFU-inslagen från ett pedagogiskt-kliniskt perspektiv men också en medvetenhet hos lärosätet kring utmaningen som finns i att VFU:n, eller "praktiken", ska återspegla avancerad nivå. Den utvecklande interaktionen mellan kliniska upplevelser och teoretisk förståelse, där individuella kliniska erfarenheter processas teoretiskt-metodiskt i grupp, verkar genomtänkt men bedömargruppen ställer sig tveksam till hur den ambitionen korresponderar med utkastet till litteratur. Litteraturen tycks, med undantag för den i sammanhanget centrala attachment-teorin, vara något elementär och vi saknar orienterande litteratur kring mer psykologiskt relevanta förståelse- och behandlingsmodeller. Empati-begreppet lyfts fram både i ansökan och i intervjuer men det är relativt snävt och det saknas referenser till aktuell forskning som mer grundläggande diskuterar faktorer som visat sig gemensamma för ett gott utfall i counseling-orienterat professionellt arbete. Det är vår övertygelse att den referensen är central för att VFU:n ska bli "praktik" och därmed återspegla avancerad nivå. Det framkommer vid intervjuerna att litteraturen är preliminär och även att lärargruppen ser behovet av revidering.

Bedömargruppen ställer sig dock tveksam till huruvida det kan vara tillräckligt att examinera halva utbildningen (kurserna SAHS03-04), alltså 30 högskolepoäng via praktiska färdigheter (social utredning och samtalsträning) när dessa kurser samtidigt till sitt innehåll och sin målbeskrivning innehåller klart teoretiska inslag.

Bedömargruppen noterar vidare att det finns viss oklarhet kring vetenskapsteorikursen inom ramen för det självständiga arbetet på 15 högskolepoäng. Vetenskapsteorin beskrivs som en kurs med litteratur i kursplanen för det självständiga arbetet men vid intervjun framställs det mer som en del av grupphandledning. Eftersom lärosätet ser det som centralt med ett självständigt arbete på 15 högskolepoäng på avancerad nivå för att underlätta kvalificering för forskarstudier så menar bedömargruppen att det måste stå klart att vetenskapsteori-inslaget är en integrerad del av handledningen. Att det självständiga arbetet skall presenteras på praktikplatsen ter sig klokt då det rimligtvis borgar för arbetets relevans för kurators yrkesverksamhet.

En del oklarheter kring lärandemålen rätades ut vid intervjuerna. Bedömargruppen finner dock det tveksamt hur examensmålet "visa kunskap och förståelse om hur hälsa och ohälsa kan påverka individer och närstående" kan realiseras via de angivna lärandemålen på kursen SAHS03. Detta bör ses över.

Bedömargruppen ser positivt på den återkommande och utvecklande kliniska kopplingen i ansökan. Den ter sig genomtänkt för en yrkesexamen. Samtidigt menar bedömargruppen att man nogsamt måste se igenom litteraturvalet för att kunna realisera "praktik" på avancerad nivå för att på ett optimalt sätt kunna förbereda studenterna för kuratorsarbete i hälso- och sjukvård. Vid intervjuerna förmedlas en öppenhet inför detta och man ser möjligheter till korrigering då man närmar sig detaljplaneringen av programmet. Med beaktande av detta anser bedömargruppen att målen för den aktuella yrkesexamen kan säkerställas.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

En central tanke som lärosätet för fram i ansökan är att synliggöra och problematisera ojämlikhetsskapande strukturer som visar sig inom hälso- och sjukvårdens arbetsfält. Det gäller både hälsans bestämningsfaktorer som den relativa könsbundenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal. Man reflekterar också över hur mönster kan brytas i syfte att rekrytera studenter till utbildningen med en mer diversifierad bakgrund vad gäller kön och etnicitet.