Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Forskarutbildningen i fysikalisk kemi vid Stockholms universitet ges vid institutionen för material- och miljökemi. Institutionen ingår i kemiska sektionen, som ingår i det naturvetenskapliga området (tidigare den naturvetenskapliga fakulteten). Fysikalisk kemi, som formellt har funnits som forskarutbildningsämne sedan 1969, är ett av fyra forskarutbildningsämnen vid institutionen. De övriga är materialkemi, oorganisk kemi och analytisk kemi.

Från självvärderingen och annat material framgår att det vid institutionen finns sammanlagt 50-60 doktorander inom de fyra forskarutbildningsämnena, varav 11 är antagna i fysikalisk kemi. En av dem har för närvarande inte någon aktivitet, medan de övriga tio har doktorandanställning och förväntas göra upp till 20 procent institutionstjänstgöring i form av undervisning eller instrumentansvar. Antalet angivna handledare med direkta kopplingar till fysikalisk kemi är 20, varav 2 kvinnor. Bland dessa finns flera professorer. Den forskande personalen har god åldersspridning, anställning vid universitetet (de flesta till 100 procent) och hög aktivitet vid institutionen. Huvudhandledarna har hög vetenskaplig och pedagogisk meritering. Samtliga handledare är disputerade. Handledarutbildning är ett krav för minst en handledare, och minst en handledare ska vara docent eller professor, för varje doktorand. Lektorerna måste gå en högskolepedagogisk utbildning. Finansieringen är god, liksom den vetenskapliga produktionen. Antalet doktorander per handledare är rimlig och det finns en tydlig fysikalisk-kemisk kärna i både forskning och forskarutbildning.

Från intervjuerna framgår att de biträdande handledarnas roll varierar kraftigt mellan de olika forskarutbildningsprojekten. Det klargjordes även vid intervjuerna att tiden för handledning av en doktorand överstiger de 5 procent som nämns i självvärderingen. Den uppgiften rör den tid som institutionen täcker ekonomiskt - övrig handledningstid belastar respektive projekt ekonomiskt. Utifrån dessa klargöranden menar bedömargruppen att handledningstiden är tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att det finns goda förutsättningar för personalen att genomföra forskarutbildning med god kvalitet. Ett område som bör utvecklas är att göra de biträdande handledarna mer delaktiga i utbildningen och i doktorandens forskningsprojekt.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Bedömargruppen anser att utbildningsmiljön är tillfredsställande, eftersom lärosätet tydligt visar i självvärderingen att kvalitetssäkring görs på olika nivåer för att skapa en utbildningsmiljö och en utbildning av god kvalitet. Det framgår även av självvärderingen och handledarnas och doktorandernas publikationslistor att verksamheten har hög vetenskaplig nivå.

Enligt självvärderingen har institutionen för material- och miljökemi en omfattande och avancerad infrastruktur, där de instrumentansvariga ofta spelar en viktig stödjande roll för doktoranderna. Detta bekräftades också under intervjuerna. Både självvärderingen och intervjuerna visar att de regionala möjligheterna till samarbete är mycket goda. Här spelar KTH och Uppsala universitet en stor roll, liksom SciLifeLab. Samarbetet sker i projektform, genom seminarier och gemensamt utnyttjande av infrastruktur. Dessa samarbeten, liksom samarbetena mellan forskargrupperna på institutionen, bidrar aktivt till att skapa både bredd och djup i forskarutbildningen, menar bedömargruppen.

Doktorandgruppen kännetecknas av internationell mångfald; endast en av doktoranderna i fysikalisk kemi kommer från det egna lärosätet. I självvärderingen framkommer också att man gärna skulle vilja ha en större doktorandgrupp - den nuvarande forskarutbildningsvolymen ses som i minsta laget, till exempel när det gäller att ordna kurser inom ämnet. En möjlig lösning som har diskuterats är att övergå till ett enda forskarutbildningsämne (kemi) vid institutionen. Detta skulle medge större flexibilitet, bland annat när det gäller att välja kurser. Vid intervjun framkom också en viss oro för att specialiseringen mot fysikalisk kemi skulle tappa kontur.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår att det finns goda omvärldskontakter upparbetade, både nationellt och internationellt, vilket ger doktoranderna goda förutsättningar att delta i och skapa egna nätverk. Det administrativa stödet för handledare och doktorander framstår också som starkt. Bedömargruppen anser också att det finns gott stöd och god beredskap både på lärosätet, området och institutionen att hantera kvalitetssäkring i handledning och byte av handledare.

Bedömargruppen anser att förutsättningarna är goda för att genomföra en forskarutbildning med god kvalitet och vill lyfta fram det etablerade regionala samarbetet som ett gott exempel. Bedömargruppen vill att lärosätet noggrant beaktar både fördelarna och nackdelarna med ett sammangående i ett större forskarutbildningsämne (kemi) och noterar med tillfredsställelse att lärosätet har gjort just det. Bedömargruppen pekar på att det går att skapa rutiner för hur kurser på forskarnivå kan ges och följas utan hinder som ställs på grund av ämnes- eller institutionstillhörighet. Att sammanföra flera mindre forskarutbildningsämnen i ett större och bredare ämne leder i sig inte automatiskt till att förutsättningarna för kurser på forskarnivå ändras, anser bedömargruppen. En annan lösning skulle till exempel kunna vara att formalisera finansieringen av dessa kurser på en mer övergripande nivå.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsgrunden personal är tillfredsställande. Handledarkollektivet har hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens, antalet doktorander per handledare är rimligt och det finns en tydlig fysikalisk-kemisk kärna i både forskning och forskarutbildning. Ett utvecklingsområde är att involvera de biträdande handledarna mer i utbildningen och i doktorandernas forskningsprojekt.

Forskarutbildningsmiljön håller hög kvalitet och har enligt bedömargruppen tillräcklig volym, infrastruktur och kvalitet för att verka stimulerande. Forskningen som bedrivs är välfinansierad och den fysikalisk-kemiska kärnan är tydlig. Lärosätet menar att den nuvarande forskarutbildningsvolymen är i minsta laget, till exempel när det gäller att ordna kurser inom ämnet. Därför har institutionen fört diskussioner om att övergå till ett enda forskarutbildningsämne (kemi). Detta skulle till exempel medge större flexibilitet när det gäller att välja kurser.

Bedömargruppen vill att lärosätet noggrant beaktar både fördelarna som nackdelarna med ett sammangående i ett större forskarutbildningsämne (kemi) och rekommenderar lärosätet att särskilt värna den fysikalisk-kemiska kärnan i utbildningen. Bedömargruppen anser att det går att finna andra vägar för att skapa rutiner för hur kurser på forskarnivå kan ges och följas utan hinder som ställs på grund av ämnes- eller institutionstillhörighet. Positivt är att det finns goda omvärldskontakter upparbetade och bedömargruppen vill särskilt lyfta fram det etablerade regionala samarbetet med andra lärosäten i regionen och med SciLifeLab som ett gott exempel på detta.