Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Av självvärderingen och annat material framgår forskarutbildningens struktur och hur forskarutbildningen i fysikalisk kemi genomförs vid lärosätet, inbegripet de kurskrav som finns. För doktorsexamen krävs 60 högskolepoängskurser, varav 29 högskolepoäng är obligatoriska - till exempel drygt 9 högskolepoäng för generiska kurser och 6 högskolepoäng för seminarier. Resterande 31 högskolepoängskurser väljs i samråd mellan doktoranden och handledaren. Breddningskursen Avancerad fysikalisk kemi om 15 högskolepoäng är obligatorisk. Den litteraturkursen är baserad på den bok som används i grundutbildningen och examineras muntligt, eftersom det bara är 2-3 nya doktorander per år. Kursen ges för närvarande i seminarieform, men det finns en önskan om att göra om kursen på forskarnivå till en "riktig" kurs.

Doktoranderna har framfört önskemål om ett större och mer relevant kursutbud och institutionen arbetar med att omorganisera och omfördela kurser mellan avancerad nivå och forskarnivå. Det handlar konkret om tre metodkurser:

· NMR inom materialkemi

· Avancerad transmissionselektronmikroskopi

· Pulverdiffraktion med röntgenstrålning och neutroner inom materialkemi.

I forskarutbildningen ingår även två obligatoriska seminarieserier, som ger kurspoäng. Till breddningen kan även räknas att samtliga doktorander kommer i kontakt med andra metoder än de som är primära för det egna avhandlingsarbetet, vilket bedömargruppen ser som positivt. De obligatoriska seminariekurserna erbjuder också en möjlighet till träning i analys, syntes och det vetenskapliga samtalet.

Seminarier ses som centrala för bredd i metodikinlärande, och institutionen arbetar aktivt för att reglera både doktorandernas och lärarnas närvaro vid seminarier. Det framkommer vidare att undervisningen på kurser på forskarnivå finns med i institutionens bemanningsplan, vilket bedömargruppen ser som mycket positivt, både för att det underlättar den övergripande planeringen och för att det synliggör den arbetsinsats som krävs för kurser på forskarnivå.

Vid intervjuerna framkom att samtliga kurser på forskarnivå har kursplan med tydligt uppställda förväntade studieresultat och adekvat information om kursens innehåll och upplägg. Vidare genomförs alltid, i någon form, en utvärdering av genomförda kurser på forskarnivå. Det framkom också att det finns en strategi för att täcka in både generiska mål och ämnesanknutna mål, genom att det finns obligatoriska kurser för forskarutbildningen. Handledarkåren är också medveten om behovet av att utveckla fler kurser, och tankar om en kurs i avancerad termodynamik nämndes som ett önskemål.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat i förhållande till examensmålen i kunskapsformen kunskap och förståelse har god kvalitet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram den genomtänkta strukturen, det faktum att kursplaner finns och att kursutvärderingar genomförs samt att lärosätet arbetar aktivt med att stimulera både doktorandernas och lärarnas närvaro vid seminarier som goda exempel.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Av självvärderingen, inlämnade individuella studieplaner och den allmänna studieplanen visar lärosätet att doktorandernas progression i avhandlingsarbetet säkerställs genom kontinuerlig och aktiv diskussion med handledarna. Förmågan att planera examineras främst genom avhandlingsarbetet, men kurser och seminarier lyfts även fram som viktiga för att utveckla förmågan, vilket bedömargruppen instämmer i. Bedömargruppen menar att just förmågan att planera skulle kunna utvecklas mer i utbildningen, till exempel genom att aktivt och formaliserat använda uppföljningen av de individuella studieplanerna till att även innefatta planeringen av den forskarstuderandes utbildning, både när det gäller forskningsprojekt och andra utbildningsmoment.

Det framgår i självvärderingen att förmågan att presentera sin egen forskning och diskutera andras forskningsresultat bland annat tränas och utvecklas eftersom doktoranderna deltar i både nationella och internationella konferenser. Grunden till den förmågan läggs dock vid de obligatoriska seminarierna som arrangeras vid forskarutbildningsämnet, där doktoranderna även får träning genom att opponera på varandras forskningspresentationer. Vid dessa tillfällen utgår man särskilt ifrån att den opponerande doktoranden ska tränas i att opponera på forskningspresentationer baserade på andra metoder än de opponenten själv använder. Träningen i att presentera och diskutera den egna forskningen i skrift, å andra sidan, sker till största del genom de publicerade arbeten som avhandlingen bygger på.

Bedömargruppen anser att det är önskvärt att doktorandernas självständighet och progression i självständigheten även återspeglas i författarordningen. Lärosätet menar att det finns en ämnesspecifik praxis som anses väga tyngre och även om lärosätet till viss del delar bedömargruppens uppfattning om författarordning, ser lärosätet behovet av att följa den publiceringskultur som finns inom ämnet. Bedömargruppen noterar med tillfredsställelse att det pågår en diskussion i frågan om författarordning vid lärosätet.

Förmågan att kunna stödja andras lärande och att föra en dialog med samhället utanför det egna vetenskapssamhället tränas genom undervisningsuppdrag vid institutionen och vid studiebesök från gymnasieskolor och liknande aktiviteter. Av det inskickade materialet framgår att många doktorander och handledare upplever att den bilaga som behandlar uppföljning av examensmål i den individuella studieplanen är en administrativ belastning. Detta kan vara en förklaring till att det saknas en beskrivning av hur man på lärosätet säkerställer att examensmålen har uppnåtts. Vid intervjun bekräftade lärosätet att uppföljningen av examensmålen kan förbättras genom en mer konsekvent användning av den bilaga till den individuella studieplanen som finns för det syftet. Bedömargruppen instämmer i detta och uppmuntrar lärosätet att göra den delen av uppföljningen mer användarvänlig.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat i förhållande till examensmålen i kunskapsformen färdighet och förmåga har god kvalitet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram den goda strukturen vid de interna seminarierna, framför allt opponentskapet, som ett gott exempel på hur träning i att med auktoritet kunna diskutera forskning och forskningsresultat i dialog kan genomföras. Bedömargruppen föreslår att lärosätet aktivt arbetar med att förbättra uppföljningen av hur examensmålen uppfylls, till exempel förmågan att planera. Enligt bedömargruppen täcks detta mål inte huvudsakligen in genom avhandlingsarbetet, utan behöver utvecklas även på andra sätt, exempelvis i samband med den formaliserade uppföljningen av den individuella studieplanen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Utifrån den inlämnade självvärderingen och bilagorna till den framgår det att lärosätet har ett holistiskt perspektiv på de många olika sätt som värderingsförmåga och förhållningssätt kan tränas i utbildningen. Man är medveten om att det krävs fler vägar för att nå examensmålen och att kurser kan vara en god utgångspunkt. Kursen Vetenskapens filosofi och etik bidrar till måluppfyllelsen.

En annan viktig komponent för måluppfyllelse som lyfts fram i självvärderingen är handledningen. Här kan den erfarne forskaren ge viktig vägledning till doktoranden, särskilt när det gäller utvecklingen av den ökade självständigheten. Utifrån underlagen framgår också att vetenskaplig redlighet behandlas mycket väl i utbildningen. Samtliga doktorandprojekt ger möjlighet till reflektion över vetenskapens roll i samhället och människans ansvar och bidrar därigenom till att utveckla kompetens och insikt kring dessa mål. Vid intervjuerna lyfte lärosätet även fram handledarnas och handledningens betydelse för diskussioner om vetenskaplig redlighet. Det framkom att dessa diskussioner uppmuntrades och fördes aktivt inom de olika projekten, vilket bedömargruppen ser som positivt.

De forskarstuderande uppmuntras till att ta självständigt ansvar för sina projekt och den vetenskapliga samarbetsförmågan tränas i samband med seminarier och opponentskap, samt i samband med artikelförfattande och revision av insända manuskript.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat i förhållande till examensmålen i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt har god kvalitet. Bedömargruppen vill lyfta fram den konstruktiva synen på handledningens betydelse för att belysa den vetenskapliga redligheten som ett gott exempel. Bedömargruppen ser en god möjlighet att ytterligare förstärka detta goda exempel genom att göra de biträdande handledarna och övriga seniora forskare mer delaktiga i dessa diskussioner.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår det att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen. På vissa viktiga punkter ger självvärderingen exempel på en djupare insikt och analys. Exempel på detta är lärosätets resonemang om skillnaden mellan beslutsfattande och icke-beslutsfattande representation, tankar om att korrelera schemalagda aktiviteter och undervisning i samband med föräldraskap och kemiska sektionens olika projekt med relevans för jämställdhetsarbetet. Bland de olika projekt som pågår med jämställdhetsfokus kan särskilt nämnas att kemiska sektionen har skapat en arbetsgrupp för jämställd rekrytering som bland annat bjudit in kvinnliga föredragshållare samt att man har startat upp ett mentorsprogram för kvinnliga doktorander och postdoktorer, vilket bedömargruppen ser som positivt. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är att lärosätet behöver arbeta ännu mer med jämställdhet med avseende på representation. Av de sex betygsnämndsledamöterna som kan utläsas av de individuella studieplanerna, är till exempel endast en kvinna. Till följd av detta kan man ställa sig frågan hur lärosätet ställer upp kravbilden i samband med dessa rekryteringar. Frågan togs upp vid intervjuerna och det framkom att detta är frågor man är medveten om på lärosätet och att man arbetar aktivt med dem genom att exempelvis bjuda in kvinnliga föreläsare. Lärosätet framhöll också att doktorandkollektivet är jämställt i fråga om representation och att diskrepanserna inom fysikalisk kemi börjar jämnas ut.

Bedömargruppen anser sammantaget att lärosätet arbetar med jämställdhet i utbildningen på ett tillfredsställande sätt och vill särskilt lyfta fram det goda exemplet att aktivt bjuda in kvinnliga gästföreläsare. Bedömargruppen uppmuntrar också lärosätet till fortsatt diskussion om hur de förbättringspotentialer som finns kan utnyttjas.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljningen av och återkopplingen på utbildningen sker bland annat genom kursvärderingar av de kurser som ges vid utbildningen och genom de möten mellan doktorander och seniora forskare som äger rum några gånger per termin, där bland annat doktorandernas synpunkter på utbildningen diskuteras och följs upp. Bedömargruppen anser att uppföljningen av kurser på forskarnivå är viktigt för det kontinuerliga förbättringsarbetet. Detta underlättas av om det finns kursmål definierade, till exempel i en kursplan. Lärosätet för i sin självvärdering fram att kursutvärderingar görs för samtliga kurser, vilket även bekräftades vid intervjuerna, men bedömargruppen skulle ändå vilja rekommendera lärosätet att även formulera utvärderingsbara mål för kurserna på forskarnivå, eftersom det skulle underlätta uppföljningen. Baserat på självvärderingen och de individuella studieplanerna finns det ett utrymme för förbättring av uppföljningen och användningen av de individuella studieplanerna. Forskarutbildningsämnet gör samma slutsats i en väl genomarbetad avslutande behovsanalys, vilket enligt bedömargruppen visar att det är tydligt att lärosätet arbetar med att komma till rätta med de svagheter som finns. En av dessa svagheter är, menar bedömargruppen, att de individuella studieplanerna inte alltid fylls i fullständigt och att de till övervägande del är retrospektiva med få progressiva inslag. Vid intervjuer framkom dock att den individuella studieplanen används både för att dokumentera genomgångna moment i forskarutbildningen och som ett planeringsverktyg med tydligast fokus på det kommande året. Uppföljningen av studieplanen sker systematiskt och under överinseende av en dedicerad studierektor. Vikten av de individuella studieplanerna framhölls av lärosätet och handledarkollektivet tillstod även att det finns en möjlighet att utveckla detta område ytterligare. Det finns även positiva saker att lyfta fram när det gäller studieplanerna, till exempel att de årliga genomgångarna tydligt stöder kvalitetsarbetet i utbildningen, vilket framkom vid intervjuerna.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat i förhållande till uppföljning, åtgärder och återkoppling har tillfredsställande kvalitet, men det finns utvecklingsområden för hur de individuella studieplanerna används i utbildningen. Bedömargruppen vill lyfta fram behovet av att ytterligare utveckla de individuella studieplanerna som ett kvalitetsinstrument i utbildningen och att se till att de verkligen fylls i fullständigt. Att det nu pågår ett aktivt utvecklingsarbete vid lärosätet om de individuella studieplanerna anser bedömargruppen är positivt.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Den reella studietiden avviker inte från den nominella i någon nämnvärd grad, och därför kan lärosätet säkerställa att utbildningen på ett övergripande plan genomförs inom planerad studietid. Forskarutbildningsämnet genomför, enligt sin självvärdering, en strukturerad halvtidsutvärdering, som även kopplas till revisionen av den individuella studieplanen. Om förseningar uppstår i forskningsprojekten ska handledarna klarlägga vad som orsakat problemen och föra diskussionen vidare. Bedömargruppen anser att lärosätet genomför de nödvändiga åtgärderna för att säkerställa att forskarutbildningen genomförs inom givna ramar.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Forskarutbildningen i fysikalisk kemi vid Stockholms universitet uppfyller alla ställda krav inom bedömningsområdet och präglas av en genomtänkt struktur med tydligt fokus på att samtliga examensmål för doktorsexamen ska uppfyllas.

Examensmålen för kunskapsformen kunskap och förståelse uppfylls i utbildningen. Genom kurser och seminarier får doktoranderna en bred kunskap inom forskningsområdet och till breddningen kan även räknas att samtliga doktorander kommer i kontakt med andra metoder än de som är primära för det egna avhandlingsarbetet, vilket bedömargruppen ser som positivt. De obligatoriska seminariekurserna erbjuder också en möjlighet till träning i analys, syntes och det vetenskapliga samtalet. Att samtliga kurser på forskarnivå har kursplan med tydligt innehåll, upplägg och förväntade studieresultat, samt att kurser också utvärderas, anser bedömargruppen är goda exempel på hur lärosätet arbetar med att skapa goda förutsättningar för lärande hos doktoranderna. Positivt är också att lärosätet arbetar aktivt med att stimulera både doktorandernas och lärarnas närvaro vid seminarier.

Examensmålen för kunskapsformen färdighet och förmåga uppfylls i utbildningen. Doktorandens progression i avhandlingsarbetet säkerställs genom kontinuerlig och aktiv diskussion med handledarna. Bedömargruppen menar att förmågan att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar skulle kunna utvecklas mer i utbildningen. Till exempel kan lärosätet aktivt och formaliserat använda uppföljningen av de individuella studieplanerna till att även innefatta en tydligare planering av den forskarstuderandes utbildning, både av forskningsprojekt och andra utbildningsmoment. Doktoranderna deltar i både nationella och internationella konferenser och får även träning i att presentera forskningsresultat genom att de opponerar på varandras forskningspresentationer. Det anser bedömargruppen är ett värdefullt inslag i utbildningen.

Examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt uppfylls i utbildningen. Lärosätet har ett holistiskt perspektiv på de många olika sätt som värderingsförmåga och förhållningssätt kan tränas i utbildningen, och är medveten om att det krävs fler vägar för att nå examensmålen och att kurser kan vara en god utgångspunkt. Kursen Vetenskapens filosofi och etik bidrar till måluppfyllelsen, liksom att de forskarstuderande successivt tar större och större ansvar för sina projekt vartefter utbildningen fortskrider. Värderingsförmåga och förhållningssätt, inklusive den vetenskapliga samarbetsförmågan tränas i samband med seminarier och opponentskap, samt i samband med artikelförfattande och revision av insända manuskript. Doktoranderna ska i samtliga doktorandprojekt få möjlighet till reflektion över vetenskapens roll i samhället och människans ansvar för den, vilket bedömargruppen anser bidrar till att utveckla kompetens och insikt om målen. Att diskussioner om vetenskaplig redlighet fördes aktivt i de olika projekten och att handledarna var mycket aktiva i diskussionerna anser bedömargruppen är särskilt positivt. Ett utvecklingsområde är att även inkludera de biträdande handledarna i diskussionerna.

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden Jämställdhet uppfylls i utbildningen. Det pågår flera projekt med ett jämställdhetsfokus, vilket är positivt. Samtidigt finns det ytterligare utvecklingspotential när det gäller hur lärosätet arbetar med rekrytering utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppen vill lyfta fram det goda exemplet att aktivt bjuda in kvinnliga gästföreläsare och uppmuntrar lärosätet till fortsatt diskussion om hur de kan utnyttja de förbättringspotentialer som finns.

Bedömningsgrunden uppföljning, åtgärder och återkoppling uppfylls i utbildningen genom att alla kurser utvärderas och möten mellan doktorander och seniora forskare äger rum några gånger per termin, där doktorandernas synpunkter på utbildningen diskuteras och följs upp. Bedömargruppen vill lyfta fram behovet av att ytterligare utveckla de individuella studieplanerna som ett kvalitetsinstrument för att följa upp, åtgärda och ge återkoppling på doktorandens utveckling i utbildningen och att se till att planerna verkligen fylls i fullständigt. Positivt är att det pågår ett aktivt utvecklingsarbete med de individuella studieplanernas utformning och användning, vilket bedömargruppen uppmuntrar.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid genom bland annat en strukturerad halvtidsutvärdering. Studietiden avviker inte från det normala och ger inte heller någon anledning till oro, anser bedömargruppen.