Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Självvärderingen beskriver att bred kunskap och förståelse bland annat uppnås och säkerställs genom examination i doktorandkurser. Informationen som delges i självvärderingen samt den allmänna studieplanen visar att det finns en stor möjlighet för doktoranderna att välja kurser fritt i dialog med handledaren. Det finns en tydlig plan för progression genom valfria kurser, varav tre specifika kurser inom organisk kemi rekommenderas för doktorander inom naturvetenskaplig fakultet. Dessa kurser finns dock inte i den allmänna studieplanen.

Den allmänna studieplanen för teknisk fakultet anger att minst 15 högskolepoäng inom preparativ organisk kemi och minst 15 högskolepoäng inom fysikalisk organisk kemi är obligatoriska, och kurserna är listade i studieplanen. Det tycker bedömargruppen är ett utmärkt sätt att säkerställa att doktoranderna når tillräcklig bredd i forskarutbildningsämnet. I den allmänna studieplanen för naturvetenskaplig fakultet anges att särskilda kurser inom organisk kemi ska omfatta minst 30 högskolepoäng på doktorandnivå. I den allmänna studieplanen finns inga obligatoriska kurser listade, vilket minskar lärosätets möjlighet att säkerställa nödvändig bredd.

Vid intervjuerna framkom att skillnaderna mellan doktorandernas kursval är marginella, och att vissa breddningskurser i praktiken är obligatoriska för alla. Att variationen av valet av kurser är liten bekräftas av de individuella studieplaner som bedömargruppen haft tillgång till. Lärarlaget diskuterar gemensamt innan beslut om eventuella undantag från obligatoriet tas, vilket bedömargruppen tycker är utmärkt.

Bedömargruppen anser att samtliga doktorander i forskarutbildningsmiljön bör omfattas av samma möjligheter att uppnå bredd inom organisk kemi. Det är ett prioriterat utvecklingsområde för de två fakulteterna att samordna kraven i de allmänna studieplanerna.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Självvärderingen anger att färdighet och förmåga inom ämnet organisk kemi säkerställs genom att presentera vetenskapliga resultat på nationella och internationella konferenser, publicera i peer-review-tidskrifter, skriva forskningsansökningar samt genomföra ett halvtidsseminarium och disputation. Självvärderingen hänvisar också till de obligatoriska kurserna, handledning av projektarbetare och undervisning som kursassistent. Bedömargruppen håller med om att undervisning bidrar till att uppnå och till att säkerställa färdighet och förmåga. Bedömargruppen anser att det är ett bra mål att alla doktorander bör ha goda möjligheter att undervisa, och alla doktorander inom organisk kemi undervisar 10 procent för närvarande enligt självvärderingen. Vid intervjuerna framkom att de flesta doktorander undervisar, med vissa regelbegräsningar för EU-finansierade doktorander som undervisar under sitt fjärde år och handleder masterstudenter fram till dess. Stipendiefinansierade doktorander gör en annan typ av institutionstjänstgöring än undervisning. Bedömargruppen anser att det ändå är tydligt att lärosätet är medvetet om och har en tydlig ambition att samtliga doktorander ska få samma förutsättningar och möjligheter till erfarenhet och träning.

Kurserna har betydande inslag av problembaserat lärande och formativ bedömning som tränar doktorandernas färdigheter och förmågor på ett effektivt sätt. Doktoranderna får också träna på att hålla tidsramar genom rapporter till projektledare och inom kurser med problembaserat lärande. Självvärderingen beskriver även att doktorander genom deltagande på konferenser får möjlighet att träna färdigheter och förmågor. Det anges inte om det gäller lokala, nationella eller internationella konferenser eller vilken frekvens de har. I de individuella studieplanerna kan bedömargruppen notera att konferensdeltagandet följs upp på ett tydligt och bra sätt.

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att bedömningsgrunderna för måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga, är uppfyllda. Doktoranden visar också förutsättningar för att inom forskning och utbildning samt andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Enligt självvärderingen får forskarstudenterna värderingsförmåga och förhållningssätt bland annat genom att skriva vetenskapliga publikationer och samtidigt reflektera över etiska frågor i samband med experiment och slutsatser och genom att fullfölja etikkurser. Obligatoriska kurser är viktigt för att säkerställa denna bedömningsgrund enligt bedömargruppen. Självvärderingen visar att det är något olika kurskrav mellan de två fakulteterna. Detta gäller exempelvis etik, där 2 högskolepoäng är obligatoriskt på det ena programmet. I självvärderingen framgår att detta förändras från januari 2021 och bedömargruppen ser positivt på att lärosätet inför en etikkurs om 3 högskolepoäng som blir obligatorisk för samtliga doktorander vid lärosätet.

Bedömargruppen menar att ett gott arbetsklimat och en kultur av öppna diskussioner om etik och värderingar på institutionen krävs för att träna och nå dessa mål. Vid intervjuerna bekräftades tydligt att detta finns i lärosätets forskarutbildningsmiljö. Bedömargruppen konstaterar också utifrån självvärderingen och efter intervjuerna att doktorandernas forskning bedrivs i delprojekt som publiceras i peer review-bedömda tidskrifter med tydliga kvalitetskrav. Detta ger en god träning i vilka krav som ställs på publicerbara data. Regelbundna seminarier och interaktioner i nationella nätverk ger också god träning i vetenskaplig redlighet och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Den internationella miljön och de i många fall starka kopplingarna till industrin ger doktoranderna fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att institutionen bedriver ett systematiskt arbete med jämställdhetsfrågor, lett av en aktiv arbetsgrupp. Arbetsgruppen arrangerar varje år seminarier på området, samt obligatoriska workshoppar om exempelvis likabehandling. Enligt bedömargruppen finns också en bra process på plats för att introducera jämställdhetsfrågan vid introduktion av ny personal, där en särskild incheckningsprocedur finns och dokumenteras. En anonym institutionsenkät genomförs regelbundet och ligger till grund för det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Det finns en jämn könsfördelning bland doktoranderna trots internationell rekrytering och det finns en etablerad kompetensbaserad rekryteringsprocess för doktorander, med en utsedd granskningsgrupp och olika tester för att säkerställa kvaliteten. Bedömargruppen anser att det framgick av intervjuerna att detta är en mycket bra och välfungerande process.

En nackdel är den könsmässiga obalans som lärosätet redovisar, bland annat att samtliga huvudhandledare i organisk kemi är män. Som ett försök till kompensation för detta är den enda kvinnliga handledarresursen, som är forskaranställd, biträdande handledare till åtta doktorander. Bedömargruppen noterar att självvärderingens beskrivning av en nyligen initierad process för lärarrekrytering inte diskuteras under sektionen om jämställdhet, trots att detta bör vara en uppenbar möjlighet för att på sikt utjämna könsbalansen i lärar- och handledargruppen.

Bedömargruppen anser att jämställdheten vid lärosätet både är en styrka och en svaghet. Det finns regelbundna aktiviteter på temat och jämn könsfördelning i doktorandgruppen. Det är dock problematiskt att det inte finns några kvinnliga lärare, och inte heller någon uttalad strategi för att förbättra situationen. Självvärderingen beskriver inte heller några systematiska processer för att ta in kvinnliga förebilder på andra sätt, som inbjudna föreläsare, föredragshållare eller opponenter vid disputationer. Det framkom dock vid intervjuerna att institutionen har ett program för att bjuda in kvinnliga toppforskare. Samtidigt bygger seminarieverksamheten i forskarutbildningsmiljön på handledares individuella initiativ, och inbjudna föredragshållare är övervägande manliga.

Sammantaget anser bedömargruppen att institutionen bedriver ett systematiskt arbete med att beakta, kommunicera och förankra jämställdhetsperspektivet på ett tillfredsställande sätt, trots flera svagheter som bedömargruppen redovisar. Svagheterna är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har genomtänkta, systematiska och väl dokumenterade processer för uppföljning. Ett kvalitetssäkringssystem infördes 2019 där intern kvalitetsgranskning genomförs varje år av ett eller ett antal bedömningsområden, så att samtliga bedömningsområden utvärderats vart sjätte år. Studierektorn övervakar att en årlig revision av den individuella studieplanen och dokumentationen görs. En utsedd institutionsrepresentant för varje doktorand säkerställer att den individuella studieplanen följs och leder ett utvecklingssamtal i samband med revisioner. Detta är en intressant roll som leder till att många är inblandade i processen att följa upp den individuella studieplanen. Det finns formaliserade möten mellan doktoranderna och handledarna åtminstone en gång varje månad, för att följa upp forskning och progression. Bedömargruppen ser positivt på att uppföljningen inkluderar alla aspekter av forskarutbildningen, inte bara forskningsprojektet. En granskning av de individuella studieplaner som bifogats visar att formuläret verkar användas på ett systematiskt sätt där det går att följa doktoranders progression trots att vissa standardformuleringar används. Bedömargruppen anser att det finns grundliga reflektioner om examensmålens uppfyllelse och progression. Vid intervjuerna framkom att det pågår ett utvecklingsarbete över institutionsgränserna om hur uppföljningen av individuella studieplaner sker och att det finns en förbättringspotential. Bedömargruppen anser att det är mycket positivt att detta arbete pågår.

Självvärderingen visar att lärosätet tillämpar halvtidskontroll med externa granskare, där doktoranden producerar en kort rapport och håller ett seminarium. I de fall halvtidsrapporten avviker starkt från den ursprungliga forskningsplanen i den första individuella studieplanen ska doktoranden skriva en egen reflektion, revidera forskningsplanen och tydligt motivera revisionen. Detta är ett exempel på hur uppföljningen leder till genomförda åtgärder i form av en reviderad forskningsplan. Vid intervjuerna framkom att den obligatoriska halvtidsrapport som doktoranderna gör kan se väldigt olika ut och att det finns oklarheter om vad som gäller för rapportens omfång och vilka krav som finns på halvtidsseminariet i allmänhet. Det finns riktlinjer på intranätet men doktoranderna följer dem inte alltid. Bedömargruppen anser att samtliga doktorander i forskarutbildningsmiljön bör omfattas av samma regler vid halvtidskontrollen och att lärosätet kan utveckla samordningen på den punkten. En utsedd disputationsgrupp säkerställer kvaliteten inför disputationen, och institutionsrepresentanten lämnar in förslaget på opponent och betygsnämnd. Sammantaget visar detta att doktorandernas progression följs upp regelbundet och systematiskt.

I självvärderingen framgår att forskarutbildningskurserna utvärderas efter varje kurstillfälle av doktoranderna som tillsammans med lärarlaget sammanfattar utvärderingarna och utarbetar förändringar. Den informationen är otillräckligt beskriven och exempel saknas. Det är därför oklart hur doktorandernas utvärderingar omsätts i kvalitetsutvecklande åtgärder på lärosätet. Vid intervjun framkom snarare att det inte skett några förändringar av kurserna. I självvärderingen saknas också exempel på hur återkopplingen sker till relevanta intressenter. Detta är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Utformning av tydligare instruktioner till betygsnämnderna pågår för att täcka in examination av fler lärandemål vid disputationen. Detta är intressant och vid intervjuerna framkom att man har följt exemplet från Karolinska institutet och att man genomför ett omfattande arbete på naturvetenskapliga fakulteten. Det finns en samsyn på de två fakulteterna och Lunds tekniska högskola har gjort ett liknande arbete.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har rutiner för att stötta och följa upp doktorander som ligger efter genom den ordinarie processen för den individuella studieplanen. Dock konstaterar bedömargruppen att de data på genomströmningen som presenteras har längre brutto- och nettostudietid än genomsnittet (5,8/4,7 år respektive 5,5/4,2 år). Självvärderingen innehåller ingen analys av genomströmningsstatistiken. Av tabellbilagan framgår att lärosätet har ett antal stipendiefinansierade doktorander som har varit antagna länge, och det är oklart vilket stöd de får för att slutföra sina studier. Vid intervjuerna framgick att den tekniska fakulteten har ett krav på att toppa upp stipendiefinansierade doktoranders lön till samma nivå som andra doktorander, vilket har saknats vid den naturvetenskapliga fakulteten. Lärosätet arbetar på att jämställa stipendiedoktorandernas villkor med övriga och vid intervjuerna framkom att det nu finns ett tydligt regelverk för det, vilket bedömargruppen tycker är positivt. Vid intervjun framkom också att det finns en rutin för handledarbyte som har använts ett fåtal gånger som åtgärd för att få doktoranden i mål.

Utformning, genomförande och resultat

Kurser inom organisk kemi ska omfatta 30 högskolepoäng på doktorandnivå och det finns en stor möjlighet för doktoranderna att välja kurser fritt i dialog med handledaren. Kurskravet formuleras olika på de två fakulteterna och bedömargruppen anser att samtliga doktorander i forskarutbildningsmiljön bör omfattas av samma obligatoriska kurser inom organisk kemi.

Viktiga sätt att visa på måluppfyllelse är att presentera vetenskapliga resultat på nationella och internationella konferenser, publicera i peer-review tidskrifter, genomföra ett halvtidsseminarium, skriva forskningsansökningar samt undervisa och genomföra disputation. Alla doktorander undervisar inte lika mycket. Bedömargruppen anser att det ändå är tydligt att det finns en medvetenhet och en ambition att samtliga doktorander ska få en liknande erfarenhet och träning. Alla doktorander genomför ett halvtidsseminarium. Vid intervjuerna framkom att den obligatoriska halvtidsrapport som doktoranderna gör i samband med detta kan se väldigt olika ut. Det finns oklarheter om vad som gäller för rapportens omfång och vilka krav som finns på halvtidsseminariet i allmänhet. Bedömargruppen anser att samtliga doktorander i forskarutbildningsmiljön bör omfattas av samma regler för halvtidskontrollen, och ser det som ett utvecklingsområde för de två fakulteterna att samordna det.

Regelbundna seminarier och interaktioner i nationella nätverk ger också god träning i vetenskaplig redlighet och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Den internationella miljön och i många fall starka kopplingar till industrin ger doktoranderna fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Institutionen bedriver ett systematiskt arbete med jämställdhetsfrågor. Det finns en jämn könsfördelning bland doktoranderna och det finns en bra process för att introducera jämställdhetsfrågan vid introduktion av ny personal med en särskild incheckningsprocedur som dokumenteras. En nackdel är den könsmässiga obalans som lärosätet redovisar, bland annat att samtliga huvudhandledare i organisk kemi är män. Det finns ingen uttalad strategi för att utjämna situationen och självvärderingen beskriver inte heller några systematiska processer för att ta in kvinnliga förebilder på andra sätt. Dock framkom vid intervjuerna att institutionen har ett program för att bjuda in kvinnliga toppforskare.

Lärosätet har genomtänkta, systematiska och väl dokumenterade processer för uppföljning. Det finns formaliserade möten mellan doktoranderna och handledarna minst en gång per månad, för att följa upp forskning och progression. Uppföljningen inkluderar alla aspekter av forskarutbildningen, inte bara forskningsprojektet. Det pågår ett utvecklingsarbete över institutionsgränserna om hur lärosätet följer upp den individuella studieplanen och lärosätet är medvetet om att det finns en förbättringspotential. Att detta arbete pågår ser bedömargruppen som mycket positivt. I självvärderingen saknas exempel på hur återkopplingen sker till relevanta intressenter. Det är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Lärosätet har rutiner för att stötta och följa upp doktorander som ligger efter genom den ordinarie processen för den individuella studieplanen, och det finns en rutin för handledarbyte som har använts ett fåtal gånger som åtgärd för att få doktoranden i mål.