Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Beslut om kursplaner och utbildningsplaner regleras i SA:s arbetsordning. Enligt denna ansvarar terminsansvarig för framtagande och vid behov revidering av kursplan i samråd med terminsrådet. Förslaget bereds därefter i ett arbetsutskott till LPK, där representanter för de fyra institutioner som är involverade i läkarutbildningen ingår. Kursplanen fastställs därefter av LPK. Avseende utbildningsplan så tas ett förslag fram i LPK, bereds därefter i SA:s utbildningsråd där alla fakultetens institutioner ingår, förankras i fakultetens prefektråd och beslutas slutligen i fakultetens styrelse.

Utbildningsplan och kursplaner för samtliga obligatoriska kurser samt exempel på kursplaner för de valbara kursplanerna är bifogade ansökan. Utbildningsplanen anges ska fastställas i september 2020 enligt SA:s arbetsordning. Kursplanerna är ännu inte fastställda utan anges komma att fastställas i anslutning till aktuell termin enligt arbetsordningen. Kursplanerna är enligt bedömargruppen utformade i enlighet med de riktlinjer som är fastslagna för SA.

Bedömargruppen vill med detta sagt lämna några kommentarer.

Utbildningsplanen ger en tydlig beskrivning av utbildningen och i anslutning till denna presenteras även Entrustable Professional Activities (EPA), tio områden som är framtagna i ett gemensamt arbete mellan alla läkarutbildningar i Sverige. Dessa anger vad den examinerade läkaren ska behärska och kan på så sätt i kombination med de nationella målen ge en fördjupad bild av utbildningens innehåll. Bedömargruppen anser därför att det kan vara motiverat att presentera beskrivningen av EPA i anslutning till utbildningsplanen, även om de inte utgör en formell del av utbildningsplanen.

Bedömargruppen vill även lämna en kommentar angående de angivna lokala målen. Vi ser inga problem med att dessa anges som separata mål men uppfattar att de väl kan rymmas inom de nationella målen, och därmed synes överflödiga.

Kursplanerna, bedömargruppen vill lämna kommentarer på följande rubriker i kursplanerna.

- Lärandemålen bedömer vi i sig är adekvata och rimligt täckande, se vidare under "Säkring av examensmålen", men det är inte tydligt på vilken nivå studenterna ska nå målen. Om översatta till vanligen använda taxonomiska system så kan flertalet mål på de högre terminerna uppfattas som liggande på en alltför låg nivå. GU anger att man inte använder något taxonomiskt system utan att målets komplexitet avgör nivån. Bedömargruppen menar att programmet bör överväga att använda att etablerat taxonomisk system som tydliggör progressionen inom programmet. Även om man väljer att inte göra detta så är det viktigt att det är tydligt för studenterna på vilken nivå ett mål ska nås. Programmet föreslås se över detta.

- Former för bedömning: i kursplanerna listas ett antal former för bedömning, men det framgår inte av kursplanerna vilket lärandemål som examineras på vilket sätt eller hur många högskolepoäng varje moment motsvarar. Antalet moment som listats som utgörande grund för bedömning uppfattar bedömargruppen också som påtagligt omfattande. Bedömargruppen anser att det för studenterna är angeläget att veta hur omfattande varje moment är, och även om kursplanerna enligt SA:s arbetsordning inte stipulerar detta bör det anges på ett för studenterna lättillgängligt sätt. Vid intervjun framkom att detta har beaktats vid planeringen och är under utarbetande men inte varit helt klart vid ansökningstillfället. Bedömargruppen vill också uppmana programmet att se över antalet examinerande moment.

- Kursvärderingar ges i form av skriftlig kursvärdering efter kursens slut där resultaten sammanställs och redovisas för aktuell och kommande kurs. Därutöver finns under kursen möjlighet för studenterna att lämna synpunkter i kursnämnden där kursens förtroendevalda diskuterar med kursledningen. Studenternas synpunkter protokollförs och publiceras vilket vi uppfattar som föredömligt.

- Kurslitteraturen listas i anslutningen till kursplanerna, det anges att denna uppdateras fortlöpande för att ha aktualitet. Bedömargruppen noterar att den litteratur som anges inom några av de områden som hör till PU är begränsad. Möjligen beror det på att listorna framtagits för de ämnesspecifika delarna av respektive kurs. Då PU anges löpa genom hela programmet menar bedömargruppen att litteratur tillhörig detta område bör redovisas i kursplanerna om den inte tydligt redovisas på annan plats. Visserligen anges att ytterligare material tillkommer men kurslitteratur inom tex etik, epidemiologi, medicinsk vetenskap uppfattar vi saknas.

Kvalitetssäkringsprocessen för framtagande och uppdatering av utbildnings- och kursplaner är väl beskriven och bedöms som tillfredsställande.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

GU har för de 21 nationella examensmålen beskrivit kurs- och terminsvisa lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer kopplade till vart och ett av de nationella examensmålen, samt beskrivit progressionen för respektive nationellt mål genom programmet. För det första nationella målet, "Visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området" exemplifieras ovanstående genom en mer utvecklad beskrivning av tre områden, psykiatri, hjärta och cirkulation samt cancer, medan en mer sammanfattande beskrivning lämnas för de övriga nationella målen. Genomgående inleds undervisningen på de första terminerna, under stadium 1, med en teoretisk introduktion. På stadium 2 ges målen en klinisk applikation för att på stadium 3 vara utformade med en ökande komplexitet för att studenterna mer självständigt, med reservation för att de fortfarande är studenter, ska nå den nivå som krävs för att utbildningen ska vara legitimationsgrundande. Beroende på målens karaktär är de representerade på samtliga kurser eller på ett urval av dessa. Bedömargruppen anser att presentationen av de respektive nationella målen ger en god bild av hur de är tänkta att byggas upp under utbildningen. Innehållet bedöms som ändamålsenligt och lärandeformerna som väl genomtänkta och varierade efter målens karaktär. Särskilt kan vikten av scenarioträning för framför allt akuta tillstånd och interprofessionell samverkan betonas. Alla studenter kommer inte kunna garanteras att under verksamhetsförlagd utbildning möta alla de tillstånd, särskilt inom akutmedicin, som kan anses ingå i de nationella målen varför träning i simulerad miljö är en förutsättning för att nå målen och säkerställa att alla studenter får likvärdig träning. Programmet bedöms ha god beredskap för att med olika lärandeformer möta detta.

Då det vid intervjuerna, särskilt med studenterna, framkommit att den nuvarande utbildningen i vetenskapsmetodik upplevts som fragmenterad och inte integrerat med övriga ämnen har särskilt mål 2 och 3 analyserats. Lärandemål, lärandeformer och examinationer bedöms säkerställa att studenterna får adekvat träning i att kunna bedöma och omsätta vetenskapliga rön och att de genom särskilt det självständiga arbetet får en tillfredställande forskningsförberedande utbildning för att kunna gå vidare till doktorandstudier om så blir aktuellt. Amanuensprogrammet för forskning är ett positivt inslag, men då det endast kan komma ett fåtal studenter till del så kan det inte ligga tillgrund för bedömningen av den vetenskapliga utbildningen som helhet. Dock uppfattas det som angeläget för att stimulera de studenter som önskar gå vidare till en forskarutbildning.

Bedömargruppen finner att medicinsk vetenskap med en ansvarig processledare för detta område inom PU ger förutsättningar för en mer sammanhållen utbildning i medicinsk vetenskap.

GU presenterar ett antal examinationsformer för de lärandemål som genom programmet bygger det nationella målet. GU har presenterat en matris för hur samtliga de kurs- och terminsspecifika målen som bygger ett nationellt mål examineras på respektive kurs/termin. I stort anser bedömargruppen att examinationerna är ändamålsenliga i förhållande till lärandemål och lärandeformer, men vill som tidigare påpeka att antalet examinationer är påfallande stort och att det är viktigt att omfattningen av varje examination framgår för studenterna liksom vad som krävs för att nå målet. Vid den intervju som genomfördes med företrädare för GU uppfattade bedömargruppen en öppenhet för att utveckla detta i kursplanerna. Bedömargruppen vill rikta uppmärksamhet på ytterligare några aspekter av examinationerna.

EPA.Programmet lägger stor vikt vid EPA, som anges som examinationsform redan på tidiga stadier. Bedömargruppen ser vikten av att de nationellt överenskomna målen för EPA implementeras och nyttjas i programmet men vill betona nödvändigheten av tydliga kriterier för bedömning som görs kända för studenterna.

GU anger att bedömningsmallar för EPA är under framtagande enligt vedertagen internationell skala. Bedömargruppen ser det som angeläget att arbetet med att ta fram bedömningskriterier och bedömningsinstrument med fördel görs på nationell nivå för att uppnå det som varit syftet med de nationellt framtagna EPA, att säkerställa att studenter från svenska lärosäten kan förväntas ha nått en nivå som garanterar att examen kan ligga till grund för legitimation. Det är vår uppfattning att lärosätet delar denna uppfattning och GU ingår i en nationell arbetsgrupp för detta.

Formativa bedömningar av handledare, dessas kompetens och hur den säkerställs.

Bedömningar av klinisk tjänstgöring, inklusive EPA på den nivå de ingår på respektive stadium, anges i stor omfattning genomföras av kliniska handledare som underlag för de examinerande momenten. Detta är en förutsättning med tanke på hur stor del av utbildningen som utgörs av VFU och i sig nödvändigt för att säkerställa den kliniska förankringen. Bedömargruppen vill dock understryka vikten av handledarutbildning. GU anger i samverkan med VGR ett program för handledarutbildning, i första steget riktat mot ST-läkare, se tidigare. Detta uppfattar bedömargruppen som en väl genomtänkt planering, för att säkerställa handledarkompetens på sikt, men vill understryka vikten av att samtliga handledare som ska handleda och bedöma studenter under kliniska placeringar har tillräcklig kompetens för att säkerställa en adekvat och rättssäker bedömning. VFU utgör en stor del av utbildningen och det är av stor vikt att målen för de kliniska placeringarna är kända av alla, studenter och handledare. Det bör också finnas en struktur för återkoppling till studenterna, liksom till verksamheten.

OSCE, bedömargruppen anser att även om OSCE är en etablerad och värdefull examinationsform som avser att säkerställa att studenterna har nått en tillräcklig nivå inför det avslutande stadiet, så kan en enda OSCE på termin 9 utgöra ett stort stressmoment för studenterna. Möjligen kan OSCE fördelat på flera terminer tjäna samma syfte och vara mindre belastande. Från GU anges att det finns moment på T4-T8 för att förbereda studenterna inför OSCE. Idag saknas också i kursplanen för T9 vad som ska examineras på OSCE. Bedömargruppen vill påpeka att det kan finnas en problematik om sådant som tidigare examinerats återkommer på OSCE, vilket programmet anger sig vara medvetna om och menar att man hanterar genom att de övergripande målen inte är enbart riktade mot den aktuella terminens kliniska ämnen. Bedömargruppen vill understryka att det är viktigt att studenterna vet vad som förväntas av dem, vilket GU anger att man har en planering för.

Portföljexamination. Två former av portfölj anges som examinationsform. Dels för PU dels för EPA, båda med såväl formativa som summativa moment. Portföljen anges bestå av formativa moment som avslutas med en summativ bedömning.. Bedömargruppen vill ge sitt stöd för detta, då det bör ge förutsättningar för studenterna att överblicka sin utveckling och för att synliggöra progression i lärandet. Det är dock viktigt att tydliggöra hur studenterna får återkoppling på portföljen och vad som utgör bedömningskriterier. Antalet högskolepoäng som utgörs av portföljen kommer enligt information vid intervjun att anges i kursplanerna.

Mentorsprogram. Bedöms som värdefullt och bedömargruppen vill ge sitt stöd för detta.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

GU anger utöver de nationella examensmålen även, som ovan nämnts, ett lokalt lärandemål "Visa kunskap om mänskliga rättigheter och alla människors rätt till bästa möjliga hälsa lokalt och globalt, samt tillämpa de mänskliga rättigheterna i arbetet i hälso- och sjukvården". I programmet utformning utgör mänskliga rättigheter och genus ett av de sex områden som ingår i PU-strimman, med en särskilt utsedd processledare som ansvarar för att jämlikhet- och jämställdhetsperspektivet integreras på samtliga kurser. För området relevanta lärandemål finns beskrivna och det är väl presenterat hur undervisningen är tänkt att genomföras under programmet.

För eventuella ärenden rörande jämställdhet hänvisas till GU:s styrdokument "Policy för jämställdhet och likabehandling vid Göteborgs universitet". För ärenden rörande diskriminering eller trakasserier finns en handläggningsordning och det finns en handlingsplan för jämställdhet och likabehandling vid SA.

I ansökan anges även en särskild satsning för att främja blivande kvinnliga läkares hälsa utifrån aktuella data kring stress och relaterade sjukskrivningar.

Bedömargruppen anser att GU väl planerat för studenternas utbildning inom jämställdhet och vill också ge uppskattning för att GU beaktar jämställdhet både utifrån studenternas lärande och från deras arbetsmiljö. Vi vill dock, även om det faller utanför den egentliga bedömningen, påpeka att alla studenter, både kvinnliga och manliga, kan ha behov av åtgärder för att minska stress och främja psykisk hälsa.