Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns kursplaner och styrdokument för hela utbildningen.

Utbildningsplaner för utbildningen finns och kursplanerna innehåller för utbildningen relevanta lärandemål. Lärosätet har rutiner för hur nya utbildnings- och kursplaner behandlas och godkänns. Bedömargruppen ser positivt på att yrkesverksamma kuratorer har deltagit i arbetet med att utveckla utbildningen även om det är oklart i vilken omfattning.

När det gäller examinationer saknas tydliga beskrivningar av hur dessa ska genomföras, exempelvis vad gäller examination i de fältanknutna momenten.

Det sammantagna omdömet blir mot bakgrund av detta att styrdokumenten bedöms vara tillfredsställande.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

De mål som formuleras i kursplanerna är relevanta men harmonierar inte med utbildningens innehåll och genomförande. Kurslitteraturen är begränsad till en tämligen grundläggande nivå och inte alltid baserad på aktuella vetenskapliga rön. Avsaknaden av centrala teoretiska utgångspunkter och internationell forskning är påtaglig. De lärandemål som redovisas återspeglas sparsamt i litteraturlistorna och innehåller samtidigt en del områden utanför de beskrivna målen med utbildningen.

I ansökan redovisas en rad forskningsmiljöer som i sig bedöms innehålla betydelsefull forskning för denna utbildning, men det framgår inte hur de olika teoretiska utgångspunkterna och forskningsresultaten ska implementeras och bidra till tillämpad kunskap i socialt arbete i form av färdigheter relevanta för en sjukhuskurator. Bedömargruppen ser därför svårigheter med hur den beskrivna progressionen i programmet ska kunna säkerställas. Dels nämns progressionen i förhållande till socionomutbildningen, dels inom de olika kurserna. I ansökan betonas att progression ska förstås som att utbildningen rör sig från teoretiska kurser med kunskap om och förståelse i centrum till att studenten examineras i praktiska färdigheter. Det redovisas däremot inte hur denna koppling konkret ska åstadkommas, det vill säga vilka teorier som ska ligga till grund och hur det sociala arbetets teoretiska och praktiska grunder ska säkerställas så att examensmålen under kunskapsformen Färdighet och förmåga kan uppfyllas.

Redovisade metoder med inriktning mot klassificering av funktionsnedsättningar eller kunskaper i psykoterapi ger inte en övertygande beskrivning om utbildningens positionering inom det sociala arbetets fält, utan bidrar till att öka osäkerheten gällande progressionen och därmed examensmålen.

Utbildningen kommer att genomföras både genom undervisning på campus i Jönköping och på distans, fältanknutna studier och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Av ansökan framgår inte vilka kurser, inklusive föreläsningar, seminarier, workshops och examinationer, som ska bedrivas i den ena eller andra formen. Distansundervisningen motiveras i intervjuerna med att studenter från hela landet ska ha möjlighet att söka utbildningen och att boendesituationen i Jönköping är problematisk. Hur samarbetet och kopplingen mellan de olika undervisande och examinerande lärarna ska göras eller vilka krav som kommer att ställas på handledare verksamma i de fältanknutna momenten redovisas inte. Vid intervjuerna framkommer emellertid att handledarna ska ha två års yrkeserfarenhet samt "någon form av handledarutbildning". Ingen gemensam pedagogisk bas som genomsyrar programmet presenteras. Utarbetade planer gällande tillgång till platser och examination för VFU utanför den egna regionen finns inte.

I bedömningsgrunden Personal framgår att bedömargruppen ställer sig tveksam till den formella kompetensen i lärargruppen. Progressionen från teoretisk kunskap till praktiska färdigheter blir därför svår att åstadkomma, och den vetenskapliga progressionen kan inte säkerställas liksom den praktiska färdigheten.

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att den utformning och det genomförande som redovisas inte kan säkerställa studenternas lärande så att examensmålen kan uppnås.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

I ansökan redovisas ett jämställdhetsperspektiv som ett ständigt återkommande tema i utbildningen. Vid lärosätet avser detta såväl student- som lärarrekrytering och vid genomförande av utbildningsprogram. Ser man till den presumtiva studentgruppen för utbildningen till kurator inom hälso- och sjukvården styrs denna antagning av det faktum att majoriteten av dem som utbildas till socionomer är kvinnor och jämställdhet i den meningen därmed omöjlig att tillgodose. I lärargruppen däremot ingår ungefär lika många kvinnor som män. I utbildningsprogrammets innehåll finns ett jämställdshetsperspektiv aktuellt på olika sätt inom flera av kurserna. Det berörs utifrån den forskning som tas upp, men även i förståelsen av människors livsvillkor där kön, ålder, etnicitet och funktionsnedsättning nämns som exempel liksom våld i nära relationer. Bedömargruppen skulle emellertid önska ett både bredare och mera ingående fokus på hur jämställdhet och ojämlikhet i samhället har betydelse för människors livssituation och hälsa där det sociala arbetets roll tas upp.

Den sammantagna bedömningen är ändå att jämställdshetsperspektivet tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Utformning, genomförande och resultat

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat är att det inte är tillfredställande. Det finns styrdokument i form av utbildningsplan och kursplaner. Bedömningsområdet avseende jämställdhet bedöms även som tillfredsställande men bristerna i genomförande och säkerställande av examensmål är alltför påtagliga för en tillfredsställande bedömning.

Bedömargruppens uppfattning är att utbildningen inte är tillräckligt förankrad i det sociala arbetets kärna, vare sig vetenskapligt eller på den erfarenhetsmässiga grund som denna yrkesexamen ska vila på. Valet av den begränsade och grundläggande litteraturen med avsaknad av aktuell internationell forskning, den flervetenskapliga inriktningen och lärarlagets brist på kombinationen av vetenskaplig och praktikbaserad kompetens utgör hinder för att examensmålen ska kunna uppnås.