Doktorandperspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna ska ta en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildning och lärprocesser.

Av ansökningshandlingarna framgår att det är ett grundläggande mål att doktorander ges goda förutsättningar till inflytande över utbildning och studiesituation. Doktoranders delaktighet är enligt ansökan självklar i de specifika berednings- och beslutsorgan som är specifika för den forskarutbildning som ansökan avser (det så kallade MR-kollegiet och Forskarutbildningskollegiet). Därtill framgår att doktorander finns representerade på alla beslutsnivåer med studerandeinflytande. Förutsättningar och uppmuntran ska ges för att doktoranderna ska erbjudas möjlighet att skapa ett doktorandråd. Det sagda talar för att doktorander kommer att få möjlighet att ta aktiv del i formella beslutsprocesser vid högskolan. I det fall en forskarutbildning i mänskliga rättigheter kommer till stånd i framtiden vill bedömargruppen lämna följande medskick och rekommendationer.

Av ansökningshandlingarna framgår inte hur rutiner för att säkra doktorandinflytandet kommer att dokumenteras. Inte heller har det framgått på vilka sätt doktorandinflytandet ska säkras på lång sikt. För att säkerställa ett aktivt och långsiktigt doktorandinflytande behövs en infrastruktur och tydliga rutiner. Av intervjun med studenter och doktorander framgick att bildandet av ett doktorandråd vid högskolan, idag bestående av forskarstuderande i teologi, är påbörjat. Av intervjun framgick också att högskolan uppmuntrat och möjliggjort doktoranderna att bilda ett doktorandråd. Av intervjuerna med såväl ledning som handledare och lärare framgår att det är positivt med doktorandinflytande och en självklarhet att doktoranderna ges möjlighet att delta i beslutande organ. Ett doktorandråd behöver naturligtvis drivas av och på uppdrag av doktoranderna. Högskolan bör dock överväga på vilka sätt doktorandinflytandet kan uppmuntras för att bli livskraftigt på längre sikt. Ersättning för den tid som doktorander lägger på deltagande i beslutande organ kan vara ett sätt, ett annat kan vara att säkerställa en infrastruktur som möjliggör bildandet och driften av ett doktorandråd. Därtill bör högskolan överväga att fastställa rutiner för att säkra doktorandinflytande i relevanta berednings- och beslutsorgan.

Av ansökningshandlingarna framgår vidare att doktorandkurserna bedöms i kursutvärderingar som andra kurser. Det har dock inte framgått hur kursvärderingar ska gå till i praktiken givet att kurserna i första hand genomförs som individuella läskurser. Bedömargruppen anser att det finns skäl att se över och eventuellt fastställa rutiner för kursvärdering av doktorandkurserna.

Högskolan har anfört att doktorandernas arbetsmiljö säkerställs genom att de jämställs med övriga anställda vid högskolan. Det är positivt att högskolan ser på doktoranderna som vilka anställda som helst och att exempelvis medarbetarsamtal erbjuds. Av ansökan framgår dock inte hur den fysiska arbetsmiljön kommer att se ut eller hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön säkerställs för doktoranderna. Inte heller framgår hur den i viss mån speciella situationen som doktorander befinner sig i kommer att beaktas avseende arbetsmiljö. Bedömargruppen vill särskilt lyfta vikten av att doktorander erbjuds deltagande i olika sammanhang med såväl andra doktorander som seniora forskare. Viktiga sådana sammanhang är levande forskarutbildningsmiljöer. För doktorander är det också viktigt att det finns rutiner för och transparens kring handledarbyten. Slutligen är det naturligtvis viktigt att doktorandernas fysiska arbetsmiljö håller god kvalitet.

Sammantaget visar lärosätet att doktoranderna torde komma att få goda möjligheter att aktivt påverka utbildningens genomförande och lärprocesser. Bedömargruppen betraktar därför doktorandperspektivet som tillfredsställande.