Arbetsliv och Samverkan

Utbildningen är användbar och förbereder studenter för ett föränderligt arbetsliv.

Inom det civila samhället finns det närmare 200 000 anställda - inom ideella föreningar, föreningsägda aktiebolag, trossamfund, stiftelser och ekonomiska föreningar. Numerären talar för att det hypotetiskt sett borde finnas tjänster att söka där den tänkta utbildningen utgör en kvalifikation.

Vid intervjuer med arbetslivsföreträdare försäkrades att det kommer att finnas tjänster för personer med en examen i civilsamhällesvetenskap, exempelvis på olika nivåer inom Riksidrottsförbundet. Det saknas dock en undersökning hos en vidare krets av tänkta arbetsgivare vilket skulle kunna vara en åtgärd inför uppstarten av utbildningen.

Ansökan ger inte exempel på vilka typer av tjänster i arbetslivet utbildningen är utformad för. Rekommendationerna från det civila samhället ger inte heller någon ledning därvidlag. Under intervjuerna framkom att såväl högskolan som arbetslivsföreträdare exemplifierar med befattningar som innehåller projektledning, medlems-, verksamhets- och marknadsutveckling, kommunikation, strategisk utveckling, bidragshandläggning inom offentlig sektor och uppgifter riktade mot civilsamhället inom företag. Centrumledningen betonar att utbildningen är utformad för den som tänker sig arbete som ledare eller chef. Bedömargruppen noterar att utbildningen som den formuleras i ansökan har en inriktning på strategiskt ledarskap. Det finns därmed en viss otydlighet kring vilka arbetsuppgifter i arbetslivet som utbildningen syftar till att ge kvalifikationer för.

Bedömargruppens reflektion utifrån ovanstående är att utbildningen kunde ha ett mer flexibelt upplägg för att möta förväntningarna i arbetslivet. Det skulle exempelvis kunna skapas flera inriktningar att välja på, såsom ledarskap, utredning eller teoretiska studier. Vid intervjuerna framkom att det från högskolan finns en vilja att hålla samman den relativt lilla studentgruppen på 25 personer och att det utifrån detta är svårt att göra utbildningen mer flexibel. Högskolans företrädare framhöll också att även om utbildningen är inriktad på ledarskap är det troligt att en chefsroll inte är ingångsbefattning, men att man är väl rustad för att senare i yrkeskarriären axla en sådan roll.

Relevant för frågan om utbildningen är användbar och förbereder studenterna för arbetslivet, är om det finns möjligheter för studenter att bli behöriga till masterstudier, eller om det i allmänhet krävs fördjupning i etablerade discipliner såsom exempelvis statsvetenskap, historia och företagsekonomi. Som tidigare nämnts så kräver många tjänster i civilsamhället, särskilt utomlands examen på mastersnivå. Lärosätet hänvisade vid intervjuer till att inga garantier finns för att bli antagen, och att det är en fråga för enskilda prövningar utifrån kriterier för aktuella program. Vad beträffar det existerande mastersprogrammet vid lärosätet i socialt arbete med civilsamhällesinriktning, angavs att det sannolikt inte skulle vara något problem att bli antagen med en kandidatexamen i civilsamhällesvetenskap. Beträffande master- eller magisterprogram i exempelvis statsvetenskap, socialt arbete eller företagsekonomi på andra lärosäten är det ovisst. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet är tydlig i sin kommunikation till potentiella studenter samt verkar för att på bästa sätt möjliggöra för studenter att läsa vidare på avancerad nivå inom olika samhällsvetenskapliga huvudområden. Eventuellt kan detta kräva viss vidareutveckling och förtydligande av hur olika kurser knyter an till etablerade discipliner.

En samlad bedömning är att de argument för utbildningens användbarhet som högskolan framfört, med stöd av arbetslivsföreträdarna, är tillräckliga, även om det är en fråga som högskolan med fördel kan reflektera mer över. Bedömargruppen rekommenderar därför att högskolan ytterligare försäkrar sig om utbildningens användbarhet genom att tillfråga en bredare krets av tänkta arbetsgivare hur de ser på utbildningen. Bedömargruppen föreslår vidare att högskolan överväger att åtminstone i ett senare skede göra utbildningen mer flexibel för att bredda studenternas kunskaper för framtida yrken.

Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.Det är uppenbart att högskolan har ett mycket utvecklat kontaktnät inom det civila samhället, med representation i styrelsen och genom en omfattande samverkan både kring forskning och uppdragsverksamhet. Detta borgar för god samverkan kring utbildningen i civilsamhällesvetenskap, exempelvis genom erbjudanden om praktikplatser. Bedömargruppen ser också att utbildningens fokus på samverkan med det civila samhället och praktikterminen (termin 5) kommer att ge studenterna goda möjligheter att knyta kontakter och därmed skapa goda möjligheter att komma in i arbetslivet efter avslutad utbildning.