Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

I ansökan framgår hur utbildningsplaner och kursplaner regleras och intervjuer gav ytterligare information om besluts- och delegationsordning. Förslag på utbildningsplan har varit utarbetade av Centrum för civilsamhällesforskning, och stöds av ett särskilt Pedagogiskt kollegium. Kursplaner är utformade av utbildningsansvarig vid Centrum för civilsamhällesforskning tillsammans med kursansvariga.

Kursplanerna är genomgående tydliga med avseende på lärandemål, undervisnings- och examinationsformer samt betygsskala. Under den första terminen introduceras huvudområdet civilsamhällesvetenskap för studenterna. Under den andra terminen ges en ökad teoretisk förståelse samt en kritisk bearbetning av sådan kunskap. Den tredje och fjärde terminen syftar till att ge studenten färdigheter att som ledare och chef verka i det civila samhället. Under detta år arbetar studenterna aktivt med sin kunskap till exempel genom att värdera och föreslå handlingsalternativ. Termin fem består framförallt av verksamhetsförlagd praktik där studenterna förväntas applicera sina kunskaper. Under termin sex genomför studenterna ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp. Strukturen är fastslagen och det saknas i dagsläget möjlighet för valfri fördjupning alternativt internationell mobilitet.

Bedömargruppen bedömer att bifogad dokumentation i form av utbildningsplan och kursplaner överensstämmer med och motsvarar kraven för kandidatprogram i civilsamhällesvetenskap. Målen för utbildningen, angivna i utbildningsplanen, följer 1 kap. högskolelagen (1992:1434) och examensordningen för generell kandidatexamen (1993:100). I ansökan finns även en sammanställning av hur kursmålen relaterar till examensmålen för kandidatexamen i bilaga.

Under intervjuerna gavs kompletterande information om hur kursplaner kvalitetssäkras genom kollegial granskning och att det finns planer att utveckla programmet och till exempel skapa förutsättningar till ökad flexibilitet.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Den planerade utbildningen leder till en kandidatexamen i civilsamhällesvetenskap efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. I de sex kurserna (á 30 hp) ingår lärandemål som på olika sätt bidrar till att säkra att examensmålen nås. Detta gäller såväl lärandemål som syftar till målen kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. I programmet ingår även självständigt arbete om 15 hp.

Lärandemålen i delkurserna är utformade för att säkerställa en progression där studenterna introduceras till såväl huvudområdet som akademiska färdigheter och förmågor i programmets första år för att sedan fördjupas under år två, då med fokus på strategisk verksamhetsutveckling inom det civila samhället. Under det tredje året bidrar lärandemålen för delkurser såsom verksamhetsförlagd utbildning och självständigt arbete till ytterligare fördjupat reflekterande lärande. Bedömargruppen anser att kurserna ger en bra bild av civilsamhället, framför allt i en svensk kontext, och erbjuder olika perspektiv inom forskning om det civila samhället. Utöver delkursen "Det globala civila samhället och civilsamhället i världen, 7,5 hp", som ges under termin två, noterar bedömargruppen att internationella perspektiv på det civila samhället inte ges mycket uppmärksamhet i utbildningen. Det läggs inte heller särskild stor vikt vid statens roll och välfärdssystem, vilket bedömargruppen menar är betydelsefullt för att ge studenter en grundläggande förståelse av det civila samhället. Bedömargruppen rekommenderar att en tydligare koppling görs till dessa frågor i kurslitteraturen.

Bedömargruppen anser att en ytterligare utvecklingsmöjlighet är att göra en tydligare koppling i kurslitteraturen till de examensmål som rör kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. En ytterligare betoning på att värdera kunskapen om civilsamhällets betydelse och roll för hållbar utveckling, skulle också kunna göras i kurslitteraturen. Vi rekommenderar även att tydliggöra kopplingen mellan civilsamhällesvetenskap, strategisk verksamhetsutveckling och de delkurser som berör olika aspekter av innovation och entreprenörskap, samt att se över dessa delkursers lärandemål och innehåll i förhållande till övergripande examensmål och bidrag till progression i programmet. Trots att det finns vissa utvecklingsmöjligheter i utbildningen menar bedömargruppen att utbildningens utformning, genomförande och examination, säkerställer målen i examensordningen när examen utfärdas. Vår bedömning styrks också av lärosätets uttalade vilja att även fortsättningsvis vidareutveckla kurser såväl som struktur på utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

I kurslitteraturen och i kursbeskrivningen finns viss reflektion över jämställdhetsperspektiv. I delkursen Organisation och ledarskap (termin 3) lyfts relationen mellan ledarskap och jämställdhet explicit. Till denna kurs finns även ett bokkapitel med fokus på genus på litteraturlistan. Även till kursen Verksamhetsförlagd utbildning (termin 5) finns litteratur som knyter an till huvudområdet. Bedömargruppen saknar dock mer genomgående kopplingar till jämställdhet likväl som till intersektionella perspektiv på såväl civilsamhällets verksamheters räckvidd som till civilsamhällets organisering. Detta är ett utvecklingsområde i utbildningen.

I ansökan beskrivs att lärosätet utifrån sina övergripande mål ska stärka jämställdheten bland lärare. Även vid intervjuerna framkom lärosätets engagemang i jämställdhetsfrågan. Detta ser bedömargruppen som mycket viktigt med tanke på den påtagliga könsobalansen som finns för närvarande.

Även om det finns utvecklingspotential i utbildningen beträffande ett jämställdhetsperspektiv, anser bedömargruppen, att jämställdhetsperspektivet kommer att beaktas på ett tillfredsställande sätt i utbildningens innehåll och utformning.

Utformning, genomförande och resultat

Bedömargruppen gör den sammanvägda bedömningen att den föreslagna utbildningen uppfyller förutsättningarna i examensordningen för ett kandidatprogram i civilsamhällesvetenskap då samtliga bedömningsgrunder inom bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är tillfredsställande.

Det finns utbildningsplaner och kursplaner för hela utbildningen och lärosätet redogör på ett tillfredsställande sätt i sin ansökan och under intervjuerna för hur styrdokumenten fastslås, förnyas och kvalitetssäkras. Säkringen av examensmålen bedöms som tillfredsställande även om bedömarna ser vissa behov av utökad flexibilitet, utvecklat kursinnehåll samt viss komplettering av litteratur. Bedömargruppen anser även att jämställdhetsperspektivet kommer att beaktas på ett tillfredsställande sätt.