Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Bedömargruppen anser att personalsituationen är tillfredställande på övergripande nivå, både när det gäller kompetens och arbetstid i utbildningen. För en hållbar utveckling av utbildningen bör dock lärarna med en högre akademisk kompetens få mer tid för både utbildning och forskning. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde.

Enligt bedömargruppen är det tydligt att utbildningen drivs av engagerade lärare och att både lärarna och ledningen arbetar målmedvetet för att utveckla utbildningsmiljön, samt att utbildningsmiljön är god när det gäller tillgång till designstudior, verkstäder och nödvändig utrustning. Det framgår också att utbildningsmiljön i bredare mening är integrerad med miljön för teknisk design, vilket är positivt. Campusmiljön beskrivs som mycket livfull och stimulerande, vilket naturligtvis också bidrar till en positiv utbildningsmiljö.

Den organisationsutveckling som lärosätet genomför, där all konstnärlig utbildningsverksamhet samlas under samma institution, ger möjlighet till systematisk samverkan i olika former inom det konstnärliga området. Bedömargruppen anser att detta stärker förutsättningarna för Grafisk Design som ett utbildningsprogram på konstnärliga grund.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas visar förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar.

Sammantaget menar bedömargruppen att studenterna får goda möjligheter att utveckla sin gestaltande förmåga genom kurser, tillgång till lokaler, utrustning och tekniskt stöd.

Bedömargruppen anser att självvärderingen och intervjuerna visar på en genomtänkt och tydlig progression mellan kurserna. I självvärderingen beskriver lärosätet hur den första årskursen ger studenterna tillfälle att lära sig arbeta med olika konstnärliga medier och tekniker. De metoder och processer som introduceras under första året ska studenterna tillämpa mer självständigt under det andra årets kurser. De uppgifter som studenterna ska lösa innefattar många olika delmoment, vilket syftar till att träna studenterna inför det självständiga arbetet.

De självständiga arbetena är exempel på hur studenterna utvecklar en plan för sitt projekt, och identifierar vilka tekniker och metoder de behöver använda för att genomföra det. Examensmålet examineras både genom den designade artefakten och genom redogörelsen för designprocessen.

Bedömargruppen vill lyfta fram det positiva i studenternas täta informella samarbete med både medstudenter och lärare. Detta är en viktig förutsättning för att studenterna ska kunna uppleva att de har stöd i att ta risker och pröva nya vägar i utarbetande av sina projekt. Det är positivt att de gestaltande arbetena ställs ut som del i kursen självständigt arbete. Bedömargruppen menar dock att det finns potential för att engagera yngre årskurser mer aktivt i de självständiga arbetena.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är behovet av att ge studenterna bättre stöd i att kreativt vidareutveckla, anpassa och välja metoder för sina projekt. I flera av de självständiga arbetenasom bedömargruppen har tagit del av framstår metodavsnittet som statiskt. Bedömargruppen anser att utbildningen bör möjliggöra för användandet av modeller för att arbeta med metoder mer dynamiskt, och få stöd att forma dem efter förutsättningarna för sina aktuella projekt.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas visar förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna har möjlighet att nå examensmålet. Genom utbildningen får studenterna tillfällen att utveckla sin förmåga att kommunicera med olika grupper, till exempel under termin tre och fyra där fokus ligger på att arbeta med designuppdrag i ett sammanhang. Detta gäller till exempel kurserna i identitetsdesign och interaktion. I självvärderingen beskriver lärosätet planer på att stärka momenten med co-design i utbildningen, vilket bedömargruppen ser positivt på. I de självständiga arbetena ingår momentet expo, som ger möjlighet för studenterna att utveckla sin förmåga att kommunicera med olika grupper, även genom visuella medel. Under intervjuerna framkom också att många studenter arbetar med kommunikationsuppdrag för andra aktörer på campus, till exempel studentföreningar och teaterföreställningar, vilket också det ger dem en vana att kommunicera med andra om designuppdrag.

Under intervjuerna beskrevs att ett stående inslag i utbildningen är att studenterna tränas genom muntliga presentationer av designprojekt, diskussioner och studiosamtal med lärare och medstudenter. Bedömargruppen menar att workbook-metoden ger studenterna ett format att reflektera över sitt eget lärande, och en ingång till att skriva om design.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta är skrivandets roll särskilt när det gäller det självständiga arbetet. Bedömargruppen menar att det självständiga arbetet har en funktion som kommunikationskanal ut mot branschen och omvärlden, men att detta inte uppfylls i dagsläget. Bedömargruppen finner att den skriftliga delen av det självständiga arbetet har en hög ambitionsnivå, där studenten förväntas behandla både tekniska/vetenskapliga förutsättningar, gestaltande processer och samhällskonsekvenser. Detta ställer höga krav på studenterna att behärska olika språkliga paradigm. I bedömningen av de självständiga arbetena saknar bedömargruppen en tydlighet i vilka som är de tänkta mottagarna av texten.

I självvärderingen lyfter lärosätet fram behovet av att utveckla former för konstnärligt akademiskt skrivande. Bedömargruppen instämmer i behovet och anser att utbildningen behöver utveckla format för akademiskt skrivande på konstnärliga premisser som bättre motsvarar studenternas kunskapsinriktning och självförståelse än en traditionell akademisk text. Bedömargruppen rekommenderar också lärosätet att skapa tydligare strukturer för att involvera studenterna på de tidiga terminerna i det självständiga arbetet, till exempel genom en avslutande konferens som lärosätet föreslår i självvärderingen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter.

I både självvärderingen och intervjuerna framgår enligt bedömargruppen att lärosätet lägger stor vikt vid samhälleliga och etiska aspekter av visuell kommunikation i utbildningen.

Studentens självständiga arbete ska enligt kursguiden utgå från samhällsaktuella, normbrytande och relevanta frågeställningar. Detta framkommer i både läroplaner och studentprojekt, till exempel där studenterna analyserar tidningsuppslag för att hitta stereotyper och därefter omdesigna dem. I de självständiga arbetena har studenterna genomgående arbetat med samhällsfrågor, bland annat stereotypisering, genus och funktionsvariationer. Arbetena visar en förtrogenhet att förhålla sig till dessa aspekter av kommunikation, vem design är till för och vilket ansvar en formgivare kan ha i att ta in etiska aspekter samt en breddad syn på mottagarperspektiv. Bedömargruppen finner det positivt att etiska och samhälleliga frågeställningar i så hög grad görs tydliga i utbildningen och i de självständiga arbetena. Men bedömargruppen undrar om begreppet normkritik blir så centralt att det riskerar att överskugga andra kritiska perspektiv som är relevanta för grafisk design.

Bedömargruppen anser, utifrån vad som framkommer i både de självständiga arbetena och intervjuerna, att förmågan att göra bedömningar med hänsyn till konstnärliga aspekter varken kommer till uttryck på ett tillfredsställande sätt i de självständiga arbetena eller i intervjuerna.

Både under intervjuer och i självständiga arbeten framkommer en osäkerhet om utbildningens konstnärliga grunder, och de konstnärligt motiverade bedömningar som bedömargruppen kunnat hitta är inte tillfredställande. Ett exempel är presentationen av andra liknande designprojekt i de självständiga arbetena, där det saknas en värdering eller kritisk diskussion om projekten. Bedömargruppen kan inte se i kursplanerna hur utbildningen säkerställeratt studenterna examineras i att göra självständiga bedömningar, vilket bedömargruppen också saknar i de självständiga arbetena.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätet är medvetet om problemet med utbildningens konstnärliga grunder, och träning i att göra konstnärliga bedömningar. I intervjuerna lyfter lärosätet fram en utvecklingspotential för tydligheten i detta. Det pedagogiska arbetet med workbooks lyfts fram som en strategi för att träna studenternas förmåga både att göra konstnärliga bedömningar och att artikulera dem i skrift och visuell form. Lärarna representerar olika förhållningssätt till konstnärlighet och konstnärlig värderingsförmåga. Även om det höjer ribban för studenterna att identifiera sin egen position visavi konstnärlig grund, är det på längre sikt en tillgång att det finns många olika infallsvinklar.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen anser att studenterna genom hela utbildningen får tillfällen att utveckla sin förmåga att se kritiskt på jämställdheten i förhållande till design. Exempel som nämns är att reflektera kritiskt över redaktionella produkter i bild och typografival, samt att skapa alternativa lösningar för dessa.

Lärosätet redogör i självvärderingen för deras modell för jämställd rekrytering där målet är lika många män som kvinnor i personalgruppen och studentgruppen. De har även en utarbetad handlingsplan för integrerad jämställdhet. I lärarlaget finns en professor i genus och teknik samt personer som forskat inom genus och normkritisk design.

Inom utbildningen finns sedan 2019 examinerande kursmål om jämställdhet: "Kursmål har utformats som berör analys och värdering av jämställdhet, normkritik och normkreativ design. För att uppnå jämställdhetsmålen är det centralt att studenter utvecklar förståelse för hur design i vissa fall bidrar till stereotypa visuella representationer och att de utvecklar förmåga att göra etiska överväganden kring konsekvenserna av detta, samt har förmåga att bemöta detta genom nytänkande visuell representation och -kommunikation."

Bedömargruppen anser att lärosätet sammantaget visar på väl genomtänkt jämställdhetsarbete, där både ambitioner och strategier finns som dessutom har kommunicerats och förankrats internt i personalgruppen.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har ett väl utvecklat system för regelbunden uppföljning av utbildningskvalitet, vilket bedömargruppen ser positivt på. I självvärderingen redogörs för olika ansvarsområden inom kvalitetsarbetet på ett tillfredställande sätt, enligt bedömargruppen. Den filosofiska fakultetsnämnden vid lärosätet ansvarar för strategisk planering, uppföljning och utvärdering av utbildningen i grafisk design. Utbildningsprogrammen följs upp och utvärderas varje år. Mer djupgående uppföljningar sker vartannat år med en uppföljning som utvärderar kvantitativ information och en som utvärderar kvalitativ information.

I fakultetsnämnden finns konstnärligt kompetenta ledamöter och också ett konstnärligt utskott som hjälper nämnden i beredning av konstnärliga ärenden.

Bedömargruppen ser positivt på hur den övergripande uppföljningen är organiserad på fakultetsnivå och då särskilt att den konstnärliga kompetensen garanteras i beredning och bedömning av konstnärliga ärenden.

Av intervjuerna framkommer att problem åtgärdas och att återkoppling når fram till programmets studenter. Studenterna har flera kanaler att komma i kontakt med lärare, som bland annat programråd, programförening och studentkår, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det är tydligt för bedömargruppen att utbildningen ger studenterna stöd att bli klara med kurser i tid, både genom stödjande kursdokumentation som förklarar bedömningsgrunder och krav och genom uppsamlingar, där studenter som inte klarat en kurs kan få lärarstöd.

Utformning, genomförande och resultat

Övergripande menar bedömargruppen att studenterna får goda möjligheter att utveckla sin gestaltande förmåga genom kurser, tillgång till lokaler, utrustning och tekniskt stöd.

Bedömargruppen vill lyfta fram det positiva i studenternas täta informella samarbete med både medstudenter och lärare, som en viktig förutsättning för att de ska kunna uppleva att de har stöd i att ta risker och pröva nya vägar.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är ge studenterna bättre stöd i att kreativt vidareutveckla, anpassa och välja metoder för sina projekt.

Bedömargruppens uppfattning är att studenternas gestaltningsmässiga kompetens, inklusive förmågan att välja metoder och planera för genomförandet, är på en god nivå i för en kandidatexamen.

Genom hela utbildningen får studenterna många tillfällen att utveckla sin förmåga att kommunicera med olika grupper. Bedömargruppen finner att utbildningens kvalitet på denna punkt är tillfredsställande.

Internt inom utbildningen tränas studenterna genom muntliga presentationer av designprojekt, diskussioner och studiosamtal med lärare och medstudenter, vilket framkom under intervjuerna.

När det gäller förmågan att kommunicera med olika grupper utanför universitetet, tränas studenterna i att diskutera med olika avnämare och intressenter under andra årets kurser. Där ligger fokus på att arbeta med designuppdrag i ett sammanhang.

När lärosätet i självvärderingen lyfter fram behovet av att utveckla former för konstnärligt akademiskt skrivande, vill bedömargruppen instämma i det. Det är inte minst viktigt mot bakgrund av att det finns ett motstånd hos många studenter att engagera sig i skrivande, enligt självvärderingen.

Utifrån självvärderingen och bedömningen av de självständiga arbetena anser bedömargruppen att lärosätet arbetar tillfredsställande med de samhälleliga och etiska aspekterna. Dessa berörs uttryckligen i kursbeskrivningar och de tar stor plats och görs tydliga i de självständiga arbetena.

Däremot anser bedömargruppen att kvaliteten är bristande när det gäller konstnärlig bedömningsförmåga. Självvärderingen och intervjuerna visar på en viss allmän otydlighet i utbildningens konstnärliga grunder. Sammantaget demonstrerar inte heller självständiga arbeten relevant konstnärlig bedömningsförmåga på ett övertygande sätt. Detta är ett tydligt utvecklingsområde, där tydlighet i konstnärliga frågeställningar som är relevanta för grafisk design bör stå i centrum, som kunnande och profession.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl utvecklat system för regelbunden uppföljning av utbildningskvalitet med en tydlig ansvarsfördelning, vilket bedömargruppen ser mycket positivt på.

Bedömargruppen ser positivt på hur den övergripande uppföljningen är organiserad på fakultetsnivå och då särskilt att den konstnärliga kompetensen garanteras i beredning och bedömning.

Det är enligt bedömargruppen också tydligt att problem åtgärdas och att återkoppling når fram till programmets studenter. Utbildningen ger också studenterna stöd att bli klara med kurser i tid.

Genom hela utbildningen får studenterna många tillfällen att utveckla sin förmåga att se kritiskt på jämställdheten i förhållande till design. Exempel som nämns är att reflektera kritiskt över redaktionella produkter i exempelvis bild och typografival, samt att skapa alternativa lösningar för dem.

Bedömargruppen anser att redogörelsen i självvärderingen visar på ett väl genomtänkt jämställdhetsarbete, där både ambitioner och strategier finns. Vi uppfattar att de tycks ha kommunicerats och förankrats väl internt i personalgruppen.