Arbetsliv och samverkan

Motivering: Utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, både inom och utanför akademin

Enligt lärosätet finns både en forsknings- och en utbildningsverksamhet som baseras på en lång tradition av nära samverkan med såväl den offentliga sektorn som näringslivet i regionen. Högskolan är utmaningsdriven och har tydliga ambitioner att vara till nytta, vilket väl uttrycks i lärosätets vision, verksamhetsidé och huvudstrategier. Nytta nås genom kompletta akademiska miljöer och tvärdisciplinära strategiska forskningsområden. Nytta ämnar lärosätet göra ute i samhället, både globalt och lokalt. Det planerade forskarutbildningsämnet didaktik har en tvärvetenskaplig och praktiknära inriktning, där praktiknära enligt självskattningen innebär en närhet till skolväsendets aktörer med avseende på formulering av forskningsfrågor angelägna för skola och förskola. Ett väl etablerat kontaktnät med aktörer i regionen är upprättat. Bedömargruppen anser att innehållet i forskarutbildningen förbereder för arbetslivet. De obligatoriska forskarutbildningskurserna lyfter forskning och forskningsfrågor med grund i utbildningssektorn, i både svensk och internationell kontext. Målet är att kurserna ska vara användbara i arbetslivet för såväl forskare inom akademin som lärare, alternativt forskare inom skolväsendet. Kursen Muntlig forskningskommunikation med olika målgrupper i nationella och internationella sammanhang, 2,5 hp är ett exempel på en omdömesgill del av förberedelsen.

Samtliga 14 handledare har handledarutbildning på forskarnivå. Planer finns för kontinuerlig kompetensutveckling, bl.a. kring uppgifter som att introducera till nationella och internationella nätverk och samarbeten samt till vetenskapssamhället i vid bemärkelse – inom akademin.

Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet visar sig också i möjligheten för doktoranderna att samla empiri till avhandlingsarbetet på skolor i regionen. En stor del av den forskning som bedrivs är tillämpad forskning. Erfarenheter från de båda forskarskolorna riktade mot läraryrket, som redan nu är kopplade till utbildningsvetenskap och forskarutbildningsämnet didaktik vid lärosätet: Forskarskolan för digitala teknologier i utbildning (GRADE) och Lärarutbildning och skolans digitalisering (UPGRADE), kan stödja utformningen av den sökta forskarutbildningen.

Lärosätet förväntar att de forskarstuderande undervisar 20 % inom ramen för institutionstjänstgöringen. I intervjuerna förtydligades tjänstgöringens innehåll som möjlighet att undervisa i teoretiska kurser inom akademin och i uppdragsutbildningar genom RucX, delta i den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, samt möjlighet att inneha förtroendeuppdrag. Institutionstjänstgöringen, som reviders årligen, dokumenteras i den individuella studieplanen.

Ett kvalitetssäkringssystem har inrättats på lärosätet, med strävan att kontinuerligt förbättra och säkra kvaliteten inom både forskning och utbildning. I lärosätets kvalitetspolicy nämns faktorerna öppenhet, trygghet och tillit, som kulturella och arbetsmiljömässiga förutsättningar för kontinuerlig kvalitetsutveckling. Doktoranderna är representerade i lärosätets olika forum för kvalitetspåverkan.

Lärosätets kvalitetspolicy innehåller en beskrivning av hur lärosätet ska garantera att arbetslivets perspektiv är närvarande i alla utbildningar, inbegripet forskarutbildningen. I rutinen för den kollegiala granskningen ingår användbarhet som en aspekt, vilket bedömargruppen förstår som användbarhet inom akademin i första hand. I intervjuerna tydliggörs även forskarutbildningens användbarhet utom akademin.

Utbildningens användbarhet för skolan följs upp och undersöks av de regionala skolhuvudmännen i nätverk (RucX). Forskarutbildningens innehåll, upplägg och genomförande är i fokus liksom möjligheterna till samverkan både med det omgivande samhället och till andra lärosäten regionalt, nationellt och internationellt. Även hållbarheten i utbildningen undersöks genom frågor huruvida utbildningens innehåll, upplägg och genomförande ger doktoranderna kunskap, färdigheter och förmågor som relaterar till samhällsutmaningar.

Kursvärderingar från forskarutbildningskurserna samlas in systematiskt, bland annat med frågan om hur doktoranderna upplever att kursmålen nås. Doktoranden har genom samtal med studierektorn en årlig avstämning, då upplevda kvalitetsutvecklingsbehov kan framföras. Inom ramen för kvalitetsbegreppet ryms såväl frågor huruvida utbildningen och forskningen är efterfrågad och konkurrenskraftig, som frågor om samverkan. I intervjuerna klargörs att samtalen dokumenteras i den individuella studieplanen.

Utvärdering på utbildningsnivå för doktorander är planerad att ske genom alumniutvärderingar, två år efter avlagd doktorsexamen. Hur alumnerna i övrigt kan tas tillvara presenteras inte i självskattningen vilket i intervjuerna bekräftas som ett förestående arbete.

Regionen efterfrågar ett lärosäte som både utbildar professionell arbetskraft och erbjuder kompetensutveckling samt forskningskompetens. En utmaning är att region Gävleborg har lägst lärarbehörighet i landet. Relevant för en forskarutbildning i utbildningsvetenskap är samarbetet inom Regionalt utvecklingscentrum i X-län (RucX), där lärosätet samarbetar med regionens skolhuvudmän samt med representanter för fristående huvudmän och andra aktörer. Skolhuvudmän inom RucX uppmuntrar forskarutbildningen, vilket skulle ge dem möjligheter att stärka de egna organisationerna.

Under utbildningstiden är doktoranderna på olika sätt knutna till regionens skolor, t.ex. genom institutionstjänstgöringen eller genom att doktoranden även arbetar som lärare parallellt med utbildningen. Detta ses som värdefullt i arbetet med att stärka forskningsanknytningen inom den högre utbildningen och inom regionens lärarkår.

Sådana erfarenheter gör de forskarstuderande anställningsbara inom akademin samt det offentliga och privata skolväsendet. Inom ramen för RucX erbjuds lärosätet också en plattform för diskussion med skolchefer om hur de ser på möjligheter och utmaningar med att använda forskarutbildad personal inom sina organisationer, och i så fall vilken kompetens de efterfrågar. I nuläget finns i regionen endast någon enstaka disputerad lärare inom ungdomsskolan.

Lärosätet satsar på praktiknära och verksamhetsutvecklande forskning och ingår i ULF – Utveckling, Lärande, Forskning i den s.k. Uppsala-noden, en försöksverksamhet kring praktiknära forskning. Ansökan visar dock inte vilka arbetsuppgifter förutom inom akademin som doktoranden kan förbereda sig på efter disputationen. Inte heller hur organisationen kring en disputerad eller licputerad kan se ut i arbetslivet utom akademin. I intervjuerna förtydligas hur samtal om organisationsfrågor pågår med huvudmännen i regionen, bland annat om delade tjänster mellan akademin och ungdomsskolan. Med tanke på regionens omfattande utbildningsbehov gör huvudmännen anspråk på de forskarutbildade lärarna i tänkta kombinationstjänster, med mål att höja den vetenskapliga statusen och förankra vetenskapligt arbetssätt i skolorna. Ett incitament för kommuner eller andra intressenter att vara aktiva i forskarutbildningen vid lärosätet aktualiseras här genom frågan om eventuell finansiering av doktorander och licentiander.

Interaktioner planeras föredömligt där doktorandernas pågående forskning kan presenteras både för skolchefer i RucX:s styrelse och på RucX-summit, ett årligt arrangemang där forskare, skolhuvudmän, lärare och politiker kan mötas och knyta kontakter. Angelägna interaktioner skapas också mellan akademi, kommuner och andra intressenter kring finansiering av doktorander och licentiander. Ett pågående arbete fokuserar utveckling och fördjupning av samverkan med målet att bättre kunna möta de utmaningar som finns inom ramen för utbildningssystemet. Såväl lärosätet, kommuner som andra aktörer investerar i en "forskningspott" och beslutar gemensamt om fördelning av forskningsmedel ur denna. Potten ska stödja praktiknära och verksamhetsutvecklande forskning i samverkan med aktörer i förskolor, fritidshem och skolor. Forskningsprojekten är till stor del kopplade till forskningsgrupper.