Styrdokument (Allmän och individuell studieplan)

Motivering: Det finns en allmän studieplan samt en mall för individuell studieplan för hela forskarutbildningsämnet

Didaktik utgör det forskarutbildningsämne som ansökan konkret innefattar. Den allmänna studieplanen i didaktik omfattar en beskrivning av forskarutbildningsämnet. Denna beskrivning anser bedömargruppen kan ses som en gängse beskrivning med tillräckligt god precisering och avgränsning, utan att för den skull vara begränsande till enbart undervisningsprocesser.

Den allmänna studieplanen innehåller anvisningar om upprättande och uppföljning av individuell studieplan. Den allmänna studieplanen reglerar även urval och antagning. För antagning och urval finns lokala styrdokument och följer i övrigt vad som stadgas i högskoleförordningen.

Målen för doktorsexamen och licentiatexamen som anges i den allmänna studieplanen följer de nationella målen för forskarutbildning kompletterat med lokala mål. Dessa preciserar forskarutbildningsämnet.

Vidare ingår beskrivning av de nationella kraven på behörighet och förkunskaper kompletterat med anvisningar om särskild behörighet. Den särskilda behörigheten förväntas öka doktorandens förutsättningar för forskarutbildningsämnet Didaktik. Så som den särskilda behörigheten och kriterierna för urval nu är skriven, framstår lärarutbildning inte vara ett krav eller särskilt meriterande. Med tanke på målgrupp och givna argument för inrättandet av forskarutbildningsområdet och forskarutbildningsämnet uppfattar bedömargruppen detta som anmärkningsvärt.

I avsnittet om Utbildningens upplägg och innehåll beskrivs utbildningen som tredelad: kurser, obligatoriska seminarier och ett vetenskapligt arbete. För licentiatexamen krävs 45 högskolepoäng (hp) godkända kurser (varav 20 hp utgörs av högskoleövergripande kurser) och 75 hp vetenskaplig uppsats och för doktorsexamen krävs 80 hp godkända kurser (varav 20 hp utgörs av högskoleövergripande kurser) och 160 hp godkänd doktorsavhandling.

Genom att alla de 20 hp högskoleövergripande kurserna är obligatoriska även för licentiatexamen, kommer de som avlägger licentiatexamen inte att behöva läsa den kurs i forskningsetik som är obligatorisk för doktorsexamen. Av intervjuerna framkom att forskningsetiska inslag finns i andra kurser. Bedömargruppen vill dock betona att fördjupade forskningsetiska kunskaper, speciellt gällande praktiknära forskning kan förväntas vara av speciellt intresse för dem som avlägger licentiatexamen. Av intervjuerna framträdde en ambition vid lärosätet att åtgärda detta.

I den allmänna studieplanen ges anvisningar om seminariebehandling av det vetenskapliga arbetet. Det vetenskapliga arbetet kan presenteras som monografi eller som sammanläggningsavhandling. I den allmänna studieplanen anges särskilda krav för de två typerna av vetenskapliga arbeten. Av den allmänna studieplanen kan dock inte utläsas vilket kvalitetssäkringssystem som ska säkerställa kvaliteten på den vetenskapliga uppsatsen/avhandlingen. Intervjuerna bekräftade att ansvariga är medvetna om behovet av insatser speciellt i det avgörande slutskedet av avhandlingsarbetet, som exempel arrangeras en sista kontrollstation av typen läsgrupp med tre professorskompetenta läsare. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att skriva in detta i riktlinjer/allmänna studieplanen för forskarutbildningen.

Säkring av examensmålen

Motivering: Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att doktoranderna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Högskolan har på ett tillfredsställande sätt beskrivit strategier och processer som borgar för att doktoranderna ges förutsättningar för att nå examensmålen. Alla lokala styrdokument som reglerar utbildningen på forskarnivå granskas och fastställs av Utbildnings- och forskningsnämnden som också svarar för högskolans kvalitetssystem, vilket bland annat innefattar den allmänna studieplanen.

Enligt den allmänna studieplanen anges att betyg på kurs bestäms av en särskild utsedd examinator, att betyget på licentiatuppsats bestäms av en examinator eller särskilt utsedd examinator samt att betyg på doktorsavhandlingen beslutas av en särskilt utsedd betygsnämnd. Examinator ska vara en annan person än kursansvarig och undervisande lärare. Examinator, som utses av akademichef, är överställd kursansvarig. Av ansökan framgår att undervisningen genomförs med lärarledda seminarier, workshops och via distansformer öppna upp för internationella inslag. Kollegial samverkan förordas som komplement till självstudier. I ansökan beskrivs även att kurslitteraturen ska vara både på svenska och engelska och ska utgöras av "vetenskapligt grundad litteratur" och originalforskning. Doktoranderna kommer även att introduceras till olika verktyg för litteratursök och analys. I kombination med skriftliga examinationsuppgifter kommer även muntlig examination att användas för att nå examensmål som handlar om vetenskaplig kommunikation. Den muntliga examinationen sker bland annat genom deltagande på internationella konferenser.

Vidare anges i ansökan att för att säkerställa examensmålen ska varje doktorand ha en huvud- och en bihandledare där minst en ska inneha professorskompetens. Ett redskap för säkerställandet av examensmålen utgörs av den individuella studieplanen. Högskolan förutsätter att kursansvariga och handledare är förtrogna med nationella och lokala bestämmelser rörande examination och för examinationer vid högskolan finns ett särskilt styrdokument som bland annat lägger vikt vid examination som myndighetsutövning.

För att säkerställa mål och progression anger lärosätet att en matris med lärandemål kommer att utarbetas. Matrisen, som är individuell för varje doktorand, är tänkt att underlätta det systematiska kvalitetsarbetet och för att doktoranderna successivt ska kunna ta ett ökat ansvar för det vetenskapliga arbetet. Vidare granskas och säkerställs kvalitet och utveckling av kvalitet av betydelse för doktoranders förutsättningar att nå examensmålen i styrdokumenten om Högskolans kvalitetssystem och Kvalitetspolicy. Högskolan har även ett styrdokument som reglerar rutiner för utveckling Rutin för kvalitetsutveckling genom kollegial granskning som på en mer övergripande nivå ska granska verksamhetens måluppfyllelse. Bedömargruppen förutsätter att den ansvariga huvudhandledaren har lägst docentkompetens.

Jämställdhet

Motivering: Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas tillräckligt i utbildningens innehåll och utformning.

Frågan om jämställdhet behandlas i ansökan och regleras av ett flertal styrdokument. Bland annat betonas att innehåll, upplägg och genomförande ska ge studenterna likvärdiga förutsättningar oberoende av kön respektive att forskare ska ges likvärdiga förutsättningar att forska oberoende av bland annat kön.

I ansökan förs en argumentation om att det utbildningsvetenskapliga området har en kvinnodominans. I relation till denna argumentation betonas vikten av att vid doktorandutlysningar visa att forskningens inriktning ska uppfattas lika attraktiv för män och kvinnor. Vid utnämning av handledare ska principen om olika kön beaktas och att det sammantagna handledarkollegiet ska bestå av lika andel kvinnor och män. I relation till detta konstateras att de personer som i bilaga 2 listats som möjliga handledare har en i princip jämn fördelning mellan könen. I ansökan argumenteras vidare att jämlikhet även ska beaktas vid val av kurslitteratur så att inte en omotiverad snedfördelning uppstår. Av ansökan framgår att kurserna Didaktik som vetenskap I och II specifikt kommer att inkludera analyser av jämställdhet och lika villkor. Förutsättningar till jämlikhet på en mera strukturell nivå beaktas också i ansökan, bland annat i form av att lägga vikt vid att män och kvinnor ska ges lika förutsättningar till deltagande, finansiering etc. Vidare konstateras att personalen ska ha samma förutsättningar till meritering oavsett kön.

I ansökan betonas även, med hänvisning till att den dominans av kvinnor som finns inom det utbildningsvetenskapliga området, vikten av att kunna erbjuda en "komplett utbildningsmiljö" för att på så sätt skapa förutsättningar för kvinnors möjlighet till karriärutveckling. I styrdokumentet Rutiner för utbildning på forskarnivå vid Akademin för hälsa och arbetsliv som alltså reglerar ett annat forskarutbildningsområde vid högskolan och som åberopas i ansökan anges att det bland doktorandkollegiets uppgifter hör att driva frågor om bland annat jämställdhet.

Av ansökan och de åberopade policydokumenten framträder en medvetenhet om jämställdhetsfrågor, men även andra frågor rörande mångfald.

Utformning, genomförande och resultat

Motivering: Utformning, genomförande och resultat är tillfredsställande

De tre punkter som specificerar vad som ingår i bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat: a) allmän studieplan och mall för individuell studieplan, b) säkring av examensmål samt c) jämställdhet, är väl beskrivna med en trovärdig argumentation och en uppsättning klargörande dokument samt de svar som erhållits vid intervjuerna.

Bedömargruppen ser dock att det är av stor vikt att göra en översyn över den särskilda behörigheten och kriterierna för urval i den allmänna studieplanen så att lärarutbildning utgör en grund/ är meriterande. Vidare rekommenderar bedömargruppen är att högskolan ser över antalet obligatoriska högskolegemensamma kurser för licentiatexamen för att möjliggöra för att kursen i forskningsetik också blir obligatorisk för dem.