Område

Motivering: Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen. Områdets omfattning är inte rimligt och ändamålsenligt.

Lärosätet har sökt tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap och hänvisar i det första stycket till Statistiska centralbyråns och Universitetskanslersämbetets (UKÄ) klassificering av utbildningsvetenskap som område. Didaktik är det ämne lärosätet först vill starta med, och här ingår allmän- och ämnesdidaktik. Didaktik är en av fyra delar av utbildningsvetenskap enligt ovanstående definition, där övriga delar är pedagogik, lärande och pedagogiskt arbete.

Bedömargruppen menar att beskrivningen av området i ansökan och intervjuer inte är konsekvent i sin nuvarande formulering. I ansökan beskrivs utbildningsvetenskap vara ett mångvetenskapligt vetenskapsområde som rymmer olika discipliner och ämnen. Samtidigt placerar lärosätet i ansökan in utbildningsvetenskap i relation till Statistiska centralbyråns och UKÄ:s klassificering, där utbildningsvetenskap ses som en del av samhällsvetenskap. I lärosätets försök att definiera området refererar man även vidare till Vetenskapsrådets forskningsrapport från 2019 där utbildningsvetenskap beskrivs som ett område som har stor disciplinär bredd - pedagogik, didaktik, psykologi, ekonomi, sociologi m.fl. – och som har en stor variation i teorier, metoder och forskningsdesigner. Här beskriver alltså lärosätet utbildningsvetenskap som en samhällsvetenskap. Detta anser bedömargruppen krockar med andra beskrivningar i ansökan av området där utbildningsvetenskap beskrivs inkludera forskning med hemvist inom andra discipliner, som exempelvis språk, teknik och naturvetenskap. Bedömargruppen konstaterar att dessa discipliner inte är samhällsvetenskapliga discipliner, utan har en annan vetenskaplig karaktär. Hade lärosätet i stället nämnt ämnesdidaktiska subdiscipliner som språkdidaktik, teknikdidaktik och naturvetenskapsdidaktik, hade det varit mer stringent. Detta eftersom de, enligt bedömargruppen, kan ses som utbildningsvetenskapliga subdiscipliner.

Sammantaget är bedömargruppen av uppfattningen att området i nuläget är för vagt definierat och att området behöver få en mer stringent och tydlig definition samt en tydligare avgränsning.

Området relaterar till lärosätets utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt

Lärosätet har en lärarutbildning med bra söktryck och genomströmning. Lärosätet har även masterutbildning i utbildningsvetenskap, beviljad av UKÄ 2016. Genom möjligheten att kunna erbjuda en forskarutbildning i utbildningsvetenskap vill lärosätet kunna erbjuda en komplett utbildningsmiljö med utbildningar för lärare/skolledare på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Bedömargruppen anser att området utbildningsvetenskap med forskarutbildningsämnet didaktik relaterar till befintliga utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt. Dock måste området få en tydligare definition samt en tydligare avgränsning.

Området utgör inte en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra.

Bedömargruppen anser att lärosätet behöver vara tydligare i sin definition och avgränsning av området men noterar att lärosätet har för avsikt att starta utbildningen med forskarutbildningsämnet didaktik. Intervjun med lärare/handledare styrkte att lärosätet noga övervägt valet av ämnet didaktik som forskarutbildningsämne och visade på en reflekterad bild av fördelar och nackdelar med olika närliggande alternativ. Valet har föregåtts av inventeringar av starka sidor, spetskompetens, långsiktighet m.m., och man har överlagt med såväl rådgivargrupp, som regionens huvudmän. Didaktik utgör därmed en trovärdig del av den gängse definitionen av utbildningsvetenskap, men bedömargruppen anser att ämnesdidaktik tydligare behöver formuleras som en del av didaktik.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fortsatt stödja vidareutveckling av den ämnesdidaktiska forskningen, att ytterligare stimulera arbetet inom mötesplatser för samverkan ämnesdidaktik-didaktik-pedagogik som Högre seminariet i utbildningsvetenskap och att beakta behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom det ämnesdidaktiska området.

Sammantaget argumenterar lärosätet för didaktik som forskarutbildningsämne på ett trovärdigt sätt. Vid högskolan bedrivs idag omfattande och bred didaktisk forskning – främst allmändidaktisk – kopplad till bl.a. fokus på de didaktiska frågorna, betydelsen av språk och förutsättningar. Den didaktiska forskningen är till övervägande del knuten till olika nivåer av utbildningssystemen från förskolan till högre utbildning. Bedömargruppen har en viss tveksamhet till i vilken utsträckning lärosätet, utöver didaktik och pedagogik i nuläget har andra potentiella forskarutbildningsämnen inom området utbildningsvetenskap. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att skynda mycket långsamt när det gäller att inrätta andra forskarutbildningsämnen, utöver pedagogik, och att först och framför allt se till att ytterligare bygga upp, konsolidera och bredda resurserna ifråga om professorskompetent personal och mångsidig, hållbar forskarutbildningsmiljö inom didaktik

Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på hög vetenskaplig nivå.

I ansökan beskrivs området primärt i förhållande till lärarutbildningen. Den didaktiska forskningen "bygger på en bred didaktik med utgångspunkt i den kontinentala didaktikens frågeställningar men som också tar hur-frågor i beaktande." Det är främst fyra forskargrupper som orienterar sig mot didaktiken. Dessa ägnar sig åt rummets betydelse i lärmiljöer, demokrati och likvärdighet i lärmiljöer, lärande kopplat till förskolan respektive nätbaserat lärande. Forskningen har en läroplansteoretisk inramning i det att den rör sig mellan undervisningsnivå, organisationsnivå och samhällsnivå. Även andra teoretiska perspektiv läggs på det studerade. Utöver nämnd forskning finns också viss ämnesdidaktisk forskning. Här anser bedömargruppen däremot att den vetenskapliga nivån och bredden är oklar. Sammantaget bedöms dock den pågående forskningen inom området vid lärosätet ha en tillräcklig omfattning för att kunna fungera som forskarutbildningens kunskapsbas, samtidigt som högskolan behöver förstärka sin ämnesdidaktiska forskningskompetens om man har för avsikt att kunna forskarutbilda doktorander med sådan inriktning inom ämnet didaktik.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Lärosätet har god samverkan med regionens utbildningsverksamhet. Lokala behov av praktiknära forskning för verksamhetsutveckling framhålls. Regionalt såväl som nationellt finns stort behov av både fler lärare och fler forskarutbildade lärare/lärarutbildare.

Personal

Motivering: Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga, pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Bedömargruppen anser att de seniora handledarna och lärarna i didaktik och pedagogik har hög vetenskaplig kompetens och är aktiva och produktiva som forskare. Merparten synes ha deltagit i högskolepedagogisk utbildning, som uppges vara krav för tillsvidareanställning. Flertalet professorer och docenter redovisar pågående handledning av doktorander och har i flertalet fall varit biträdande handledare av minst en doktorand som disputerat. En docent i pedagogik har nyligen befordrats till professor, sammantaget finns därmed två professorer i didaktik, två professorer i pedagogik, en professor i matematikdidaktik och fyra docenter inom det berörda området (två i pedagogik, en i barn- och ungdomsvetenskap, en i psykologi). Härtill uppges en docent ha lämnat in ansökan om att befordras till professor och en lektor ha lämnat in ansökan om docentur. Lärosätet beskriver vidare att också doktorer kommer ifråga som handledare. Tilltänkta handledare har i huvudsak utvecklat sin handledarkompetens i samarbete med andra lärosäten: handledning, medverkan i handledarkollegium, forskarutbildningskurser och uppbyggnad av forskarskolor. Man har vid ansökningstillfället tio doktorander antagna vid annat lärosäte (fyra i didaktik, fyra i pedagogik, en i nordiska språk och en i genusvetenskap), vilka samtliga har antingen huvudhandledare eller biträdande handledare från lärosätet.

Handledarnas och lärarnas möjligheter till vetenskaplig kompetensutveckling synes ske i form av att alla har tjugo procents forskningstid i tjänsten över en treårsperiod som regelbundet följs upp. Handledare och lärare har också möjlighet att få del av interna medel för forskning. Forskningsmedel fördelas till ämnena via avdelningar och akademier som basanslag utifrån antal disputerade samt utifrån prestationer. I huvudsak bedrivs forskningen i didaktik vid Avd. för utbildningsvetenskap, som år 2021 hade 9,3 milj. SEK interna och 6,2 milj. SEK externa medel. Värdefull erfarenhet torde också ha förvärvats i och med att flera av högskolans medarbetare deltagit i uppbyggnaden av flera olika forskarskolor.

Eftersom forskarutbildningen förutsätts byggas upp successivt med antagning av ett mindre antal licentiander/doktorander per år under de första åren, borde det finnas möjlighet till den nyrekrytering som på sikt kommer att behövas. Lärosätet beskriver att man arbetar metodiskt med kompetensförsörjningsplaner i relation till högskolans behov över en femårsperiod. Man har också satsat på ett meriteringsprogram för lektorer inom området.

Som tidigare berörts rekommenderar bedömargruppen lärosätet att särskilt beakta behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom det ämnesdidaktiska området och att även tillgodose behovet av nyrekrytering, till exempel inom ett konkurrensutsatt område som matematikdidaktik.

Forskarutbildningsmiljö

Motivering: Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker både nationellt och internationellt.

Den övervägande delen av lärosätets forskning inom området uppges riktas mot lärarutbildningen, vilket i princip torde ge förutsättningar för konstruktiv samverkan och fruktbara möten mellan olika perspektiv. Det förutsätter dock att man har tillgång till väl fungerande mötesplatser. Såvitt kan bedömas av forskarnas bifogade CV och publikationsförteckningar, bedriver samtliga seniora forskare (professorer och docenter) i huvudsak forskning av hög kvalitet. Publiceringen är god och sker i sedvanliga kanaler för utbildningsvetenskaplig publicering. En hel del samverkan form av gemensam publicering kan också noteras.

Som tidigare nämnts organiseras forskningen inom området i forskningsgrupperna IT i lärande, Demokrati och likvärdighet i lärmiljöer (SEEDS), Rummets betydelse i lärmiljöer (ROLE) och Lärande kopplat till förskola (ECE). Härtill kommer den ämnesdidaktiska forskningen. De olika forskningsgruppernas innehållsliga fokus beskrivs och relateras till lärosätets övergripande forskningsstrategi. Gruppernas teman har klar relevans för det didaktiska forskningsområdet. Den ämnesdidaktiska forskningen bedrivs inom respektive ämne.

Intervjuerna stärkte bilden av att forskningsmiljön innehåller godtagbar mångsidighet och att det finns en adekvat kritisk massa av forskare och forskarstuderande, för att fruktbara möten mellan perspektiv ska kunna uppstå. Bedömargruppen finner därmed att kvaliteten och omfattningen hos forskningen är tillräcklig för att en forskarutbildning i ämnet didaktik kan bedrivas på hög vetenskaplig nivå.

Som tidigare berörts kvarstår oklarheter kring hur ämnesdidaktiken tänks bidra till att bygga upp det didaktiska kunskapsområdet och vilka samarbeten som sker mellan ämnesdidaktik och didaktik-pedagogik. Här beskriver lärosätet att olika typer av nätverk fortsätter att utvecklas där didaktik utgör en central bas, och att det finns planer på en mer permanent verksamhet för att stödja den ämnesdidaktiska utvecklingen. Bedömargruppen finner detta angeläget att utveckla.

Hur arbetet kommer att ske för att vidga doktorandernas forskarutbildningsmiljö beskrivs av lärosätet i termer av att forskarkollegiet kommer att arbeta strategiskt och långsiktigt för att upprätthålla och vidga de nationella och internationella kontakterna och nätverken. De etablerade forskarna medverkar i en rad internationella och nationella nätverk som förtecknas.

Lärosätet lyfter fram den samverkan man har med andra lärosäten genom befintliga doktorander, liksom medverkan i olika forskarskolor, och att detta renderat erfarenheter som kan stärka kvaliteten i lärosätets kommande forskarutbildning. Man lyfter också fram möjlig samverkan inom lärosätet med ämnen som redan har forskarutbildning och de högskolegemensamma kurser på forskarutbildningsnivå som redan utvecklats – omständigheter som stödjer en fortsatt kvalitetsutveckling. Lärosätet beskriver också andra resurser som närheten och samverkan med regionens skolväsen, förekomsten av olika avtal om internationell samverkan och tillgången till internationella gästforskare. Också doktorandkollegiet torde bidra till att stärka miljön. Att man budgeterar 20 tkr per år till kostnader för doktoranders konferensmedverkan mm. stärker enligt bedömargruppen också realismen i underlaget.

Sammantaget synes en rad förutsättningar finnas som bäddar för att doktoranderna får tillgång till en vidgad och stimulerande forskarmiljö, enligt bedömargruppen. En styrka är att man redan har en grupp doktorander under utbildning i samverkan med andra lärosäten.

Intervjuerna stärkte bilden av att forskningsmiljön innehåller tillfredsställande mångsidighet och att det finns en adekvat kritisk massa av forskare och forskarstuderande för att fruktbara möten mellan perspektiv ska kunna uppstå. Kompetenta och erfarna forskare driver det prioriterade forskningsområdet "Innovativt lärande" och de olika forskningsgrupperna, vilka har tvärvetenskaplig karaktär och innefattar forskare i allmän didaktik, pedagogik och ämnesdidaktik. Såväl lärargrupp som doktorander bekräftade att doktorander är integrerade i lärosätets forskningsmiljöer, bidrar till dessas utveckling och tar del i den kraftsamling som miljöerna utgör.

Utbildningsledningen är enligt bedömargruppen insatt i och tar ansvar för doktorandernas situation till exempel vad gäller sådant som flexibel planering av institutionstjänstgöringen, att hantera eventuella svårigheter i studiesituationen, att se till att koncentrerad tid kan avsättas i slutskedet av avhandlingsarbetet. Ansvariga visade också lyhördhet för att doktorander är en utsatt grupp och behovet av rutiner och kanaler för att ta tillvara deras intressen.

Intervjuerna bekräftade att ansvariga är medvetna om behovet av insatser i det avgörande slutskedet av avhandlingsarbetet, som till exempel en sista kontrollstation av typen läsgrupp med tre professorskompetenta läsare. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att skriva in detta i riktlinjer för forskarutbildningen.

Resurser

Motivering: De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Bibliotekets resurser utgör en viktig del av den infrastruktur som krävs. Man har under mer än 20 år arbetat med att stödja forskningen och utbildningen på forskarnivå genom särskilda bibliotekarier med inriktning mot forskning. Bibliotekarierna medverkar bland annat i forskarutbildningskursen "Scientific writing for research students" med inslag som avser öka de studerandes informationskompetens, kunskaper om strategisk publicering och open access. Man svarar också för individuell handledning, utför sökuppdrag och ger stöd avseende dokumentation med mera. Behovet har ökat under senare år och god erfarenhet av detta stöd finns. Biblioteket svarar också för avhandlingsproduktion i samarbete med Uppsala universitet och erbjuder en rad andra tjänster.

Högskolan har också god infrastruktur för distansstudier, lärplattformar etcetera och tillgång till olika statistiska analysverktyg samt programvaror för dessa. Digital Learning Lab finns också som mötesplats för samverkan kring olika digitala resurser och tekniker.

Lärosätet förfogar 2021 över 185 Mkr för forskning och forskarutbildning, varav 110 Mkr är anslag och resten externa forskningsmedel. Man har idag 10 inrättade forskarutbildningsämnen och beräknar att utrymme finns för ytterligare ett par ämnen inom befintlig ekonomisk ram. Enligt budgetplanen tänks två nya doktorander antas per år; man har då 10 doktorander efter fem år. För att komma igång snabbare avser man dock att anta fyra doktorander år 1 och två doktorander årligen från år 3. Fullt utbyggd antas omsättningen för den aktuella forskarutbildningen efter fem år uppgå till 11 Mkr.

Också de befintliga doktoranderna som nu är antagna vid andra lärosäten kommer att inkluderas i miljön, ingå i doktorandkollegiet och bidra till den samlade resursen, liksom berörda handledare och forskare. Ett långsiktigt arbete pågår också för att bygga ut samverkan mellan högskolan och kommuner i regionen för att utveckla möjligheterna till praktiknära och verksamhetsutvecklande forskning.

Förutsättningar

Motivering: Sammantaget bedöms förutsättningarna som inte tillfredsställande

Bedömargruppen önskar sammantaget en tydligare beskrivning av området utbildningsvetenskap och vad som kan räknas in i det för att området ska kunna bedömas som tillfredsställande.

Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet tydligare satsar på ämnesdidaktisk forskning och forskarnas ämnesdidaktiska kompetens, om även ämnesdidaktiskt inriktad forskarutbildning ska möjliggöras vid lärosätet. Bedömargruppen förutsätter även att den ansvariga huvudhandledaren har lägst docentkompetens. Den forskarutbildningsmiljö för doktorandernas forskarstudier i ämnet didaktik som skrivs fram bedöms som tillfredsställande. De doktorander som i dagsläget går forskarutbildningar vid andra lärosäten kommer att ingå i forskningsmiljön vilket stärker miljön dels genom att det finns ett antal doktorander och dels att det finns doktorander med erfarenheter från olika skeden av utbildningen.

Av ansökan framgår att det finns tillgängliga resurser och ekonomi i en sådan omfattning att det ges tillfredsställande förutsättningar för att realisera forskarutbildningen.

Bedömargruppen anser att lärosätet inom sex månader har möjlighet att komplettera ansökan med en tydligare beskrivning av området utbildningsvetenskap, dess definition och avgränsning.