Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, både inom och utanför akademin.

Utifrån ansökan och intervjuer anser bedömargruppen att utbildningen är användbar. Utbildningen ger doktoranden goda förutsättningar för och utvecklar doktorandens beredskap att utveckla förmågor som är användbara både inom akademin och utanför. Genom deltagande från industrin i referensgrupper som vägleder doktorander, genom industridoktorander som genomför sina projekt hos industriaktörer och genom att det pågår en kontinuerlig dialog med dessa aktörer, får doktoranden en god grund inför det kommande arbetslivet efter examen. Särskilt väl menar bedömargruppen att utbildningen förbereder för ett arbetsliv utanför akademin genom att göra industrins frågeställningar relevanta för doktoranderna, bland annat via de väletablerade referensnätverk som doktoranderna har tillgång till.

Högskolan Dalarna har en tät kontakt med den näringsverksamhet som finns i regionen och detta reflekteras även i doktorandutbildningen. I ansökan framkommer att det finns planer på att anta industridoktorander, att genomföra utbyten med näringslivsrepresentanter, samt att det finns ett stort intresse av att följa den regionala utvecklingen inom området. Intentionen om att forskningen ska sträva efter att hållas relevant för näringsliv inom regionen finns tydligt kommunicerad på flera nivåer hos lärosätet, vilket bedömargruppen ser som positivt.

Enligt bedömargruppen kan det finnas en risk med att forskning som har tydlig lokal förankring kan vara mindre relevant utifrån ett bredare, akademiskt perspektiv. Bedömargruppen menar dock att lärosätet klarar av att hantera denna risk på ett bra sätt. Det framkom tydligt vid intervjuerna att det finns personer i forskningsmiljön som kan lyfta forskningsresultaten till en bredare nationell och internationell nivå. Detta samspel gör att forskningen blir relevant utifrån ett lokalt perspektiv, samtidigt som resultaten även blir relevanta nationellt och internationellt. Bedömargruppen ser också positivt på att det redan idag finns upparbetade europeiska samarbeten inom området, och att forskare ur miljön deltar i nationella forskningsprojekt och att doktorander är knutna till forskarskolor.

I ansökan beskriver lärosätet att den samverkan med arbetsliv som förekommer idag är ett resultat av en tillväxt där man som akademisk representant ser sig själv som en självklar medspelare i regionen. Baserat på det gensvar och den historik som finns avseende samarbetet med näringslivet förmodar bedömargruppen att den uppfattningen delas hos övriga parter. I ansökan framgår det inte att lärosätet har ett uttalat strategiskt mål kring arbetsliv och samverkan, men det finns en tydlig ambition och intention för fortsatt samverkan med näringslivet i regionen som bedömargruppen menar ger ett utrymme för de många möjligheter som växer fram i den närliggande miljön. Att fortsätta arbeta än mer systematiskt med denna samverkan ser bedömargruppen som ett område som kan utvecklas ytterligare framöver.

I ansökan ger lärosätet exempel på systematiska arbetssätt för samverkan, ett av dessa kallas Knowledge Transfer Partnerships och bygger på en samverkansmodell där näringsliv och akademi kommer samman och genomför ett utvecklingsprojekt hos ett företag i regionen i upp till två år. Där erbjuder näringslivsaktörer doktoranderna möjligheter att systematiskt arbeta med produktutveckling, marknadsutveckling, processutveckling och energieffektivisering. Från lärosätet erbjuds handledning och stöd. Detta ger enligt bedömargruppen doktoranden goda möjligheter att fördjupa sina kunskaper i forskningsämnet samtidigt som de får relevant arbetslivserfarenhet. I ansökan ger lärosätet fler exempel på samverkan, så som samarbeten med Hitachi ABB och med Dalarna Science Park.

I ansökan framgår det att en planering av det kommande arbetslivet påbörjas i slutet av utbildningen. Alla doktorander går då en så kallad Exitkurs där det kommande arbetslivet utgör ett centralt inslag. Detta ser bedömargruppen som ett positivt exempel på hur utbildningen förbereder doktoranden för en fortsatt karriär efter examen. Den sammantagna bedömningen av Arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. Lärosätet demonstrerar tydligt hur bryggan från doktorandstudier mot arbetslivet kan se ut samt hur samverkan med näringsliv kan nyttjas för att uppnå goda resultat både för industri, lärosäte och doktorand.