Område

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Ansökan avser området resurseffektiv byggd miljö. Forskarutbildningen består av 240 högskolepoäng, varav 45 högskolepoäng utgörs av kurser och resterande 195 högskolepoäng utgörs av avhandlingsarbete. Bedömargruppen konstaterar att ansökan följer den fastställda examensordningen vad gäller omfattning och innehåll.

Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig.

Högskolan Dalarna har sökt tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området resurseffektiv byggd miljö. Kärnan i det föreslagna området omfattar enligt ansökan samband mellan rumsliga och tekniska faktorer för en hållbar utveckling i byggd miljö. Här ingår hur ny teknik kan användas för att utveckla den byggda miljön och bidra till att resurser används effektivt. Det ingår även att undersöka om föreslagna tekniska lösningar är hållbara ur ett livscykelperspektiv och att koppla till det omgivande samhället och till energisystemet. Området avgränsas således till samband mellan rumsliga och tekniska faktorer inom byggd miljö och lärosätet definierar tre centrala delar i området: i) Energi, ii) Material och iii) Miljö. I dagsläget planerar lärosätet för att starta upp forskarutbildningsämnet energisystem i byggd miljö. Sakkunniga finner att avgränsningen är rimlig, samtidigt som den ger utrymme för ytterligare forskarutbildningsämnen i framtiden.

Området relaterar till lärosätets utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt.

Högskolan Dalarna har ett antal mycket relevanta utbildningsprogram som kopplar till området och forskarutbildningsämnet. Grunden läggs med högskoleingenjörsutbildningar i hållbara energisystem, byggteknik, samt en kandidatexamen i bygg- och samhällsplanering. På avancerad nivå finns en ettårig magisterutbildning i solenergiteknik, som studenten kan bygga på med ytterligare ett år till en masterexamen. Dessutom finns en magisterutbildning i energieffektivt byggande. Alla tre magister/masterutbildningarna ger behörighet till forskarutbildningen.

Området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna (ämnena) stödjer helheten och varandra.

Bedömargruppen anser att området och dess föreslagna delar: Energi, Material och Miljö, hör ihop på ett trovärdigt sätt. I ansökan beskriver lärosätet hur de olika delarna relaterar till varandra och det finns en tydlig redogörelse för olika avgränsningar, begrepp och utgångspunkter som är av betydelse för att förstå området. Ett exempel är forskning på material, som är energieffektiva, eller som kan användas för att omvandla energi. Andra exempel är hur miljöaspekter på energisystem i byggnader utvärderas ur ett livscykelperspektiv, eller hur den byggda miljön kan anpassas för att ge optimal nytta av solceller. I dagsläget finns bara planer på att inrätta ett forskarutbildningsämne i energisystem i byggd miljö. Av ansökan och intervjuer framgår att det finns planer på att inrätta ytterligare ämnen inom det föreslagna området, men tidigast om fem år. Förslag om att inrätta ytterligare ämnen hanteras internt på Högskolan Dalarna. En rutin för detta finns utarbetad, vid lärosätet, där en lärosätesgemensam kommitté prövar ansökningar om ytterligare forskarutbildningsämnen inom ett område och kan bifalla eller avslå en sådan ansökan. Det är värt att notera att inom befintliga forskarutbildningsområden vid Högskolan Dalarna har det bara inkommit ett förslag om att inrätta ytterligare ämnen och det förslaget avslogs efter intern prövning.

Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå.

Av ansökan framgår att det bedrivs relevant forskning inom området och i det föreslagna forskarutbildningsämnet energisystem i byggd miljö. Den mest omfattande publikationen finns inom solenergi och solenergisystem i den byggda miljön, där den vetenskapliga excellensen är betydande. Även inom byggteknik finns personer med vetenskaplig kompetens och tillfredsställande publikationsfrekvens, även om den är betydligt svagare. Det finns också en koppling till forskarutbildningsämnet datorvetenskap för modellering av energisystem. Sammantaget ger detta en bild av en väl fungerande forsknings- och handledarmiljö, där forskning kan bedrivas på en bra nivå.

Miljön har idag doktorander som är antagna vid Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Chalmers tekniska högskola, men som bedriver sina forskarstudier vid lärosätet. Lärargruppen i den sökande miljön fungerar redan nu som biträdande handledare för dessa doktorander. Det finns också ett betryggande antal doktorander, som redan har disputerat och som har fått handledning i miljön. Eftersom Högskolan Dalarna hittills inte har haft tillstånd att bedriva forskarutbildning har de interna handledarna inte varit huvudhandledare, utan huvudhandledarna har funnits på de universitet/högskolor där doktoranderna har varit antagna. Det framgår av ansökan och bekräftades även vid intervjuerna, att de interna handledarna haft det huvudsakliga ansvaret och att detta har fungerat väl. Bedömargruppen anser att handledarna har goda förutsättningar att fungera som huvudhandledare med huvudansvar för doktorandernas utbildning.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Bedömargruppen anser att forskningsområdet resurseffektiv byggd miljö är ett aktuellt område och det planerade forskarutbildningsämnet energisystem i byggd miljö har god förankring regionalt och nationellt. Energiomställningen ger nya utmaningar för byggsektorn i såväl nyproduktion som renovering. Ett exempel på detta är att det finns stort intresse av att integrera solenergilösningar i bebyggelse och i byggnader. Det föreslagna området är väl positionerat i ett nationellt nätverk och samarbeten sker redan nu med flera universitet/högskolor, bland annat Uppsala universitet, Högskolan i Gävle och Mälardalens högskola, samt Chalmers. På Uppsala universitet finns doktorander inom teknisk fysik med inriktning mot byggteknik, där avhandlingstemata kan ha viss överlappning.

Sakkunnigas bedömning är därför att examen har ett allmänintresse och att det finns efterfrågan på doktorander från miljön.

Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga och pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

I ansökan framgår att handledargruppen ska kunna handleda 10-15 doktorander och att det ska finnas utrymme för eventuella handledarbyten om det skulle krävas. Utifrån personaltabellen framgår att det finns två professorer i energisystem/energiteknik i miljön. Båda är över 60 år, men har minst en doktorandgeneration kvar till pension, vilket ger gott utrymme för kunskapsöverföring anser bedömargruppen. Ytterligare en professur utlystes under våren och är under tillsättning. Det finns också två universitetslektorer i energisystem, sex universitetslektorer i byggteknik och en biträdande universitetslektor i energiteknik. Utöver dessa personer finns även en forskare med god kompetens inom livscykelanalys och en universitetslektor i datateknik som är angiven som potentiell handledare för de doktorander som kan behöva stöd i modellering av energisystem. Bedömargruppen ser dessa som en mycket bra tillgång i forskarutbildningsmiljön.

Lärosätet listar också ett antal personer som antingen är nydisputerade eller anställda i industrin eller som universitetsadjunkter. Dessa har dock liten eller obefintlig handledarerfarenhet och, med något undantag, en blygsam publikationsfrekvens. Även med hänsyn taget till att en del potentiella handledare saknar handledarerfarenhet och/eller har få granskade publikationer så anser bedömargruppen att handledargruppen har tillräckligt bred erfarenhet och är tillräckligt stor för den volym på 10 - 15 doktorander, som anges i ansökan. Handledarnas kompetens framstår också som adekvat i förhållande till doktorandernas huvudsakliga forskningsområde. Även den vetenskapliga excellensen är tillräcklig, speciellt med tanke på att en nyrekrytering på professorsnivå pågår.

Den pedagogiska kompetensen säkerställs av att alla handledare ska ha genomgått handledarutbildning som idag erbjuds av Örebro universitet. Utöver den utbildning i forskarhandledning som ges anser bedömargruppen att det bör vara ett krav att handledarna har publicerat på engelska i vetenskapliga tidskrifter med peer review, för att doktoranderna ska få en god start och möjlighet att bli konkurrenskraftiga även i ett akademiskt yrkesliv. En ytterligare viktig kompetens är förmåga att skriva ansökningar till extern finansiering. I ansökan beskrivs möjligheter för personer i miljön, både juniora och seniora disputerade forskare, att få betald tid för att skriva ansökningar, men även för att bedriva forskning, vilket är mycket bra. Det som möjligen saknas i ansökan, och som inte heller tydliggjordes under intervjuerna, är hur kompetenshöjning ska ske genom rekrytering, utöver den professur som är under tillsättning. Det är inte uppenbart att den bästa lösningen är att anställa disputerade personer ur miljön, vilket anges som del av kompetensförsörjningen. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att arbeta vidare med strategier för hur den framtida rekryteringen ska genomföras för att på bästa sätt bibehålla hög kompetens inom handledargruppen. Sammantaget anser bedömargruppen att den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen är tillfredsställande och att nya handledare kommer att erbjudas bra utbildning och stöd.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Det finns en relevant samverkan både nationellt och internationellt.

Det framgår av ansökan att forskarutbildningsmiljön inom det föreslagna området idag omfattar 15 doktorander. Antalet doktorander har legat på den nivån sedan 2013. Forskarutbildning har bedrivits i samverkan med andra svenska lärosäten vilka stått för examensrättigheterna. Det finns cirka 10 forskare som är kvalificerade för att handleda doktorander och några som i framtiden kan kvalificera sig. De flesta av de 10 har varit biträdande handledare för en eller fler doktorander, men ej varit huvudhandledare, då huvudhandledarskap varit knutet till den högskola/universitet där doktoranderna varit antagna. Forskningen som bedrivs är inom energiteknik och byggteknik och det finns enligt bedömargruppen goda förutsättningar för att bedriva forskarutbildning inom området.

Det finns två inarbetade seminarieserier för doktoranderna. Den ena har en bredare inriktning och vänder sig till alla forskare och doktorander. Den andra seminarieserien är till för doktoranderna där de kan presentera och diskutera sina texter. Utöver seminarierna finns ytterligare återkommande aktiviteter där doktorander kan presentera sina arbeten, så som korta morgonpresentationer ("Wednesday morning presentations") och en årlig postersession. Dessa aktiviteter ser bedömargruppen som välfungerande delar av forskarutbildningsmiljön.

Ansökan visar på en systematisk ansats till samverkan inom miljön och hur den bland annat resulterar i sampubliceringar. Samarbetet med andra forskningsmiljöer inom Högskolan Dalarna är begränsad men bedömargruppen anser att det finns goda möjligheter att utveckla samverkan kring handledning, och gemensamma kurser/kursmoment i forskarutbildningen. Utifrån ansökan framgår att den föreslagna forskarutbildningsmiljön står stark vad gäller samverkan regionalt, nationellt och internationellt. Det finns ett aktivt nationellt nätverk uppbyggt kring bland annat forskarskolor. Internationellt redovisas samverkan i ett betydande antal EU-projekt och internationella arbetsgrupper. Den regionala samverkan har strategiskt utvecklats till att bli en del av områdets profil. Exempel på samverkansplattformar är Högskolan Dalarnas Energikompetenscentrum och Byggdialog Dalarna. På alla nivåer finns en lång tradition av samverkan och den utgör en integrerad del av verksamheten. Detta bekräftades även vid intervjuerna.

Den vetenskapliga publiceringen har gradvis utvecklats från tekniska rapporter och konferensbidrag till ett fokus på internationella tidskrifter med peer review. Bedömargruppen anser att det senare är ett utvecklingsområde. Om doktoranderna ska skriva sammanläggningsavhandlingar borde alla handledare själva ha erfarenhet av att publicera artiklar, menar bedömargruppen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att detta är en stark forskarutbildningsmiljö. Det finns ett tillräckligt antal doktorander och handledare för att upprätthålla en kritisk massa. Den akademiska miljön för doktoranderna finns till stor del redan på plats genom seminarier och genom intern och extern samverkan. Intervjuerna visade att det finns ett starkt och samstämmigt engagemang i såväl ledning som lärargrupp.

Resurser

Det föreslagna forskarutbildningsområdet har tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur samt har tillgång till en trygg finansiell grund som krävs för att bedriva forskarutbildningen av tillräcklig kvalitet och kvantitet.

Det framgår av ansökan att Högskolan Dalarna har ett flertal laboratorier på campus som är väl anpassade för att bedriva forskning och forskarutbildning inom det föreslagna forskarutbildningsområdet. Några av laboratorierna är avsedda för att studera olika energitillförselsystem såsom värmepumpar, pannor, solvärme och solel. Där finns även en klimatkammare och en testbyggnad för att studera byggnadsfysikaliska aspekter. Laboratorierna är utrustade med portabla instrument och datorresurser för högkvalitativa mätningar. Högskolan Dalarna har tillgång till ett antal välutrustade testbäddar utanför Campus i samarbete med privat och offentlig sektor för experimentella fältstudier och datainsamling. Även välprövade kommersiella beräkningsprogram, såsom TRNSYS, Polysun, PVSYST, IDA-ICE, Wufi, COMSOL och SimaPro, finns att tillgå i forskarutbildningsmiljön. Utöver detta finns det tillgång till den infrastruktur som lärosätet erbjuder alla studenter och lärare, så som IT-stöd, bibliotek med läsplatser, tillgång till tidskrifter och litteratur. Sammantaget ser bedömargruppen att det finns en stabil och ändamålsenlig infrastruktur på plats.

Högskolan Dalarna har en bra meritlista baserad på vetenskapliga publikationer, nationellt och internationellt samarbete och beviljade externa forskningsbidrag, vilket visar att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för en hög kvalitet på forskningsverksamheten. I ansökan framgår att många gemensamma forskningsprojekt genomförs och det finns ett nära samarbete med näringslivet i regionen. Lärosätet utnyttjar laboratorier och verktyg tillsammans med andra aktörer och i och med arbetet i forskarskolor finns goda möjligheter till samarbeten och nätverkande mellan doktorander. I ansökan framgår även att en flytt till ett gemensamt campus i Borlänge centrum kommer genomföras under 2022 - 2023, vilket lärosätet menar ytterligare kommer bidra till att resurser utnyttjas effektivt och att laboratoriemiljön kommer förbättras. Solenergirelaterad verksamhet kommer då att få större yta och bättre möjligheter att testa mer komplicerade system. Sammantaget anser bedömargruppen att ansökan och intervjuer ger en bild av en resurseffektiv verksamhet med hög kvalitet.

Forskningsmiljön energi är en av de sex profilerade forskningsmiljöerna vid Högskolan Dalarna och den erhåller strategiska forskningsanslag enligt den pågående strategin. Forskningsmiljön energi har haft relativt stabila ekonomiska resurser under de senaste fem åren på ca 16 Mkr med nära nog jämn fördelning mellan interna anslag och externa bidrag. Denna nivå bedöms inom det föreslagna forskarutbildningsämnet vara tillräcklig för Högskolan Dalarna att bedriva en fullgod forskarutbildning. Högskolan Dalarna redovisar även en detaljerad prognos för intäkter och kostnader under perioden 2022 - 2025 med 12 aktiva doktorander inom forskarutbildningsområdet. Detta antal doktorander är nödvändigt för att upprätthålla en bra forskningsmiljö för både doktorander och forskare. Således är det viktigt att högskolan fortsätter att stödja forskningsmiljön med minst samma nivå på interna forskningsanslag som under perioden 2018 - 2021, menar bedömargruppen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att Högskolan Dalarna har vetenskapliga resurser och infrastruktur av tillräcklig kvalitet och kvantitet inom det föreslagna forskarutbildningsområdet. Allokerade interna strategiska forskningsanslag till forskningsmiljön skapar en stabil finansiell grund som garanterar doktorandernas försörjning under hela studietiden. Det är synnerligen viktigt att Högskolan Dalarna fortsätter att stödja forskningsmiljön med interna anslag som idag.

Förutsättningar

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet är att Högskolan Dalarna har goda förutsättningar att bedriva utbildning på forskarnivå inom det föreslagna området resurseffektiv byggd miljö med hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.

Området och dess föreslagna delar: i) Energi, ii) Material och iii) Miljö hör ihop på ett trovärdigt sätt, menar bedömargruppen. Dessutom relaterar området till lärosätets utbildningar på ett övertygande sätt. I dagsläget planerar lärosätet för att starta upp forskarutbildningsämnet energisystem i byggd miljö. Bedömargruppen finner att avgränsningen är rimlig, samtidigt som den ger utrymme för ytterligare forskarutbildningsämnen i framtiden.

Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå då det finns en väl fungerande forsknings- och handledarmiljö. Det finns även en relevant samverkan både nationellt och internationellt av tillräcklig kvalitet och kvantitet. Bedömargruppen anser också att den föreslagna examen har ett allmänintresse och att det finns efterfrågan på doktorander från forskningsmiljön.

Bedömargruppen menar att den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen är tillfredsställande och att handledargruppen har tillräckligt bred erfarenhet och är tillräckligt stor för den volym på 10 - 15 doktorander, som anges i ansökan. Handledarnas kompetens framstår också som adekvat i förhållande till doktorandernas huvudsakliga forskningsområde. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att arbeta vidare med strategier för hur den framtida rekryteringen ska genomföras för att på bästa sätt bibehålla hög kompetens inom handledargruppen.

Det finns en stark forskarutbildningsmiljö inom det föreslagna forskarutbildningsområdet, anser bedömargruppen. Den akademiska miljön för doktoranderna finns till stor del redan på plats genom seminarier och genom intern och extern samverkan. Intervjuerna visade att det finns ett starkt och samstämmigt engagemang inom såväl ledning som lärargrupp.

Bedömargruppen finner att Högskolan Dalarna har vetenskapliga resurser och infrastruktur av tillräcklig kvalitet och kvantitet inom det föreslagna forskarutbildningsområdet. Det är dock synnerligen viktigt att Högskolan Dalarna fortsätter att stödja forskningsmiljön med interna anslag som idag.