Styrdokument (Allmän och individuell studieplan)

Det finns en allmän studieplan för hela utbildningen. Mall för individuell studieplan finns.

Högskolan Dalarna har ett upprättat regelverk för utformning och innehåll av allmänna studieplaner som finns med i ansökan. Utöver detta finns även ett förslag på allmän studieplan för det sökta ämnet energisystem i byggd miljö. I denna allmänna studieplan framkommer att det inte sätts några extra lokala mål för licentiat- och doktorsexamen utöver vad som föreskrivs i högskoleförordningen (1993:100). I den allmänna studieplanen är det tydligt definierat vad som avses med varje examen (licentiat respektive doktor) i form av längd (baserat på heltidsstudier) och poängkrav för avhandlingsarbete respektive kursmoment.

I den allmänna studieplanen finns även en tydlig beskrivning rörande antagningen med grundläggande och särskild behörighet samt för hur bedömningen av presumtiva doktorander genomförs där det utöver studiemeriter också inkluderas mognadsgrad och prestation på en individuell skrivuppgift, något som bedömargruppen uppfattar som positivt. Bedömningen görs av studierektor för forskarutbildningen och minst en forskare inom forskningsmiljön innan beslut tas av institutionens forskarutbildningsråd (FUR).

Lärosätet har valt att lägga mer poäng på avhandlingsarbetet jämfört med andra närliggande svenska forskarutbildningsämnen. Det innebär att antalet kurspoäng är lågt. För doktorsexamen krävs 45 högskolepoäng (hp) kurser varav 20 hp är obligatoriska och för licentiatexamen krävs 25 hp kurser varav 20 hp är obligatoriska. Det var tydligt vid intervjun att licentiatexamen mer sågs som en delmängd till doktorsexamen än en egen utbildning.

Det framgår av den allmänna studieplanen att lärosätet kräver en sammanläggningsavhandling för doktorsexamen (dock fortfarande möjligt för licentiatexamen att använda monografi). Detta kan behöva omvärderas i samband med att fler ämnen tillkommer då delar av området oftare har monografi som avhandling, menar bedömargruppen.

I den allmänna studieplanen framgår också att det ska ingå minst fyra artiklar i avhandlingsarbetet (inklusive ej publicerade) och att dessa ska genomgå en granskning av betygsnämnden innan disputationen. Betygsnämnden bedömer att omfånget och innehållet är tillräckligt. Beslutet om huruvida doktoranden passerat nivån för godkänt tas emellertid inte förrän efter disputationen. Även vid licentiatexamen genomförs en granskning innan slutexamen. Sammantaget anser bedömargruppen att den allmänna studieplanen är korrekt utformad, men att det kan finnas skäl till att revidera kravet på sammanläggningsavhandling om ytterligare forskarutbildningsämnen inrättas.

Mallen för den individuella studieplanen (ISP) är omfångsrik och innehåller de delar som kan förväntas. Dock sätts en stor tillit till handledaren som själv gör en bedömning om måluppfyllelse i de olika stegen vilket bedömargruppen menar riskerar bli en subjektiv bedömning som kan bli olika för de olika handledarna. Bedömargruppen anser att detta kräver samordning inom handledarkollegiet. Vid intervjuerna bekräftade lärosätet att detta kommer att samordnas i utbildningen. Det är också beskrivet i ansökan att kollegiet träffas minst två gånger per termin. Dessutom följs ISP upp årligen där studierektor för forskarutbildningen är ansvarig och på så sätt minimeras risken med subjektiva bedömningar.

Sammantaget anser bedömargruppen att de viktigaste förutsättningarna finns på plats vad gäller allmän och individuell studieplan och att bedömningsgrunden är tillfredsställande. Det kan dock finnas skäl att revidera kravet på sammanläggningsavhandling i den allmänna studieplanen om ytterligare forskarutbildningsämnen inrättas. Vidare menar bedömargruppen att det är mycket ansvar som läggs på handledaren för den kontinuerliga bedömningen och uppföljningen av progressionen i den individuella studieplanen vilket är något som lärosätet behöver ha i åtanke framöver.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att doktoranderna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

I den allmänna studieplanen är examensmålen tydligt beskrivna och Högskolan Dalarna har valt att inte ha några lokala examensmål. Det finns en tydlig bild över hur man tänker sig att målen uppnås med kurser, avhandlingsarbete, handledarträffar, seminarier, konferenser och andra projekt. För avhandlingsarbetet finns en tydlig beskrivning av de olika momenten som ingår och framför allt en bild för hur handledningen ska fungera för att bidra till måluppfyllelsen. I ansökan visar lärosätet även en figur av hur doktorandens progression i utbildningen ska ske för att doktoranden ska kunna utveckla sin självständighet inom flera områden. Bedömargruppen anser att detta är mycket positivt, även om den beskrivning som ges av det slutgiltiga steget till att uppnå fullständig självständighet mer kan ses som ett önskemål och en målbild än en realitet.

Antalet kurspoäng för utbildningen är 45 högskolepoäng (hp) och av de kurser som lärosätet planerar att ge är 20 hp obligatoriska och resterande valfria eller rekommenderade. De obligatoriska kurserna är: Allmänvetenskaplig introduktionskurs 7,5 hp, Energi och resursanvändning i den byggda miljön del 1 5 hp, Vetenskapskommunikation 4,5 hp, samt obligatoriska doktorandseminarier om 3 hp. Efter att lärosätet gjort en korrigering av ansökan saknas i nuläget en målmatris som beskriver hur kursmålen för de obligatoriska kurserna (samt några icke-obligatoriska kurser) bidrar till att uppfylla målen. Vid intervjuerna framkom dock att nya målmatriser ska tas fram för att visa hur även kurserna bidrar till att examensmålen nås. Detta ser bedömargruppen som positivt då kurserna fyller en viktig funktion för doktoranderna, inte minst med avseende på att nå en bred kunskap inom forskarutbildningsämnet. Bedömargruppen anser dock att lärosätet, både i ansökan och vid intervjuerna, har beskrivit hur examensmålen nås på andra sätt och med en tydlig progression.

Bedömargruppen anser att lärosätet kan behöva fundera över om antalet kurspoäng och obligatoriska kurser kan utökas något i utbildningen. Detta då 45 högskolepoäng forskarutbildningskurser får ses som relativt lågt i förhållande till andra forskarutbildningar i landet och kan göra det onödigt svårt för lärosätet att säkerställa att samtliga examensmål nås. I synnerhet examensmålet som berör bredd och djup inom forskarutbildningsämnet då det endast finns en obligatorisk kurs (Energi- och resursanvändning i den byggda miljön del 1) som verkar adressera ett brett kunnande i ämnet samt specialistkunskap inom en avgränsad del av området.

För målet som berör metodik menar bedömargruppen att den del som berör allmänvetenskaplig metodik inte täcks in i de obligatoriska kurserna utan att detta mål måste säkerställas individuellt för varje doktorand. Detta ligger, enligt ansökan, på varje enskild handledare att säkerställa vilket bedömargruppen menar kan vara besvärligt då handledaren inte är den som tillgodoräknar kurspoäng från andra kurser. Under intervjun framkom att detta är ett medvetet val och att det sker en individuell uppföljning för varje doktorand. Flera intervjugrupper vid lärosätet bekräftade att måluppfyllelsen också till stor del uppnås genom styrda diskussioner mellan handledare och doktorand. Bedömargruppen anser att detta är möjligt men att ett stort ansvar läggs på varje enskild handledare. Svårigheter kan då uppstå om det exempelvis sker ett handledarbyte, vilket är något lärosätet bör ta i beaktande i den fortsatta utvecklingen av utbildningen.

Utöver ovan nämnda aktiviteter har lärosätet även flera kontrollstationer på vägen mot disputation för att säkra att doktoranden uppfyller målen. Dessa innefattar bland annat en årlig uppföljning av ISP, ett halvtidsseminarium och en extern granskning av avhandlingen innan disputation.

Sammantaget menar bedömargruppen att lärosätet har en process som säkrar att examensmålen i utbildningen nås, men att lärosätet kan behöva fundera över kursernas betydelse för måluppfyllelse i den fortsatta utvecklingen av utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer inte att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

I ansökan framkommer att Högskolan Dalarna centralt har inlett ett aktivt arbete med jämställdhet och att det ingår i ett mångfaldsarbete som leds av Rådet för hållbar utveckling. Ett omtag i arbetet med jämställdhet genomfördes under 2021 och arbetet har ännu inte genomsyrat alla verksamheter. Vid intervjuerna med ledningen framkom att lärosätet påbörjat ett utbildnings- och informationsarbete som så småningom kommer att få genomslag i utbildningarna framöver. Bedömargruppen menar dock att lärosätet inte nått dit i dagsläget och att arbetet med jämställdhet behöver komma in tydligare i utbildningen.

I ansökan konstateras att energiområdet oftast är mansdominerat och att detta även gäller för de aktiva inom denna forskningsmiljö. En tredjedel av lärarna och handledarna är kvinnor och en tredjedel av doktoranderna är det. Lärosätet har som målsättning att få en jämn könsfördelning i handledarkollegiet för att på så vis skapa förebilder av båda kön. Rekryteringsprocessen ses som en möjlighet för att uppnå detta och för att uppnå en jämnare könsbalans inom doktorandgruppen har lärosätet infört en extra skrivuppgift vid antagningen som de menar bidrar till att utjämna obalanser ifråga om könsrepresentation. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet hittat en väg framåt för att utjämna skillnader men menar samtidigt att underlaget inte är tillräckligt stort för att kunna dra tydliga slutsatser om huruvida åtgärden får önskad effekt på längre sikt.

I nuvarande ansökan saknas delar som visar hur innehållet i, och utformningen av, utbildningen beaktar ett jämställdhetsperspektiv. Beskrivningen handlar i huvudsak om kringliggande strukturer så som rekrytering och förebilder. Vid intervjun framkom dock att handledaren har en viktig roll i arbetet med jämställdhet och det framgick att handledare genomgår obligatorisk handledarutbildning där jämställdhet också ingår som ett delmoment. På detta sätt menar lärosätet att handledare har fått kunskap om hur jämställdhet implementeras i utbildningen. Bedömargruppen anser dock att det inte är tydligt hur handledaren i sin tur ska förmedla detta perspektiv vidare i utbildningen och att lärosätet behöver arbeta mer för att implementera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens utformning och innehåll, genom exempelvis kurser, seminarieserier eller något annat som kan bidra till att doktoranderna får diskutera, analysera och förhålla sig till ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Sammantaget menar bedömargruppen att ett jämställdhetsperspektiv i nuläget inte beaktas tillräckligt i utbildningen, men ser positivt på att ett arbete påbörjats inom området.

Utformning, genomförande och resultat

Bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat bedöms vara tillfredsställande.

Det finns en väl genomarbetad allmän studieplan för utbildningen energisystem i byggd miljö där det framgår vilka poängkrav som ställs för licentiat- och doktorsexamen, samt hur poängen fördelas på kurser och avhandlingsdel. Det framgår även att lärosätet kräver att doktoranden skriver en sammanläggningsavhandling för doktorsexamen, vilket bedömargruppen anser kan behöva omvärderas i samband med att fler ämnen tillkommer, då delar av forskningsområdet oftare har monografi som modell för avhandlingar.

Det finns en omfångsrik mall för individuell studieplan och bedömargruppen anser att den innehåller de delar som behöver finnas på plats. Det sätts stor tillit till att handledaren gör bedömningar om måluppfyllelse för olika moment och ansvarar för progressionen i utbildningen vilket bedömargruppen menar fordrar god samordning och samsyn inom handledarkollektivet. Att hålla detta under uppsikt ser bedömargruppen som en viktig uppgift för lärosätet framöver.

Utbildningen säkerställer att doktoranderna uppnått målen i utbildningen. Hur säkringen av examensmålen ska gå till är tydligt beskrivet i den allmänna studieplanen där det finns en bild över hur målen ska nås med hjälp av kurser, avhandlingsarbete och andra aktiviteter. En figur över hur progressionen i utbildningen ska ske och hur självständighet ska nås finns med i ansökan vilket bedömargruppen ser som en positiv målbild. Lärosätet har valt att ha en kursdel om 45 högskolepoäng, varav 20 högskolepoäng utgörs av obligatoriska kurser. Bedömargruppen anser att lärosätet kan behöva fundera över det relativt låga antalet kurspoäng och andelen obligatoriska kurser, då andelen är låg i förhållande till många andra forskarutbildningar i landet. Det relativt låga antalet kurspoäng kan också göra det onödigt svårt för lärosätet att säkerställa att samtliga examensmål nås i utbildningen, befarar bedömargruppen. Mycket ansvar för säkring av examensmål ligger nu på handledaren och att individuella uppföljningar görs för varje doktorand. Lärosätet har dock flera kontrollstationer på vägen mot disputation för att säkra att doktoranden uppfyller målen, så som en årlig uppföljning av ISP, ett halvtidsseminarium och en extern granskning av avhandlingen innan disputation. Sammantaget menar bedömargruppen att lärosätet har en tydlig process som säkrar att examensmålen i utbildningen nås, men att lärosätet kan behöva fundera över kursernas betydelse för måluppfyllelse i den fortsatta utvecklingen av utbildningen.

Bedömningsgrunden Jämställdhet uppfylls inte i utbildningen. Även om ett jämställdhetsarbete sker på övergripande nivå vid lärosätet så menar bedömargruppen att det inte är tydligt hur ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningen. Ett stort ansvar läggs på att handledare ska förmedla detta perspektiv, men det är i nuläget inte tillräckligt tydligt hur detta ska gå till. Då det pågår ett systematiskt arbete för ökad jämställdhet vid lärosätet är det bedömargruppens förhoppning att det föreslagna området inom en snar framtid kommer att nå upp till en tillfredsställande nivå.