Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Lärosätet söker examenstillstånd för en civilingenjörsexamen i digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. Bedömargruppen anser att angiven examen ryms inom examensordningen.

Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Bedömargruppen noterar att den i ansökan beskrivna utbildningen omfattar såväl jordbruk som skogsbruk vilket innebär att det spänner över två fakulteter vid lärosätet: fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap och fakulteten för skogsvetenskap. Att programmet spänner över båda dessa fakulteter gör att studenterna efter avlagd examen kan arbeta inom ett bredare fält än de skulle kunna gjort om programmet hade fokuserat på digitaliserat hållbart jordbruk eller digitaliserat hållbart skogsbruk. Det finns en risk att progressionen inom jordbruksvetenskap respektive skogsvetenskap kan bli lidande av att programmet omfattar båda områdena. Vid intervjuerna framgick att lärosätet har analyserat denna risk och att den inte bedöms som problematisk. Bedömargruppen delar denna uppfattning, även om ett större antal valbara kurser skulle möjliggöra för studenterna att specialisera sig inom jordbruk eller skogsbruk .

Av examensordningen framgår att det för civilingenjörsexamen krävs ett brett kunnande inom det valda teknikområdet. Bedömargruppen anser att en viktig del av det valda teknikområdet är digitalisering och att hållbart jord- och skogsbruk är tillämpningsområdet för digitaliseringen. Bedömargruppen anser att det föreslagna programmet inte ger ett brett kunnande inom teknikområdet digitalisering. För att ha ett brett kunnande inom digitalisering krävs en stark grund inom datavetenskap och programmering. I det föreslagna programmet finns det endast en programmeringskurs Data och programmering, 7,5 högskolepoäng, vilket inte kan anses ge en tillräckligt stark grund inom datavetenskap och programmering. Bedömargruppen noterar även att det skriptspråk (Matlab) som planeras i kursen inte brukar användas i syfte att introducera programmering och programstrukturer utan lämpar sig bättre som beräkningsverktyg för numeriska beräkningar. Av examensordningen framgår även att för civilingenjörsexamen krävs förmåga att skapa tekniska lösningar och utveckla produkter. Den i ansökan beskrivna utbildningen innehåller två kurser med utvecklingsprojekt, "Utvecklingsprojekt 1 – systemanalys" och "Utvecklingsprojekt 2 – datahantering inom jord- och skogsbruk", om 15 högskolepoäng vardera, som bedömargruppen tolkar är tänkta att säkerställa studenternas förmåga att skapa tekniska lösningar och utveckla produkter. Bedömargruppen anser att det i de till ansökan bifogade kursplanerna för dessa två kurser inte tillräckligt tydligt framgår hur studenternas förmåga att skapa tekniska lösningar och utveckla produkter tränas och examineras. Inte heller i de bifogade kursplanerna för självständigt arbete för kandidatexamen eller för det avslutande examensarbetet framgår det tydligt att studenternas förmåga att skapa tekniska lösningar och utveckla produkter tränas och examineras. Bedömargruppen ser därför inte att den föreslagna utbildningen säkerställer att studenterna efter genomförd utbildning har förmåga att skapa tekniska lösningar och utveckla produkter, vilket är kärnkompetenser för en civilingenjör.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Bedömargruppen anser att det av lärosätets ansökan samt vid intervjuerna tydligt framgår att det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse för utbildningar som kombinerar teknisk kunskap med kunskap inom de gröna näringarna. Ansökan innehåller bland annat sju avsiktsförklaringar från viktiga aktörer inom sektorn.

Näringslivet i sektorn hävdar att det tar för lång tid att lära upp en generell civilingenjör inom den domänen. Svenskt jordbruk står inför stora omställningar för att klara framtida krav på klimatneutralitet. Utbildningen syftar till att den framtida ingenjören ska vara specialiserad mot att arbeta inom de gröna näringarna och där är bedömningen att det finns ett stort behov.

Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga/professionsrelaterade och pedagogiska) är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

I sin ansökan listar lärosätet ett stort antal lärare och forskare. Även om det inte klart framgår vilka lärare som kommer att vara direkt inblandade i programmets genomförande bedöms lärarkompetensen och lärarkapaciteten inom andra delar av utbildningen än digitalisering som god på både kort och lång sikt.

Vid intervjuerna framgick att lärosätet anser att man behöver rekrytera ytterligare kompetens inom digitalisering. Bedömargruppen delar denna åsikt. Digitalisering är ett begrepp som kan omfatta olika aspekter och inriktningar. Vid intervjuerna framgick att det inte är helt tydligt vad lärosätet avser med kompetens inom digitalisering. Eftersom det i ansökan med bilagor inte finns konkreta förslag på utlysningar eller liknande för rekrytering av lärare inom digitalisering är det svårt att mer exakt avgöra vilken kompetens som lärosätet planerar att rekrytera. Bedömargruppen anser inte att lärosätet lyckas visa att lärarnas sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort sikt.

För att säkerställa kompetensen inom digitalisering på lång sikt är det önskvärt att lärarna inom digitalisering vid lärosätet ges möjlighet att bedriva forskning inom datavetenskap. Någon sådan forskningsmiljö finns inte vid lärosätet, men ansökan tar upp exempel på hur tillämpad datavetenskap kommer in i existerande forskningsmiljöer. Vid intervjuerna framgick att det finns planer på att utveckla forskningssamarbeten med Uppsala universitet inom datavetenskap eller närliggande ämnesområden. Bedömargruppen anser att detta skulle vara en bra lösning. För att på lång sikt säkra kompetensen inom digitalisering bör lärosätet utveckla och konkretisera planerna på forskningssamarbete med Uppsala universitet så att det säkerställs att lärosätets lärare inom digitalisering får tillgång till en forskningsmiljö.

Lärosätet har en avdelning för lärande och digitalisering som erbjuder en omfattande kursverksamhet, vilken stödjer lärarnas pedagogiska fortbildning. Vid intervjuerna framkom exempelvis att en genomförd pedagogisk grundkurs krävs för att bli docent och för att vara kursansvarig, samt att det inom många utbildningsmiljöer på lärosätet finns en stark kultur att vilja utveckla sin pedagogik.

Utbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet beskriver i ansökan en adekvat forskningsinfrastruktur bland annat i form av Research Institutes of Swedens (RISE) testbädd Digitaliserat jordbruk. Denna testbädd är placerad på Sveriges lantbruksuniversitets campus i Ultuna. Även forskningssamarbetet med skogsforskningsinstitutet Skogforsk utgör en viktig del av infrastrukturen då detta samarbete ger möjligheter för studenter att genomföra relevanta projektarbeten.

Av lärosätets ansökan framgår vidare att det finns starka forskningsmiljöer med många forskare med kompetenser som knyter an till digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. Flera kurser under den senare delen av den planerade utbildningen har kopplingar till lärosätets forskningsmiljöer inom digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. Lärosätet har sedan tidigare erfarenhet av att bedriva utbildningar inom teknik/teknologi, bland annat via samarbetet med Uppsala universitet kring två civilingenjörsprogram inom miljö- och vattenteknik respektive energisystem. Ett viktigt utvecklingsområde för utbildningsmiljön är tillgången till lärare och forskning inom datavetenskap.

Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

Lärosätet har väl fungerande salar för hybridundervisning, vilket bör skapa goda förutsättningar för att den distansundervisning som kan förekomma under utbildningens senare del håller hög kvalitet.

Vid intervjuerna framgick att det finns behov av att utöka antalet datorsalar vid lärosätets campus i Ultuna, något lärosätet är berett att göra. Överhuvudtaget bedöms lärosätet ha både vilja och goda ekonomiska förutsättningar att vid behov komplettera infrastrukturen med lämplig utrustning för den föreslagna civilingenjörsutbildningen. Exempelvis genom att införskaffa hård- och mjukvara för att hantera och analysera stora datamängder (Big Data).

Även övrig infrastruktur i form av undervisningslokaler och bibliotek bedöms som stabil och ändamålsenlig.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Vid intervjuerna framgick det att de hybridsalar som används vi distansutbildning utnyttjas effektivt och att detta gör det möjligt att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Datorsalarna på campus Ultuna uppfattades som en trång resurs, men de verkar utnyttjas effektivt och undervisningens kvalitet i dessa salar bedöms som hög, eller i alla fall oproblematisk. Generellt bedöms de tillgängliga resurserna utnyttjas på ett bra och adekvat sätt.

Förutsättningar

Bedömargruppen anser att angiven examen ryms inom examensordningen. Utbildningen spänner över två fakulteter vid lärosätet: fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap och fakulteten för skogsvetenskap, vilket gör att studenterna efter avlagd examen kan arbeta inom ett bredare fält. Det finns en risk att progressionen inom jordbruksvetenskap respektive skogsvetenskap blir lidande, men den bedöms inte som problematisk.

Den föreslagna utbildningens omfattning och avgränsning gällande digitalisering, skapande av tekniska lösningar och produktutveckling har inte en rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till aktuell yrkesexamen. Lärosätet har inte heller visat hur man tänker säkerställa lärarkompetensen inom digitalisering. Med undantag för digitalisering, har lärarna en adekvat vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens.

Lärosätet har stark och relevant forskning inom digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. Flera kurser under den senare delen av den föreslagna utbildningen kommer att ha kopplingar till dessa forskningsmiljöer. Bedömargruppen anser att lärarkompetens och forskning inom datavetenskap är en viktig del i utbildningsmiljön för en civilingenjörsutbildning inom digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk, detta är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Infrastrukturen bedöms som adekvat, även om viss utökning av antalet datorsalar på campus Ultuna kan behövas. Lärosätet bedöms ha både vilja och förmåga att genomföra lämpliga kompletteringar av infrastrukturen.