Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns inte utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Lärosätet har till ansökan bifogat utbildningsplan och kursplaner för utbildningen, men det finns ett antal brister i dokumenten. Flera av de till ansökan bifogade kursplanerna saknar lärandemål med kritiskt analyserande och värderande komponenter. Bedömargruppen anser att sådana lärandemål bör ingå i en högre utsträckning, särskilt för kurser på avancerad nivå. Vidare gäller att formen för kursplanerna gör det svårt att bedöma om det finns en konstruktiv länkning (constructive alignment) mellan kursens mål, examination och läraktiviteter.

Med utgångspunkt i lärandemål och innehåll borde kursen "Utvecklingsprojekt 1 - systemanalys", 15 högskolepoäng rimligtvis har fler förkunskapskrav än de angivna. Kursen "Energi - teknologi och system", 7,5 högskolepoäng, har som förkunskapskrav 7,5 högskolepoäng fysik alternativt 7,5 högskolepoäng termodynamik. Utbildningsplanen för programmet ger inte möjlighet att uppfylla kravet, eftersom endast en kurs om 7,5 högskolepoäng fysik och termodynamik ingår, vilket inte rimligen matchar det angivna kravet. Kursen "Jord- skogs- och miljödata", 7,5 högskolepoäng,har som lärandemål att "använda tekniker inom statistisk maskininlärning", men varken denna kurs kursplan eller föregående kursers kursplaner tar upp undervisning inom statistisk maskininlärning.

I utbildningsplanen framgår inte tydligt mellan vilka kurser studenten kan välja vad gäller de valbara kurserna. De lokala mål som anges i avsnitt 5.5 i ansökan återfinns inte i utbildningsplanen utan där listas i stället sex andra målbeskrivningar om vad studenten ska kunna efter genomförd utbildning. Lärosätet uppger vid intervjuerna att detta är ett redaktionellt fel och att de mål som anges i avsnitt 5.5 i ansökan ska ingå i utbildningsplanen. Vidare framgår av utbildningsplanen att de två utvecklingsprojektkurserna bland annat syftar till att utveckla en produkt men i lärandemålen för kursen "Utvecklingsprojekt 1 – systemanalys", 15 högskolepoäng finns produktutveckling inte med.

I det material som lärosätet tillhandahållit rörande progression i kommunikation framgår det att i kursen "Sensorer, automation och robotikvetenskap", 15 högskolepoäng förväntas studenterna använda kommunikationskompetenser från kurser som inte finns med som förkunskapskrav (till exempel kurserna "Introduktion till digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk", 7,5 högskolepoäng, "Växtbiologi", 7,5 högskolepoäng, "Utvecklingsprojekt 1 – systemanalys", 15 högskolepoäng och "Statistik för ingenjörer", 7,5 högskolepoäng).

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Lärosätet formulerar i ansökan, avsnitt 5.5, lokala mål för den föreslagna utbildningen. Dessa mål överensstämmer inte med den målbeskrivning som återfinns i den till ansökan bifogade utbildningsplanen eller med de mål som ingår i målmatriserna (bilaga 5). Lärosätet uppger vid intervjuerna att detta är ett redaktionellt fel och att de mål som anges i ansökans avsnitt i 5.5 ska ingå i utbildningsplanen. Bedömargruppen uppfattar relationen mellan de lokala mål som beskrivs i avsnitt 5.5 och de nationella examensmålen som otydlig. I vissa fall utgör de lokala målen specifikationer av de nationella målen, i andra fall har de lokala målen karaktären av omskrivningar av de nationella examensmålen. Bedömargruppen noterar bland annat att det nationella examensmålet om väsentligt fördjupade kunskaper i utbildningens teknikområde inte återspeglas i de lokala målen som anges i ansökan. Bedömargruppen anser att dessa fel och oklarheter bidrar till intrycket att ansökan inte är tillräckligt genomarbetad.

Teknikområdet för civilingenjörsutbildningen definieras av lärosätet som digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. I utbildningsplanen beskrivs egenskaper hos en student som genomfört utbildningen med ord som till exempel analysera, problemlösning och systemtänkande. Någon formulering mot teknikutveckling finns inte med i beskrivningen av studentens kunskaper och kompetenser. Under utbildningen genomför studenterna två kurser med utvecklingsprojekt, en kurs för självständigt arbete för kandidatexamen och ett examensarbete. Endast en av dessa fyra kurser har ett lärandemål som innehåller teknikutveckling (kursen "Utvecklingsprojekt 2 – datahantering inom jord- och skogsbruk", 15 högskolepoäng). Vare sig kursen för självständigt arbete för kandidatexamen eller kursen för det avslutande examensarbetet beskrivs rymma någon form av teknisk utveckling, utan fokuserar på akademiskt skrivande.

Under intervjuerna framkommer att det inom lärosätet finns olika syn på vad en ingenjör är. Framförallt förmedlar lärosätet bilden att ingenjören är en problemlösare som löser tekniska problem. Bedömargruppen tolkar svaren som att teknikutveckling inte anses vara en nyckelaktivitet för de ingenjörer som ska utbildas. Lärosätet hänvisar till begrepp som datainsamling, datahantering, datavisualisering och dataanalys som grunden i begreppet digitalisering. Mot denna bakgrund drar bedömargruppen slutsatsen att teknikområdets vetenskapliga grund dels utgörs av de naturvetenskapliga disciplinerna kopplade till en förståelse för jord- och skogsbruk, de matematiska, matematisk statistiska och datavetenskapliga disciplinerna kopplade till datahantering och dataanalys samt fysikaliska kopplade till sensorteknik. Det föreslagna programmet innehåller mycket riktigt kurser inom dessa discipliner. Det datavetenskapliga innehållet framstår dock som alltför begränsat med tanke på den centrala roll som data och hantering av data har inom teknikområdet. Den datavetenskapliga kurs som finns är en grundläggande kurs i skriptspråket Matlab (kursen "Data och programmering", 7,5 högskolepoäng). Bedömargruppen anser att det datavetenskapliga innehållet i utbildningen är alltför liten till sin omfattning, dels vad gäller introduktion till datavetenskap och grundläggande datastrukturer och algoritmer och dels vad gäller kontakten med olika programmeringsspråk och paradigmer. I beskrivningen av innehållet i kursplanen för kursen "Data och programmering", 7,5 högskolepoäng, samt vid intervjuer, framkommer dessutom att det finns en förväntan att studenterna efter denna introduktion på egen hand ska kunna lära sig och använda olika andra programmeringsspråk. Bedömargruppen anser inte att denna förväntan är realistisk.

Eftersom datainsamling, datahantering och dataanalys är en del av den föreslagna utbildningens vetenskapliga grund ,och lärosätet både i ansökan och under intervjuerna lägger stor vikt vid dessa kunskaper och kompetenser, vore det rimligt att examensmålen om etik på ett systematiskt sätt behandlas i genom utbildningen. Etiska frågor i relation till datahantering återfinns som kursmål endast i två kursplaner (för kurserna "Jord- skogs- och miljödata", 7,5 högskolepoäng och "Utvecklingsprojekt 2 – Datahantering inom jordbruk och skogsbruk", 15 högskolepoäng), även om dessa kursplaner inte beskriver någon undervisning om etiska frågor.

Sveriges lantbruksuniversitet presenterar två målmatriser i ansökan (bilaga 5). Den första matrisen visar koppling mellan kursmål och nationella examensmål för civilingenjörsexamen. Ett flertal kurser anses bidra till samtliga nationella examensmål. Med utgångspunkt i hur lärandemålen är formulerade i de bifogade kursplanerna delar bedömargruppen inte denna bedömning. Den andra matrisen visar kopplingar mellan den föreslagna utbildningens kurser och mål från Conceive, Design, Implement, Operate-initiativet (CDIO). Denna matris tydliggör vissa aspekter, men bedömargruppen kan inte se att examensmålen om teknikutveckling i examensordningen fullt ut säkerställs.

Efter intervjutillfället tillhandahöll lärosätet en illustration av progressionen inom kommunikationsfärdighet, som dock inte upplevs trovärdig av bedömargruppen. Exempelvis anges kursen "Statistik för ingenjörer", 7,5 högskolepoäng, vara femte steget i progressionen i illustrationen och uppges i illustrationen undervisa kommunikationsfärdighet. Denna kurs har dock endast ett kursmål - "muntligt och kortfattat redogöra för projekt" - som anknyter till kommunikationsfärdighet. Bedömargruppen kan inte se någon progression från introduktionskursens kursmål "muntligt presentera projektgrupparbete samt opponera på studiekamraters arbete" till målet för kursen "Statistik för ingenjörer", 7,5 högskolepoäng. Kursplanen för kursen "Företagsekonomi", 7,5 högskolepoäng, som visas som sjunde steget i progressionen och sägs undervisa kommunikationsfärdighet, beskriver ingen sådan undervisning.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

Ansökan gör troligt och intervjuerna verifierar att lärosätet har ett väl utvecklat system för att inkludera jämställdhet i såväl kursinnehåll som kursgenomförande. Lärosätets jämställdhetsarbete omfattar såväl uppförandekod för studenter som fortbildningskurser för lärare. Fortbildningskursen kommer framgent att ingå i den pedagogiska enhetens uppdrag och som bedömargruppen förstår det kommer den att bli obligatorisk. I kursvärderingarna är en standardfråga kopplad till genus- och jämställdhetsperspektiv. I planeringen av utbildningen beaktas jämställdhetsaspekter genom till exempel val av kursledning, gästföreläsare och litteratur.

Utformning, genomförande och resultat

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätets ansökan rymmer ett antal nödvändiga utvecklingsbehov när det kommer till bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat. Utbildningsplanen och kursplanerna behöver utvecklas för att säkerställa lärandemål och konsistens mellan förkunskaper och lärandemål. Av ansökan framgår att den digitala teknikutvecklingen inom skog- och jordbruk växer och att det behövs ingenjörer inom området med denna kompetens men lärosätet behöver tydliggöra hur studenterna ska uppnå väsentligt fördjupad kunskap inom det valda teknikområdet, och stärka inslagen av tekniskt utvecklingsarbete. Det behövs också en tydligare beskrivning av kopplingen mellan examensmål och kursmål, inte minst i viktiga områden som teknikutveckling och etiska aspekter av digitalisering och datahantering. Progressionen bör förtydligas, både vad gäller förkunskapskrav mellan kurser, och när det gäller färdighetsträning såsom kommunikation och kunskaper inom digitalisering och programmering.

Ansökan gör troligt och intervjuerna verifierar att lärosätet har ett väl utvecklat system för att inkludera jämställdhet i såväl kursinnehåll som kursgenomförande.